om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun"

Transkript

1 Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December

2 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur svarade man? 5 Hälsotillstånd 6 Allmänt hälsotillstånd 6 Andel besvär/sjukdomar 7 Vård- och läkemedelskonsumtion samt tandhälsa 8 Vård 8 Tandhälsa 8 Läkemedel 9 Levnadsvanor 1 Motion 1 Kost 11 Alkohol 12 Tobak 13 Rökning 13 Snusning 13 Trygghet 15 Boende 15 Arbete och hälsa 16 Synen på framtiden 18 Ekonomi 18 Trafiksäkerhet 19 Skador och olycksfall 19 Socialt nätverk 19 Massmedia som hälsoupplysare 2

3 Sammanfattning I enkätundersökningen Liv och Hälsa i Norrland (1997) uppger sig män och kvinnor i Krokoms De vanligaste besvären bland kommuninvånarna är värk. Därefter kommer i fallande ordning trötthet, snuva/förkylning/influensa, ont i huvudet, ängslan/oro/ångest och sömnproblem. Denna besvärsbild avspeglar sig också i läkemedelskonsumtionen. I Krokoms kommun är användningen av smärtstillande medel vanligt liksom bruket av vitaminer och naturläkemedel. Det är kvinnorna som är de stora förbrukarna av läkemedel. När det gäller vårdkonsumtion är det vanligast att ta kontakt med läkare eller annan personal vid hälsocentralen. Det är relativt få personer som uppger att de avstått från läkarbesök på grund av När det gäller levnadsvanor så tycks, enligt Liv och Hälsa i Norrland, mindre än hälften av befolkningen i Krokoms kommun motionera minst en gång per vecka. Motionsvanorna är likartade När det gäller grönsaker och frukt äter kvinnor betydligt mer och oftare än män. De äldre äter mer Bland männen är det 12 procent som röker dagligen och bland kvinnorna nio procent. Kvinnorna i Krokoms kommun röker och snusar mindre i jämförelse med länets kvinnor. Männen i kommunen både röker och snusar mer än män i länet. Liv och hälsa visade också att många vill sluta röka och att flera av dessa anser sig behöva stöd. När det gäller snus så är det färre som vill sluta och få som Hälften av invånarna i Krokoms kommun känner sig aldrig eller nästan aldrig tänker på framtiden. Många kvinnor anser sig inte kunna skaffa fram pengar om de skulle hamna i en oförutsedd situation. En fjärdedel av männen, och något färre kvinnor, har ingen att vända sig till när 3

4 Bakgrund och syfte Bakgrund Hösten 1997 skickades enkäten Liv och Hälsa i Norrland ut till 5 39 personer i Jämtlands län, därav till 592 personer i Krokoms kommun. Enkäten ingår som en del i landstingets när det gäller att kartlägga hälsa och livsvillkor bland befolkningen. folkhälsoarbete inom landstinget är det inte tillräckligt att regelbundet följa upp registerdata, eftersom sådana uppgifter enbart härrör från personer som kommit i kontakt med hälso- och sjukvården. Därför bestämde man att samla in uppgifter via befolkningsenkäter och på så sätt få bättre kunskap om hur ett genomsnitt av befolkningen upplever sin hälsa samt hur man uppfattar sina levnadsvanor och livsvillkor i övrigt. Den här enkätundersökningen är ett norrländskt samarbete mellan Norrbottens och Västerbottens läns landsting, landstinget Västernorrland och Jämtlands läns landsting. Syfte Syftet med undersökningen är att ge kunskap för det sjukdomsförebyggande arbetet men också att bidra till hälsofrämjande insatser i länet genom att kartlägga norrlandslänens friskfaktorer. Studien är inte i första hand vetenskaplig utan syftar till att samla in kunskap om hälsoläget i regionen, som underlag för landstingets planeringsverksamhet och som information till kommunerna. Undersökningen återkommer vart fjärde år och därigenom bör landstinget också kunna se effekterna Material och metod Det gjordes ett urval bland invånarna i tre åldersklasser: år, år och äldre än 64 år. Enkäten delades in i olika avsnitt. På så sätt är det möjligt att belysa folkhälsan ur olika synvinklar. De flesta frågorna i enkäten är gemensamma för de tre åldersgrupperna, medan vissa frågor endast riktar sig till en av åldersgrupperna. De två första åldersklasserna fick t.ex. besvara bilaga avseende hemmavarande barn. Frågorna i enkäten berör områden som hälsotillstånd, vård och läkemedelskonsumtion, tandhälsa, skador och olycksfall, levnadsvanor (kost, alkohol och tobak), trygghet, livskvalitet, socialt stöd, boendemiljö, arbete och arbetslöshet, utbildning samt synen på framtiden. De drygt 7 frågorna i enkäten behandlar alltså hälsa och livsvillkor. Datainsamlingen skedde med hjälp av en postenkät. 4

5 Hur svarade man? Vid befolkningsstudien Liv och Hälsa i Norrland skickades enkäter ut till 5 39 personer i Jämtlands län, av dessa svarade personer d.v.s. 64 procent. Svarsfrekvens Jämtland Ålder Män Kvinnor Svarsfrekvensen i Krokoms kommun var 67 procent och den var därmed något högre än genomsnittet för länet. Krokoms kommun och Östersunds kommun hade den högsta svarsfrekvensen. Svarsfrekvens för Krokom Ålder Män Kvinnor 5

6 Hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Svaren på frågorna om upplevd hälsa ger en bild av att män och kvinnor upplever lika god hälsa i Krokoms kommun. Männen uppger sin allmänna hälsa som mycket god i något högre grad än kvinnorna. Fler kvinnor uppger däremot att de mår gott eller någorlunda gott. Bäst mår de yngsta männen (18-24 år). Av dem anser drygt 85 procent att hälsotillståndet är mycket gott eller gott. Sämst mår kvinnor äldre än 64 år. I den gruppen är gott eller mycket gott hälsotillstånd endast 37 procent. Bland männen är andelen som uppger gott eller mycket gott hälsotillstånd lägre i Krokoms kommun än bland män i övriga länet. Kvinnorna i Krokoms kommun mår däremot något bättre än länets övriga kvinnor. Det är endast två procent av kvinnorna och sex procent av männen som mår dåligt eller mycket Krokom. Allmänt hälsotillstånd (samtliga åldrar). 8 6 Män Kvinnor Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Av kommuninvånarna är det en knapp tredjedel som svarar att de har någon långvarig sjukdom eller annat besvär. Andelen är högre bland män (37 procent) än bland kvinnor (24 procent). Bland de tillfrågade är andelen, som svarade ja på enkätfrågan, störst bland de som är äldre än 64 år. På en direkt fråga till personer i åldrarna år om man var sjukskriven (hel eller deltid) tisdagen den 21 oktober 1997 svarade drygt nio procent av kvinnorna i Krokoms kommun ja medan andelen sjukskrivna män var knappt åtta procent. Andelen sjukskrivna kvinnor är lägre än i övriga länet medan andelen sjukskrivna män är högre (i Jämtland 12 procent kvinnor och fem procent män). Andel besvär/sjukdomar På frågan om man under de tre sista månaderna haft något eller några lätta eller svåra besvär, eller sjukdomar av tio uppräknade, är det bland kvinnor vanligast att känna trötthet (49 procent). Andelen 6

7 är högst i åldersgruppen år, med 62 procent. Därefter följer besvär med värk i skuldror, nacke eller axlar (46 procent). Här är det åldersgruppen år som dominerar, med 49 procent. På tredje plats kommer ont i huvudet ( procent) och här hittar vi de flesta i De vanligaste besvären bland män är värk i skuldror, nacke och axlar (5 procent). Andelen är högst i åldersgruppen år, med 53 procent. Därefter följer besvär med snuva/förkylning/influensa (39 procent). Andelen är högst i åldrarna år, med 67 procent. På tredje plats kommer trötthet (36 procent) och även här är det högst i den yngsta Männen svarar att de varit förkylda i något högre grad än kvinnorna. Andelen som anger svårare besvär/sjukdomar är högre bland kvinnorna än bland männen. Detta gäller speciellt olika former av värk, men även trötthet. Utifrån de som har besvarat enkäten mår män och kvinnor bättre i Krokoms kommun än i länets övriga kommuner. Ett undantag är att männen har mer besvär i nacke, skuldror och axlar. Andel som haft lätta eller svåra besvär/sjukdomar under de senaste tre månaderna (samtliga åldrar) Högt blodtryck Allergi/astmabesvär Värk i magen Sömnproblem Ängslan, oro eller ångest Ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias Kvinnor Män Snuva, förkylning eller influensa Värk eller smärtor i händer, armbågar, Ont i huvudet Värk i skuldror, nacke eller axlar Trötthet 6 8 7

8 Vård- och läkemedelskonsumtion samt tandhälsa Vård Knappt en tredjedel, av de tillfrågade, hade under de tre sista månaderna för egna sjukdomar/besvär, ringt/besökt eller fått besök av hälsocentral vid ett eller flera tillfällen. Andelen var något högre bland kvinnor än bland män. Den andelen kvinnor som en eller flera gånger ansett sig vara i behov av läkarvård de senaste tre månaderna, men inte sökt var högre än andelen män. De främsta skälen till att avstå från vård, för både män och kvinnor, är att personen blivit frisk, inte anser sig ha råd eller anser att han/hon inte kan få hjälp. På frågan hur ofta man besöker tandläkare/tandhygienist svarar 72 procent av kvinnorna och 65 procent av männen att de besöker tandläkare/tandhygienist minst en gång per år procent av de som behövt gå till tandläkare de senaste tre månaderna men avstått ansåg sig Behov av läkare/tandläkare men ej sökt. Fått medicin utskrivet men ej hämtat ut. Andel som svarat Ja. 8 6 man kvinna Behov av läkare Behov av tandläkarvård Fått recept utskrivet 8

9 Läkemedel För samtliga angivna läkemedel/preparat är andelen bland dem som anger sig ha tillfälligt eller regelbundet bruk högre bland kvinnorna än bland männen, med undantag av nervlugnande medel. De främsta skälen till att inte hämta ut medicin, trots att man fått recept utskrivet, är att man har tillräckligt med medicin eller inte har råd. Andel som de senaste två veckorna använt läkemedel/preparat tillfälligt/regelbundet Smärtstillande medel köpt utan recept Vitaminer Naturlläkemedel Smärtsillande medel köpt med recept Hostmedicin/näsdroppar Blodtryckssänkande medicin Kvinna Man Medicin mot astma/allergi Sömnmedel Antidepressiv medicin Magsårsmedicin Nervlugnande medel

10 Levnadsvanor Motion Andelen personer som motionerar något på fritiden, dvs allt från då och då till kraftig eller hård Andelen personer som motionerar minst 1 gång/vecka på fritiden 8 6 Man Kvinna Åldersklass Kvinnorna i Krokoms kommun motionerar totalt sett mer än männen. Den andel som motionerar regelbundet minst en gång per vecka är 44 procent. De yngre kvinnorna (18-24 år) motionerar mest, med 49 procent, därefter kommer kvinnor i mellanåldern. 38 procent av de som är 65 år och äldre motionerar regelbundet minst en gång per vecka. Andelen kvinnor som motionerar regelbundet två Bland männen är det den yngre åldersklassen (18-24 år) som motionerar mest regelbundet (53 procent minst en gång per vecka). I åldersklassen år motionerar 37 procent regelbundet och bland de äldre procent regelbundet minst en gång per vecka. Andelen män som motionerar regelbundet minst en gång per vecka är 39 procent och två gånger per vecka är 3 procent. Det finns ingen större skillnad mellan motionsvanorna bland kvinnorna i Krokoms kommun jämfört I Jämtlands län svarade 46 procent av männen att de motionerade regelbundet på fritiden minst en gång per vecka medan 38 procent motionerar minst två gånger per vecka. Männen i Jämtland motionerar därmed mera än männen i Krokoms kommun. De yngsta är mest stillasittande (män 23 procent och kvinnor 16 procent). 1

11 Kost Att äta fettfri mat och rikligt med fibrer är viktiga hörnstenar för att förebygga ohälsa. Frågor om matfett på smörgåsen och hur ofta man äter grönsaker eller rotfrukter respektive frukt fungerar som indikatorer på kostvanorna. Kvinnor har sundare kostvanor än män. Vilket slags matfett använder du mest till smörgåsar? 8 6 Man Kvinna Lättmagarin Mellanmargarin Hushållsmargarin Inget matfett Smör/Bregott Män och kvinnor använder lätt- eller mellanmargarin i något högre grad än smör och Åldersgruppen 65 år och äldre äter mest smör och Bregott, (52 procent bland kvinnorna och 47 procent bland männen). Totalt sett äter Krokomsborna mindre lättmargarin eller mellanmargarin än Kvinnor äter grönsaker och rotfrukter både råa och tillagade (ej potatis) i högre grad än män. Mer än 71 procent av kvinnorna äter grönsaker så gott som dagligen mot 47 procent av männen. Både kvinnor och män i Krokoms kommun äter mer grönsaker och rotfrukter än i länet. Kvinnor äter även mer frukt än män. Ungefär 72 procent av kvinnorna och 38 procent av männen äter frukt så gott som dagligen. Detta kan jämföras med hela länet där 74 procent av kvinnorna och 47 procent av männen äter frukt så gott som dagligen. 11

12 Alkohol Att ställa frågor om alkoholkonsumtion är svårt. Det är allmänt känt att folk ofta underskattar sin konsumtion i enkätsvaren. En intressant bild av alkoholkonsumtionen får man om man studerar hur vanligt det är att avstå från alkohol. En annan bild av alkoholkonsumtionen får man genom att fråga i vilken utsträckning folk tycker sin egen alkoholkonsumtion är skadlig för hälsan. Har du under de senaste 12 månaderna druckit minst ett glas antingen folköl, mellanöl, starköl, starksprit, vin... Andel som svarat nej man kvinna år år 65- Figuren visar att andel personer som avstår från alkohol ökar med stigande ålder. Dessutom tyder resultaten på att skillnaden mellan könen ökar med stigande ålder, på så vis att en större andel kvinnor än män avstår från alkohol. Det är fler män och kvinnor i Krokoms kommun som säger nej Av personer som under de 12 senaste månaderna druckit minst ett glas alkoholhaltig dryck uppger ca tre procent av männen och en procent av kvinnorna att de tror sin alkoholkonsumtion vara skadlig för hälsan. Av dessa vill åtta av nio minska konsumtionen, varav samtliga tycker att de kan klara det själva. I länet tycker sex procent av männen och fyra procent av kvinnorna att deras alkoholkonsumtion är skadlig för hälsan, men här liksom i Krokoms kommun tycker man sig inte behöva ha hjälp för att minska sin konsumtion. 12

13 Tobak Rökning Andelen dagligrökare bland männen är 12 procent. Andelen är störst i åldersklassen år med 14 procent. Bland de som är 65 år och äldre är andelen åtta procent och i fem procent. Feströkandet är mest utbrett bland män i åldrarna år (39 procent). Bland kvinnorna röker nio procent dagligen och sex procent bara ibland. De flesta kvinnor som röker dagligen finns i åldersgruppen år (13 procent) och det är även i denna åldersklass som de flesta feströkarna finns (18 procent). Röker du? Har aldrig rökt Har rökt tidigare Röker ibland Röker dagligen 1 Man Man Man 65- Kv Kv Kv 65- Jämför vi med hela länet så är andelen dagligrökare bland männen något mindre (11 procent). Andelen är störst i åldersklasserna år och 65år och äldre. Bland kvinnorna är det betydligt fler (16 procent) med störst andel i åldersgruppen år. Feströkarna bland männen är tio procent Feströkandet är mest utbrett i åldersgruppen år (män 36 procent och kvinnor 24 procent). Snusning Snusning är en typisk manlig aktivitet. 26 procent av männen och bara en procent av kvinnorna snusar. Bland män i åldersgruppen år är andelen 3 procent, bland de i gruppen år 21 procent och de som är 65 år och äldre 18 procent. Snusande kvinnor förekommer bara i ådersgruppen år. Nio procent av dem snusar dagligen. I jämförelse med Jämtland så visar enkätsvaren att det är 23 procent män och fyra procent kvinnor, som använder snus dagligen. Även här är det i åldersgruppen år (både män och kvinnor) som 13

14 Andel personer som röker eller snusar dagligen. 8 6 Män Kvinnor Rökare Snusare Använder du eller har du använt både cigaretter och snus? procent 8 6 Man Kvinna Nej Ja På frågan om man skulle vilja sluta röka svarar 58 procent av männen att de vill sluta och 15 procent av dessa anser att de behöver någon form av stöd. Av kvinnorna är det 66 procent som vill sluta och 11 procent som anser sig ha behov av stöd. Av snusarna är det 31 procent av både män och av kvinnor som vill sluta snusa. 17 procent av männen har behov av stöd medan ingen av kvinnorna anser sig ha behov av hjälp. Det är en stor andel av både män och kvinnor som någon gång besväras av tobaksrök (39 procent av männen och 57 procent av kvinnorna). Problemet tycks vara störst på disco, på arbetet och hemma hos släkt och vänner. Vid en jämförelse mellan befolkningsenkäten från Stanna upp en stund och Liv och hälsa i Norrland visar det sig att andelen dagligrökare har minskat i Krokoms kommun totalt sett, från 16 procent till drygt 1 procent. Snusningen är minskningen från 15 procent till 13,5 procent. 14

15 Trygghet De allra flesta av Krokoms invånare hyser ingen större rädsla för att gå ut på kvällarna och har heller otryggast och bland de yngsta kvinnorna är det 22 procent, som någon gång har avstått från att gå ut medan andelen är 11 procent bland de äldsta kvinnorna. Jämför man med länet så är det fler som avstår från att gå ut på kvällarna i Krokoms kommun. Avstått från att gå ut på kvällen pga rädsla. Andel svarande kvinnor Nej Ja, någon gång Ja ofta år år 65- år I Krokoms kommun uppger 98 procent, av de som svarat på enkäten, att de ej har varit utsatta för fysiskt våld och ej heller blivit utsatt för hot om våld under de senaste 12 månaderna. Av de som utsatts för våld är det nio procent av de yngre och då framför allt i hemmet medan drygt 13 procent av de yngre kvinnorna har blivit utsatta för hot om våld. Bland männen är det drygt fem procent av de yngre och nästan lika många i åldersklassen år som blivit utsatta för våld och då framför allt på restaurang, gator eller torg. I länet är det är främst de yngre männen (15 procent) som blivit utsatta för våld på gator, torg, restauranger men även på arbetsplatsen. När det gäller hot om våld så är det också de yngre (män och kvinnor) som blivit utsatta med nio procent vardera. Hoten mot män sker på samma plats som våldet medan kvinnor ofta hotas i det egna hemmet. Boende De allra flesta i Krokoms kommun, både kvinnor och män, trivs där de bor (totalt 96 procent). Den största andelen som inte trivs hittar man bland de yngre kvinnorna (15 procent), men även sju Det är totalt 13 procent av kommuninvånarna som besväras av buller i eller i närheten av sitt hem. De främsta orsakerna till störningarna anges vara vägtrafiken (33 procent) och flyget (31 procent). 15

16 Arbete och hälsa Frågor kring arbete och hälsa ställdes till åldersgrupperna år och år. På frågan Vilken/vilka sysselsättning/ar hade du den senaste veckan? (Bortsett från semester, sjukskrivning och föräldraledighet), visade frekvensfördelningen mellan de olika svarsalternativen att nio procent var arbetslösa och att tre och en halv procent var i Sysselsättning senaste veckan. uell fördelning mellan svarsalternativen. Annan sysselsättning Värnpliktstjänstg Förtidspensionerad. Deltid Förtidspen. Heltid Hemmafru/man Studerande Kvinna Man Arbetslös, arb.markn.pol.åtg Arbetslös Egen företagare Anställd 6 8 Av de tillfrågade personerna svarade 93 procent att de trivs mycket bra eller ganska bra på arbetet. Det är i åldersgruppen år som man känner störst trivsel på arbetet medan 3 procent av de Över hälften av de tillfrågade får ibland höra att de gör ett bra arbete. Nästan 13 procent får aldrig höra att de gör ett bra arbete och även här överväger de yngre kvinnorna (19 procent). 16

17 Det verkar som om man oftare talar om för sina anställda att de gör ett bra arbete ute i länet än i Krokoms kommun. Får du veta om du gör ett bra arbete? 8 6 Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nästan aldrig Det är framför allt de yngre som vet att de kommer att bli eller tror att de blir arbetslösa inom ett år. När det gäller bedömningen av risken att få behålla sitt arbete så är det i åldersgruppen år man är mest positiv. Här är det stora skillnader mellan män och kvinnor där tre gånger fler kvinnorna upplever det som liten risk att bli arbetslös. Samma tendens ser man i länet i övrigt. Hur stor risk tror du att det är att du skall bli arbetslös inom ett år? 8 6 Man 18-24Man Man Kv Kv Jag vet att Stor risk Ganska stor Liten risk Ingen risk jag blir risk arbetslös 17

18 Ungefär hälften av de som svarat på enkäten i Krokoms kommun känner sig aldrig eller nästan aldrig missmodiga inför framtiden är de yngre och då framför allt kvinnorna. Åldersklass år som känner sig missmodiga/ej missmodiga. 8 6 Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja men mer sällan Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Man Kvinna Ekonomi Att plötsligt hamna i en oförutsedd situation, och snabbt behöva skaffa fram en stor summa pengar kan vara ett mått på trygghet. Drygt 5 procent av de tillfrågade anger att de kan göra det från eget bankkonto och ytterligare 35 procent kan skaffa fram pengar på annat sätt. Omkring 13 procent anser sig ej kunna skaffa fram pengar. Det är främst kvinnorna (alla åldersklasser) som ej kan skaffa fram pengar. Om du plötsligt skulle handla i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 14 kronor- skulle du klara det? 8 6 Man Kvinna Nej Ja, lån från annan hushållsmedlem Ja, uttag från eget bankkonto Ja, lån från andra släktingar eller vänner Ja, lån i bank Ja, annat sätt Trafiksäkerhet 18

19 Över 7 procent av de tillfrågade instämmer helt i påståendet att det bör vara obligatoriskt att cykling. Det är framförallt i åldersgruppen år och bland de äldre än 64 år som tycker så, framför allt kvinnorna. Det är endast de yngre männen som är mycket tveksamma till eller som helt tar avstånd från obligatorisk användning av cykelhjälm. Så mycket som 6 procent tycker att trafiken har blivit mer riskfylld under senare år och 66 procent instämmer helt eller i stora drag i påståendet att hastigheten skall sänkas för att minska antalet döda i trafiken. När det gäller miljö och trafik instämmer drygt 5 procent helt eller delvis i påståendet att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att rädda miljön. Knappt procent instämmer helt eller delvis i påståendet att personbilstrafiken borde begränsas för att förbättra miljön. Skador och olycksfall Män råkar oftare ut för olycksfall/skada än kvinnor. Nästan 15 procent av männen och knappt sex procent av kvinnorna svarade att de hade behövt söka vård för olycksfall/skada under de senaste 12 Huvuddelen av olyckorna bland män inträffar inom bostadsområdet (34 procent) medan de bland kvinnorna sker inom offentlig lokal eller institution (62 procent). Detta gäller för de som svarade på enkäten. De flesta män skadar sig på fritiden (78 procent) medan kvinnorna uppger att de skadar sig på arbetstid eller under studietid. Detta gäller för åldersgrupperna år och år. Ungefär 67 procent män och 59 procent kvinnor uppgav att de hade behövt uppsöka distriktsläkare eller sjukhus. Nio procent av männen och tio procent av kvinnorna fick stanna kvar för vård. 54 procent av kvinnorna och 5 procent av männen deltar minst en gång i veckan i någon aktivitet tillsammans med andra. Det kan vara allt från studiecirklar, idrottsaktiviteter, sångkörer, religiösa eller politiska sammankomster. På frågan om det finns någon att vända sig till när det uppstår svårigheter svarade 27 procent av Massmedia som hälsoupplysare 19

20 Var fjärde krokomsbo funderar inte så mycket över sin hälsa. Intresset av att ta reda på hur man lever hälsosamt är störst bland yngre kvinnor. Radio, TV, Dagstidningar, veckotidningar och hälsotidningar är de främsta informationskällorna. Krokoms kommun Christina Persson hälsoplanerare

Befolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun

Befolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun Liv och hälsa i Norrland Befolkningsundersökningen 1997 - de första resultaten för Östersunds kommun Samställd av hälsoplanerare Elsa Rudsby Strandberg Östersunds kommun. Juli 1998 (reviderad mars 1999)

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 1 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 de första resultaten 1995-2-1 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man? Rapportserie

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Först några frågor om dig själv

Först några frågor om dig själv 1. Vilket år är du född: 19 Först några frågor om dig själv 2. Är du kvinna eller man? Kvinna Man 3. Var är du född? I samma län som jag bor i nu I annat län i Sverige I annat land 4. Vilken är den högsta

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

JÄMFÖRELSER MELLAN LÄNEN. En studie om hälsa och livsvillkor. Jämförelser mellan länen Rapport 1999:1

JÄMFÖRELSER MELLAN LÄNEN. En studie om hälsa och livsvillkor. Jämförelser mellan länen Rapport 1999:1 Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Jämförelser mellan länen Rapport 1999:1 1 Om du behöver mer information NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Jonas Thörnqvist Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Äldre än 65 år Rapport 1999:2 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar KERSTIN ENGLUND

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: över 65 år

Liv och hälsa i Norrland. En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: över 65 år Liv och hälsa i Norrland En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: över 65 år Jämtlands läns landsting Landstinget i Västernorrland Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Omslagsbild: Leif

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Äldre i Norrbotten 2003

Äldre i Norrbotten 2003 Äldre i Norrbotten 2003 NORD 11 041 ÖST 8 172 SYD 11 340 MITT 16 214 Siffrorna anger antal invånare 65 år eller äldre inom respektive länsdel, dec 2002. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande

Läs mer

Liv och hälsa i Norrbotten 2003

Liv och hälsa i Norrbotten 2003 Liv och hälsa i Norrbotten 2003 Nationella målet för folkhälsan (antaget våren 2003) att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsoarbete ska inriktas

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%) Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com

Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com 1 Hälsotest Namn: E-mail: Telefon: Datum: 2 Bakgrundsdata 1 Kön q Man q Kvinna 2 Hur gammal är du? q 56 år eller äldre q 46 55 år q 36 45 år q 26 35 år q 25 år eller yngre 3a Vilket är Ditt civilstånd?

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och %LODJD7DEHOOELODJD 79 %LODJD 7DEHOOELODJD,QQHKnOO 6LGD Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: 18-24 år

Liv och hälsa i Norrland. En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: 18-24 år Liv och hälsa i Norrland En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: 18-24 år Jämtlands läns landsting Landstinget i Västernorrland Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Omslagsbild: Leif

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

2. a) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?

2. a) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? Hälsa 1. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 1 Mycket bra 2 Bra 3 Någorlunda 4 Dåligt 5 Mycket dåligt 2. a) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2014 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att:

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering Folkhälsoenkät Barn och Unga i och 212 Under våren 212 svarade alla elever i och i i åk 6, 9 och 2 i gymnasiet på frågor om hälsa T ex om hälsa, fritidsvanor, matvanor, alkohol, narkotika, spel, sex och

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET Frågorna nedan är tänkta att vara en utgångspunkt för vilken information som är värdefull för behandlare och patient att reflektera kring i samband med återkopplingen. Det är inte nödvändigt att ställa

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2010 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer