Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa"

Transkript

1 Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund

2

3 Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor kan åldras med så god hälsa som möjligt. Denna skrift handlar om Äldres hälsa och bygger på rapporten Hur mår hallänningen?, som utkom juni Presentationen är populärvetenskaplig i avsikt att alla som är intresserade av ämnet, oavsett bakgrund, ska kunna ha glädje av den. Det är Landstinget Hallands Forsknings-, Utvecklings- och Utbildningsenhet som med ekonomiskt stöd från Landstinget Halland och Region Halland tagit fram rapporten. Förhoppningen är att rapporten kommer att utgöra ett värdefullt underlag för såväl det strategiska och praktiska folkhälsoarbetet som forsknings- och utvecklingsarbetet i länet. December 2010 Bengt Widgren Monica Svensson Nina Mårtensson FoUU-chef Folkhälsochef Folkhälsochef Landstinget Halland Region Halland Landstinget Halland

4 Inledning Fler och fler människor lever längre vilket innebär att det finns en ökande andel äldre människor i befolkningen. Detta skapar ett behov av mer kunskap om hur människor kan åldras med så god hälsa som möjligt. Inom Europa är det stora skillnader mellan olika länder beträffande hur äldre personer uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd. I åldersgruppen år uppger t.ex. över 60% i Sverige, Danmark, Irland och Storbritannien att de har en god eller mycket god hälsa medan motsvarande siffra i t ex Ungern, Lettland och Litauen är mellan 6-9%. Enligt Statistiska centralbyrån är cirka 18% av befolkningen i Sverige 65 år och äldre vilket motsvarar drygt 1,6 miljoner människor. I Halland är motsvarande siffra cirka personer. I folkmun brukar åldern över 65 år kallas pensionsåldern. Människor åldras dock biologiskt mycket olika beroende på såväl miljöfaktorer som genetiska förutsättningar vilket gör att åldrandet i sig inte följer någon fast kronologisk ålder. God hälsa och livskvalitet går att påverka hela livet genom att bl. a. bibehålla en hög psykisk, fysisk och social aktivitetsnivå. Främjande och förebyggande insatser är således viktiga för äldres hälsa. Statens folkhälsoinstitut genomförde 2009 en nationell befolkningsenkät för att kartlägga det allmänna hälsoläget i Sverige. Halland deltog med ett extra urval individer för att kunna kartlägga hallänningarnas hälsa och för att kunna göra regionala och nationella jämförelser. Enkäten besvarades av ca hallänningar och de halländska resultaten från enkäten finns sammanställda i rapporten Hur mår hallänningen? I enkätundersökningen ingick åldersgrupper mellan år. För att ge en utförligare beskrivning av den äldsta åldersgruppen år (2 900 personer i Halland) har en uppdelning gjorts i två grupper, år och år. Resultaten för enkätfrågor av särskilt intresse för äldres hälsa redovisas i denna rapport. För att få en referens till resultaten i de två grupperna har även åldersintervallet tagits med. 4

5 Enkätsvar - Resultat Självskattat allmänt hälsotillstånd En människas upplevelse av sin hälsa är komplex eftersom det beror både på hur hon har det och hur hon tar det. Således kan hälsan upplevas som bra eller dålig oavsett om personen i fråga har några sjukdomar eller inte. I allmänhet har äldre personer lägre krav på vad man betraktar som god hälsa än övriga åldersgrupper. Frågan om självskattat allmänt hälsotillstånd är av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen över tid samt har också visat sig vara en starkt förutsägande faktor för dödlighet. Tabell 1. Andel av befolkningen (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Överlag bedömer den äldre hallänningen sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra i samma utsträckning som i riket. Andelen som mår bra/mycket bra minskar markant i åldersgruppen år. Andelen kvinnor som uppger ett bra/ mycket bra hälsotillstånd är något lägre än för männen, se tabell 1. 5

6 Psykiskt välbefinnande Frågan om psykiskt välbefinnande har i denna studie mätts med frågebatteriet, GHQ12, som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar i vardagen. Mellan 80-85% av den vuxna befolkningen upplever att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Det är vanligare att personer som är ensamstående eller har ett dåligt socialt nätverk har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Fler yngre än äldre uppger också ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Tabell 2. Andel av befolkningen (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andel med psykiskt nedsatt välbefinnande bland de äldre är cirka 10-15%, såväl i Halland som i riket. Det innebär att 85-90% av de äldre upplever ett gott psykiskt välbefinnande. Åldersgruppen år har något lägre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med såväl den yngre som äldre åldersgruppen, se tabell 2. Övervägt att ta sitt liv En fjärdedel av samtliga självmord inträffar bland personer över 65 år. Ett förstadie till självmord är att ha övervägt att ta sitt liv, vilket är en av frågorna i enkäten. Resultat Andelen som uppger att de någon gång kommit i den situationen att allvarligt övervägt att ta sitt liv, är i åldersgruppen år cirka 10%. Siffran minskar med stigande ålder till cirka 4% i den äldsta åldersgruppen år. I åldersgruppen år är andelen kvinnor som övervägt att ta sitt liv något större än för männen men i åldersgruppen år ses ingen könsskillnad. 6

7 Sjukdomar, olycksfall, värk Socioekonomiska skillnader i hälsa när det gäller de flesta besvär och sjukdomar ses för såväl yngre som äldre. Svår värk, nedsatt rörlighet, högt blodtryck samt besvär av smärta är vanligare bland äldre arbetare än äldre tjänstemän. Diabetes, astma, allergi, högt blodtryck I enkäten efterfrågas vilka som uppger sig ha folksjukdomarna diabetes, astma, allergi och högt blodtryck. Tabell 3. Andelen av befolkningen (%) som uppger sig ha diabetes, astma, allergi och/eller högt blodtryck Kön Ålder Diabetes (%) Astma (%) Allergi (%) Högt blodtryck (%) Riket Halland Riket Halland Riket Halland Riket Halland Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Vid en jämförelse mellan Halland och riket ses inga nämnvärda skillnader när det gäller förekomsten av de fyra folksjukdomarna diabetes, astma, allergi eller högt blodtryck, se tabell 3. Diabetes och högt blodtryck ökar över lag med åldern medan allergi minskar med åldern. Kvinnor drabbas i högre grad av allergi och männen av diabetes i alla åldersgrupper. 7

8 Olycksfall Skador och olycksfall är ett samhällsproblem som vållar mycket lidande och stora kostnader. Bland äldre personer är fallolyckor vanliga och inte sällan leder dessa skador till nedsatt fysisk rörlighet och därmed ett ökat beroende av andra. Varje år drabbas cirka var tredje person som är 60 år eller äldre och varannan person över 80 år av fallskador. Risken att drabbas av höftfraktur har dock minskat under 2000-talet i åldersgruppen över 65 år. Resultat Andelen som under de senaste tre månaderna råkat ut för olycksfall som lett till sjukvård eller tandvård är mellan 7 och 10 % för alla åldersgrupper inom intervallet år. Man ser således ingen ökning i den äldsta åldersgruppen. Ingen skillnad ses heller mellan könen eller mellan Halland och riket. Värk Sjukdomar med värk från skelett, muskler, senor och ledband är vanliga. Dessa värktillstånd leder i många fall till nedsatt rörelseförmåga. Tabell 4. Andelen av befolkningen (%) med svår värk i skuldror, nacke eller axlar Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Inga större skillnader ses när det gäller andelen med svår värk i skuldror, nacke eller axlar i åldersgrupperna mellan år, se tabell 4. Andelen kvinnor med svår värk är något högre än för männen. Andelen med svår värk i rygg, höft, händer och knän är av samma storleksordning, som för skuldror, nacke och axlar. 8

9 Hörsel- och synnedsättning Hörsel- och synnedsättning kan för de som drabbas dels medföra svårigheter i kontakter med andra människor och dels svårigheter att aktivt delta i samhället. Hörselnedsättning Tabell 5. Andel av befolkningen (%) som har svårighet att höra, även med hörapparat, vad som sägs i samtal med flera personer Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andelen som har svårighet att höra, även vid användning av hörapparat, är cirka 10-20%, se tabell 5. Större andel av männen har nedsatt hörsel jämfört med kvinnorna och hörselproblemen ökar med åldern. Liknande siffror ses för Halland och riket. Synnedsättning - resultat Andelen som har svårigheter med synen när det gäller att läsa vanlig text i en dagstidning trots användning av glasögon är cirka 3% i åldersgruppen år och cirka 6% i åldersgruppen år. Siffrorna är likartade för män och kvinnor samt för Halland och riket. Tandhälsa Tandhälsan speglar i hög grad individens livskvalitet och välbefinnande. En dålig tandhälsa är således kopplad till ett nedsatt allmänt hälsotillstånd. Resultat Andelen som tycker att de har ganska eller mycket dålig tandhälsa är i åldersgruppen år 10-12%. Siffran sjunker något med åldern och är i åldersgruppen år 6-9%. Liknande siffror ses för Halland och riket. 9

10 Vårdutnyttjande Frågor om vårdutnyttjandet är viktiga för att följa vårdkonsumtionen över tid samt att följa eventuella skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Studier har visat skillnader i vårdkonsumtion mellan kön, kommuner, åldersgrupper och även socioekonomiska grupper. Tabell 6. Andel av befolkningen (%) som har haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna gällande egna besvär eller sjukdomar Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andelen som haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna är cirka 50% i åldersgruppen år. Siffran ökar med åldern till cirka 65-70% i åldersgruppen år. Liknande siffror ses i Halland och i riket och siffrorna är ungefär desamma för kvinnor och män, se tabell 6. Behov av hjälpmedel utomhus Vid nedsatt funktionsförmåga ökar behovet av bland annat hjälpmedel för att kunna klara sina vardagliga aktiviteter. Resultat Andelen som behöver hjälpmedel utomhus är i åldersgruppen år cirka 10%. Siffran ökar i åldersgruppen år till 17% för männen och 25% för kvinnorna. Liknande siffror ses för Halland och riket. 10

11 Levnadsvanor Hälsosamma levnadsvanor har stor betydelse för att människor kan vara friska och vitala högt upp i åldrarna. Hälsosamma levnadsvanor har också omedelbara positiva effekter på välbefinnandet och minskar risken för att insjukna i de flesta stora folksjukdomar. Matvanor - övervikt Ju äldre man blir desto viktigare är det att maten innehåller mycket näring i förhållande till energi eftersom kroppens behov av energi minskar med stigande ålder. För en del äldre kan det vara svårt att anpassa sig till det minskade energibehovet, vilket ökar risken för övervikt. Övervikt är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. Övervikt har beräknats från självrapporterad längd och vikt så kallad BMI (Body Mass Index) vilket är förhållandet mellan vikt (i kg) dividerad med längd 2 (m). Tabell 7. Andel av befolkningen (%) med övervikt, dvs BMI melan 25,0-29,9 Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Övervikt är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor i alla åldersgrupper, se tabell 7. Matvanor - frukt och grönt Goda matvanor innefattar bland annat ett rikligt intag av frukt, rotfrukter och grönsaker. Dock är det en större andel av befolkningen som äter för lite frukt och grönt. Resultat Det är framför allt männen, 25-30%, som äter liten mängd frukt och grönt jämfört med kvinnorna, 10-20%. Detta gäller i alla åldersgrupper mellan år. 11

12 Fysisk aktivitet Många äldre motionerar betydligt mer än tidigare generationer. En allt större andel äldre ägnar sig åt trädgårdsarbete, går promenader, cyklar eller strövar i skog och mark. Regelbunden fysisk aktivitet och träning har stor betydelse för ett gott åldrande. Fysisk aktivitet ökar det allmänna välbefinnandet, livskvaliteten liksom möjligheten till sociala kontakter. För äldre personer innebär även fysisk aktivitet ett effektivt sätt att behålla en hög grad av självständighet långt upp i åldrarna eftersom fysisk aktivitet skyddar mot sjukdom och underlättar dagliga aktiviteter. Tabell 8. Andel av befolkningen (%) som är fysiskt aktiva 30 minuter/dag eller mer Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Många är fysiskt aktiva, 50-65%, i alla åldersgrupper mellan år och det är enbart bland kvinnor i åldersgruppen år där en lägre siffra ses. Åldersgrupppen år är mer fysiskt aktiv än den yngre åldersgruppen år. Siffrorna för Halland är överlag något högre än för riket, se tabell 8. Ekonomiska förhållanden Människans hälsa, både den fysiska och psykiska, förbättras vid god ekonomi. En ekonomiskt utsatt situation, som inte bara är tillfällig, är däremot negativ för hälsan. Gynnsammare uppväxtvillkor för dagens äldre har bidragit till bättre ekonomi och högre materiell standard i förhållande till tidigare generationer. Socioekonomiska skillnader samt könsskillnader i levnadsvillkor kvarstår dock efter pensionsåldern, som exempel kan nämnas att mer än hälften av männen har högre pension än kvinnorna. 12

13 Resultat Andelen som under de senaste 12 månaderna har haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra mm vid ett eller flera tillfällen är för åldersgruppen år, 12-14%. Med stigande ålder sjunker andelen till cirka 4-6% för åldersgruppen år. Siffrorna är liknande för Halland och riket samt för män och kvinnor. Andelen som har svårighet med att klara en oförutsedd situation där man på en vecka måste skaffa fram kronor är cirka 10-15% för männen och 15-18% för kvinnorna gällande alla åldersgrupper mellan år. Siffrorna är liknande för Halland och riket. Trygghet och sociala relationer Trygghet Trygghet och säkerhet i anslutning till sin bostad anses vara det viktigaste kännetecknet på ett bra bostadsområde. Tabell 9. Andel av befolkningen (%) som ibland eller ofta avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andelen som ibland eller ofta avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen eller ofredad är betydligt högre för kvinnor än för män i alla åldersgrupper. Liknande siffror ses för Halland och riket, men andelen för kvinnorna i åldersgruppen år är lägre i Halland, se tabell 9. 13

14 Tillit Förtroende och ömsesidighet mellan medborgarna i ett samhälle utgör underlaget för att man lever tillsammans och litar på varandra. Kontakter och relationer kan omfatta både kända och okända personer. Människor med god tillit till sig själv och andra är bättre rustade att handskas med svårigheter. Tabell 10. Andel av befolkningen (%) som inte tycker att de kan lita på de flesta människor Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andelen som inte tycker att de kan lita på de flesta människor är i åldersgruppen år cirka 20%. Kvinnor i åldersgruppen år i Halland ligger lägst med 12%, se tabell 10. Få hjälp med praktiska problem Tillgång till personer som bidrar med hjälp vid praktiska problem eller vid sjukdom är viktigt för alla. Resultat Andelen som inte kan få hjälp vid praktiska problem eller sjukdom är cirka 5-10% i alla åldersgrupper mellan år. Liknande siffror ses för Halland och riket. 14

15 Någon att dela känslor med och anförtro sig åt Sociala kontakter och relationer med familj och vänner, som kan ge emotionellt stöd är betydelsefullt för såväl ung som gammal. Tabell 11. Andel av befolkningen (%) som inte har någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andelen män som inte har någon att dela sina känslor med är något större i åldersgruppen år jämfört med de äldre åldersgrupperna. I äldsta åldersgruppen år är siffrorna 10-11%, samma i Halland som i riket och för män och kvinnor, se tabell

16 Deltagande i aktiviteter Mötesplatser för social gemenskap är av stor betydelse för både hälsan och välbefinnandet i alla åldrar. Äldre själva framhåller social gemenskap och aktiviteter som bidragande till ökad livslust eftersom detta ger dem möjlighet att utöka det sociala nätverket som av naturliga orsaker kan minska med stigande ålder. Exempel på mötesplatser är studiecirklar, föreningsmöte, teater, bio, konstutställning, religiös sammankomst, sporttillställning, dans, större släktsammankomst eller privat fest. Tabell 12. Andel av befolkningen (%) som inte deltagit i sociala aktiviteter under de senaste 12 månaderna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andelen som inte deltagit i någon större social aktivitet under senaste året är 7-9% i åldersgruppen år och ökar till 15-22% i äldsta åldersgruppen år. Största skillnaden i siffor mellan Halland och riket ses för kvinnorna i äldsta åldersgruppen, se tabell

17 Satsa på äldres hälsa - det lönar sig för såväl individen som samhället Det finns många skäl för samhället att prioritera ett hälsosamt åldrande och ge människor förutsättningar att leva ett gott liv långt upp i åren. Enligt Statens folkhälsoinstitut är några viktiga argument till varför det är viktigt att satsa på äldres hälsa: Andelen äldre ökar En allt större del av befolkningen blir allt äldre och i dag lever många till en riktigt hög ålder. Framför allt ses en ökning av personer i åldern 80 år och äldre. Även medellivslängden i Sverige ökar. Med en åldrande befolkning ökar också antalet äldre med funktionsnedsättning och idag har varannan person över 75 år nedsatt funktion inom ett eller flera områden. Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet Det är aldrig för sent att satsa på god hälsa, eftersom hälsofrämjande insatser både förlänger människors liv och förbättrar deras livskvalitet. Enligt en sammanställning av Statens folkhälsoinstitut bör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser främst ske inom fyra områden, de så kallande fyra hörnpelarna för ett gott åldrande; - Social gemenskap och stöd - Meningsfullhet - Fysisk aktivitet - Goda matvanor Det är lönsamt att investera i äldres hälsa Statens folkhälsoinstitut konstaterar: Den åldrande befolkningen innebär både en utmaning och en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling och behöver därför få ökad uppmärksamhet. Den svenska välfärdsmodellen står inför stora prövningar framöver och eftersom andelen äldre ökar kommer även efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård att öka. De ekonomiska besparingar som kan göras i sjukvården är större per person för äldre än för yngre eftersom sjukdomar är vanligare bland äldre personer. Således är det mycket angeläget att satsa både på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre eftersom det leder till att funktionsnedsättningar samt behovet av vård och omsorg skjuts upp. 17

18 Referenser Boström G, Nyqvist K (2008). Hälsa på lika villkor. Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten. Statens folkhälsoinstitut, A 2008:06. Landstinget Halland (2010). Hur mår hallänningen. FoUU-rapport 11. Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport Statens folkhälsoinstitut Äldres hälsa en utmaning för Europa. S 2007:02. Statens folkhälsoinstitut (2009). Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktiviteter. R 2009:18. Statens folkhälsoinstitut (2010). Folkhälsopolitisk rapport. Framtidens hälsa - allas ansvar. R 2010:16. Statistiska Centralbyrån (2009). Hälsa på lika villkor?. Enkätundersökning 2009, det nationella urvalet. Teknisk rapport. Enkätenheten. 18

19

20 I rapporten Äldres hälsa, ges en utförligare beskrivning av åldersgruppen år utifrån FoU-rapport 11 Hur mår hallänningen? Form och layout: Helena Morténius FoUU Halland. Tryck: V-TAB Falkenberg, Falkenberg 2010 Om du vill beställa fler exemplar av denna rapport eller önskar rapporten Hur mår hallänningen?, kontakta Broschyrbeställningen eller Om du har synpunkter eller frågor angående rapporterna, kontakta Bertil Marklund, tel eller

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier

RMPG Hälsofrämjande strategier RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria

Läs mer

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Skillnader i hälsa - hämmar regional utveckling Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 LANDSTINGET DALARNA,

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Hur mår hallänningen?

Hur mår hallänningen? Forskning och utveckling HALLAND Rapport 11 Hur mår hallänningen? Hallands resultat från nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor 2010 Redaktionsgrupp Bertil Marklund (red), Amir Baigi, Katarina

Läs mer

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län Sammanfattning Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län 2 I november 2015 presenterade Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län. Folkhälsorapport

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall. Inledning Arbetet inom folkhälsoområdet syftar till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden och en god hälsa. I detta arbete finns många aktörer som har ansvar för utvecklingen offentliga

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer