Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn"

Transkript

1 Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

2 Disposition Hälsans olika bestämningsfaktorer Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från beräkningar Sammanfattning Hur fungerar den i praktiken?

3 Hälsans olika bestämningsfaktorer Källa: Dahlgren och Whitehead (1991) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

4 Cancerpreventionskalkylatorn Inledning Cancerpreventionskalkylatorn är ett verktyg som kan användas vid samhällsekonomiska analyser kopplade till hälsoläget inom ett länet. Enkätsvar från nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV). Utgångspunkten är fyra riskfaktorer för hälsa: - Fetma - Daglig rökning - Fysisk inaktivitet - Riskbruk av alkohol Källa: Hälsokalkylatorn (2017) Samhällsmedicin (2017), Region Gävleborg

5 Cancerpreventionskalkylatorn Teknisk specifikation Cancerpreventionskalkylatorn bygger på RHS-modellen (Riskfaktorer, hälso- och samhälleliga kostnader). Genom epidemiologiska metoder i samband med förekomst av befolkningens riskfaktorer skattas framtida sjuklighet relaterat till hälso- och samhälleliga kostnader. De fasta parametrarna exempelvis riskerna för olika sjukdomar kommer från internationella studier och svenska kvalitetsregister. De rörliga parametrarna i modellen är de som vi själva kan förändra, exempelvis prevalens i befolkningen. Totalt ingår 14 olika cancersjukdomar. Exempelvis: - Varje år kostar cancer mer än någon annan sjukdom, runt om i världen. - Kostnaden för cancer ligger på runt 3 procent av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård. - 6 typer av cancer som tillsammans utgör 45% av totala antalet cancerfall. Cancerpreventionskalkylatorn är konstruerad att ge information om kostnader utifrån: - Socialförsäkringssystemet (Försäkringskassan). - Hälso- och sjukvården (landsting/regioner). - Kommuner. Källa: Feldman och Johansson (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

6 Cancerpreventionskalkylatorn Diagnoser Diagnos Bröstcancer Bukspottkörtelcancer Levercancer Livmoderhalscancer Livmoderkroppscancer Lungcancer Matstrupscancer Magsäckscancer Njurcancer Struphuvudcancer Tjock-ändtarmscancer Urinblåsecancer Undergrupp Adenocarcinom, skivepitelcancer Tjocktarmscancer, ändtarmscancer Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

7 Cancerpreventionskalkylatorn Varför förebyggande arbete? Samhällets resurser är begränsade. Det samlade behovet kan inte tillfredsställas med de resurser vi har. Vi tvingas att prioritera och att välja. Men vad ska vi basera vårt val på? Källa: Nationalencyklopedin (2017b), Ferraz-Nunes och Karlberg (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

8 Cancerpreventionskalkylatorn Syfte och mått Det grundläggande syftet med cancerpreventionskalkylatorn är att visa att det finns resurser att spara genom att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Mått som finns i Cancerpreventionskalkylatorn: - Kostnader och besparingar är ofta konkreta och viktiga argument i funktionen och diskussionen, men bakom varje siffra finns också individerna som drabbas av sjukdom till följd av nulägets levnadsvanor i befolkningen. - QALY är ett mått som väger medicinska insatser mot varandra, och bygger på idén om att extra levnadsår också måste vägas mot vilken kvalitet som finns för dessa år. - DALY är ett levnadsmått som tar hänsyn till funktionsnedsättning och förtidig död. - Antal nya sjukdomsfall. Källa: Hälsokalkylatorn (2017) Samhällsmedicin (2017), Region Gävleborg

9 Cancerpreventionskalkylatorn Hälsa på lika villkor, HLV Statistiken som Cancerpreventionskalkylatorn bygger på kommer från Folkmyndighetens enkät, Hälsa på lika villkor (HLV). HLV är en nationell studie som genomförs vartannat år med syfte att visa hur befolkningen mår samt följa förändringar i hälsa över tid som en del i uppföljningen av folkhälsopolitiken. I undersökningen ingår årligen ett urval av personer mellan år i riket. År 2016 bestod det totala urvalet i riket av cirka personer, varav ungefär hälften svarade. Svarsfrekvensen är relativt svag - resultatet viktas så att det kan visas för hela populationen. I Gävleborgs läns tilläggsurval svarade totalt av ett urval om individer år 2014: en svarsfrekvens om 51 procent. Källa: Folkhälsomyndigheten (2017) och Samhällsmedicin (2017), Region Gävleborg

10 Cancerpreventionskalkylatorn Dokumentation Länk till Cancerpreventionskalkylatorn hittar du här. Användning (manual) av Cancerpreventionskalkylatorn hittar du här (pdf-format). Teknisk rapport om hur Cancerpreventionskalkylatorn är konstruerad hittar du här (pdf-format). Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

11 Cancerpreventionskalkylatorn Översikt Andel kraftigt överviktiga (fetma), BMI > 30 Andel dagliga rökare Andel med en stillasittande fritid (mindre än 2 timmar/veckan) Andel riskkonsumenter av alkohol (AUDIT) Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

12 Cancerpreventionskalkylatorn BMI > 30 Bygger på frågor i nationella folkhälsoenkäten (HLV). Frågan: Hur lång är du? Hur mycket väger du? Utifrån uppgifterna beräknas sedan BMI (Body Mass Index). Källa: Folkhälsomyndigheten (2017), Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

13 Män Riket 14 % Kvinnor Riket 14 % Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV ) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

14 Män Gävleborgs län 18 % Riket 14 % Kvinnor Gävleborgs län 15 % Riket 14 % Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

15 Förebyggande av nya fall - 4 bröstcancer - 3 tjock-ändtarmscancer - 3 njurcancer - 4 livmoderkroppscancer - 1 matstrupscancer - 1 levercancer Totalt förebyggande av 16 nya sjukdomsfall av cancer män kvinnor -7% -7% Hälso- och sjukvårdens kostnad minskar med kr. Kommunens kostnad minskar med kr. Försäkringskassans kostnad minskar med kr. Om andelen med fetma vore lika låg som hos gruppen män och kvinnor med eftergymnasial utbildning, 10 procent, i Gävleborgs län. Samhällskostnaden minskar med kr om andelen fetma i befolkningen går ner till samma till samma nivå som den del av befolkningen med en eftergymnasial utbildning har. Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

16 Cancerpreventionskalkylatorn Daglig rökning Bygger på frågor i nationella folkhälsoenkäten (HLV). Frågan: Röker du dagligen? Källa: Folkhälsomyndigheten (2017), Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

17 Män Riket 9 % Kvinnor Riket 11 % Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV ) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

18 Män Gävleborgs län 9 % Riket 9 % Kvinnor Gävleborgs län 11 % Riket 11 % Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

19 Förebyggande av nya fall - 4 urinblåsecancer - 2 tjock-ändtarmscancer - 2 njurcancer - 33 lungcancer - 1 bukspottskörtelcancer - 1 struphuvudscancer Totalt förebyggande av 42 nya sjukdomsfall av cancer män kvinnor -2% -6% Hälso- och sjukvårdens kostnad minskar med kr. Kommunens kostnad minskar med kr. Försäkringskassans kostnad minskar med kr. Om andelen dagliga rökare vore lika låg som hos gruppen män och kvinnor med eftergymnasial utbildning, 5 procent, i Gävleborgs län. Samhällskostnaden minskar med kr om andelen dagliga rökare i befolkningen går ner till samma nivå som den del av befolkningen med en eftergymnasial utbildning har. Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

20 Andel i procent (%) 100 Viljan och behovet av stöd för att förändra användandet av tobak (rökning) bland dagligt rökande män och kvinnor (16-84 år), Gävleborgs län år Män Kvinnor Vill sluta röka - av de som röker dagligen Behöver stöd för att sluta röka - av de som röker dagligen Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin (2017), Region Gävleborg

21 Cancerpreventionskalkylatorn Fysisk inaktivitet Bygger på frågor i nationella folkhälsoenkäten (HLV). Du ägnar dig mest åt läsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. Frågekonstruktionen härstammar från frågebatteriet IPAQ (International Physical Activity Questionnaire). Källa: Folkhälsomyndigheten (2017), Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

22 Män Riket 15 % Kvinnor Riket 13 % Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV ) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

23 Män Gävleborgs län 15 % Riket 15 % Kvinnor Gävleborgs län 14 % Riket 14 % Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

24 Förebyggande av nya fall - 5 bröstcancer - 4 tjock-ändtarmscancer - 1 livmoderhalscancer Totalt förebyggande av 10 nya sjukdomsfall av cancer män kvinnor -1% -8% Hälso- och sjukvårdens kostnad minskar med kr. Kommunens kostnad minskar med kr. Försäkringskassans kostnad minskar med kr. Om andelen fysiskt inaktiva vore lika låg som hos gruppen män och kvinnor med eftergymnasial utbildning, 12 respektive 8 procent, i Gävleborgs län. Samhällskostnaden minskar med kr om andelen fysiskt inaktiva i befolkningen går ner till samma nivå som den del av befolkningen med en eftergymnasial utbildning har. Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

25 Andel i procent (%) 100 Viljan och behovet av stöd för att öka den fysiska aktiviteten bland stillasittande män och kvinnor (16-84 år), Gävleborgs län år Män Kvinnor 20 0 Vill öka fysisk aktivitet - av de som är stillasittande Behöver stöd för att öka fysisk aktivitet - av de som är stillasittande Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin (2017), Region Gävleborg

26 Cancerpreventionskalkylatorn Riskbruk Bygger på frågor i nationella folkhälsoenkäten (HLV). Riskabla alkoholvanor är ett mått som bygger på frågeinstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) utvecklat av Världshälsoorganisationen (WHO) i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa. Källa: Folkhälsomyndigheten (2017), Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

27 Män Riket 19 % Kvinnor Riket 13 % Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV ) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

28 Män Gävleborgs län 19 % Riket 19 % Kvinnor Gävleborgs län 12 % Riket 13 % Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

29 Förebyggande av nya fall - 4 bröstcancer - 5 tjock-ändtarmscancer Totalt förebyggande av 9 nya sjukdomsfall av cancer män kvinnor -10% -6% Hälso- och sjukvårdens kostnad minskar med kr. Kommunens kostnad minskar med kr. Försäkringskassans kostnad minskar med kr. Om andelen riskkonsumenter av alkohol halverades för båda könen i Gävleborgs län. Samhällskostnaden minskar med kr om andelen riskkonsumenter av alkohol i befolkningen halveras. Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

30 Andel i procent (%) 100 Viljan att minska alkoholkonsumtionen bland män och kvinnor (16-84 år) med riskabla alkoholvanor, Gävleborgs län år Män Kvinnor 20 0 Vill minska alkoholkonsumtion - av de med riskabla alkoholvanor Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin (2017), Region Gävleborg

31 Sammanfattning av fyra levnadsvanor Om Gävleborgs län fick en jämlikhet i hälsa skulle antalet nya cancerfall och kostnader under ett år minska med totalt: Förebyggande av nya fall Hälso- och sjukvårdens kostnad: kr. Kommunens kostnad: kr. Försäkringskassans kostnad: kr. Samhällets kostnadsminskning kr 77 st cancerfall Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

32 Att tänka på vid arbete med Cancerpreventionskalkylatorn Få individer ger ett mindre robust resultat - svårt att se mönster. Simulera gärna ändrade prevalenser efter mål och inte bara godtyckligt. Resultatet från Cancerpreventionskalkylatorn säger inget om vilka åtgärder som ska genomföras eller som fungerar, bara vilken effekt en prevalensförändring skulle ge.

33 Sammanfattning Samhället har begränsade resurser. Dessa kan användas till hälsofrämjande insatser, vilket potentiellt kan frigöra andra resurser. Cancerpreventionskalkylatorn är ett verktyg som kan användas vid samhällsekonomiska analyser kopplade till hälsoläget. Syftet med Cancerpreventionskalkylatorn är att visa att det finns resurser att spara genom att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Exemplen visar att det finns kostnader att spara in av att vi lyckas med att förändra levnadsvanor i befolkningen. Vilka åtgärder eller aktiviteter som bör göras svara in Cancerpreventionskalkylatorn på.

34 Frågor eller fundering? Hur går det till i praktiken att använda cancerpreventionskalkylatorn?

35 Tack för mig! Kontaktuppgifter Johan Frisk, utredare Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017

Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017 Cancerpreventionskalkylatorn - CPK LUFT-konferensen i Eskilstuna 14-15 september 2017 2017-09-14 Erika Häggström LUFT-konferensen i Eskilstuna 14-15 september 2017 Cancer i Sverige Ca 60 000 nya fall av

Läs mer

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Cancerpreventionsplan Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2017-2018 Sjukvårdsregioner i Sverige 6 sjukvårdsregioner. Samarbeta om frågor som rör sjukvård. Samverkan utövas genom en Samverkansnämnd. Samverkansnämnden

Läs mer

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation Inna Feldman inna.feldman@pubcare.uu.se Namn Efternamn 14 december 20172 14 Frågeställning Kan vi uppskatta förändringar i cancerincidens / samhällskostnader

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna

Läs mer

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

PM HLV, Hälsa på lika villkor, PM PM HLV, Hälsa på lika villkor, 2004-2014 Trender och utfall under 10 år för indikatorområderna: - Alkohol och droger - Fysisk aktivitet - Kroppsvikt - BMI - Tobak - Kost - Ansamling av levnadsvanor

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Befolkningsinriktade hälsosamtal Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013

Läs mer

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017 Demografiska skillnader i län 2018 Liv & Hälsa 2017 1 Liv & Hälsa 2017 CDUST-regionen har regelbundet genomfört befolknings-undersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention 2018-06-01 Prevention Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention Normalt Pre-klinisk fas Klinisk fas Frisk Sjukdomen

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier

RMPG Hälsofrämjande strategier RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

Prevention och behandling vid

Prevention och behandling vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga

Läs mer

regiongavleborg.se Per Fessé, Cancersamordnare

regiongavleborg.se Per Fessé, Cancersamordnare Standardiserad Vårdförlopp Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé, Cancersamordnare Remiss

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Skillnader i levnadsvanor - en konsekvens av ojämlikt fördelade resurser. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

Skillnader i levnadsvanor - en konsekvens av ojämlikt fördelade resurser. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Skillnader i levnadsvanor - en konsekvens av ojämlikt fördelade resurser Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

28 Cancerpreventionsplan i västra sjukvårdsregionen

28 Cancerpreventionsplan i västra sjukvårdsregionen Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2017-03-01 RS170090, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri,

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Vetenskapliga belägg

Läs mer

Statistik. Statistik

Statistik. Statistik Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Cancerprevention nuläge och utveckling

Cancerprevention nuläge och utveckling Cancerprevention nuläge och utveckling Workshop - Utvecklingskraft Cancer, Kalmar 2017-05-19 Vad menar vi med cancerprevention? Omfattar de samlade insatser som görs på individ, grupp och samhällsnivå

Läs mer

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras

Läs mer

Cancerpreventionsplan

Cancerpreventionsplan Cancerpreventionsplan Evidensbaserat kunskapsstöd för cancerprevention i Västra sjukvårdsregionen 2017 och framåt Enligt Världshälso organisationen, WHO, kan upp till 30 procent av all cancer förebyggas

Läs mer

Cancerpreventionsplan

Cancerpreventionsplan Cancerpreventionsplan Evidensbaserat kunskapsstöd för cancerprevention i Västra sjukvårdsregionen 2017 och framåt Enligt Världshälso organisationen, WHO, kan upp till 30 procent av all cancer förebyggas

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Cancerpreventionsplan

Cancerpreventionsplan Cancerpreventionsplan Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2017-2018 Enligt världshälsoorganisationen (WHO) kan goda levnadsvanor förebygga upp till 30 procent av all cancer Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Åtta nationella målområden

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsoplan. Munkedals kommun Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:

Läs mer

Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland

Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland 2016-03-11 För länge sedan när lördan kommer ska metern stå på bordet när jag kommer

Läs mer

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket 2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.

Läs mer

Why you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du?

Why you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du? Why you should love statistics - Alan Smith Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du? 30% Andel (%) av respektive kommuns befolkning som är under 15 år 25% 24,4% 20% 18,2% 18,4% 19,1% 18,4%

Läs mer

Friluftsliv och naturupplevelser

Friluftsliv och naturupplevelser 2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp

Läs mer

5 Cancerpreventionsplan i västra sjukvårdsregionen RS170090

5 Cancerpreventionsplan i västra sjukvårdsregionen RS170090 5 Cancerpreventionsplan i västra sjukvårdsregionen RS170090 Ärendet Cancerpreventionsplanen för Västra sjukvårdsregionen 2017 och framåt syftar till att konkretisera de preventiva intentionerna i den nationella

Läs mer

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Frågeområde BMI Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet om BMI redovisas andelen som har övervikt (BMI 25 30), andelen som har fetma (BMI 30 och över) samt andelen som har övervikt eller

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

Cancerpreventionsplan för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Cancerpreventionsplan för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 2017-05-1731 06-01 Cancerpreventionsplan för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Cancerplan 2016-2018 är Uppsala-Örebro sjukvårdsregions utvecklingsplan för cancervården utifrån

Läs mer

Levnadsvanor för patienter med

Levnadsvanor för patienter med Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk

Läs mer

Cancerpreventionsplan

Cancerpreventionsplan Cancerpreventionsplan FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN 16 18 Enligt världshälsoorganisationen (WHO) kan upp till 3 procent av all cancer förebyggas genom livsstilsförändringar 2 Denna Cancerpreventionsplan

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län Sammanfattning Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län 2 I november 2015 presenterade Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län. Folkhälsorapport

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund

Läs mer

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten Rekommendation för vuxna fysisk aktivitet 150 aktivitetsminuter/vecka med måttlig intensitet eller

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-02-26 LK/150041

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-02-26 LK/150041 Minnesanteckningar 1 (6) Framtidsberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-02-26 LK/150041 Plats Närvarande Frånvarande Särskilt inbjudna Lokal Rigel, landstingshuset,

Läs mer