Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv"

Transkript

1 Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013). Områden som redovisas är: demografisk utveckling, levnadsförhållanden, levnadsvanor, befolkningens hälsa, invånarnas syn på sjukvården, vårdkonsumtion och kostnader. Mål: En effektiv styrning av hälso- och sjukvården förutsätter beskrivningar och analyser av förhållanden som påverkar befolkningens behov av hälso- och sjukvård idag och i framtiden. Innehållet kan utgöra underlag för strategier och åtgärder inom särskilda områden och i synnerhet kopplas till inriktning, prioritering och beställning av vård. Vem: Rapportens målgrupp är i främsta hand politiker och tjänstemän inom Norrbottens läns landsting.

2 Demografi Länet har vänt en nedåtgående befolkningstrend till en försiktigt positiv. Effekt av positivt utrikes inflyttningsnetto (förhöjd inrikes inflyttning och immigration) Folkökning Födelsenetto Inrikes nettoinflyttning Utrikesnettoinflyttning Källa: SCB

3 Demografi Beräknad befolkningsökning år 2013 ( invånare) 2035 ( invånare) - 5 av 14 kommuner (Luleå, Piteå, Kiruna, Gällivare och Boden) förväntas ha en positiv befolkningsutveckling Övriga kommuner förväntas ha negativ befolkningsutveckling. - 2 av 14 kommuner förväntas ha ett positivt födelsenetto (Luleå och Kiruna). - Alla kommuner är beroende av immigrerade för en positiv befolkningsutveckling. - Lägre andel utlandsfödda än i riket.

4 Demografi Länet har en högre andel äldre (22,4 procent över 65 år) än rikets genomsnitt (19,4 procent). Stora inom länsskillnader i andelen äldre de demografiska skillnaderna är inte jämt fördelade mellan kommunerna och förväntas skiktas i än högre utsträckning i framtiden. - År procentenheters spridning mellan den kommun som har högst och lägst andel över 65 år (Luleå 19 procent, Överkalix och Pajala 32 procent) - År procentenheters spridning mellan den kommun som har högst och lägst andel över 65 år. (Kiruna 21 procent, Överkalix 44 procent) Prognosen visar på en åldersutmaning för kommunerna i Tornedalen, där nästan 20 procent av inflyttningen består av äldre människor - förväntas leda till högre behov av vård och omsorg.

5 Levnadsförhållanden Färre låg- och högutbildade än i riket Högre andel förvärvsarbetande än i riket Medelinkomster i paritet med riket - ökad inkomstspridning internationella näringar Lägre andel med låga inkomster än i riket Fördelning av upplevelser av tillit, socialt deltagande och socialt stöd sämre resultat för östra Norrbotten Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar med låga inkomster har ökat En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll

6 Levnadsförhållanden En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll (Källa: Folkhälsomyndigheten) Kommun Antal barn 0-17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund 2505 Arvidsjaur ,6 45,4 6,9 11,7 38, Arjeplog ,4 21,6 6,4 8,8 15, Jokkmokk ,8 32 9,2 12,8 22, Överkalix ,3 42,9 4,4 12,6 38, Kalix ,6 25,1 6,8 9,5 18, Övertorneå ,3 24,4 6,4 14, Pajala ,2 14,2 4 6,8 10, Gällivare ,7 4,4 6,5 14, Älvsbyn ,4 40,6 6,5 11,7 34, Luleå ,6 25,2 4,5 8,2 20, Piteå ,2 17,2 4,2 5, Boden ,2 33,1 3,9 8,4 29, Haparanda ,5 18,9 11,3 15,4 7, Kiruna ,9 14,8 5 6,4 9,8

7 Levnadsvanor Rökning minskar både i länet och riket Alkoholkonsumtion - som i riket Motionsvanor ngt sämre än i riket Kostvanor påtaglig riskfaktor för sjukdomsbörda i länet Haparanda levnadsvanor, levnadsförhållanden eller hälsa - gränskommun som utmärker sig både ur ett läns- och ett riksperspektiv

8 Befolkningens syn på sjukvården Trendspaning NLL nord minst nöjd med tillgången till sjukvård Förtroende för hälso- och sjukvården som i riket Lika villkor för hela befolkningen något lägre än riket Norrbottningarna är alltmer positiva till hälsofrämjande insatser Färre klagomål till patientnämnden

9 Befolkningens hälsa Stora variationer i medellivslängd för män i länet Ohälsotalet högre än i riket Stora skillnader i andel sjuk- och aktivitetsersatta i länet Självskattade hälsan förbättrad, men sämre än rikets Långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga fler än i riket Fler med övervikt- varannan man och var tredje kvinna

10 Befolkningens hälsa Förekomst av och dödlighet i folksjukdomar: Hög incidens hjärtinfarkter Högre hjärtkärldödlighet jämfört med riket Högre dödlighet bland män i ålder år jmf med riket Låg incidens av cancer men cancerdödlighet jämförbar med riksnivån Fler operationer av höfter och lår jämfört med riket Sammanfattande sjuklighet/sämre hälsa koncentrerad till östra Norrbotten: Övertorneå, Överkalix, Pajala och Haparanda. Kiruna, Luleå och Jokkmokk har genomgående en lägre sjuklighet/bättre hälsa än övriga länsdelar. De två procent sjukaste delarna av befolkningen, baserat på vårdtyngd de senaste 18 månaderna finns i: Haparanda, Övertorneå, Pajala, Jokkmokk

11 Kostnader och konsumtion av hälsooch sjukvård Kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare - högst i riket Läkemedelskostnader per invånare - högst i riket Öppenvård färre besök per invånare jämfört med riksgenomsnittet med några undantag Små skillnader i konsumtion av öppenvård mellan länets kommuner Slutenvård - fler vårdtillfällen per invånare jämfört med riksgenomsnittet Både antalet vårdtillfällen och öppenvårdsbesök ökar markant inom psykiatrin Ojämn vårdkonsumtion av slutenvård mellan länets kommuner

12 Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Rapporten indikerar inom vilka områden som det finns behov (vilka kan vara tillgodosedda, delvis tillgodosedda respektive inte tillgodosedda) av hälso- och sjukvård, liksom hur länets demografiska bild förväntas påverka behovsbilden ur ett geografiskt perspektiv framgent. Demografi Stora inom läns skillnader i andelen äldre de demografiska skillnaderna är inte jämt fördelade mellan kommunerna och förväntas skiktas i än högre utsträckning i framtiden. Detsamma gäller inkomster, och utveckling av olika lokala arbetsmarknader. Sjuklighet/hälsa/dödlighet Sammanfattande sjuklighet/sämre hälsa koncentrerad till östra Norrbotten: Övertorneå, Överkalix, Pajala och Haparanda. Kiruna, Luleå och Jokkmokk har genomgående en lägre sjuklighet/bättre hälsa än övriga länsdelar. De två procent sjukaste delarna av befolkningen, baserat på vårdtyngd de senaste 18 månaderna finns i: Haparanda, Övertorneå, Pajala, Jokkmokk

13 Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Norrbotten utmärker sig i ett riksperspektiv med avseende på en högre hjärtkärldödlighet - accentuerad i östra Norrbotten: Män i Pajala, Haparanda, Övertorneå, Överkalix, samt Arvidsjaur avviker negativt från resten av länet. Norrbotten utmärker sig i ett riksperspektiv med högsta incidens hjärtinfarkt: Pajala, Överkalix, (Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Arvidsjaur, Arjeplog). När det gäller dödlighet i åldersgruppen år, utmärker sig män i Gällivare, Överkalix, Pajala och Haparanda med avsevärt högre dödlighet jämfört med män i riket. Hög andel sjuk- och aktivitetsersatta och högt antal ohälsodagar: Kvinnor i Piteå/Älvsbyn (SA och ohälsodagar) och befolkningen i Haparanda (SA). Haparanda utmärker sig negativt ur folkhälsosynpunkt, har högst antal lågutbildade i länet, lägst antal förvärvsarbetande, lägsta inkomster och högst andel låginkomsttagare, samt en hög andel med riskfyllda levandsvanor. Resultaten är i enlighet med tidigare undersökningar och understryker gränskommuners särskilda förhållanden. Det är angeläget att framhålla att Haparanda inte bara utmärker sig i en norrbottnisk kontext utan i ett riksperspektiv, t.ex. har kommunen den näst högsta andelen utrikesfödda i befolkningen, tillhör kommunerna med lägst inkomster och har den näst lägsta förväntade medellivslängden bland pojkar.

14 Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Levnadsvanor och levnadsförhållanden Kostvanor påtaglig riskfaktor för sjukdomsbörda ibland män i de norra och östra delarna av länet. (44 procent av männen i länet har för lågt intag av frukt och grönt, att jämföra med 34 procent i riket. 22 procent kvinnor att jämföra med 17 procent i riket.) Fler med övervikt i länet än i riket, varannan man och var tredje kvinna. Mer uttalat i mindre orter. Levnadsförhållanden/socioekonomiska förutsättningar är sämre i de östra delarna av länet (förhållanden som på aggregerad nivå har ett klart samband med hälsa/sjuklighet/dödlighet). En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll (23,4 procent jämfört med 5 procent). Mest uttalat i Övertorneå, Överkalix, Älvsbyn, Boden, Arvidsjaur.

15 Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Vårdkonsumtion Små skillnader i konsumtion av öppenvård i länet. Besöksfrekvens invånare Övertorneå 5,8 ggr/år, invånare Pajala och Luleå 4,8 ggr per år. De små skillnaderna vad gäller antal besök per invånare i öppenvård totalt, kan ge uttryck för att länsinvånarna överlag har en god tillgång till öppenvård i länet. Glesbygdskommuner har lägre besöksfrekvens inom psykiatri och högre i primärvård, i större orter är förhållandet det omvända. Tendensen är densamma för somatik. Ojämn konsumtion av slutenvård mellan länets kommuner. Små kommuner konsumerar totalt mer slutenvård än stora, vilket främst förklaras av ålder. Psykiatrivård konsumeras mer i större kommuner med yngre befolkning, primärvård i mindre kommuner med äldre befolkning. Somatik konsumeras normalfördelat, dvs. ingen enskild grupp på kommunnivå. Skillnader i vårdkonsumtion inom somatik (från vårdtillfällen per 1000 invånare) är sannolikt en effekt av t.ex. vårdutbud på olika orter, vårdprocesser, vårdens organisering, uppdragsfördelning för läns- respektive närsjukvård.

16 Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Syn på vården Norrbottningarna alltmer positiva till preventiva insatser. Det förebyggande arbetet med fokus på levnadsvanor (kan utjämna en del av kostnader för vården) samt minska hälsoskillnader. Boende i norra delarna av länet är väsentligt mindre nöjda med tillgången till hälso- och sjukvård än övriga länsinvånare.

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

(8,3 %) Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av augusti 2013

(8,3 %) Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av augusti 2013 Luleå september 2013 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Norrbottens län augusti 2013 10 258 (8,3 %) 4 796 kvinnor (3,9 %) 5 462 män (4,4 %) 2 850 unga 18-24 år (17,6 %) (Andel

Läs mer

Månadsrapport Februari 2010

Månadsrapport Februari 2010 LULEÅ KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Stefan Larsson Telefon: 92-45 37 58 E-post: stefan.larsson@sbk.lulea.se STATISTISKA MEDDELANDEN Månadsrapport Februari 21 ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 Fått arbete 1 936 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015 Fått arbete 995 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick till

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2016 Fått arbete 1 352 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet

Läs mer

Bilaga om äldre. Innehållsförteckning:

Bilaga om äldre. Innehållsförteckning: Bilaga om äldre Innehållsförteckning: Befolkningsutvecklingen i Norrbotten.. 1 Hälso- och sjukvård 2 Vårdkonsumtion.. 3 Läkarbesök.. 5 Medicinska diagnoser 8 Tandhälsan. 9 Väntetider..9 Utskrivningsklara

Läs mer

Månadsrapport Maj 2010

Månadsrapport Maj 2010 LULEÅ KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Stefan Larsson Telefon: 92-45 37 58 E-post: stefan.larsson@sbk.lulea.se STATISTISKA MEDDELANDEN Månadsrapport Maj 21 ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna om hälso- och sjukvården i Norrbotten?

Vad tycker norrbottningarna om hälso- och sjukvården i Norrbotten? Vad tycker norrbottningarna om hälso- och sjukvården i Norrbotten? Vårdbarometern, år 2012 Innehållsförteckning: Intervjuade i Norrbotten.....1 Hälso- och sjukvården möter många länsbor.. 1 Avstått att

Läs mer

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är

Läs mer

Månadsrapport. September 2010 STATISTISKA MEDDELANDEN. ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER (sida 4) DIAGRAM (sida 5)

Månadsrapport. September 2010 STATISTISKA MEDDELANDEN. ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER (sida 4) DIAGRAM (sida 5) LULEÅ KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Stefan Larsson Telefon: 92-45 37 58 E-post: stefan.larsson@sbk.lulea.se STATISTISKA MEDDELANDEN Månadsrapport September 21 ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3)

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Månadsrapport. Februari 2011 STATISTISKA MEDDELANDEN. ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER (sida 4) DIAGRAM (sida 5)

Månadsrapport. Februari 2011 STATISTISKA MEDDELANDEN. ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER (sida 4) DIAGRAM (sida 5) LULEÅ KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Stefan Larsson Telefon: 92-45 37 58 E-post: stefan.larsson@sbk.lulea.se STATISTISKA MEDDELANDEN Månadsrapport Februari 211 ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3)

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 93% Nej 7% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av mars 2014

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av mars 2014 2014-03-11 Luleå mars 2014 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Norrbottens län mars 2014 10 367 (8,3 %) 4 282 kvinnor (7,3 %) 6 085 män (9,1 %) 2 886 unga 18-24 år (17,0 %)

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Hälsoutmaningar i Norrbotten

Hälsoutmaningar i Norrbotten 1 Hälsoutmaningar i Norrbotten Norrbottningen dör tidigare än riket och är sjukare Minska hjärt- och kärlsjukdomar Bättre matvanor Minska stillasittande Öka fysisk aktivitet Minska rökning i kommunerna

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län?

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Norrbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014

Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014 Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. Landstingsfullmäktige

Läs mer

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Avdelningen för befolkningsperspektiv Mars 06 2 Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 Kampanjplan 1 (5) Kampanjens namn: Barnboksveckor 2015 Upprättad av: Planeringsgruppen Datum: 2015-04-29 Uppdaterad (datum): 2015-05-11 Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 1. Bakgrund och syfte Biblioteken

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Specialiserad palliativ vård på hemorten

Specialiserad palliativ vård på hemorten Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Barn Mängden barn i Norrbotten

Barn Mängden barn i Norrbotten HÄLSOBOKSLUT 213 Sammanfattning Det övergripande målet för folkhälsoarbete i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är tio år sedan

Läs mer

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i norra Sverige Maria Pleiborn, Skellefteå 216-12-8 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi

Läs mer

Olika kön, olika lön rätt till heltid i Norrbotten?

Olika kön, olika lön rätt till heltid i Norrbotten? Olika kön, olika lön rätt till heltid i Norrbotten? 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid 3 Syfte och avgränsningar sid 4 Metod och material sid 4 Disposition sid 5 Sektionernas utlåtanden sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik RAPPORT 2009:1 Camilla Sandström och Göran Ericsson Institutionen för vilt, fisk och miljö, www.vfm.slu.se SLU 901 83 Umeå 27 november 2009 EN

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Ulf Tynelius Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Sverker Lindblad, Näringsdepartementet - projektledning Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande kommunrepresentanter Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog Lotta Åman, (s), Arvidsjaur Torbjörn Lidberg, (s),

Läs mer

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

Likvärdig hälso- och sjukvård?

Likvärdig hälso- och sjukvård? Likvärdig hälso- och sjukvård? Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag 2007 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SUMMERING... 4 Östergötland i nationell jämförelse... 4 Vad utmärker olika grupper?...

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2016 Fått arbete Under 2016 har antalet övergångar till arbete trendmässigt

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten Distansundervisning CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten kommit längst i Sverige inom området Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Uppdrag skyddat boende Politiska samverkansberedningen

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Finansieringsmöjligheter urval. Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj

Finansieringsmöjligheter urval. Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj Finansieringsmöjligheter urval Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj STIPENDIER Ofta relativt enkla ansökningsblanketter Ofta relativt enkel redovisning Ofta inte så stora summor Ibland ålderdomligt

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Norrbottens läns landsting 2014

Norrbottens läns landsting 2014 Norrbottens läns landsting 2014 Norrbotten ett län i förändring Industri med skog och malm som råvarubas Forskning och utbildning i världsklass Nya branscher breddar näringslivet (Facebookhallar) Besöksnäringen

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Peter Aasa, Grand Lapland. Vinnare av tävlingen Norrbottens mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Peter Aasa, Grand Lapland. Vinnare av tävlingen Norrbottens mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Peter Aasa, Grand Lapland. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Uppföljning 09 17 Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 130930 Resultat för åldersgruppen 65 år, utom för läkemedel (se nedan) Sammanhållen

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna bland vuxna och dessa sjukdomar bidrar stort till för tidig död (dödlighet före 75- årsåldern). Det minskande insjuknande

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Landstingets ekonomiska förutsättningar Nettokostnad hälso- o sjukvård Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad 2013 Kostnad och resultat i hälso- och sjukvård Nettokostnad 2014 NLL per område Kostnad

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Kultur och Hälsa i Norrbotten

Kultur och Hälsa i Norrbotten Bilder i taket Skaparkraft Sjung o minns Konst o bild Musik o rörelse Sjung o minns Musiklust Sjung o minns Minnesträning Sjung o minns Kultur och Hälsa i Norrbotten Berättande Djur i vården Minnesträning

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner Norrbottens län

Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner Norrbottens län Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner 2012 Norrbottens län Förekomsten av en företagslots/en väg in Kommuner som har en företagslots/en väg in Företagslots / En väg in Sverige

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom Kalmar län

Kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom Kalmar län Kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län 1 landstinget i län kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom kalmar län tryck: KST Infoservice FOTO: BJÖRN WANHATALO produktion:

Läs mer

Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser

Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland 2025 - läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser December 2013 2 Förord Inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

2 (18) Trots fem jobbskatteavdrag och nedsatta sociala avgifter vid anställning av unga kan vi konstatera följande:

2 (18) Trots fem jobbskatteavdrag och nedsatta sociala avgifter vid anställning av unga kan vi konstatera följande: Luleå 2014-06-23 2 (18) Trots fem jobbskatteavdrag och nedsatta sociala avgifter vid anställning av unga kan vi konstatera följande: För riket: Den nationella arbetslösheten har ökat mellan 2007-2014.

Läs mer

AGENDA. Ny älgförvaltning from 2012. Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO

AGENDA. Ny älgförvaltning from 2012. Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO Överkalix 20150331 AGENDA Ny älgförvaltning from 2012 Historisk avskjutning Norrbotten Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix Planer/avskjutning Överkalix ÄSO Älgbetesinventering Skogsbrukets mål skogsskador

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 18 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 1 Utgiven av Region Värmland, 2016. Datasammanställning: Attityd i Karlstad AB. Text: Linn Johansson, Region Värmland samt Attityd i Karlstad AB. Form: Lars Falkman Foto framsida:

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Landstingsdirektörens stab

Landstingsdirektörens stab 2012-12-13 Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2014 1 Nytt för 2013 För att kommuner och landsting ska få del av de prestationsbaserade medlen som är avsatta för 2013 måste två

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten Norrbottens län

Svarsöversikt Länsrapporten Norrbottens län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Norrbottens län Kommunens del Det övriga ANDT-förebyggande arbetet 2 (194) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2015-2016 Författare: Åsa Rosendahl Innehåll Sammanfattning... 3 Elever i årskurs fyra... 3 Elever i årskurs sju... 4 Elever i år ett på

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007

Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007 Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007 1 till 20 (20) 21 till 100 (80) 101 till 200 (100) 201 till 280 (80) 281 to 290 (10) Samliga 18 mätpunkter Statistik från SCB Marknadsförsörjning 2005 Visar

Läs mer