Hälsoutmaningar i Norrbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsoutmaningar i Norrbotten"

Transkript

1 1

2 Hälsoutmaningar i Norrbotten Norrbottningen dör tidigare än riket och är sjukare Minska hjärt- och kärlsjukdomar Bättre matvanor Minska stillasittande Öka fysisk aktivitet Minska rökning i kommunerna Vara goda förebilder för länets unga vad gäller levnadsvanor Ungas hälsa och väg mot vuxenlivet Ungas psykiska hälsa Utveckla goda levnadsvanor Friska äldre bra för ekonomin Goda levnadsvanor bland äldre för fler friska levnadsår Minska fallolyckor bland äldre Olikheter i hälsa mellan grupper i befolkningen Arbeta för att stärka hälsosvaga gruppers förutsättningar till hälsa 2

3 Sammanfattning Det övergripande målet för folkhälsoarbete i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är tio år sedan Sverige fick en nationell folkhälsopolitik baserad på elva målområden för folkhälsa. Dessa elva målområden beskriver bestämningsfaktorer som påverkar folkhälsan och är sådant som regionala och kommunala aktörer kan arbeta för att påverka i rätt riktning för att höja hälsan i befolkningen. År 214 års hälsobokslut är något komprimerat och prioriterade hälsoutfall och riskfaktorer finns inkluderade. Folkhälsoindikatorer är långsamt rörliga mått vilket gör att tidigare års hälsobokslut kan användas för att se hur länet ligger till på alla målområden. Barn Länet har överlag goda uppväxtvillkor för barn i tidig ålder. De flesta barn och unga i trivs i skolan, och under hela grundskoletiden ligger länet förhållandevis bra till vad andelen som uppnår målen i skolan och är behöriga till gymnasiet. Gymnasieresultaten samt närmaste åren efter ligger länet sämre till än riket. Det psykiska välmåendet bland unga flickor är ett område att hålla koll på, då andelen gymnasieflickor som upplever sig må bra visar tendenser på att minska samtidigt som gruppen som ofta eller alltid är ledsen och nedstämd är jämförelsevis hög senaste läsåret. Självmordsfrekvensen bland unga kvinnor under senaste åren visar på en sakta ökning som inte återfinns i riket. Bland unga män i länet har självmordsfrekvensen tvärtom minskat. Bruk av alkohol och tobak visar på mycket positiv utveckling bland unga, då senaste uppgifterna är att länet och riket har historisk låg andel som brukar alkohol och även rökning har minskat tydligt. Även snusning har minskat. När det gäller övervikt och fetma, läskdrickande, fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet så finns en hel del att arbeta med i länet. Framförallt pojkar har en andel med övervikt och fetma samt ett läskdrickande som tydligt ökar med åren till de att det blir vuxna. Den stora andelen gymnasieelever som på sin fritid spenderar fem timmar eller mer framför TV, dator eller mobil visar på ett stillasittande som medför potentiella hälsorisker i framtiden. Abortfrekvensen har minskat i länet bland tonåringar och unga vuxna. Klamydiafallen i länet har avstannat i senaste två årens ökning. Stor variation kan ses mellan länets kommuner hur det ser ut på olika områden vad gäller barn och ungas hälsa och områden som påverkar hälsan på sikt. Föräldrars utbildningsnivå samt om de har utländsk bakgrund påverkar. 3

4 Vuxna Medellivslängden i länet ligger under rikets genomsnitt. Männen avviker mest negativt och vissa kommuner visar på mycket stora skillnader vad gäller mäns förväntade medellivslängd jämfört med i kommuner i riket men även i länet. Den vanligaste dödsorsaken bland män och kvinnor i länet är hjärt- och kärlsjukdomar och näst vanligaste tumörer. Den höga dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar i länets kommuner är bidragande till den, jämfört med riket, låga medellivslängden bland framförallt män. Jämfört med riket har länet ett lägre insjuknande i maligna tumörsjukdomar. Psykisk hälsa bland unga kvinnor i länet bör ses som ett observandum med nedsatt välmående samt ökad självmordsincidens. Bland män har självmordsfrekvensen ökat senaste åren i åldersgruppen 45 år och äldre. Länet har ett högre ohälsotal än riket (Försäkringskassans utbetalda dagar sjukpenning mm) bland både män och kvinnor. När det gäller övervikt och fetma, intag av frukt och grönsaker, fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet så finns en hel del att arbeta med i länet. En av tio norrbottningar röker dagligen vilket är i nivå med riket. Yngre röker mindre än medelålders män och kvinnor. Variationerna i länets kommuner kan vara stora på olika områden så som rökning, alkoholriskbruk, intag av frukt och grönsaker mm. Äldre 1 procent av länets befolkning är 75 år eller äldre. Det varierar hur åldersfördelningen ser ut i länets kommuner, i vissa av länets kommuner är hela 2 procent av kvinnorna 75 år eller äldre mot under 1 procent i andra. Brukarundersökningar visar att hemtjänsten i länets kommuner överlag får gott betyg, medan boende/anhöriga på särskilda boenden ger lägre omdömen jämfört med i övriga riket (bemötande, möjlighet att vistas utomhus, mat etc). Vanligare i Norrbotten än i riket att bland äldre att ha få sociala aktiviteter och att vara ensam. De flesta upplever dock att de har tillgång till praktiskt stöd. Vanliga dödsorsaker är hjärt- och kärlsjukdomar, tumörer, andningsorganens sjukdomar (KOL, lunginflammation mm) samt demens. 4

5 Fallolyckor bland befolkningen i länet över 8 år är 63 per 1 personer vilket är strax över snittet för riket men också bland de län som har flest fall. Liksom i övriga åldrar behöver de äldre äta mer frukt och grönsaker samt är för överviktiga. Många kvinnor i åldern år har en stillasittande fritid. Hälsans fördelning i länet är inte jämlik utan beror av utbildningsnivå, socioekonomisk status, kön, arbetsmarknadsstatus, sexuell läggning. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård riktar sig bland annat på rökning, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet som är levnadsvanor som tillsammans beräknas bidra till en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. 5

6 Barn Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på lång sikt. Under barndomen läggs grunden för hälsa i vuxen ålder. Landstinget ska därför bidra till att stödja barns och ungdomars positiva utveckling. Prioriterade områden för landstingets arbete med barn och ungdomar är: Psykisk hälsa Övervikt och fetma Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning Sexuell hälsa (sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter) God livskvalitet Här finns barnen i Norrbotten I november 214 hade Norrbottens län folkbokförda barn i åldern -17 år, vilket är en minskning med knappt 15 procent jämfört med tio år tidigare. Senaste åren tycks dock minskningen ha planat ut. Antalet födda barn per år ligger relativt konstant, med en svag ökning senaste åren. Minskningen av totala antal barn i länet förklaras framförallt av minskningen av äldre barn som kommer från en tid där antalet födda barn i länet låg på en högre nivå. Enligt SCB är ca 1 procent av barnen i åldersgruppen -14 år utrikesfödda i Norrbottens län. En gradvis ökning senaste åren och med en stor spridning mellan länets kommuner: 3 procent utrikesfödda barn i Piteå till 14 procent i Haparanda och Övertorneå. Drygt 3 procent av alla barn (-17 år) bor i Luleå kommun, 17 procent i Piteå kommun därefter kommer Boden kommun med 11 procent. Utifrån hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdelning finns de flesta barnen i Luleå/Boden området och minst i östra länsdelen. 6

7 Boendekommun barnen i Norrbotten år 214. Spridning av länets barn, -17 år, i kommunerna. Källa: SCB Luleå Boden Piteå Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog Kiruna Gällivare Pajala, Jokkmokk Kalix Övertorneå, Haparanda, Överkalix Psykisk hälsa Skolupplevelsen och trivsel överlag god Hur elever trivs och fungerar i skolan har visat sig vara kopplat till risken att hamna i problem som rör levnadsvanor och hälsa. Forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan har mindre risk att utveckla olika typer av problem eller drogmissbruk (SKL, 27). Det finns samband mellan trivsel i skolan och psykisk hälsa men också mellan stor frånvaro i skolan och ogynnsamma levnadsvanor. Skolsköterskornas hälsosamtal bland länets barn och ungdomar, visar att 9 av 1 av eleverna trivs bra eller mycket bra i skolan bland både flickor och pojkar läsåret 213/214. Enkätundersökningen, som utgör grunden i hälsosamtalet, har gjorts under åtta läsår och under den tiden har andelen som trivs i skolan legat stabilt. Gruppen pojkar i årskurs fyra och sju visar under undersökningstiden lägst andel som trivs i skolan. Nästan 9 av 1 av eleverna i grundskolans årskurs sju uppger att de aldrig är hemma från skolan utan att vara sjuk, i gymnasiet är jämförbara siffror något lägre, 7 av 1. Att själv uppleva mobbing men också att ha mobbning i sin närhet på skolan har visat sig höja risken för psykisk ohälsa ( Skolans betydelse för barns och ungas psykisk hälsa, Socialstyrelsens 212). Att främja kamratrelationer och motverka mobbning är därför betydelsefullt inte bara för en liten grupp elever utan något som gynnar elevhälsan i stort. Andelen elever i Norrbotten som uppger att de blivit retad, utstött eller illa behandlad av andra elever på skolan är som högst i årskurs fyra och går sedan ner till äldre årskurser. I årskurs fyra uppger nästan 15 av 1 elever att de blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever. Spridningen mellan länets kommuner är stor. 7

8 Retad utstött eller illa behandlad av andra elever i Norrbottens län (%), årskurs 4, 7 samt år 1 på gymnasiet, läsår 213/ Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL Pojkar 21/11 211/12 212/13 213/14 De flesta unga mår bra men gruppen är minskande bland unga tjejer Hälsosamtalen i skolorna visar att de flesta unga mår överlag bra. I årskurs fyra ses ingen skillnad mellan pojkar och flickor, därefter minskar gruppen flickor som uppger att de mår bra och i gymnasiet är skillnaden tydlig mellan könen, 13 procentenheter. Jämförelser mellan läsåren visar dessutom att flickorna har en negativ trend, det vill säga minskar successivt i årskurs sju samt gymnasiet. Mår bra eller mycket bra i Norrbottens län (%), årskurs 4, 7 samt år 1 på gymnasiet, läsår 213/ Årskurs 4 Årskurs 7 Flickor Gymn år1 Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL Årskurs 4 Årskurs 7 Pojkar Gymn år1 26/27 27/28 28/29 29/21 21/ / / /214 8

9 Att vara ledsen eller nedstämd ökar bland unga tjejer Skolsköterskorna i länet har flera år rapporterat siffror som visar stigande andel unga tjejer som uppger att de ofta eller alltid är ledsen eller nedstämda. Det har varit en successiv ökning bland flickorna i årskurs 7 under längre tid, men även i år 1 på gymnasiet kan man se en högre nivå senaste två läsåren. Ofta eller alltid ledsen eller nedstämd i Norrbottens län (%), årskurs 4, 7 samt år 1 på gymnasiet, läsår 213/14 (observera skalan) Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL 26/27 27/28 28/29 29/21 21/ / / /214 Övervikt och fetma Övervikt och fetma minskar bland 4-åriga flickor År 213 års mätningar via barnhälsovården av övervikt och fetma hos 4- åringar visar att 14,5 procent av flickorna samt 13,1 procent av pojkarna lider av övervikt eller fetma i länet. Pojkarnas värde betyder det att de fortfarande ligger och pendlar kring samma nivå som flera år tillbaka, medan flickorna sakta men säkert minskar sin andel och närmar sig pojkarnas nivå efter att ha tangerat 2 procent år 26. Landstinget har som mål att andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 1 procent. 9

10 Utveckling av övervikt och fetma bland fyraåringar i Norrbottens län år (observera skalan) Fetma Övervikt Pojkar Flickor Källa: Barnhälsovården, NLL Med stigande ålder ökar övervikt och fetma bland pojkar Flickorna ligger i regel högre än pojkar vad gäller övervikt och fetma vid 4- års kontrollen vid BVC och även i förskoleklass. Någon gång runt årskurs 4 vänder det och pojkarna går om i andel med övervikt och fetma och fortsätter sedan att dra ifrån för varje årskurs. I gymnasiet lider 3 av1 gymnasiepojkar samt 2 av 1 gymnasieflickor av övervikt eller fetma i länet vilket är nära dubbelt jämfört med rikets 16 åringar (Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB). Utveckling av övervikt och fetma i Norrbottens län år , i förskoleklass, årskurs 4, 7 samt gymnasiet år Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar 26/27 27/28 28/29 29/21 21/ / / /214 Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL 1

11 Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning Rökning, snusning samt bruk av alkohol minskar bland unga Unga som testar att röka cigaretter blir allt färre och en successiv minskning ses i både årskurs 7 samt år 1 på gymnasiet. Detsamma gäller elever som har provat snusa. Ingen ökning kan ses i hälsosamtalet i skolan eller CAN undersökningen vad gäller bruk av narkotika bland unga, ungefär 5 procent av årskurs 9 uppger i den anonyma enkätundersökningen CAN att de har testat narkotika någon gång. Inte heller dopning kan någon förändring ses. Rökning bland unga i årskurs 9 är mer vanligt i riket än i länet (CAN, 213) medan snusning är mer vanligt i länet än i riket liksom bland vuxna befolkningen. Utveckling elever som provat röka cigaretter (%) år , årskurs 7 samt gymnasiet år Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar 29/21 21/ / / /214 Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL Även bruk av alkohol har minskat bland unga och kan ses i flera undersökningar. Resultaten visar att unga i årskurs 9 i dag har historiskt låg andel alkoholkonsumenter både i länet men också i riket. Norrbotten ligger något lägre dessutom än riket. I årskurs 9 uppger 46 procent av flickorna samt 36 procent av pojkarna att det har druckit alkohol under det senaste året. 11

12 Andel pojkar respektive flickor som druckit alkohol under de senaste 12 månaderna över tid i Norrbotten samt riket Källa: CAN Flickor Pojkar Norrbotten Riket Sexuell hälsa Klamydiaökningen bland länets unga har avstannat Under 214 rapporterades 888 nya fall av klamydia(392 män och 496 kvinnor). Det var sex procent färre än under 213. Minskningen var främst i åldersgruppen år. I åldersgruppen år sågs en fortsatt ökad spridning av klamydia. Sedan år 212 har länet haft en ökning av klamydia som inte har kunnat ses för riket. I och med resultat för år 214 har den ökningen avstannat, främst på grund av en minskning i åldergruppen år. Totalt i åldersgruppen år var incidensen 19,1 fall per 1 invånare i länet. Spridningen mellan länets kommuner låg mellan 2,6 till 24,2 fall/1. Klamydiaincidens i åldern år (fall per 1 i befolkningen) över tid i Norrbotten samt riket Riket Länet Källa: Smittskydd, NLL samt Folkhälsomyndigheten 12

13 Tonårsaborter fortsätter att sjunka i länet 27 låg tonårsaborter i Norrbotten på rekordhöga 3 per 1 flickor i åldern år samtidigt som riket låg på 25 per 1 flickor. Sedan dess har rapporterar socialstyrelsen att siffran successivt minskat och år 212 låg länet på samma nivå som riket, 19 per 1 flickor. Uttag ur Norrbottens läns landstings egna uppgifter visar att minskningen sedan har fortsatt 213 och 214 (streckad linje i diagram från NLL direkt). Utveckling aborter per 1 flickor i åldern 19 år eller yngre, Norrbottens län jämfört med riket Norrbotten RIKET Norrbotten NLLs datalager Källa: Socialstyrelsen samt NLLs datalager God livskvalitet Överlag goda uppväxtvillkor i länet enligt öppna jämförelser Öppna jämförelser folkhälsa 214 visar att länet som helhet faller väl ut vid jämförelse mot övriga riket när det gäller god uppväxtmiljö. Liksom i riket har så gott som alla barn i länet har fått MPR vaccin via BVC. Länet har en hög andel inskrivna barn i ålder 1-5 vid förskolan, 86 procent (riket 84 procent), och därtill en jämförelsevis hög andel högskoleutbildade förskolelärare, 66 procent (riket 58 procent). Förutsättningarna för att barn i länet ska få en bra start och introduceras i hur man socialiserar i grupp och får pedagogisk hjälp att förbereda sig för skoltiden är därför goda i länet. Ekonomisk utsatthet har visat sig ha en negativ inverkan på hälsa överlag bland vuxna och barn. Positivt är att en jämförelsevis låg andel barn i länet, 1,5 procent, finns i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (i riket 2,8 procent) enligt Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd

14 Vuxna - mitt i livet samt äldre Medellivslängd Männen i länet har kortast medellivslängd i riket Befolkningens medellivslängd är ett mått på hur folkhälsan utvecklas. SCBs årliga befolkningsprognos visar att Norrbottens län fortfarande ligger långt ner bland länen i riket vad gäller förväntad medellivslängd vid födseln (29-213). Kvinnorna har dock knappat in ordentligt på riket med sina 83,2 år och det skiljer nu endast -,36 år. Utvecklingen bland länets män har dock varit det motsatta. Även om medellivslängden ökat något också bland män, 78,5 år, har utvecklingen varit mindre positiv än i riket och skillnaderna har blivit större (-1,27 år). Prognosen för länets nyfödda pojkar visar att de har den lägsta förväntade medellivslängden i riket. De inomregionala skillnaderna är också stora, uppåt 5 år kan skilja mellan bästa och sämsta kommun. Vid jämförelse med riket är dock skillnaderna än större, en nyfödd pojke i Haparanda eller Pajala förväntas leva i genomsnitt 8 år kortare än en pojke född i Danderyd. Norrbotten är det län som nu har störst skillnad mellan könen i medellivslängd och till skillnad från i andra län, så minskar inte den skillnaden. Kvinnorna i Norrbotten förväntas leva 4,8 år längre än män, jämfört med för fem år sedan då skillnaden var 4,3 år. Ökningen av medellivslängden under de senaste decennierna i Sverige förklarar SCB framförallt främst med den minskade dödligheten i hjärt-och kärlsjukdomar. Norrbottens län har enligt Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård 214 fortfarande ett jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män, vilket förklarar en lägre medellivslängd i länet. Hjärt-och kärldödlighet kan bekämpas genom förändrade levnadsvanor, livsvillkor eller med medicinska insatser. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom som dödsorsak är starkt kopplat till utbildningsnivå, till de lägre utbildades nackdel. Skillnaden i medellivslängd mellan grupper med förgymnasial och eftergymnasial utbildning har ökat under de senaste decennierna och skillnaden är dryga 5 år i livslängd (SCB). 14

15 Luleå Piteå Boden Kiruna Haparanda Gällivare Älvsbyn Kalix Jokkmokk Övertorneå Arjeplog Arvidsjaur Överkalix Pajala Jokkmokk Älvsbyn Luleå Arjeplog Boden Piteå Övertorneå Kiruna Arvidsjaur Kalix Gällivare Överkalix Pajala Haparanda Luleå Överkalix Arvidsjaur Älvsbyn Gällivare Jokkmokk Haparanda Övertorneå Piteå Pajala Kalix Boden Arjeplog Kiruna Förväntad medellivslängd för kommuner i Norrbottens län, barn födda , 84, 82, 8, 78, 76, 74, 72, 7, 83,2 år Riket 79,72 år Länet 78,45 år 86,1 år Riket 83,55 år Länet 83,21 år Män Kvinnor Värde för kommun med högsta förväntade medellivslängd i Sverige (män: 83,2 år; kvinnor: 86,1 år) Källa: SCB Andelen som är äldre utgör en allt större grupp Andelen som är äldre i vårt samhälle utgör en allt större grupp. Medellivslängden ökar kontinuerligt och i många kommuner i Norrbotten är inflödet av unga medborgare lågt. I de kommuner som har störst andel äldre är nära 1 av 5 kvinnor över 75 år och drygt 1 av 1 män. Andel äldre i befolkningen (%), 75 år eller äldre, i kommunerna i Norrbottens län, år 213 (observera skalan) Män Kvinnor 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 15

16 Källa: SCB Dödlighet och dödsorsaker Stort förbättringsutrymme i länet vad gäller hjärt- och kärldödlighet Den vanligaste dödsorsaken bland män och kvinnor i länet är hjärt- och kärlsjukdomar och näst vanligaste tumörer och likaså i riket. Skillnaden är dock att länet har betydligt högre nivåer av hjärt- och kärldödlighet i befolkningen och framförallt bland män. Hjärt- och kärlsjukdomar som dödsorsak över tid, befolkning -74 år. Norrbottens län jämfört med riket. Män och kvinnor. (Mått: antal döda per 1 invånare) 3 Riket Män Norrbottens län Män Riket Kvinnor Norrbottens län Kvinnor Källa: (Dödsorsaksregistret) Insjuknande i tumörer lägre än i riket men dödligheten är lika stor Trots att fler cancerdiagnoser ställs idag jämfört med tidigare har dödligheten, det vill säga antal döda per 1 invånare, legat på ungefär samma nivå för tumörsjukdomar (se diagram nedan). Norrbotten har ett insjuknande som ligger något lägre än rikets vad gäller maligna tumörer, men en dödlighet som är något högre enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister 213 samt cancerregistret. 16

17 Antal per 1 invånare Utveckling över tid av antal nya fall maligna tumörer samt antal döda i tumörsjukdomar per 1 invånare i Norrbottens län samt riket 7, 6, Antal nya fall/ 1 inv. 5, 4, 3, Antal döda/ 1 inv. 2, 1, Riket män Riket kvinnor Norrbotten män Norrbotten kvinnor, Källa: (Dödsorsaksregistret samt Cancerregistret) Självskattad hälsa Befolkningen i Norrbotten skattar sin hälsa sämst i riket men är ändå på bättring Måttet självskattad hälsa ger tillsammans med medellivslängd en övergripande bild av hälsans utveckling i befolkningen. Medellivslängd och självskattad hälsa har också visat sig vara korrelerade med varandra så att personer med hög självskattad hälsa ofta har längre livslängd enligt årsrapporten Folkhälsan i Sverige 212, Folkhälsomyndigheten. 7 procent av männen och 68 av kvinnorna i Norrbotten skattar sin hälsa som bra eller mycket bra år 214, vilket är betydligt lägre än genomsnittet i riket med 76 respektive 71 procent. Jämfört med år 21 är det ingen större skillnad för länet, en knapp ökning för kvinnorna i länet anas dock. Kvinnors självskattade hälsa ligger i båda mätningarna några procentenheter lägre än männens men är också mönstret för riket. Sedan 26 har kvinnors självskattade hälsat ökat signifikant. Liksom alla år är självskattad hälsa som högst i yngre åldrar och lägre i äldsta åldersgruppen. 17

18 Utveckling andel i befolkningen år i Norrbottens län samt riket med god självskattad hälsa 26, 21 samt Norrbotten Riket Norrbotten Riket Män Kvinnor Källa: (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) Fysisk hälsa Hjärt- och kärlsjukdom Männen får hjärtinfarkt i tidigare ålder än kvinnorna Ålder och ärftliga faktorer har betydelse för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar men också rökning, stress, högt blodtryck, övervikt och fetma, förhöjda blodfetter och diabetes. En vanlig hjärtåkomma som medför sjukhusvård är hjärtinfarkt. Antalet nya fall av hjärtinfarkt som sjukhusvårdats i Norrbotten ligger i runda tal drygt 1 personer per år de senaste åren. Bland kvinnorna som sjukhusvårdats för hjärtinfarkt är den större delen fyllda 75 år eller äldre medan det bland männen gäller knappt hälften, det vill säga att männen får hjärtinfarkt i tidigare ålder (diagram nedan). 18

19 Stockholm Västra Götaland Kalmar Riket Värmland Örebro Kronoberg Skåne Uppsala Halland Jönköping Dalarna Västerbotten Blekinge Södermanland Västmanland Gävleborg Östergötland Gotland Jämtland Västernorrland Norrbotten Antal fall som sjukhusvårdats för akut hjärtinfarkt i Norrbotten åren , åldersgrupperna under 75 år och 75 år eller äldre Kvinnor Källa: Hjärtinfarktsregistret, Socialstyrelsen 2-74 år 75 + Män Vanligast att få hjärtinfarkt i Norrbottens län Männen och kvinnorna i Norrbottens län har högsta incidensen av hjärtinfarkt i Sverige. Insjuknande i hjärtinfarkt har dock stadigt minskat senast tjugoårsperioden men länet har fortfarande stor förbättringspotential. Det är dubbelt så stor risk för en kvinna i Norrbotten att få hjärtinfarkt jämfört med i Stockholm. Jämförelse incidens (fall som sjukhusvårdas eller som dödsorsak) av akut hjärtinfarkt per län och riket, år 213 bland kvinnor 2-74 år. Mått: antal per 1 i befolkningen (åldersstandardiserade tal) Källa: Hjärtinfarktsregistret, Socialstyrelsen 19

20 Stockholm Uppsala Halland Västra Götaland Västmanland Kalmar Jämtland Riket Kronoberg Skåne Södermanland Gotland Jönköping Östergötland Örebro Västernorrland Värmland Västerbotten Gävleborg Blekinge Dalarna Norrbotten Jämförelse incidens (fall som sjukhusvårdas eller som dödsorsak) av akut hjärtinfarkt per län och riket, år 213 bland män 2-74 år. Mått: antal per 1 i befolkningen (åldersstandardiserade tal) Källa: Hjärtinfarktsregistret, Socialstyrelsen Norrbottningen uppger i större utsträckning högt blodtryck än man gör i riket och andelen är ökande bland länets män 214 uppgav totalt en av fyra män och kvinnor i länet år att de hade högt blodtryck mot en av fem i riket. Det är dock framförallt i åldern 45 år och äldre som högt blodtryck blir vanligt, hela var tredje i länet samt mer än varannan 65 år eller äldre. Bland männen i länet ses en tydlig ökning av högt blodtryck i dessa åldersgrupper från år 26 till 214 (grå staplar). Länet ligger högre än riket i alla jämförda grupper 214 (röd stapel). Utveckling andel i befolkningen år i Norrbottens län som uppger att de har högt blodtryck år 26, 21 samt 214, jämförelse med riket 214 (röd stapel) år år år år Män Kvinnor Riket Källa: (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) 2

21 Fetma och övervikt Vanligare i Norrbotten än i riket att vara överviktig i åldern 3-44 år, samtidigt en antydan till minskande andel övervikt och fetma bland kvinnorna i länet. I åldern 3-44 är det signifikant vanligare i länet jämfört med riket att vara överviktig eller lida av fetma både bland män och kvinnor. I övriga åldersgrupper ligger länet högre men inte tydligt. Bland länets kvinnor antyds i alla åldersgrupper en minskande andel med övervikt eller fetma. Utveckling andel i befolkningen med övervikt eller fetma i Norrbottens län per åldersgrupp år 26, 21 samt 214, jämfört med riket 214 (röd stapel) Riket Män Kvinnor Källa: (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) 17 procent av länets män och 15 procent av kvinnorna lider av fetma. I åldersgruppen 3-44 år och år, har länet högre andel med fetma än i riket och en tendens till ökning kan ses bland kvinnor yngre än 45 år. Utveckling andel i befolkningen med fetma i Norrbottens län per åldersgrupp år 26, 21 samt Män Kvinnor Källa: (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) 21

22 Diabetes är vanligare bland männen i länet än i riket I den senaste större befolkningsundersökningen 214 bland vuxna i Norrbotten uppgav 1,4 procent av männen (7,8 procent i riket) och 6 procent av kvinnorna (6 i riket) att de hade diabetes. Männen ligger något högre än riket. Diabetes blir framträdande i åldersgruppen 45 och äldre och ökar med stigande ålder. I båda äldre åldersgrupper är tydligt att männen i länet har genomgående högre andel än männen i riket. Utveckling andel i befolkningen, år, som rapporterar att de har diabetes i Norrbottens län per åldersgrupp år 26, 21 samt 214, jämfört med riket 214 (röd stapel) riket 2 Män Kvinnor Källa: (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) Tumörer 1 på 2 norrbottningar får varje år en cancerdiagnos Under de senaste fem åren fram till 213 har i snitt drygt 1 3 norrbottningar fått en cancerdiagnos, fler män än kvinnor, i åldern år och uppåt. Cancerincidensen (nya fall av insjuknande) i Norrbotten är lägre än rikets genomsnitt och bland de lägsta av alla län/regioner (se även avsnitt om tumörer under dödsorsaker). Som en följd av att de flesta cancertyperna har jämförelsevis lång inkubationstid ökar förekomsten av cancer med stigande ålder (se diagram). 22

23 Antal fall av cancer per åldersgrupp i Norrbotten, år 211. Antal per 1 invånare 3, 2 5, 2, 1 5, 1, Män Kvinnor 5,, Källa: Socialstyrelsen (Cancerregistret) Den vanligaste tumörtypen är bröstcancer och prostatacancer Den vanligaste tumörtypen är fortsatt bröstcancer bland kvinnor (161fall per 1 kvinnor). och bland männen prostatacancer (163fall per 1 män). Dessa diagnoser står för vardera en tredjedel av samtliga diagnoser i respektive grupp. Incidensen av bröstcancer är lägre i Norrbotten än riket och samma gäller prostatacancer bland norrbottniska män. Det finns flera förklaringar till att fler drabbas av cancer, bland annat att befolkningen blir allt äldre. Dessutom har screening (exempelvis mammografi) blivit vanligare och de diagnostiska metoderna har blivit bättre. Näst efter bröst- och prostatacancer är lungcancer samt tjocktarmscancer vanligast i länet och ungefär i samma nivå ligger idag hudcancer. Långvarigt sjukdomsförebyggande arbete har gett resultat vad gäller lungcancer Norrbotten ligger bland länen med lägst insjuknande i lungcancer vid jämförelser mellan alla län i riket (Öppna jämförelser Folkhälsa 214). Detta tack vare det långsiktiga sjukdomsförebyggande arbetet som aktivt har förts i hela riket. Senaste 2-3 åren har daglig rökning minskat från var tredje vuxen till drygt var tionde. Lungcancer i nutid kommer öka och minska i takt med hur rökningen sett ut 2 år tillbaka i tiden. Men sett på längre sikt har rökningen minskat under längre period och insjuknandet i lungcancer kan därför väntas fortsätta minska. Malignt melanom ökar i länet och riket Malignt melanom, hudcancer, ökar mest men även den ligger på högre nivå för riket och framförallt i södra Sverige, jämfört med Norrbotten (19 fall per 1 invånare). Hudcancer (malignt melanom och övrig hudcancer) är den cancerdiagnos som ökar snabbast i riket och är den näst vanligaste cancerdiagnosen bland svenska män och kvinnor. Även i Norrbottens län 23

24 har den cancerformen ökat, men liksom i övriga norra län, ligger nivån betydligt lägre än i södra länen. Antal fall av hucancer (malignt melanom och övrig hudcancer) per åldersgrupp i Norrbotten, år 211. Mått: Fall per 1 invånare 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Riket Män Norrbottens län Män Riket Kvinnor Norrbottens län Kvinnor Källa: Socialstyrelsen (Cancerregistret) Psykisk hälsa Att ha nedsatt psykiskt välbefinnande vanligare i riket än i länet men är något ökande bland män 214 års folkhälsoundersökning visar att det är mindre vanligt i länet att ha nedsatt psykiskt välbefinnande än det är i riket. 12 procent av männen i länet har nedsatt psykiskt välmående (14 i riket) samt 16 procent av kvinnorna i länet (21 procent i riket). I alla åldersgrupper ligger riket något högre än länet. Äldre visar tendens till färre med nedsatt psykiskt välmående senaste åtta åren Jämfört över tid ses ingen större förändring bland kvinnor i nivå, medan det bland män anas en ökning av nedsatt psykiskt välbefinnande förutom i den äldsta åldersgruppen 65 + där en minskning ses och kvinnor i länet har tydligt lägre andel än i riket. 24

25 Utveckling andel i befolkningen med nedsatt psykiskt välmående i Norrbottens län per åldersgrupp år 26, 21 samt 214, jämfört med riket 214 (röd stapel) (observera skalan) Riket Män Kvinnor Källa: (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) Tankar om självmord vanligast bland unga men lägre i länet än i riket 3 procent av norrbottningarna hade 214 haft tankar om att ta sitt liv under senaste 12 månaderna vilket är i nivå med fyra år tidigare då samma mätning gjordes. Andel i befolkningen i Norrbottens län som senaste året har tänkt tankar på att ta sitt eget liv, per åldersgrupp år 21 samt 214, jämfört med riket 214 (röd stapel) (observera skalan) Riket Män Kvinnor Källa: (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) 25

26 1997_2 1998_ _22 2_23 21_24 22_25 23_26 24_27 25_28 26_29 27_21 28_211 29_212 21_213 Antal per 1 i befolkningen Risk för självmord har ökat bland unga kvinnor samt män 45 år och äldre Tittar man på utvecklingen av självmordsfrekvens bland män i olika åldersgrupper ses en viss ökning senaste åren specifikt i gruppen män över 45 år. Samtidigt blir det också tydligt att en ordentlig minskning har skett under längre period bland unga män, år, men bland unga kvinnor ses det motsatta. En långsam ökning ses över de senaste åren bland unga kvinnors självmordsfrekvens (se figur nedan). 4-årsmedeltal självmord i befolkningen unga år, utveckling över tid. Antal per 1 invånare. Norrbotten jämfört med riket Män (BD) Kvinnor (BD) Män (RIKET) Kvinnor (RIKET) Källa: Socialstyrelsen (Dödsorsaksregistret) Självmord i befolkningen totalt, 15 år och äldre, år Antal per 1 invånare. 3, Riket Män Norrbottens län Män Riket Kvinnor Norrbottens län Kvinnor 25, 2, 15, 1, 5,, Källa: Socialstyrelsen (Dödsorsaksregistret) 26

27 Levnadsvanor Enligt Socialstyrelsen är tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor det som ligger bakom runt en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Långt ifrån att äta tillräckligt med frukt och grönsaker i länet i någon åldersgrupp Lågt intag av frukt och grönt (rekommenderat intag 5 gram/dag) finns med på WHO:s lista över de tio största riskfaktorerna för både män och kvinnor vid sjukdomsbörda i höginkomstländer. Frukt och grönsaker innehåller viktiga näringsämnen som kan skydda mot olika typer av sjukdomar, bland annat mot cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. 4 procent av männen och 9 procent av kvinnorna i länet äter frukt och grönsaker 5 gånger om dagen som rekommenderat, att jämföra med 6 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i riket. Varken i länet eller riket äts därmed frukt och grönsaker i den utsträckning som behövs. 3 gånger om dagen räknas dock som tillräckligt enligt livsmedelsverket vilket 1 av 4 kvinnor i länet uppfyller samt 1 av 1 män. I båda fallen lägre än i riket där 1 av 3 kvinnor samt 1 av 8 män äter tillräckligt med frukt och grönsaker. Ingen skillnad kan heller ses i nivåer jämfört med 21. Dagligrökning på samma nivå som i riket, 1 procent Rökningen har minskat i Sverige ända sedan mitten av 198-talet. Höjd skatt på tobak och ny lagstiftning för rökfria miljöer är två åtgärder som antas ha bidragit till minskningen ( 214 års folkhälsoenkät visade att den största gruppen rökare i Norrbottens län finns bland kvinnor i medelåldern, år. De yngre röker inte lika mycket men ganska många uppger att de feströker. Totalt uppger 1 av 1 män och kvinnor att de röker dagligen 214, vilket är på samma nivå som riket och samma nivå som 21. En av fem i åldern år har riskabla alkoholvanor i länet Riskabla alkoholvanor mäts i nationella folkhälsoenkäten via ett index framtaget av WHO via fyra frågor om hur mycket och ofta man dricker samt är berusad. I länet har ungefär 1 av 1 riskabla alkoholvanor, år 214, vilket är något lägre än i riket. Lägre andel bland kvinnor och högre bland män. Det är vanligast med riskbruk i åldersgruppen år och där är också könsskillnaden som minst, drygt 2 procent har riskbruk (25 procent i riket i samma åldersgrupp). 2 av 3 rör sig enligt rekommendationer 3 minuter om dagen 1 av 3 inte Fysisk inaktivitet är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den fjärde största orsaken till för tidig död i befolkningen i höginkomstländer. De sociala skillnaderna är fortfarande stora när det gäller levnadsvanor. Det är känt sedan tidigare att personer med lång utbildning och god ekonomi oftare är mer fysiskt aktiva än personer med låg inkomst och kort utbildning. Personer med någon form av funktionsnedsättning visar också 27

28 en överrepresentation av stillasittande och ohälsosamma levnadsvanor i stort. 2 av 3 vuxna i länet rör på sig på fritiden utifrån rekommendationen om fysisk aktivitet 3 minuter per dag vilket är i nivå med riket och på samma nivå som år 21. Stillasittande fritid vanligast bland kvinnor 65 år eller äldre När det gäller stillasittande fritid eller fysisk inaktivitet, det vill säga att på sin fritid röra sig, promenera, cykla eller annat, mindre än två timmar per vecka, ligger det på 14 procent bland män och kvinnor i länet, vilket är så gott som i nivå med riket (kvinnor i riket 12 procent). Nivån är samma som 21 och då liksom nu, är det kvinnor i åldersgruppen år som har högst stillasittande, nämligen 1 av 5 kvinnor, vilket är högre än i riket (1 av 8). Sjukdomar kopplade speciellt till äldre Äldre personer har en ökad risk att drabbas av sjukdomar som demens, hjärtsvikt, kärlkramp, benskörhet som bidrar till höftfrakturer och andra frakturer, åldersdiabetes med komplikationer, stroke och Parkinsons sjukdom. Dessutom tillkommer ofta åldersrelaterad försämring av syn och hörsel. Högt blodtryck, diabetes, värk vanligare bland äldre Gruppen 65 år eller äldre är ur hälsosynpunkt en heterogen grupp. Det finns skillnader i hälsa mellan åldrarna närmast ålderspension och efter 75 årsåldern. Förekomsten av värk i rörelseorganen ökar med ökande ålder bland kvinnor. Var tredje kvinna äldre än 75 år har svår värk, besvär av högt blodtryck och en av fem män och kvinnor har diabetes. Länets kommuner har förhållandevis få äldre med 1 eller fler läkemedel De äldre använder mer läkemedel än andra åldersgrupper. De som har ApoDos har högre läkemedelförbrukning än receptexpedierade läkemedel. Samtidiga läkemedelsbehandlingar kan leda till oönskade effekter eller skadliga biverkningar. Andelen äldre i Norrbotten med fler än tio läkemedel ligger på 18,5 procent, vilket är under genomsnittet i riket (Öppna jämförelser Vård och omsorg av äldre 214). Antipsykotiska läkemedel i äldrevården är vanligt i länet Antipsykotiska läkemedel används ofta för att dämpa beteendesymtom såsom motorisk oro, rop och vandring. Effekten är dock oftast blygsam eller ingen alls (Öppna jämförelser Vård och omsorg äldre 214).. Preparaten är starkt förknippade med biverkningar av olika slag, såsom passivitet, kognitiva störningar och Parkinsonliknande symtom. Genomsnittet i riket ligger på 6,5 procent av all 75 åringar medan det i 28

29 länet ligger på 9,3 procent, med en spridning i länets kommuner ända upp till 15 procent. De flesta av länets kommuner ligger i rikets högsta kvartil när det gäller utskrivning av antipsykotiska läkemedel bland äldre. Knappt en av 1 över 65 år har demenssjukdom men varannan över 9 år Socialstyrelsen uppger att åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 9 år eller äldre har en demenssjukdom. Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer under 65 år. Det finns inget som tyder på att risken att insjukna i demens har ökat under senare år men att den ökande andelen äldre i befolkningen kommer att medföra fler personer med demens. Drygt en av 1 över 65 år har depression Socialstyrelsen uppskattar även att mellan 12 till 15 procent av befolkningen över 65 år har depression. Även ångestsjukdomar bland äldre är vanligt och förekommer ofta tillsammans med depression. Äldre personer använder regelbundet psykofarmaka i betydligt högre utsträckning än yngre personer. Det är viktigt bland äldre att inte behandlas med olämpliga psykofarmaka, som ökar risken för biverkningar i form av minnesstörningar och fallolyckor. Norrbotten ligger bland de län/regioner som har minst utskriven medicin för psykiska besvär till äldre (Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 213). Sömnbesvär vanligare bland äldre och framförallt kvinnor Det är inte ovanligt att äldre har problem med ängslan och oro eller sömnbesvär, särskilt bland kvinnorna. Senaste befolkningsundersökningen i Norrbotten 214 visade att minst fyra av tio äldre kvinnor hade sömnbesvär men som i huvudsak var lätta besvär. Sömnbesvär var dubbelt så vanligt bland kvinnor i jämförelse med jämnåriga männen. Det är således inte ovanligt med långvarig användning av sömnmedel bland äldre. Med stigande ålder sker dock förändringar i kroppen som kan leda till att lugnande medel och sömnmedel får en förlängd verkan, och att halten av dem byggs upp till alltför höga nivåer med risk för biverkningar. Vid läkemedelsbehandling av sömnbesvär hos äldre är det därför viktigt att använda rätt typ av preparat. Länet ligger bland den fjärdedel av länen/-regionerna i landet som har lägst andel användning av lämpligt sömnmedel (zoplikon) bland dem som använder sömnmedel. Det sker dock en successiv förbättring. Vanligaste sjukdomen att sjukhusvårdas för bland äldre är hjärt- och kärlsjukdomar De vanligaste sjukdomarna som äldre över 75 årvårdas vid sjukhus för är sjukdomar i cirkulationsorganen, skador, sjukdomar i andningsorganen och tumörer. En relativt stor grupp är äldre vårdas under utredning och har inte blivit klassificerad till någon specifik diagnos (Socialstyrelsen, slutenvårdsregistret) 29

30 Antal vårdtillfällen Länet har en högre förekomst av fallskador bland 8 år eller äldre än riket Skador är en vanlig orsak till att äldre vårdas vid sjukhus enligt patientregistret. Kvinnor är mer drabbade än män. Frakturer på grund av fall är vanliga skador som ofta medför sjukhusvård. Fallolyckorna bland äldre sker oftast i eller utanför bostaden. Norrbotten är en av de län/regioner med flest fallolyckor som medför sjukhusvård bland äldre. 63 per 1 i befolkningen i åldern 8 år eller äldre råkade år ut för fallolycka i länet. Spridningen i länet låg mellan 52 och 77 fall per 1. Snittet i riket låg under samma period på 61 per 1 personer. När det gäller höftfraktur bland äldre personer i Norrbotten, 8 år eller äldre, har ingen väsentlig minskning skett. Under 21 fanns en tydlig minskning i förhållande till tidigare år men åren efter har det i stället skett en ökning som ligger i nivå med tidigare år. År 213 sjukhusvårdades 448 höftfrakturer (ej personer) bland invånarna 8 år eller äldre i Norrbotten. Det är vanligare med höftfrakturer bland äldre kvinnor än bland jämnåriga män. Antal höftfrakturer som vårdats inom sjukhus bland äldre personer (8 år eller äldre) i Norrbotten som varit inlagd vid sjukhus från och med år K M År Källa: NLL datalager 3

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Internkontroll 2015 Miljöredovisning 2015 Forskningsbokslut Hälsobokslut Divisionernas årsrapporter 2015

Internkontroll 2015 Miljöredovisning 2015 Forskningsbokslut Hälsobokslut Divisionernas årsrapporter 2015 Internkontroll 215 Miljöredovisning 215 Forskningsbokslut 215 Hälsobokslut 215 Divisionernas årsrapporter 215 2 FEBRUARI 215 Hälsoutmaningar i Norrbotten Norrbottningen dör tidigare än riket och är sjukare

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Andel med bra självskattad hälsotillstånd bland befolkningen i Norrbotten, 18 80 år män och kvinnor, 2006-2008. Jämförelse länets kommuner med alla andra kommuner;

Läs mer

Barn Mängden barn i Norrbotten

Barn Mängden barn i Norrbotten HÄLSOBOKSLUT 213 Sammanfattning Det övergripande målet för folkhälsoarbete i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är tio år sedan

Läs mer

REGION NORRBOTTEN. Hälsobokslut [Ange dokumentets underrubrik] Åsa Rosendahl

REGION NORRBOTTEN. Hälsobokslut [Ange dokumentets underrubrik] Åsa Rosendahl REGION NORRBOTTEN Hälsobokslut 2018 [Ange dokumentets underrubrik] Åsa Rosendahl [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen

Läs mer

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med

Läs mer

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.

Läs mer

1 HÄLSO BOKSLUT 2007

1 HÄLSO BOKSLUT 2007 1 HÄLSO BOKSLUT 27 1 Bakgrund God hälsa är ett av de fem övergripande målen i landstingsplanen för s läns landsting. Landstingets folkhälsoarbete bygger på det nationella folkhälsomålet med särskilt fokus

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt

Läs mer

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Företagsamheten 2018 Norrbottens län Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Företagsamheten 2018 Norrbottens län Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2011/2012 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Tabellförteckning sidan Vi som var med 3 1-4. Antal elever 3-5

Läs mer

Sveriges bästa självskattade hälsa?

Sveriges bästa självskattade hälsa? HÄLSO- BOKSLUT 28 Bakgrund God hälsa är ett av de tre övergripande målen i Norrbottens läns landstingsplan. Landstingets arbete med folkhälsa bygger på det nationella folkhälsomålet med särskilt inrikting

Läs mer

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012 2012-05-11 1 Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012 Fler lediga platser Under april 2012 nyanmäldes 1 621 nya platser till arbetsförmedlingarna i länet, vilket var 229 fler

Läs mer

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 214-215 Författare: Sven-Arne Jansson Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Rapporten... 8 Genomförande...

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN Nyckelindikatorer B&U kommundata 120,00 1. Behörighet till gymnasiet:andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, hemkommun. Procent. 100,00 80,00

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Foto: Kjell Öberg FOLKHÄLSOCENTRUM

Foto: Kjell Öberg FOLKHÄLSOCENTRUM Foto: Kjell Öberg FOLKHÄLSOCENTRUM Innehåll: Sammanfattning 1 Barn 2 Mellan ungdom och ålderdom 12 Äldre 25 Hälsans fördelning 31 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 32 Hälsa i regional utveckling 34 Sammanfattning

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter Årsrapport folkhälsa 2016 Ny typ av folkhälsorapportering Eftersom hälsa och dess bestämningsfaktorer är långsamt rörliga mått har beslutats att större hälsobokslut för Norrbotten skall publiceras vart

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Prevention och behandling vid

Prevention och behandling vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet

Läs mer

Hälsobokslut Folkhälsocentrum. Foto: Kjell Öberg. Foto: Kjell Öberg

Hälsobokslut Folkhälsocentrum. Foto: Kjell Öberg. Foto: Kjell Öberg Hälsobokslut 212 Foto: Kjell Öberg Foto: Kjell Öberg Folkhälsocentrum Innehåll Sammanfattning 4 Barn 5 Mellan ungdom och ålderdom 1 Äldre 19 Hälsans fördelning 23 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 25

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5) Psykisk hälsa Psykiskt välbefinnande är en del av en god hälsa. Frågeinstrumentet GHQ5 i Nationella folkhälsoenkäten avser främst att mäta nedsatt psykiskt välbefinnande, inte psykisk ohälsa. GHQ bestod

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten LÄNSSTYRGRUPPEN Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten Analys och handlingsplan 216-9-14 Inriktning Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser verka för att ungdomar och unga vuxna har

Läs mer

Tobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.

Tobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen. Tobak Under avsnittet om tobak redovisas daglig rökning och snusvanor och från och med år 2018 även e-cigarettvanor. De som svarar på folkhälsoenkäten får frågan Röker du? respektive Snusar du? Med svarsalternativen

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 10 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Öppna jämförelser Folkhälsa 2019

Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Lysekils kommun Medellivslängd Självskattad hälsa Hjärtinfarkter Äldres fallskador Daglig rökning Stillasittande Avstår från att gå ut Gymnasiebehörighet Arbetslöshet samt

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande...

Läs mer

Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program. Redovisning maj 2018

Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program. Redovisning maj 2018 Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program Redovisning maj 2018 Procent Andel barn (%) som gick ut grundskolan med godkända betyg (årskurs 9), termin 2016/2017 90 80 70 81 80,3 73 73,1

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer