Vad tycker norrbottningarna om hälso- och sjukvården i Norrbotten?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad tycker norrbottningarna om hälso- och sjukvården i Norrbotten?"

Transkript

1 Vad tycker norrbottningarna om hälso- och sjukvården i Norrbotten? Vårdbarometern, år 2012

2 Innehållsförteckning: Intervjuade i Norrbotten Hälso- och sjukvården möter många länsbor.. 1 Avstått att uppsöka sjukvården vid behov... 2 Tillgång till sjukvård....3 Befolkningens syn på väntetider..4 Förtroende Jämlik vård Vårdcentraler och vårdval... 8 Kontakt med och information om hälso- och sjukvård Internet...11 Antibiotika. 12 Specialisering av sjukhus 12 Levnadsvanor.13 Finansiering Sammanfattning Kerstin Sandberg Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

3 Vad tycker norrbottningarna? Syftet med Vårdbarometern är att vara ett instrument för att fånga medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. Denna redovisning avser år 2012 för Norrbotten om inte annat anges. Intervjuerna har skett i två omgångar (vår och senhöst) med totalt 2000 norrbottningar från 18 års ålder. Antalet intervjuade personer har fördelats över länet för att bli representativt för hälsooch sjukvårdsberedningarnas geografiska områden. Nord: kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala. Öst: kommunerna Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå. Syd: kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn och Piteå. Mitt: kommunerna Boden och Luleå. Syd Mitt Nord Öst Intervjuade i Norrbotten Huvudparten av de intervjuade norrbottningarna är födda i Sverige. Fyra procent är födda i övriga Norden och ett fåtal från länder utanför Norden. Drygt hälften av de intervjuade personerna är män (53 procent). Hälften av personerna är 60 år eller äldre, som också står för flest patientbesök. Den enskilt största gruppen är män och kvinnor mellan år med 523 personer till antalet. Åldersfördelningen bland de intervjuade kan i vissa fall påverka resultatet exempelvis frågor kring internet. 50% Åldersfördelningen bland de intervjuade i Norrbotten, år 2012 Procent 40% 30% 20% 10% 0% år år år år år år år 80 år eller äldre Fem procent av de intervjuade tycker sig ha dåligt hälsotillstånd medan 84 procent tycker sitt hälsotillstånd är bra. Fyra av tio, både bland kvinnorna och männen, har en långvarig sjukdom, nedsatt funktion eller annat hälsobesvär. Ju äldre åldersgrupp desto fler med en långvarig sjukdom/hälsobesvär. Norrbotten finns bland de sju län som har lägst andel bland de intervjuade som uppger sig ha långvarig sjukdom/hälsobesvär och ligger i nivå med riksgenomsnittet. 1(14)

4 Andel av de intervjuade personerna som uppger att de har en långvarig sjukdom eller nedsatt funktion, Norrbotten och genomsnitt för Sverige, år Andel av gruppen i procent. Åldersgrupp: år år 70 år eller äldre Norrbotten Riket Hälso- och sjukvården möter många länsbor Liksom tidigare år hade sex av tio intervjuade norrbottningar varit på besök hos hälso- och sjukvården som patienter under det senaste halvåret. Inräknat personer som antingen varit patient eller besökt sjukvården som medföljande till anhörig/närstående blir det sju per tio invånare. Det finns klara skillnader mellan män och kvinnorna. 56 procent av männen hade varit patient och 65 procent av kvinnorna. Nio av tio personer som uppgett sig ha dåligt hälsotillstånd hade besökt sjukvården under de sex senaste månaderna. De intervjuade personerna i södra delen av länet hade besökt vården som patienter i större utsträckning än invånarna i Boden/Luleåområdet (66 procent respektive 56 procent). Avstått att uppsöka sjukvården vid behov Fjorton procent av norrbottningarna hade avstått att söka vård en eller flera gånger under de senaste sex månaderna trots att de tyckte sig vara i behov av sådan. Det är något färre än föregående år (19 procent). Riksgenomsnittet ligger vid tretton procent (bilaga). Kvinnor har avstått i något högre utsträckning än männen (17 mot 12 procent). Samma gäller att gruppen med långvarig sjukdom har avstått i något större omfattning än övriga (18 respektive 12 procent). Föregående år hade fler i gruppen med långvarig sjukdom avstått som då var 25 procent. Det är betydligt fler bland dem som tycker sig ha någorlunda eller dåligt hälsotillstånd som avstått någon gång än bland dem med bra hälsotillstånd (23 respektive 12 procent). De allra äldsta avstår i mindre utsträckning från vård än de yngre. Har du under de senaste 6 månaderna någon gång ansett dig vara i behov av sjukvård men avstått från att söka vård? Norrbotten, år Andel av gruppen i procent år år 70 år eller äldre Ja, flera gånger Ja, en gång Den enskilt vanligaste orsaken (23 procent) till att avstå att söka vård är att avvakta sjukdomsförloppet. Näst största orsakerna uppgavs vara besvärligt eller krångligt att söka sjukvård - orkade inte (13 procent) samt besvikelse på sjukvården (11 procent). 2(14)

5 Skillnaderna mellan länsdelarna är inte helt statistiskt säkra men resultatet pekar mot att invånarna i södra länet och Luleå/Bodenområdet avstår i mindre utsträckning än de som bor i norra och östra delarna av länet (tabell nedan). Andel som avstått någon gång från att söka vård när de ansett sig behöva sådan de senaste sex månaderna, Norrbottens länsdelar och riket, år Procent Syd Öst Nord Mitt Norrbotten Sverige Tillgång till den sjukvård invånaren anser sig behöva När alla intervjuade har fått ta ställning till påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver visade det sig att 59 procent av norrbottningarna anser att de till fullo har tillgång till den sjukvård de behöver. Inräknat dem som tycker att detta stämmer delvis ökar siffran till 76 procent, vilket överensstämmer med föregående år. En av tio norrbottningar anser inte att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Variansen mellan länen/regionerna vad avser helt eller delvis instämmande om tillgången ligger mellan 76 och 85 procent (bilaga). Norrbotten placerar sig i botten inräknat helt/ delvis instämmande bland alla län/regioner. Det finns inga skillnader mellan vad dem som varit patienter tycker i frågan och dem inte varit hos sjukvården. Inte heller skiljer sig männens och kvinnornas uppfattning ( inte tillgång båda grupperna 10 procent). En blick utifrån förenklade grupper efter utbildningslängd, ålder och hälsa visar att de äldre är mer positiva än yngre att personer med bra hälsotillstånd eller personer som inte har någon långvarig sjukdom är mer positiva än dem med mindre bra hälsa att utbildningslängd har ett avvikande mönster så till vida att dem med medellång utbildning (gymnasium) har färre som tycker sig ha tillgång till den sjukvård de behöver än grupper med kortare eller längre utbildning. I undersökningen var också gruppen med medellång utbildning den största till antalet. Andel som instämmer helt/delvis i påståenden att de har tillgång till den sjukvård de behöver inom olika samhällsgrupper, Norrbotten år (14)

6 Det är skillnader i uppfattningen mellan länsdelarna. Bland invånarna inom Luleå/Bodenområdet är fler nöjda med tillgängligheten till sjukvård än norra och östra delen av länet. Sex av tio invånare i norra länet mot minst åtta av tio invånare i Mitt-området är helt eller delvis nöjda med tillgången till sjukvård (diagram). Fem procent av de intervjuade i Mitt-området anser sig inte ha tillgång till den sjukvård de anser sig behöva mot nitton procent i Nord-området. Andel av de intervjuade som instämmer helt/delvis att de har tillgång till den sjukvård de anser sig behöva, Norrbotten år 2012 De två vanligaste förbättringar som föreslagits bland dem som inte är helt nöjda vad avser tillgången till sjukvård är kortare väntetider och kortare restid (20 respektive 14 procent). Sju procent önskar att det vore lättare att få en fast läkarkontakt. Männen uppger oftare kortare väntetider som förbättring än kvinnorna (24 respektive 16 procent). I Mitt-området är det kortare väntetider som anges som förbättringsförslag medan länets norra och östra delar har kortare restid/avstånd i högre grad än väntetiderna. Befolkningens syn på väntetider Frågorna om väntetider i Vårdbarometern visar mer den allmänna uppfattningen hos befolkningen och inte den faktiska väntetiden. Vårdcentralerna Sju av tio norrbottningar ansåg att väntetiderna till besök på vårdcentralerna är helt eller delvis rimliga. En av tio anser att de inte är rimliga. De som varit patienter inom sjukvården under senaste året var mer välvilliga till väntetiderna än dem som inte varit patienter (70 procent respektive 59 procent). Boenden i norra och östra delen av länet var minst nöjda med väntetiderna för besök vid vårdcentralerna. I dessa länsdelar ansåg 59 respektive 60 procent att väntetiderna var helt/delvis rimliga mot 70 procent i Luleå/Bodenområdet. 4(14)

7 Andel som anser att väntetider till besök hos vårdcentralerna är rimliga respektive inte rimliga, Norrbottens länsdelar och riket, år Procent Syd Öst Nord Mitt Norrbotten Sverige Rimliga Inte helt rimliga De faktiska väntetiderna till läkarbesök vid vårdcentralerna eller till besök och behandling vid sjukhusen kan följas via den nationella väntetidsdatabasen Väntetider i vården. För Norrbottens del redovisades exempelvis under hösten 2012 att 90 procent av patienterna fick komma på läkarbesök inom sju dagar efter första kontakt med vårdcentralen. Detta innebar att 650 norrbottningar vid mättillfället fått vänta längre tid men också att patienter fått komma inom omnämnda tid. Motsvarande riksgenomsnitt var 93 procent. Sjukhus Mer än en fjärdedel av de intervjuade i Norrbotten (447 personer) hade ingen uppfattning eller svar på huruvida väntetiderna till besök eller behandling på sjukhus var rimliga. Bland de som svarade ansåg 42 procent att väntetiderna till besök eller behandling vid sjukhus var rimliga, 29 procent visste varken eller och 28 procent ansåg inte att de var rimliga. Samtidigt visar väntetidsdatabasen att Norrbottens månadsvärden under år 2012 förutom två månader legat högre än 90 procents uppfyllnad av vårdgarantins målsättning om besök till specialiserad vård inom sjukhus (90 dagar) och varje månad avseende operation/behandling inom samma tid. Förtroende Vårdbarometern ger tre perspektiv kring förtroende nämligen till 1) hälso- och sjukvården som helhet 2) vårdcentraler och 3) sjukhusen. Hälso- och sjukvården i länet Norrbotten ligger bland de län/regioner där invånarna har lägre förtroende för hälso- och sjukvården än genomsnittet för riket (bilaga). 63 procent av norrbottningarna har mycket stort/ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet. Variansen inom landet ligger mellan 59 och 73 procent. En av tio norrbottningar har inget förtroende för hälso- och sjukvården medan tre av tio tycker varken eller. Nära en tredjedel av de intervjuade tyckte varken eller dvs något mellan stort och litet förtroende. Märkbara skillnader mellan grupper i befolkningen när det gäller förtroende visar sig åter vara ålder och utbildningslängd. Däremot finns ingen noterbar skillnad i förtroendet för hälso- och sjukvård mellan personer som har en långvarig sjukdom eller inte (62 respektive 64 procent har förtroende). Inte heller kan skillnader ses mellan männen och kvinnorna (62 respektive 64 procent). 5(14)

8 Andel som har mycket stort/stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet, Norrbotten, år Procent Ålder Utbildningslängd år 70 år - Kort Mellan Lång Minsta förtroende till hälso- och sjukvården finns bland invånarna i norra länet näst följt av östra länsdelen. Detta är i nivå med föregående år men en förbättring har skett bland invånarna i Mitt-området (64 till 70 procent). 13 procent i Nord har mycket/ganska litet förtroende mot sex procent i Mitt. Vårdcentraler Norrbotten ligger bland de län/regioner som intervjuade i vårdbarometern har lägst förtroende för vårdcentralerna (63 procent mycket eller ganska stort). Riksgenomsnittet ligger strax över med 66 procent (bilaga). Bästa resultatet i landet ligger vid 74 procent. Mellan 9 och 18 procent inom de fyra länsdelarna uppger sig ha ganska eller mycket litet förtroende för vårdcentralerna (tabell nedan). Förtroende för vårdcentralerna i länet, Norrbotten och riket, år 2012 Andel med mycket/ganska stort respektive mycket litet/ganska litet förtroende till hälsooch sjukvården i länet, Norrbotten år Procent Syd Öst Nord Mitt Norrbotten Sverige Stort Litet Syd Öst Nord Mitt Norrbotten Sverige Mycket stort/ ganska stort Varken eller Mycket/ganska litet Det finns inga större skillnader mellan männen och kvinnorna avseende förtroende till vårdcentralerna förutom att alternativet varken eller är något mindre bland kvinnorna. Bland dem som har lågt förtroende för vårdcentralerna bland de intervjuade i Norrbotten uppges orsakerna vara efter storleksordning bristande kompetens hos läkare (32 procent), att man inte får den hjälp man behöver (14 procent) samt olika läkare från gång till gång (13 procent). I jämförelse med männen pekar kvinnorna mer ofta sitt bristande förtroende till hur de blivit bemött. 6(14)

9 Orsaker till bristande förtroende till vårdcentralerna, Norrbotten år Andel (procent) av dem med lågt förtroende. (Totalt 230 personer) Svarsalternativ Kvinna Man Samtliga Man får inte den hjälp man behöver För lite dialog/lyssnande Man blir inte tagen på allvar Olika läkare från gång till gång Dålig kompetens hos läkare Felaktiga behandlingar Rykte För långa väntetider Annan anledning Övriga möjliga alternativ: för otydliga besked, ofta svårt förstå vad personalen säger, olika övrig personal gång från gång, för korta besökstider Sjukhus Sjukhusen i länet har bättre förtroende bland norrbottningarna (och svenskarna) än vad vårdcentralerna har, 70 procent mycket/ganska stort förtroende (bilaga). Det ger en placering bland de sex länen/regionerna med minst andel som har gott förtroende. 12 procent saknar förtroende. Inga skillnader finns mellan männens och kvinnornas uppfattning. Variansen av stort förtroende mellan länsdelarna ligger från 60 procent (Nord) till 75 procent (Mitt) medan andelen som inte har någon uppfattning varierar mellan 18 procent (Mitt) och 27 procent (Nord). Andelen med litet förtroende varierar mellan sex procent (Syd) och 13 procent (Nord). Förtroende för sjukhusen i länet, Norrbotten och riket, år Procent Norrbottningarna men även svenskarna i allmänhet har en viss skepsis till att vården är jämlik, särskilt kvinnorna. 58 procent av kvinnorna och 47 procent av männen i Norrbotten tror inte att vården ges på lika villkor, dvs att vårdbehovet avgör. Motsvarande värden för genomsnittet i Sverige är 53 procent bland kvinnorna och 42 procent bland männen. Sammantaget ligger Norrbotten bland de två län/regioner som är mest skeptiska till att vården är jämlik. Syd Öst Nord Mitt Norrbotten Sverige Mycket stort/ ganska stort Varken eller Mycket/ganska litet Alternativen till brister i förtroende till sjukhus var i stort samma som ovan vad gäller vårdcentralerna. Bristande förtroende för sjukhusen bland de intervjuade i Norrbotten anses sammantaget vara bristande kompetens hos läkare (20 procent), att man inte får den hjälp man behöver (17 procent) samt för långa väntetider (14 procent). Jämlik vård 7(14)

10 Ju längre utbildning desto mindre anser man att vården i Norrbotten är jämlik. 43 procent i gruppen med högskola anser att vården är jämlik medan 56 procent i gruppen med grundskola har motsvarande uppfattning. Den största enskilda grunden till att vissa personer eller grupper inte får vård på samma villkor som andra anses bland invånarna i alla fyra länsdelar vara personens socioekonomiska förutsättningar (inkl utbildningslängd). De näst största orsakerna som uppges är boendeort respektive svårigheter att tala för sig. Det geografiska avståndet anges mest i länsdelarna Öst och Nord. Orsaker som uppges till varför inte vården är jämlik, Norrbotten år 2012 Vårdcentraler och vårdval Kvinnorna i Norrbotten anser det mer viktigt att kunna byta vårdcentral än männen. Nästan var tredje man tycker det är helt oviktigt. Hur viktigt är det för dig att kunna byta vårdcentral? Norrbotten Procent Viktigt Varken eller Oviktigt Totalt Kvinnor % Män % Viktigt vid val av vårdcentral På en fråga till samtliga om vad som är viktigast vid val av vårdcentral har kvinnorna och männen i Norrbotten inte helt samma åsikter. Männen prioriterar närhet till bostaden medan kvinnorna också anser att bemötandet är viktigt (diagram nedan). Kvinnorna föredrar att träffa samma läkare varje gång i höge utsträckning än männen. Vad anser du vara viktigast vid val av vårdcentral, Norrbotten år (14)

11 Andra faktorer som bedöms någorlunda viktiga är efter storleksordning kontinuitet (träffa samma läkare/sjuksköterska varje gång), god medicinsk vård och väntetider. Närhet till arbetsplatsen är ingen allmän grund för byte av vårdcentral. Byte av vårdcentral De uppfattningar om vad som kan vara grunder vid val av vårdcentral stämmer någorlunda med bilden om enskilda orsaker till varför personer faktiskt bytt vårdcentral under åren 2011 och Avståndet till bostaden är orsak till byte i ett av tre fall. Missnöje med gamla vårdcentralen var en mer utbredd orsak bland kvinnorna (31 procent) än bland männen (23 procent). Byte av vårdcentral är fortfarande inte praktiskt möjligt inom flera kommuner i länet. Orsaker till varför personer bytt vårdcentral i Norrbotten under åren 2011 och Procent av svaranden. De som har en långvarig sjukdom/långvarigt hälsoproblem har inte bytt vårdcentral i högre grad än övriga (11 mot 10 procent för åren 2011 och 2012). Bland dem som har bytt vårdcentral är de flesta i åldersgruppen mellan 60 och 69 år och minsta gruppen är de äldsta ( 80 år eller äldre). Åldersfördelningen bland dem som bytt vårdcentral bland intervjuade personer under åren 2011 och 2012 i Norrbotten. Totalt 413 personer bland de intervjuade. Procent - 29 år år år år år år 80 år - 14 % 10 % 15 % 15 % 22 % 17 % 7 % Sex av tio norrbottningarna anser det vara viktigt att kunna välja vårdcentral när man själv önskar medan två av tio ser det som oviktigt. I jämförelse med år 2011 har andelen som tycker det är viktigt att kunna byta vårdcentral ökat (56 procent till 63 procent). Östra delen av länet är minst angelägen om att kunna byta vårdcentral. Andel som anser det viktigt eller oviktigt att kunna byta vårdcentral när den intervjuade själv önskar, år Procent Syd Öst Nord Mitt Norrbotten Mycket ganska viktigt Ganska/helt oviktigt (14)

12 Val av läkare Sju av tio intervjuade nporrbottningar tycker att det är viktigt för dem att kunna välja läkare vid vårdcentralen. I denna fråga finns inga skillnader i uppfattning mellan länsdelarna. Kvinnorna anser det mer viktigt än männen (78 respektive 65 procent anser det viktigt). Vårdval Norrbotten Under de tre år frågan om den intervjuade känner till Vårdval Norrbotten har andelen som känner till vårdvalet minskat under år 2012 till 42 procent. Föregående år hade minst hälften sagt sig känna till vårdvalet. Det är betydligt mindre känt bland männen än bland kvinnorna (35 procent i jämförelse med 51 procent). Kunskapen om vårdvalet är mest känt i kustkommunerna. Andel av intervjuade norrbottningar som känner till Vårdval Norrbotten, år Procent Syd Öst Nord Mitt Norrbotten Nio av tio som känner till vårdvalet tycker att de har fått tillräcklig eller delvis tillräcklig information om möjligheten att kunna välja vårdcentral. En av tio anser sig inte ha tillräcklig information. Informationen har de intervjuade främst tagit del av via brevutskick till hushållen, annonser eller nyhetsartiklar i media. Kontakt med och information om hälso- och sjukvården För upplysning om öppettider eller liknande 45 procent av norrbottningarna använder sökmotorn på internet för att söka uppgifter om öppettider och kontaktuppgifter till hälso- och sjukvården. 19 procent kontaktar vårdenheten via telefon och 17 procent använder sig av telefonkatalog (ej landstingets) för samma information. 1177/sjukvårdsrådgivning via telefon Norrbottens läns landsting anslöt sig under våren 2011 till det nationella telefonnumret 1177 för sjukvårdsrådgivning. År 2012 uppger fyra av tio norrbottningar att de har vetskap om att det går att ringa detta telefonnummer för att få råd och hjälp vid sjukdom. Betydligt fler av kvinnorna än bland männen känner till numret 1177 (53 procent respektive 32 procent). Två av tio intervjuade i länet uppger sig ha ringt 1177 under senaste sex månaderna vid intervjutillfället. 1177/ sjukvårdsrådgivning via webb Två av tio norrbottningar känner till webbplatsen 1177.se, som ger råd och hjälp om sjukvård. 10(14)

13 Vart vänder invånarna sig när man blir sjuk och vill få hjälp av sjukvården Sex av tio norrbottningar kontaktar vårdcentralen via telefon när de blir sjuka och behöver hjälp av sjukvården och två av tio besöker vårdcentralen. Det gäller både män och kvinnor. Detta mönster avviker inte från andra landsting/regioner. Få i Norrbotten har uppgett att de ringt 1177 (2 procent). Det högsta värde bland länen/regionerna för kontakt med 1177 när intervjuad blivit sjuk och önskar sjukvårdens hjälp ligger vid åtta procent. Internet Jämförelse av vårdgivare Få norrbottningar men också få svenskar i allmänhet använder internet för att jämföra vårdgivare (3 procent). Det högsta värdet i detta fall bland alla län/regioner var 8 procent. Journal via internet Norrbotten hör till de län som befolkningen är mest skeptisk till att kunna ta del av sin journal via internet. Kvinnorna är mer positiva än männen. Under de tre år som frågan ställts till de intervjuade har inte norrbottningarna fått en märkbart mer positiv uppfattning. Uppfattningen är starkt beroende av ålder; de yngre ser betydligt mer värde än de allra äldsta. Mest positiva är invånarna i Mitt-området. Andel av de intervjuades uppfattning om värdet av att kunna läsa sin journal via internet, Norrbotten år Procent Män Kvinnor Totalt Stort Varken eller Litet Totalt har 12 procent (259 personer) ej svarat på frågan och har förmodligen inte tillgång till internet. Dessa personer är ej inräknade ovan. Andel av de intervjuades uppfattning on värdet av att kunna läsa sin journal via internet, Norrbotten år 2012 per åldersgrupp. Procent av de som svarat på frågan (1750 personer). <40 år år 70 år - Stort/ganska stort Mycket/ganska litet Behandlingsformer /hjälpmedel via internet Vårdbarometern följer befolkningens syn på olika behandlingsformer eller hjälpmedel i vården. Två frågor berör användandet av internet inom behandling eller som stöd för att göra förändringar i levnadsvanorna. Generellt omarbetades flera attitydfrågor i 2012:års intervjuer till att bli mer personliga i stället för att få ett allmänt tyckande. Detta berörde också frågorna kring internet. En av fyra länsbor säger sig kunna ha intresse av att använda sig av något självhjälpsprogram via internet för att förändra sina levnadsvanor. 11(14)

14 Lika många dvs en av fyra skulle ha ett stort intresse av att använda sig av ett behandlingsprogram via internet för exempelvis sömnlöshet, inkontinens eller spelberoende. Hur bedömer du värdet av att delta i behandlingsprogram för exempelvis sömnlöshet, inkontinens eller spelberoende eller annan form av stöd via Internet, Norrbotten Andel i procent, 2012 av svarande på frågan (1750 personer av 2000 intervjuade). Behandlingsprogram för t ex sömnen, spelberoende, inkontinens Självhjälpsprogram för råd och hjälp att sluta röka, minska i vikt Män Kvinnor Män Kvinnor Mkt stort/ganska stort Varken eller Ganska/mkt litet Yngre länsbor uttalar ett större intresse för av att använda sig av internet som ett hjälpmedel i behandling eller annat stöd än äldre. Om personer som inte svarat på frågan inkluderas har sex av tio länsbor inget intresse av att använda sig av hjälpprogram via internet. Bland dem som svarat på frågan är hälften inte intresserad. Om du skulle drabbas av t.ex. inkontinens, sömnlöshet eller spelberoende, vilket intresse skulle du ha för att delta i ett behandlingsprogram via Internet, Norrbotten år Antal svaranden 1708 personer. -49 år år 70 år - Mkt stort/ganska stort Varken eller Ganska/mkt litet Antibiotika Ett av påstående som de intervjuade får ta ställning till lyder: Motståndskraften hos bakterier ökar i takt med ökande antibiotikaanvändning. Är du själv beredd att avstå från antibiotika när så är möjligt, även om du riskerar några sjukdagar extra? 80 procent svarar ja, lika för män som kvinnor. Detta gäller även olika åldrar med undantag av att de äldre som fyllt 70 år är en aning mer försiktig med 70 procent. Det finns inga skillnader i uppfattningen mellan länsdelarna. Specialisering av sjukhus Påstående: På en del håll i sjukvården försöker man specialisera olika sjukhus. Tanken är att om vissa operationer bara görs på några enstaka sjukhus blir kvaliteten bättre. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig? Minst sex av tio länsbor svarar ja på denna fråga (66 procent) men detta varierar inom länet mellan 57 och 72 procent. Östra och norra länsdelarna är minst benägna att hålla med. Mittområdet avviker från de andra länsdelarna med en mer positiv uppfattningen till en sådan utveckling. 12(14)

15 Andel som anser att utvecklingen mot specialisering av sjukhusen är bra. Andel i procent, 2012 Syd Nord Öst Mitt Norrbotten Sverige Levnadsvanor Liksom vid tidigare undersökningar tycker övervägande delen av norrbottningarna att det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar deras levnadsvanor (klart eller delvis instämmande 70 procent). Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning i frågan. Fler (81 procent) tycker att de ska få hälso- och sjukvårdens stöd för att förändra sina levnadsvanor i stället för att få utskrivet läkemedel, om det ger lika bra effekt som medicin. Inte heller i denna fråga skiljer sig männens och kvinnornas uppfattning. Både bland kvinnorna och männen tycker nio av tio att sjukvården kan kräva rökstopp inför operationer för att minska komplikationer. Finansiering 13 procent av de intervjuade i Norrbotten uppger att de har själv eller via sin arbetsgivare tecknat en kompletterande försäkring för hälso- och sjukvård. Hälften har tecknat den privat och övriga har fått den via arbetsgivaren. Frågan som ställs om vad svaranden skulle föredra om sjukvårdens resurser inte räcker till har stort bortfall, 17 procent (motsvarar 346 av 2000 personer). Av dem som svarat tycker sex av tio intervjuade i Norrbotten att de föredrar att inkomstskatten höjs (59 procent). De övriga alternativen att välja mellan var 1) att patientavgifterna höjs (11 procent) 2) mer av privata sjukförsäkringar (5 procent) 3) att sjukvården upphör med vissa mindre motiverade behandlingar (14 procent) samt 4) annat alternativ. Det finns inga noterbara skillnader mellan männens och kvinnornas uppfattning. Sammanfattning I flertal fall har männen och kvinnorna i Norrbotten likartade uppfattningar om hälso- och sjukvården i länet. Exempel på detta är hur de anser sig ha tillgång till sjukvård, förtroende för länets hälso- och sjukvård samt vårdcentralerna och sjukhusen i länet. Det skiljer inte heller i uppfattningar om hur sjukvården berör levnadsvanor med patienterna, om rökstopp inför operation och försiktighet att använda antibiotika. De skillnader som noterats mellan könen gäller att kvinnorna har besökt vården som patienter mer än männen och i något högre grad än männen avstått att söka vård vid tillfällen man ansett sig vara i behov av sådan kvinnorna är mer skeptiska än männen till att vården ges på lika villkor dvs att vårdbehovet avgör kvinnorna är något mer positiva än männen till att använda internet för sjukvårdstjänster 13(14)

16 kvinnorna tycker i högre utsträckning än männen att det är viktigt att kunna välja vårdcentral och läkare vid vårdcentral. När det gäller hur norrbottningarna upplever sig ha tillgång till sjukvård eller förtroende för sjukvården i länet har ålder och utbildningslängd betydelse. Yngre är mer skeptiska än äldre och grupper med längre utbildning oftast mer skeptiska än gruppen med kortare utbilning. Ålder har också stor betydelse när det gäller användandet av internet som hjälpmedel. Det finns skillnader inom länet i hur invånarna ser på hälso- och sjukvården i Norrbotten. Dessa skillnader är främst synliga i hur befolkningen i de olika länsdelarna tycker sig ha tillgång till sjukvård, uppfattning om väntetider och fötroende för hälso- och sjukvården i länet. Det är betydligt fler bland invånarna i norra och östra delen av Norrbotten än boende i andra delar av länet som inte känner sig trygg med tillgången till sjukvård eller som inte har förtroende för hälso- och sjukvården. 14(14)

17 BILAGA Komprimerad redovisning av Vårdbarometern 2012 Resultat från intervjuer under 2012 presenteras nedan via plotter och i fåtal fall med stapeldiagram. Cirklarna redovisar resultat för varje landsting/region. Norrbottens värde markeras genom helmörk (grön) cirkeln. Genomsnittet för riket med en orangefärgad fyrkant. Norrbotten Riket Andel som någon gång avstått från att söka vård trots behov under sex senaste månaderna. Jag instämmer helt med att jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Jag instämmer helt eller delvis med om att jag har tillgång till den sjukvård jag Jag behöver. instämmer helt eller delvis med om att jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. 1(6)

18 BILAGA Jag tar helt eller delvis avstånd från påståendet att jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Jag har stort/ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet/regionen Andel som har stort/ganska stort förtroende för vårdcentralerna i länet. Jag har stort/ganska stort förtroende för sjukhusen i länet/regionen, år (6)

19 BILAGA Andel som anser att vården ges på lika villkor dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat? De fem mest angivna grunderna eller orsakerna som uppgivits till att inte alla får vård på lika villkor. Norrbotten 2012 Socioekonomi/ekonomiska förutsättningar Var man bor Ålder Personer som har svårt att tala för sig, Annat alternativ Procent N= Andel som tecknat privat kompletterande försäkring för hälso- och sjukvårdstjänster. Andel som via arbetsgivaren fått kompletterande försäkring för hälso- och sjukvårdstjänster. 3(6)

20 BILAGA Andel som anser att specialisering av sjukhus är en bra utveckling Andel av intervjuade personer inom olika länsdelar som är positiv till specialisering av sjukhus, Norrbotten år 2012 NLL Öst NLL Nord NLL Syd NLL Mitt Norrbotten Sverige 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel som anser (instämmer helt eller delvis) att väntetiderna till vårdcentralerna är rimliga Det är viktigt för mig att få välja läkare på vårdcentral. Instämmer helt eller delvis i detta påstående. 4(6)

21 BILAGA Andel som anser det skulle vara av stort/ganska stort värde att kunna läsa sin journal via internet. Om du skulle drabbas av t.ex. inkontinens, sömnlöshet eller spelberoende, vilket intresse skulle du ha för att delta i ett behandlingsprogram via Internet? Andel som svarat mycket stort/ganska stort intresse av detta. Om du skulle drabbas av t.ex. inkontinens, sömnlöshet eller spelberoende, vilket intresse skulle du ha för att delta i ett behandlingsprogram via Internet? Andel som svarat mycket litet/ganska litet intresse av detta. Andel av dem som vill förändra sina levnadsvanor som skulle ha mycket stort/stort intresse av att använda självhjälpsprogram via Internet. 5(6)

22 BILAGA Andel som anser att väntetiderna till besök och behandling vid sjukhusen är rimliga. Inför vissa operationer är det viktigt med rökuppehåll för att minska risken för komplikationer. Andel som anser att sjukvården då kan kräva rökstopp. Andel som instämmer helt/delvis i att det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal pratar levnadsvanor med mig. Andel som är beredd att avstå antibiotika när det är möjligt även om personen riskerar några sjukdagar extra. 6(6)

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% Nej 37% 36% 36% Q2 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande anhörig/närstående?

Läs mer

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%

Läs mer

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för

Läs mer

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen

Läs mer

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Anna

Läs mer

Bilaga A - Frekvenstabell: Valt område: Sverige 2012 Svarsalternativ Sektion: Tillgång till sjukvård. % Kvinnor. % Män. % Av svar.

Bilaga A - Frekvenstabell: Valt område: Sverige 2012 Svarsalternativ Sektion: Tillgång till sjukvård. % Kvinnor. % Män. % Av svar. Sektion: Tillgång till sjukvård Av Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 26363 61 67 64 64 ej 14770 39 33 36 36 Minns ej/vill ej a 277 1 Fråga: Q2 Har

Läs mer

Undersökning Vårdbarometern. Vald enhet Sverige. Undersökningsperiod Hösten 2010. Ansvarig projektledare Aarika Soukka

Undersökning Vårdbarometern. Vald enhet Sverige. Undersökningsperiod Hösten 2010. Ansvarig projektledare Aarika Soukka Undersökning Vårdbarometern Vald enhet Sverige Undersökningsperiod Hösten 00 Ansvarig projektledare Aarika Soukka Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 99, SE00 9 Göteborg I Tel: 070 00 Fax: 08

Läs mer

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Undersökning Vårdbarometern. Vald enhet Sverige. Undersökningsperiod 2012 (vår och höst) Ansvarig projektledare Aarika Soukka

Undersökning Vårdbarometern. Vald enhet Sverige. Undersökningsperiod 2012 (vår och höst) Ansvarig projektledare Aarika Soukka Undersökning Vårdbarometern Vald enhet Sverige Undersökningsperiod 2012 (vår och höst) Ansvarig projektledare Aarika Soukka Version: v. 1 (2012-12-19) Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

befolkningsundersökning 2011 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2011 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2011 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Vårdbarometern 2011 Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se

Läs mer

Sammanfattande rapport Vårdbarometern 2014

Sammanfattande rapport Vårdbarometern 2014 Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator) Sammanfattande rapport Vårdbarometern 2014 Aarika Soukka 2014-12-10 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730

Läs mer

Sammanfattande rapport Vårdbarometern 2013

Sammanfattande rapport Vårdbarometern 2013 Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator) Sammanfattande rapport Vårdbarometern 2013 Aarika Soukka 2013-12-20 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? - Vårdbarometern, år 7 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 2 Vårdbarometern 2 Vården möter många människor..2 Kontakt med vården Första kontakten

Läs mer

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM

Läs mer

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6 Syn på utgifter för hälso- och sjukvård 7 Syn på patientkostnad 10 Hjälpmedel 13 Utskrift av läkemedel

Läs mer

Västra Götalandsregionens årsrapport 2012. Vårdbarometern. - befolkningens syn på vården

Västra Götalandsregionens årsrapport 2012. Vårdbarometern. - befolkningens syn på vården Västra Götalandsregionens årsrapport 2012 Vårdbarometern - befolkningens syn på vården april 2013 1 Sammanfattning Sveriges kommuner och landsting mäter löpande befolkningens inställning till, kunskaper

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län?

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Norrbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN Nyckelindikatorer B&U kommundata 120,00 1. Behörighet till gymnasiet:andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, hemkommun. Procent. 100,00 80,00

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Bilaga om äldre. Innehållsförteckning:

Bilaga om äldre. Innehållsförteckning: Bilaga om äldre Innehållsförteckning: Befolkningsutvecklingen i Norrbotten.. 1 Hälso- och sjukvård 2 Vårdkonsumtion.. 3 Läkarbesök.. 5 Medicinska diagnoser 8 Tandhälsan. 9 Väntetider..9 Utskrivningsklara

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Rapport. Kännedom- och varumärkesmätning för Norrbottens Läns Landsting Målgrupp: Medborgare, Norrbottens län. Axel Björneke

Rapport. Kännedom- och varumärkesmätning för Norrbottens Läns Landsting Målgrupp: Medborgare, Norrbottens län. Axel Björneke Rapport Kännedom- och varumärkesmätning för Norrbottens Läns Landsting 201 Målgrupp: Medborgare, Norrbottens län Axel Björneke 201--21 TNS Sifo 2012 Om undersökningen Fältperiod: 8-24 augusti Insamlingsmetod:

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Patientnämnden. Synpunkter och stödpersoner. Boden Patientnämnden

Patientnämnden. Synpunkter och stödpersoner. Boden Patientnämnden Synpunkter och stödpersoner Boden 2015-01-13 Vad är patientnämnden? En fristående instans dit patient och närstående kan vända sig när problem uppstår i kontakt med landsting/kommun avseende hälso- och

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län?

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Norrbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

NLL Norrbottens läns landsting 2014

NLL Norrbottens läns landsting 2014 NLL-2014-01 Norrbottens läns landsting 2014 Norrbotten ett län i förändring Industri med skog och malm som råvarubas Forskning och utbildning i världsklass Nya branscher breddar näringslivet (Facebookhallar)

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Sammanfattande rapport Vårdbarometern 2015

Sammanfattande rapport Vårdbarometern 2015 Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator) Sammanfattande rapport Vårdbarometern 2015 Aarika Soukka 2015-12-15 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016-2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå 2 Text: Timo Mulk-Pesonen 010-4867386 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2015 Fått arbete 1 394 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 Fått arbete 1 936 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

2010-02-11. Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson. Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar

2010-02-11. Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson. Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar Nu har Landstinget i Jönköpings län för sjätte gången frågat deltagarna i

Läs mer

Beredning SYD. Piteå. Arjeplog. Arvidsjaur Älvsbyn. Peter Eriksson. Ordförande Ida. Anita Johansson (S) (S) Gustavsson (S) Elisabeth Bramfeldt (v)

Beredning SYD. Piteå. Arjeplog. Arvidsjaur Älvsbyn. Peter Eriksson. Ordförande Ida. Anita Johansson (S) (S) Gustavsson (S) Elisabeth Bramfeldt (v) Beredning Piteå SYD Arjeplog Ordförande Ida Anita Johansson (S) Gustavsson (S) Peter Eriksson (S) Elisabeth Bramfeldt (v) Marta Berglund (MP) Lage Hortlund (M) Martin Åström (NS) Arvidsjaur Älvsbyn Ulla

Läs mer

Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus. Patientnämnden kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner

Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus. Patientnämnden kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner Historik patientnämnden 1980 Lag om förtroendenämnd 1992 Lag om tillförordnande

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Likvärdig hälso- och sjukvård?

Likvärdig hälso- och sjukvård? Likvärdig hälso- och sjukvård? Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag 2007 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SUMMERING... 4 Östergötland i nationell jämförelse... 4 Vad utmärker olika grupper?...

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Beredning Nord. Ledamöter

Beredning Nord. Ledamöter Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län augusti månad 2016 Fått arbete 1 224 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Specialiserad palliativ vård på hemorten

Specialiserad palliativ vård på hemorten Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla

Läs mer

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2014

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2014 Luleå april 2014 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Norrbottens län april 2014 9 971 (8,0 %) 4 130 kvinnor (7,1 %) 5 841 män (8,9 %) 2 711 unga 18-24 år (16,1 %) (Andel av

Läs mer

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4 Enkätens disposition A. Inledande frågor 2 1. Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3 B. Frågor om patientlagen 4 1. Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB Skånepanelen Medborgarundersökning Juni 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna 5 Att leva och bo i Skåne 6 Rekommendationsbenägenhet

Läs mer