Innehållsförteckning:

Transkript

1 Vad tycker norrbottningarna? - Vårdbarometern, år 7

2 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 2 Vårdbarometern 2 Vården möter många människor..2 Kontakt med vården Första kontakten sker ofta via telefon 3 Om vi misstänker halsfluss.. 4 Norrbottningarnas betyg av sina besök i sjukvården Sammanfattande betyg 5 Ett gott bemötande 8 Tillgänglighet Framkomlighet per telefon 9 Självupplevd väntetid Verklig väntetid 12 Rådgivning per telefon 13 Internet.. 13 Om vård och behandling Fast läkarkontakt 14 Livsstilsfrågor 14 Behov av sjukvårdsbesök 15 Tid i väntan på operation. 16 Förtroende för vården 17 Tillgång till vård 19 Vad anser du behöver förbättras inom vården 21 i ditt landsting? Frågor om tandvård 22 ANSVARIG: SEKRETARIATET/KERSTIN SANDBERG 8-1

3 Vad tycker norrbottningarna, 7? Sammanfattning Generellt har norrbottningarnas betyg över sina sjukvårdsbesök legat på en jämn nivå under de fem hela år som Vårdbarometern pågått. Minst sju-åtta av tio besökare har varit nöjda och högst en av tio besökare har varit missnöjd. Sammantaget alla vårdgivarkategorier har Norrbotten bland de fyra bästa resultaten i landet. Personalen inom hälso- och sjukvården i Norrbotten får ett gott betyg av sina patienter. De flesta besökare tycker sig få den tid de behöver för sitt ärende, att de blir respekterade och får den information och hjälp de behöver. Norrbottens sjukvård har idag en av landets bästa telefontillgänglighet. Denna tillgänglighet är lika för alla; gamla och unga, män och kvinnor, hög- som lågutbildad, grupper med dålig hälsa osv. Minst åtta av tio tyckte det var lätt komma fram på telefon till sjukvården i Norrbotten. Detta är en av de bästa i landet. Lika många tyckte att deras väntetid till läkarbesöket eller undersökningen varit rimlig. Telefontillgängligheten har förbättrats inom länets primärvård under - talet. Under samma tid har andelen patienter som får komma på besök till läkare/sjuksköterska samma dag eller inom sju dagar efter telefonkontakt varit oförändrad. Oplanerade besök till vårdcentralerna har minskat till cirka ett av tio besök. Internet har ännu inte blivit ett kraftfullt hjälpmedel för medborgarna i deras kontakter med hälso- och sjukvården. Tre av fyra boende i Norrbotten anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Befolkningens förtroende för hur vård och behandling fungerar förbryllar. Det finns många nöjda patienter men inte fler än dryga hälften av norrbottningarna säger sig ha tillit för sjukvården i stort. Befolkningen har större tilltro till den vård som bedrivs inom sjukhusen än den som görs hos vårdcentralerna. Gruppen med sämre hälsa har mindre förtroende för sjukvården än andra grupper. Om väntetiden för en knä- eller höftledsoperation är över tre månader i hemlandstinget säger knappt sju av tio norrbottningar att de skulle begära få operationen utförd någon annanstans i landet om det gick den blev gjord tidigare. Norrbottningarna vill inte kontakta sjukvården i onödan. Det innebär att man i högre grad inväntar vad som händer med ens hälsotillstånd innan man kontaktar sjukvården på obekväma tider än svenskarna i allmänhet. Norrbottningarnas önskemål rör inte tillgängligheten i lika hög grad som landet i övrigt men lika eller högre när det gäller tillgång till personal. 1 (22)

4 Vårdbarometern Genom Vårdbarometern intervjuas varje kvartal ett slumpmässigt urval vuxna norrbottningar om deras syn på sina kontakter med hälso- och sjukvården i Norrbotten. Totalt blir vuxna personer i Norrbotten utfrågade per telefon varje år. Undersökningen görs samtidigt i andra landsting. Vårdbarometern ger oss kunskap om hur människor ser på hälso- och sjukvården och den vård, respekt och det bemötande de får när de besöker vårdcentraler och sjukhus. Denna redovisning avser i första hand Norrbotten år 7 och jämförelser med tidigare år. Om inte annat anges avser uppgifterna Norrbotten. Av slumpmässigt valda norrbottningar, 18 år eller äldre, hade under år 6 77 personer besökt hälso- och sjukvården i Norrbotten under de senaste tolv månaderna. Av dessa hade 396 personer besökt någon av länets vårdcentraler. 157 personer hade varit på besök vid klinik inom sjukhuset. 38 personer hade varit till privatläkare 293 personer hade inte haft någon kontakt med sjukvården. Källa: Vårdbarometern 7 Vården möter många människor En kort sammanfattning av besöken hos hälso- och sjukvården i Norrbotten under året 7: 67 procent av de intervjuade männen (425 personer) och 74 procent av de intervjuade kvinnorna (575 personer) hade varit på besök hos sjukvården antingen som patient eller anhörig. Fler bland kvinnorna än bland männen hade följt med som anhörig till barn eller annan närstående (26 mot 19 procent). Hälften av de personer som besökt sjukvården för egen del, som patient, hade varit på besök mellan två och fem gånger under de senaste tolv månaderna, 14 procent mellan sex och tio gånger samt procent mer än tio gånger. Akut sjukdom eller olycksfall är orsak till två av tio besök och lika många är kontroll eller behandling av kronisk sjukdom. Något fler söker för sjukdom eller besvär som varat en tid (27 %). 19 procent står för annan kontroll eller behandling (tabell 1). 2 (22)

5 Tabell 1. Orsak till besöken hos hälso- och sjukvården i Norrbotten. Tabellen visar sammanslagning av åren 6 och 7. Andel av samtliga besök. Orsak Akut sjukdom eller olycksfall 22 % Sjukdom eller besvär som varat någon tid 27 % Kontroll eller behandling av kronisk eller långvarig sjukdom 19 % Att få hälsoråd 1 % Kontroll eller behandling generellt 19 % Medföljande till patient 7 % Hälsokontroll (ex. mammografi, årskontroll för barn etc.) 2 % Graviditet och förlossning 1 % Annat 1 % Vet ej/vill ej svara 1 % Kontakt med vården Första kontakten sker oftast via telefon Det vanligaste sättet att komma till sjukvården i Norrbotten är att personen först tar kontakt via telefon. Spontana besök har minskat betydligt inom primärvården under de senaste sex åren (tabell 2). Idag kommer drygt en av tio besökare utan att anmäla sig i förväg till vårdcentralerna. Sex av tio besökare har först ringt till vårdcentralen medan två har ett planerat besök. Hälften av akutmottagningarnas besökare åkte direkt till mottagningen och i snitt var tredje besökare ( %) hade ringt innan besöket. Patienter till sjukhusens specialistmottagningar eller kliniker har till övervägande delen planerade besök. En tredjedel har tid för behandling/- operation (31%) och nästan lika många kommer på grund av en remiss (26 %). Gruppen som har återbesök är nästan lika stor (27 %). Tabell 2. Visning av hur besöken hos primärvården i Norrbotten initierats av patienterna/ - besökarna. Andel (procent) av samtliga besök respektive år vid länets vårdcentraler. Primärvården Åkte direkt 21 % 18% 14 % 15 % 11 % 15 % Ringde först till % 61 % 65 % 62 % 59 % % vårdcentralen Planerat besök 18 % % 19% 22% 21 % 23 % 3 (22)

6 Vid misstänkt halsfluss en eftermiddag Vad gör vi när vi efter ett par dagars hög feber misstänker halsfluss och klockan är tre på eftermiddagen? Norrbottningarna gör som för fem år sedan dvs minst hälften avvaktar tillståndet till nästföljande dag. Norrbottningarna tycks allmänt vara mer avvaktande innan man tar kontakt med vården än inom andra delar av landet (tabell 3, figur 1). En av tre ringer vårdcentralen. Inte många beger sig direkt till sjukvården. Tabell 3. De vanligaste åtgärderna klockan 15 en vardagseftermiddag vid misstanke om halsfluss efter ett par dagars hög feber. Intervjuer i Norrbotten år 3, 4, 5, 6 och 7. Åtgärd Avvaktar % 45 % 53 % 49 % 51 % Ringer vårdcentral 32 % 34 % 33 % 33 % % Åker till sjukhus/vårdcentral 8 % 9 % 8 % % 9 % eller akutmottagning Antal intervjuade personer Figur 1. Vad norrbottningarna och personer i andra län gör klockan tre på eftermiddagen vid misstanke om halsfluss. År 7. Andel i procent Stapeln anger värdet för Norrbotten medan linjen anger lägsta och högsta värdet för deltagande län. Avvaktar Ringer vårdcentralen Ringer sjukhusakuten Ringer Åker till vårdcentral sjukvårdsupplysning eller sjukhus 4 (22)

7 Norrbottningarnas betyg över sina besök inom hälso- och sjukvården Sammanfattande betyg Personer som besökt någon vårdinrättning får sätta ett sammanfattande betyg på besöket. I det fall den intervjuade har varit vid fler vårdinrättningar väljs det sista besöket där personen fått behandling eller annan åtgärd. Besökaren får placera sin bedömning av besöket på en femgradig skala mellan 1 och 5. Till ett bra betyg och nöjd patient räknas värdena 4 och 5. Norrbottningarnas betyg över sina sjukvårdsbesök har genomsnittligt legat på en likvärdig nivå under de sex hela år som undersökningen pågått (figur 2). Åtta av tio besökare vid länets vårdinrättningar är nöjda. Andelen som är missnöjda har varierat under tio procent (värdena 1 och 2 på den femgradiga skalan). Snittet för samtliga sjukvårdsbesök i Norrbotten år 7 visar att 82 procent är nöjda, 6 procent var missnöjda och 12 procent var varken nöjd eller missnöjd. Figur 2. Sammantaget betyg av alla sjukvårdsbesöken (vid vårdcentral, akuten eller annan klinik vid sjukhus) i Norrbotten, åren Varken eller, Missnöjd Nöjd Länets olika vårdinstanser (vårdcentral, sjukhusklinik, akutmottagning) har fler eller minst lika många nöjda besökare som motsvarande inrättningar i riket (tabell 4). Akutmottagningarna i länet hade en toppnotering år 6 för att år 7 närmat sig tidigare årsresultat (78, 73,77, 85,74 procent) (bilaga 1). Tabell 4. Andel nöjda och icke-nöjda patienter hos akutmottagningar, andra sjukhusmottagningar samt vårdcentralerna i Norrbotten under år 7 samt fördelning och genomsnitt för samtliga landsting. År 7 Andel patienter/besökare Andel patienter/besökare som är nöjda med sina besök som inte är nöjda med sina besök Norrbotten Genomsnitt samtliga deltagande landsting/regioner Andelen nöjda bland samtliga deltagande landsting/regioner Norrbotten Genomsnitt samtliga deltagande landsting/regioner Akutmottagningar 74 % 74 % % 8 % 11 % Mottagning/klinik vid 81 % 81 % % 6 % 5 % sjukhus (ej akutmottagningar) Vårdcentraler 81 % 81 % % 6 % 6 % 5 (22)

8 Att primärvården i Norrbotten håller samma kvalitativa nivå i jämförelse med genomsnittet för riket utifrån andelen nöjda besökare illustreras nedan i figur 3. Figur 3. Andel nöjda besökare hos primärvården i Norrbotten och rike, halvårsvärden från 2 till och med år Norrbotten Riket Våren 2 Hösten 2 Våren 3 Hösten 3 Våren 4 Hösten 4 Våren 5 Hösten 5 Våren 6 Hösten 6 Våren 7 Hösten 7 Bilden nedan (figur 4) ger en genomsnittsbild för året 7 med möjlighet att relatera Norrbottens resultat till landet i övrigt. Helst ska de nöjda patienterna återfinnas i lika hög grad inom olika befolkningsgrupper i samhället; män som kvinnor, yngre som äldre osv. Genomsnittsvärdet för riket (81 %) uppfylls eller tangeras för de flesta grupperna i länet. Figur 4. Andel (procent) som anser sig vara nöjda med besöken inom hälso- och sjukvården i Norrbotten under år 7 Gäller sammantaget besök vid sjukhusmottagning eller vårdcentralerna i landstinget och några privata specialister inom länet. Diagrammets staplar visar värdena (andel nöjda i procent) för Norrbotten. De helstreckade linjerna anger lägsta respektive högsta värdet bland de landsting som deltar i Vårdbarometern. På en skala mellan 1-5 (5=bästa värdet) får de intervjuade uppskatta vad de tyckte om besöket. Till ett bra betyg och nöjd patient räknas värdena 4 och 5. 6 (22)

9 Mellan åren 2 och 7 kan en svag förbättring skönjas av andelen nöjda besökare inom de olika grupperna i Norrbotten (figurerna 5,6 och 7). Till gruppen ohälsa samlas personer som inte tycker sig ha ett bra hälsotillstånd. Dessa individer som ur hälsosynpunkt sannolikt behöver hälso- och sjukvårdens tjänster mer än andra (dvs grupp ohälsa ) brukar inte vara lika nöjda med sjukvården som den genomsnittlige besökaren. I Norrbotten har denna grupp närmat sig genomsnittet för länet (78 mot 82 procent, år 7). Under de fyra senaste åren har andelen nöjda patienter bland gruppen yngre vuxna (18-35 år) i Norrbotten kraftigt förbättrats. År 7 var 78 procent av dem nöjda mot 7 procent år 5, procent år 4 och 67 procent år 2. Samtidigt fortsätter de äldre (över år) att vara den grupp som är mest nöjd med sina besök inom vården i Norrbotten (86 %, år 7). Figur 5. Andel nöjda besökare hos sjukvården i Norrbotten bland män, yngre vuxna, äldre och gruppen ohälsa. åren 2 7 Gruppen ohälsa Män år år eller äldre 7 Obs! Skalan börjar vid % Nedan ges andra exempel på utvecklingen över tiden av betygen över besöken vid sjukvården i Norrbotten relaterat till andra landsting i landet. Här gäller det kvinnorna (figur 6) och gruppen Ohälsa (figur 7). I båda grupperna kan en spridning av förnöjsamheten med sjukvården skönjas. Figur 6. Andel nöjda besökare hos sjukvården i Norrbotten och andra landsting bland kvinnor. åren Staplarna anger värdet för Norrbotten. Helstreckade linjer visar högsta och lägsta värdet bland deltagande landsting/regioner. 7 (22)

10 Figur 7. Andel nöjda besökare hos sjukvården i Norrbotten och andra landsting/regioner bland gruppen Ohälsa, åren Staplarna anger värdet för Norrbotten. Helstreckade linjer visar högsta och lägsta värdet bland deltagande landsting/regioner Ett gott bemötande Landstingets sjukvårdspersonal får ett gott betyg över hur de bemöter sina patienter. I Vårdbarometern finns frågor hur besökarna upplevt sig vara respekterade, fått information om deras sjukdom/besvär och om de tycker sig ha blivit hjälpta. Dessa faktorer är viktiga för hur det sammanfattande betyget kan bli. Minst åtta av tio besökare är nöjda med den information, respekt och tid de ägnas av personalen inom sjukvården i Norrbotten (tabell 5). Tabell 5. Andelen besökare som är nöjda respektive missnöjda med bemötande, information, och den hjälp de fått hos hälso- och sjukvården i Norrbotten och i riket, år 7. Gäller alla typer av vårdinrättningar. Nöjd Inte nöjd Norrbotten Genomsnitt samtliga deltagande landsting/regioner Norrbotten Genomsnitt samtliga deltagande landsting/regioner Respekt 91 % 89 % 4 % 4 % Lyssna 88 % 87 % 5 % 5 % Information 82 % 81 % 9 % 9 % Hjälp 84 % 84 % 8 % 8 % Sammanfattande betyg 82 % 81 % 6 % 7 % De senaste åren har nio av tio besökare vid primärvården i Norrbotten varit nöjd med den tid och den respekt personalen gett dem (figur 8). En aning färre har varit nöjd med informationen men en svag förbättring kan skönjas under de sex åren landstinget deltagit i Vårdbarometern. 8 (22)

11 Figur 8. Andel besökare hos primärvården i Norrbotten som varit nöjd med bemötande och den tid de fått för sitt ärende. Halvårsvärden åren Bemött med respekt Tog sig tid att lyssna Nöjd med information Våren 2 Hösten 2 Våren 3 Hösten 3 Våren 4 Hösten 4 Våren 5 Hösten 5 Våren 6 Hösten 6 Våren 7 Hösten 7 Tillgänglighet Framkomlighet per telefon Idag anser åtta av tio norrbottningar att det är lätt att få kontakt per telefon med sjukvården. Detta är ett bra resultat i jämförelse dels med andra enskilda landsting och dels med genomsnittet för hela riket (7 procent). Upplevelsen av god telefontillgänglighet i länet är oberoende av kön, utbildning eller hälsotillstånd (figur 9). Särskilt ska omnämnas att telefontillgängligheten för gruppen med Ohälsa inte skiljer sig nämnvärt från andra grupper (79 procent). Bilden nedan visar också att landstinget i Norrbotten har en av landets bästa telefontillgänglighet. Samtliga grupper i Norrbotten har betydligt bättre värde än genomsnittet för riket (7%) och bland landets högsta. Figur 9. Andel (procent) som ansett att det är lätt att komma fram per telefon till sjukvården i Norrbotten och samtliga deltagande landsting i Vårdbarometern, år 7. Diagrammets staplar anger andelarna som tyckt det varit lätt att komma fram per telefon i Norrbotten. Helstreckade linjer anger lägsta respektive högsta värdet för deltagande landsting i Vårdbarometern. På en skala mellan 1 och 5 får de intervjuade uppskatta hur lätt eller svårt det varit att komma fram per telefon. Som lätt att komma fram per telefon räknas värdena 4 och 5. 9 (22)

12 Under -talet har telefontillgängligheten till länets vårdcentraler förbättrats samtidigt som de som anser det vara svårt nå vårdcentralen per telefon blivit färre. Sista halvåret 7 ansåg 78 procent att det var lätt komma fram per telefon till vårdcentralerna mot tidigare 56 procent (figur ). Med Norrbottens primärvårds årsvärde för år 7 ( procent) ligger länet tvåa när det gäller god telefontillgänglighet hos primärvården inom de landsting som deltar i Vårdbarometern. Figur. Lätt eller svårt att komma fram per telefon till vårdcentralerna i Norrbotten, halvårsvärden från hösten Svårt Lätt Hösten 1 Våren 2 Hösten 2 Våren 3 Hösten 3 Våren 4 Hösten 4 Våren 5 Hösten 5 Våren 6 Hösten 6 Våren 7 Hösten 7 Självupplevd väntetid till besök eller undersökning som inte behöver akut medicinsk åtgärd Patienterna tillfrågas om väntetiden varit rimlig. Med väntetid avses här den tid personen får vänta till besöket hos specialisten efter att en remiss skickats, den tid personen får vänta till läkarbesöket efter den första kontakten med vårdcentralen eller den tid personen får sitta och vänta i väntrummet vid akutmottagningen. Väntetid förekommer inte när det finns behov av akut medicinsk åtgärd. Genomsnittet för riket år 7 var att 78 procent av patienterna ansåg att väntetiden varit rimlig. Männen och gruppen med Ohälsa i Norrbotten uppnår inte detta värde (figur 11). Figur 11. Andel (procent) som tyckte deras väntetid för besök eller undersökning inom hälsooch sjukvården i Norrbotten varit rimlig. År 7 i jämförelse med deltagande landsting. Diagrammets staplar anger andelarna som ansett att väntetiden varit rimlig. Staplarna redovisar Norrbotten. Helstreckade linjer anger lägsta respektive högsta värdet för deltagande landsting i Vårdbarometern. (22)

13 Under Vårdbarometertiden har förhållandevis något fler och fler bland vårdens besökare varit nöjda med sina väntetider. Det senaste året har detta mönster brutits bland männen, yngre vuxna och gruppen Ohälsa. Särskilt märkbart är männens missnöje (figurerna 12-14). Figur 12. Andel (procent) som tyckte deras väntetid varit rimlig bland män, yngre och äldre vuxna i Norrbotten, åren 2-7. Män år år eller äldre 9 7 Obs! Skalan börjar vid % Figur 13. Andel (procent) som tyckte deras väntetid varit rimlig bland kvinnorna i Norrbotten och andra landsting åren Staplarna anger värdet för Norrbotten. Helstreckade linjer visar högsta och lägsta värdet bland deltagande landsting/regioner Figur 14. Andel (procent) som tyckte deras väntetid varit rimlig bland gruppen Ohälsa i Norrbotten och andra landsting åren Staplarna anger värdet för Norrbotten. Helstreckade linjer visar högsta och lägsta värdet bland deltagande landsting/regioner (22)

14 Verklig väntetid Minst sju av tio besök hos vårdcentralerna i Norrbotten sker inom sju dagar efter att personen ringt till vårdcentralen. Samtidigt får två av tio besökare vänta mer än sju dagar. Väntetiderna har legat ungefär på samma nivå under de år Vårdbarometern pågått. År 7 tyckte 22 procent att det var för lång tid mellan telefonsamtal och själva besöket (tabell 6). Vad gäller väntetiderna till vårdcentralsbesök avviker Norrbotten inte från landet i övrigt (figur 15). Denna fråga gäller besök till läkare eller sjuksköterska vid vårdcentralerna. Den är därför inte användbar för uppföljning av vårdgarantin, som avser att väntetiden för person som behöver komma i kontakt med läkare ska vara högst sju dagar. Sannolikt finns det också en osäkerhetsmarginal om patienten kan erinra sig exakt antal dagar. Tabell 6. Utvecklingen inom primärvården i Norrbotten vad gäller väntetid till besök (läkare/sjuksköterska) efter telefonkontakt och de som inte anser sin väntetid vara rimlig. Åren År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 Fick tid samma dag: Inom sju dagar: Totalt inom 7 dagar: Mer än 7 dagar : Jag tyckte inte att väntetiden till besök hos vårdcentralen var rimlig 27 % 25 % 22 % 19 % 18 % 22 % Figur 15. Andel som fick besöka vårdcentralen inom sju dagar eller fler än sju dagar räknat från telefonkontakt till besök hos vårdcentralen, Norrbotten och genomsnittet för riket, åren Norrbotten Riket Inom sju dagar Mer än 7 dagar 12 (22)

15 Rådgivning per telefon Tre av tio vuxna norrbottningar hade tagit kontakt med sjukvården under år 7 för att få råd eller hjälp per telefon vid sjukdom. Norrbotten har ingen bemannad länsövergripande sjukvårdsrådgivning. Dessa samtal går mestadels till vårdcentralerna (64 %) och 21 procent till akut-/jourmottagningarna. Huvudparten av dem som hade ringt i Norrbotten för rådgivning blev hjälpta (bilden till höger). Länet hade en av de bästa värdena för att vara lätt att nå per telefon för sjukvårdsrådgivning (76 procent med variation inom landet mellan procent) (figur 16). Blev du hjälpt? Norrbotten, år 7: Jag fick svar på mina frågor 42 % Jag fick sådan hjälp att jag ej behövde besöka sjukvården Jag fick veta vart jag skulle vända mig för att få fortsatt hjälp Jag fick ej den hjälp jag behövde Eftersom det inte finns någon gemensam telefonlinje i länet får denna telefontillgängligheten tillskrivas landstingets olika vårdgivare. 21 % 28 % 9 % -- Vet ej/kan ej svara 1% Figur 16. Andel (procent) som tyckte att det varit lätt nå sjukvårdsrådgivning, år 7 Norrbotten i jämförelse med deltagande landsting. Diagrammets staplar anger andelarna som ansett att det varit lätt att komma fram till sjukvårdsrådgivningen. Staplarna redovisar Norrbotten. Helstreckade linjer anger lägsta respektive högsta värdet för deltagande landsting i Vårdbarometern. Under 7 gav landstinget ut en Egenvårdsguide i bokform. Denna fanns att hämta på ställen som ofta besöks av allmänheten t ex apotek, bibliotek, vårdcentraler osv. Via Norrbottens läns landstings hemsida kan upplysningar om sjukdomar och läkemedel hämtas från den internetbaserade sjukvårdsrådgivningen. Internet Kontakterna till sjukvården via internet är beroende av de möjligheter som hälso- och sjukvården erbjuder och tillgång till dator i hemmen. Internet har ännu inte blivit ett vanligt sätt för svenskarna att ta kontakt med sjukvården. Endast nio procent av invånarna i Norrbotten och elva procent i riket i snitt hade använt sig av internet för kontakten med sjukvården under år (22)

16 I Norrbotten fördelade sig ärenden lika mellan att förnya recept, råd och information om sjukdomar, läkemedel eller information om öppettider. Om vård och behandling Fast läkarkontakt I snitt har 45 procent av de intervjuade personerna i Norrbotten en och samma läkare vid vårdcentralen som de brukar vända sig till. Genomsnittet i landet ligger vid 53 procent. Figur 17. Andel med "fast" läkarkontakt i olika ålders- De som har en fast grupper, Norrbotten och riket, år 7 läkarkontakt tycker också att det är värdefullt. Det är inte ovanligt att redan vid -årsåldern skaffa sig en fast läkarkontakt medan mer än hälften efter -årsåldern har samma läkare (figur 17). 9 7 Norrbotten Riket eller Åldersgrupp äldre Livsstilsfrågor Nio av tio norrbottningar tycker att det är positivt om läkaren/sköterskan diskuterar livsstilsfrågor som har beröring med deras hälsa t ex frågor om rökning, kost, alkohol och motion. Figur 18. Andel av besökarna som uppger att livsstilsfrågor diskuterats vid besöket. Under år 7 hade tre av tio varit med om att läkarna eller sköterskorna diskuterat sådana frågor med dem. Detta ligger på samma nivå som genomsnittet för riket (29 %) Vårdcentraler Mottagning /klinik vid sjukhus Frågorna hade berörts vid procent av besöken vid primärvården och 25 procent vid 5 besök hos klinikerna/mottagningarna inom sjukhus. De tre år frågan funnits med har ingen större förändring skett över tiden, närmast har en minskning skett (figur 18). Det visar sig också att frågan blir mer och mer närvarande ju oftare patienten besökt sjukvården ( procent bland besökare som varit ofta till sjukvården.) En av tre som pratat livsstil med doktorn hade blivit rekommenderade att bli mer fysiskt aktiva bland annat genom recept på fysiskt aktivitet. 14 (22)

17 Behov av sjukvårdsbesök 23 procent av norrbottningarna hade vid minst ett tillfälle under det senaste året ansett sig vara i behov av sjukvård men ändå inte sökt denna vård. 9 procent hade varit i denna situation vid flera tillfällen. Motsvarande siffror för riket är respektive 9 procent. Bland länets män har siffran sjunkit sedan 5 medan kvinnorna låter bli att söka vård trots behov i lika stor grad de år frågan ingått i Vårdbarometern (figur 19). Figur 19. Andel som trots behov inte uppsökt sjukhusvård, Norrbotten och riket, åren 5 7. Norrbotten Samtliga Män Kvinnor Den vanligaste orsaken till att inte kontakta sjukvården vid behov är att avvakta sitt sjukdomsförlopp. Norrbottningarna avvaktar sitt hälsotillstånd i större utsträckning än gemene svensk (44 % mot 38 %) medan dålig tillgänglighet inte är lika stor orsak i länet. I övrigt finns en rad varierande orsaker (runt tio procent eller därunder) till att inte uppsöka sjukvården vid behov (figur ). Exempelvis rör det sig om att ens egen tid var knapp, att personen vet att denne inte kan få hjälp eller är besviken på vården, tycker det är krångligt söka vård osv. Det är sällsynt att ekonomin är ett hinder för att utesluta/senarelägga ett sjukvårdsbesök. 15 (22)

18 Figur. Orsaker till varför man inte uppsökte hälso- och sjukvården de två senaste åren, perioden åren 6 och 7 i Norrbotten och riket. Ville vänta ett tag / avvakta sjukdomsförlopp Besviken på vården / Kan inte få någon hjälp Besvärligt / krångligt att söka vård - orkade inte Hade inte tid Tillgänglighet / Fick inte tid hos någon läkare Alla Norrbotten Annan anledning Ville inte vara till besvär 9 7 Att inte söka sjukvårdskontakt trots behov minskar ju äldre åldersgruppen blir. Detta beror sannolikt på att de äldre har regelbunden kontakt med vården (figur 21). Figur 21. Andel som haft tillfällen när de ansett sig vara i behov av sjukvård men inte uppsökt vården. Sammanslaget för åren 6 och 7, Norrbotten efter åldersgrupper. Ja, flera gånger Ja, en gång -29 år -39 år -49 år -59 år -69 år 7-79 år år eller äldre Tid i väntan på operation Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 9 dagar efter beslutsdatum och en beslutad behandling inom ytterligare högst 9 dagar efter beslutsdatum (Vårdgarantin 1 ). 16 (22)

19 Nästan sju av tio norrbottningar (67 %) kommer att begära en knä- eller höftledsoperation i annan del av landet om väntetiden i hemlandstinget blir över tre månader och operationen görs tidigare. Att anlita en annan vårdgivare utanför länet har minskat från 5 till idag. Om du skulle behöva få en operation t ex knä- eller höftledsoperation där väntetiden är över tre månader skulle du då begära att få den utförd någon annanstans i landet om det gick fortare? Andel som svarar Ja. Åren 5, 6 och 7 År Jämtland - 68 % 68 % Norrbottningarna och jämtarna visar något större benägenhet att vilja opereras utanför länet än invånarna i de Norrbotten Västerbotten Västernorrland 72 % 65 % 69 % 73 % 65 % 68 % 67 % 61 % 64 % två andra Norrlandslänen (bild till höger). Ovissheten hur man skulle göra är störst bland de äldre och bara hälften av norrbottningarna över 7 år tror att de skulle begära operation utanför länet. Studier som gjorts i några landsting visar att benägenheten att vilja göra operationer utanför sitt eget hemlän i verkligheten inte varit lika hög 12 som när man svarar på denna fråga. En rapport från Socialstyrelsen om utomlänsvård bland sjukvårdshuvudmännen i landet visar att Norrbotten jämförelsevis varken konsumerar eller producerar mycket utomlänsvård. 3 Förtroende för vården Drygt hälften av svenskarna liksom norrbottningarna har full tillit till hur vård och behandling fungerar inom hälso- och sjukvården. Bäst förtroende till sjukvården i Norrbotten har de äldre (67 %) och minst återfinns i gruppen yngre än 35 år (39 %) (figur 22). Vid jämförelse med andra delar av landet finns potential till att förtroendefrågan för hälso- och sjukvården i Norrbotten kan förbättras. Figur 22. Andel (procent) som har stort eller mycket stort förtroende för hur vård och behandling fungerar inom sjukvården i Norrbotten, år 7. Diagrammets staplar anger andelen av dem som i Norrbotten har mycket eller ganska stort förtroende för hur vård och behandling fungerar sammantaget inom Norrbotten. Helstreckade linjer anger lägsta respektive högsta värdet för deltagande landsting i Vårdbarometern. 17 (22)

20 Genom de klart godkända betyg som patienterna i Norrbotten ger över sina egna sjukvårdsbesök förbryllar bilden av det som rapporteras om förtroende för vården. I befolkningsenkäten 6 bland norrbottningarna hade sjukvården det största förtroendet (71 procent) i jämförelse med andra uppräknade samhällsinstanser inom länet 4. Under de år som Vårdbarometern pågått har bara smärre förändringar till det positiva skett vad gäller norrbottningarnas förtroende för hur vård och behandling fungerar inom sjukvården i Norrbotten (figur 23). Lite drygt hälften av de vuxna i länet har ett gott förtroende till vården samtidigt som två tre av tio personer tycker varken eller. Figur 23. Andel (procent) intervjuade (befolkningen i Norrbotten) som har stort eller ganska stort förtroende för hur vård och behandling fungerar i Norrbotten och andra landsting. Män, kvinnor, yngre vuxna och äldre vuxna, åren 2 7. Män Kvinnor 9 Yngre vuxna Äldsta vuxna Förtroendet bland befolkningen är större för vården vid sjukhusen än inom primärvården (74 % mot 57 %, Norrbotten år 7). De som varit patienter har större förtroende för vården, särskilt de som besökt sjukhusen) än norrbottningen i allmänhet (tabell 9 ). Tabell 9. Stort förtroende för vården inom primärvård och sjukhusen i Norrbotten bland befolkningen och patienter i Norrbotten, år 7. Förtroende för vården Inom primärvård inom sjukhus Stort förtroende Varians mellan län/regioner Stort förtroende Varians mellan län/regioner Befolkningen 57 % % 74 % 66 % Senaste besök hos vårdcentral 58 % (N=396) Senaste besök hos mottagning inom sjukhus (N=157) 82 % 18 (22)

21 Tillgång till vård Norrbottningarna bör känna tillit och trygghet att få vård vid de tillfällen de har behov av sådan. Alla intervjuade har därför fått ta ställning till påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. I genomsnitt instämde drygt 77 procent av norrbottningarna medan sju procent tar helt avstånd från detta påstående. 15 procent tyckte sig inte kunna ta ställning. Detta överensstämmer med rikets genomsnitt. En nationell rapport 7 om resultat ur Vårdbarometern pekar på att synen på tillgång till sjukvård har samvariation med befolkningens uppfattning om förtroende/patientnöjdhet och tillgängligheten till primärvården 3. Ju äldre man blir desto fler anser sig ha tillgång till den vård man behöver öka (fig 24). Figur 24. Andel (procent) av de intervjuade i Norrbotten samt andra landsting som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, år 7. Diagrammet visar de som instämmer i påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver". Diagrammets staplar anger värdena för Norrbotten. Helstreckade linjer anger lägsta respektive högsta värdet för deltagande landsting i Vårdbarometern. På en skala mellan 1 och 5 får de intervjuade uppskatta om de instämmer i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. De som svarar 4 och 5 håller med i det givna påståendet. Norrbottningarna blir fler och fler som anser sig ha tillgång till den sjukvård de behöver (tabell ). Det har skett en successiv förbättring bland kvinnorna och männen. Den yngsta gruppen är ojämn i sina bedömningar mellan åren medan de äldre alltid är de som tycker sig ha bäst tillgång till sjukvård. Tabell. Andel, bland män och kvinnor samt yngre och äldre vuxna, som anser sig ha tillgång till den sjukvård de behöver, Norrbotten åren 2-7. År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År år år eller äldre Kvinnor Män (22)

22 Det är återkommande att det i gruppen ohälsa finns färre som tycker sig ha tillgång till sjukvård i den utsträckning som de behöver i jämförelse med andra grupper. De tre senaste åren har en svag förbättring skönjats för denna grupp i Norrbotten. Figur 25 visar hur gruppen Ohälsa tyckt under Vårdbarometerns tid. Figur 25. Andel av gruppen ohälsa i Norrbotten som ansett sig ha tillgång till den sjukvård de behöver i relation till övriga deltagande landsting/regioner, åren Diagrammet visar de som instämmer i påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver". Diagrammets staplar anger värdena för Norrbotten. Helstreckade linjer anger lägsta respektive högsta värdet för deltagande landsting i Vårdbarometern. Orsaker till varför man inte anser sig ha tillgång till den vård man behöver Bland dem som inte anser sig ha tillgång till den sjukvård de behöver är främsta orsakerna långa väntetider och dålig tillgänglighet (tabell 11). Det som kan noteras är att Norrbotten har värden som pekar mot en märkbart bättre tillgänglighet till vård och behandling än riket i genomsnitt. Detta kan till sannolikt till stora delar tillskrivas tillgängligheten via telefon och mindre krångligt. Samtidigt som norrbottningarna anser att det behövs fler läkare och annan personal till länet. Tabell 11. Vad saknas för dem som inte tycker sig ha tillgång till den sjukvård de behöver. Norrbotten och samtliga deltagande landsting, år 7 (Norrbotten N=221). Norrbotten Samtliga Kortare väntetider/köer 27 % % Tillgänglighet 23 % 35 % Mer personal/fler läkare 18 % 12 % Mindre krångel/lättare att få kontakt med vården 17 % 24 % Fler specialistläkare 17 % % Närhet, personlig vård/omsorg 16 % 14 % Annat eller vet ej 14 % 14 % Fler/längre öppettider 12 % 12 % Fast läkarkontakt 8 % 11 % Fler/lättare att nå sjukhus 6 % 5 % Fler/lättare att nå vårdcentral 5 % 8 % Fler/lättare att nå akutmottagningar 5 % 6 % Valfrihet att välja läkare/vårdcentral 1 % 4 % (22)

23 Vad anser du behöver förbättras inom vården i ditt landsting/region? Rubriken är ett direkt citat av en fråga som ställs till samtliga intervjuade norrbottningar. Nedan redovisas svaren bland dem som besökt sjukvården under de senaste tolv månaderna vid intervjutillfället (tabell 12). Rangordningen av de föreslagna förbättringsområdena överensstämmer i stort mellan länet och riket i snitt (tabell 12). Den största enskilda faktorn gäller kortare väntetider följt av mer personal. Norrbotten har inte lika stort önskemål om förbättrad tillgänglighet som riket i stort. De föreslagna förbättringsområdena för Norrbotten överensstämmer med listan över vad som saknades för dem som inte tyckte sig ha tillgång till vård de behöver. Tabell 12. Andel (procent) bland dem som besökt någon inrättning inom sjukvården som föreslår nedanstående förbättringsområden för sjukvården i Norrbotten och i landet som helhet, år 7. (Norrbotten N=77) Norrbotten Riket Kortare väntetider / köer generellt 32 % 36 % Mer personal / fler läkare / minska belastningen på personalen 22 % 22 % Tillgänglighet 18 % 22 % Det är bra som det är / Inget 15 % 13 % Samma läkare varje gång / fast läkarkontakt / kontinuitet 14 % 12 % Mer kontakt / tid för patienterna 13 % 14 % Bättre tillgång på specialister 13 % 11 % Akuten behöver förbättras / förkorta väntetiden 11 % 13 % Bättre bemötande (att bli tagen på allvar, att man lyssnar) % % Bättre äldrevård 9 % 11 % Bättre / snabbare telefonservice, Bättre kontakt / kommunikation 8 % 12 % Annat 6 % 6 % Högre löner / status 5 % 6 % Mer förebyggande vård på vårdcentralerna, Sätt in vården tidigare 5 % 6 % Mer alternativa lösningar / komplementär medicin 4 % 3 % Billigare med sjukvård / sjukresor 3 % 3 % Allt är dåligt 1 % 1 % Vet ej 15 % 12 % 21 (22)

24 Frågor om tandvård Under 7 har Norrbotten haft egna frågor i Vårdbarometern som berör besöken hos tandvården i länet. I snitt hade sju av tio vuxna i länet varit på besök hos tandvården de två senaste åren. Lika många hade anlitat landstingets folktandvård för sin tandvård. Norrbottningarna är i stort nöjda med den information de får vid sina besök hos tandvården i länet om hur de ska förebygga dålig tandhälsa. Färre, drygt hälften av besökarna, tyckte att tandvårdspersonalen hade pratat med dem om varför tandskador uppkommer(tabell 13). Tabell 13. Andelen bland besökarna hos tandvården i länet som tycker de fått information om egenvård och varför tandskador uppkommer. Instämmer i påståendet: Jag är nöjd med den information tandvårdspersonalen ger när det gäller egenvård, det vill säga hur jag bäst bör sköta mina tänder för att undvika nya skador. Kön Utbildning Män Kvinnor Folkskola Gymnasium Högskola Ja 78 % 83 % % 82 % 81 % Nej 6 % 5 % 5 % 6 % 5 % Instämmer i påståendet: Tandvårdspersonalen har pratat med mig om varför man får hål i tänderna, drabbas av tandlossning eller får andra skador. Kön Utbildning Män Kvinnor Folkskola Gymnasium Högskola Ja 57 % 58 % 53 % 61 % 56 % Nej 23 % 23 % 27 % 21 % 24 % Referenser: 1 Sveriges Kommuner och Landsting, Tillgänglig vård, 2 Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdbarometern Socialstyrelsen, Var vårdas patienten? En analys av patientströmmar mellan landstingen, sept 7 4 NLL, Hälsa på lika villkor? 6 22 (22)

25 BILAGA SID 1 PRIMÄRVÅRDEN - Norrbotten Ö indikerar att parametern ingår i Socialstyrelsens "Öppna jämförelser" Andel År 7 Spridning bland landstingen/ regionerna Medelvärde Utveckling över tiden Norrbotten Bra betyg 1 Ö 81 % % 81 % Lätt att nås per telefon Ö % % 69 % Svår att nås per telefon 11 % Väntetid inom 7 dagar 79 % Tid samma dag 37 % Tyckt det var en rimlig väntetid till besök efter telefonkontakt Ö 77 % % 79 % Nöjd med information om sin sjukdom eller problem 82 % % 81 % Fått förväntad hjälp 83 % 77-9 % 83 % Andel i befolkningen som har gott förtroende för hur vård fungerar vid vårdcentraler Ö 57 % % 58 % ) 396 besökare SJUKHUSMOTTAGNING/KLINIKER - Norrbotten Ö indikerar att parametern ingår i Socialstyrelsens "Öppna jämförelser" År 7 Utveckling över tiden Spridning bland landstingen/ Andel regionerna Medelvärde Bra betyg 1 Ö 87 % 79-9 % 86% Fick vänta mindre än tre månader efter att remissen skrivit 2 68 % 74% Fick vänta mer än tre månader efter att remissen skrivit 2 Anser att det var en rimlig väntetid mellan remiss och besök/-behandling 2 Nöjd med information om sin sjukdom eller problem 24 % 56 % 7% 82% % 85% Fått förväntad hjälp 88% % 88% Andel i befolkningen som har gott förtroende för hur vård fungerar inom sjukhusen 1) 157 patienter 2) 41 patienter 74% 66-74% (2)

26 BILAGA SID 2 Akutmottagning Norrbotten Andel År 7 Spridning bland landstingen/ regionerna Utveckling över tiden Norrbotten Medelvärde Bra betyg 1 74 % % 75% Tyckte att väntetiden på akuten var rimlig 1 76 % 73% Lätt att komma fram per telefon 2 87 % Nöjd med information om sin sjukdom eller problem 77 % % 77% Fått förväntad hjälp 81 % % % Har gott förtroende för vård inom sjukhusen (befolkning) 74 % ) Antal 98 2)35 1 (2)