Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014"

Transkript

1 Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. Landstingsfullmäktige fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer i en strategisk plan. I landstingsstyrelsens plan utvecklas och preciseras den strategiska planen som sedan ligger till grund för beställningarna av hälso- och sjukvård. Utformningen av beställningarna sker via beställar- och analysenheten i samverkan med vårddivisionerna. Allmänt I den nya organisationen delas närsjukvården in i fem olika områden: Gällivare, Kalix, Kiruna, Luleå- Boden och Piteå närsjukvårdsområde. Beställningen av närsjukvård följs upp genom ett antal indikatorer inom de perspektiv som återfinns i hälso- och sjukvårdens generella villkor. Resultat för vårdval primärvård presenteras i egen uppföljningsrapport. ACG och CNI ACG (Adjusted Clinical Groups) är ett verktyg som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela resurser efter vårdtyngd. Verktyget, som är utvecklat vid Johns Hopkins University i USA, bygger på att de diagnoser som har registrerats under en tidsperiod bakåt i tiden avgör individernas sjuklighet och behovet av insatser från sjukvården. CNI är ett hjälpmedel som, med utgångspunkt från socioekonomiska förhållanden, identifierar risk för ohälsa och är till hjälp för dimensionering av vårdersättningen. Uppgifterna för CNI hämtas månadsvis från Statistiska centralbyrån (SCB). Variabler: Ålder över 65 år och ensamboende. Arbetslös eller i åtgärd år. Ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre. Ålder yngre än 5 år. Utlandsfödd (Syd- och Östeuropa men ej EU, Asien, Afrika och Sydamerika). Person 1 år eller äldre som flyttat in i området. Lågutbildad år Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå 85+ år år år år 7-39 år 0-6 år Diagram 1. Procentuell fördelning av åldersgrupper i befolkningsunderlag per närsjukvårdsområde. 1

2 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 CNI ACG 0,20 0,00 Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt i länet Diagram 2. Fördelning av ACG och CNI per närsjukvårdsområde. Ålderstruktur samt ACG och CNI skiljer sig något mellan närsjukvårdsområdena. En större andel äldre i befolkningen ger en högre sjuklighet mätt med ACG. Kalix närsjukvårdsområde har den högsta andelen 65 år och äldre (28 %) samt högst CNI (1,07), Gällivare har högsta ACG-kvoten med 1,11. Piteå närsjukvårdsområde har en relativt sett hög ACGkvot i förhållande till åldersstrukturen. Resultat Indikatorerna presenteras enligt indelningen i hälso- och sjukvårdens generella villkor, primärvården är inkluderad i resultaten per närsjukvårdsområde om inte annat anges. Den nationella patientenkäten genomförs under våren för den specialiserade vården. Resultat kommer i september och presenteras i årsuppföljningen. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Palliativ vård I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) 2b, framgår att patienten ska ges en individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Informationen förmedlas i ett så kallat brytpunktsamtal. I Svenska palliativregistret ska sjukvården rapportera in väntade dödsfall samt huruvida den avlidne i livets slutskede fått ett informerande läkarsamtal. Registret tillåter en eftersläpning på sex månader för av inrapportering vilket gör siffrorna något osäkra, här presenteras siffor för inrapportering under januari-augusti För Norrbottens del har täckningsgraden för inrapporterade dödsfall ökat något under året men är fortfarande låg, för perioden ligger andelen inrapporterade dödsfall på 56 % totalt i länet. Närsjukvården totalt har 435 inrapporterade dödsfall under perioden av dessa har 45 % fått brytpunktsamtal. 2

3 Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt i länet Vet ej Ej info till patient Info till patient Diagram 3. Antal inrapporterade dödsfall i Svenska Palliativregistret som fått brytpunktsamtal jan-aug. Piteå närsjukvårdsområde ligger bäst till men även där har man bara lyckats genomföra och dokumentera brytpunktsamtal i 57 % av de rapporterade dödsfallen. En rutin för dokumentation av brytpunktsamtal i VAS är framtagen i Norrbottens läns landsting i syfte att säkra och underlätta informationsöverföringen för palliativa patienter vid byte av vårdenhet. Implementering pågår under året. För att följa detta arbete finns en indikator för antalet dokumenterade brytpunktsamtal i VAS. Under januari-augusti 2014 har 610 personer fått palliativ diagnos. Under samma period har närsjukvården totalt 99 brytpunktsamtal dokumenterade i VAS, av dem återfinns 41 stycken inom verksamhetsområdet geriatrik/rehabilitering vid Sunderby sjukhus. Det innebär att 16 % av personer med palliativ diagnos har ett, i VAS, dokumenterat brytpunktsamtal Antal patienter med brytpunktsamtal Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Diagram 4. Antal brytpunktsamtal dokumenterade i VAS jan-aug Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Vårdgarantin Inom vårdgarantin mäts andel läkarbesök samt andel patienter som får sin behandling påbörjad. För båda indikatorerna gäller i Norrbotten att 80 % av läkarbesök och påbörjad behandling ska ske inom 60 dagar. 3

4 Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt Diagram 5. Andel läkarbesök samt inom 60 dagar, jan-aug. För perioden januari-augusti 2014 klarar inte närsjukvården totalt målet för läkarbesöken (69 %) Det är bara Piteå närsjukvårdsområde som klarar att nå över 80 % Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt Diagram 6. Andel åtgärd inom 60 dagar, jan-aug. När det gäller andelen för påbörjad åtgärd ser det bättre ut för divisionen. För divisionen totalt är andelen 93 % Ambulans prio1-larm I Norrbotten finns 15 ambulansstationer, nio av dessa är kopplade till hälsocentraler i glesbygd. I de närsjukvårdsområden som omfattar större del glesbygd är andelen långa insatstider högre jämfört med de närsjukvårdsområden som omfattar tätorter. För länet totalt är 90 % av insatstiden för vägambulans vid prio1-larm inom 30 minuter. Mer än hälften av utryckningarna tar mindre än 10 minuter från ambulansstation till patient. 4

5 T1 T2 T1 T2 T1 T2 T1 T2 T1 T2 T1 T2 Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt i länet >30 min min min <10 min Diagram 7. Procentuell fördelning av insatstider för vägambulans vid prio1-larm, tertial 1 och 2, Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Riskbedömning levnadsvanor vid diabetes, hypertoni eller övervikt Implementering av hälsofrämjande förhållningssätt i närsjukvården mäts med två indikatorer: riskbedömning avseende levnadsvanor hos patienter med diabetes, hypertoni eller övervikt samt hos patienter med depression, ångest eller sömnstörning. Resultaten presenteras med primärvården exkluderad eftersom implementeringen där pågått under några år medan implementeringen i specialistvården är påbörjad under Under januari-augusti har totalt personer i haft ett besök i närsjukvård med någon av diagnoserna diabetes, hypertoni eller övervikt, av dessa har 74 besökt psykiatrisk vårdenhet och somatisk vård. I denna grupp har totalt journalförda riskbedömningar utförts för patienter, 758 för kvinnor och för män. Det innebär att 20 % av patientgruppen fått fråga om levnadsvana Alkoholvanor Fysisk aktivitet Matvanor Tobak 0 K M K M K M K M K M K M K M K M Psykiatri Somatik Somatik Somatik Psykiatri Somatik Psykiatri Somatik Gällivare Kalix Kiruna Luleå- Boden Piteå Diagram 8. Antal patienter med besök inom psykiatri eller somatik och diagnos diabetes, hypertoni eller övervikt som fått fråga om levnadsvana jan-aug Frågor om levnadsvanor ställs förmodligen oftare än de dokumenteras inom den somatiska specialistvården. Av den begränsade dokumentationen framgår att frågan om rökning är den vanligast förekommande, följt av alkohol. Vid de psykiatriska verksamheterna i länet är det mycket få patienter som har ett besök med någon av diagnoserna diabetes, hypertoni eller övervikt. Till de patienterna har dock frågor ställts inom samtliga riskområden vilket inte är fallet inom den somatiska vården. 5

6 Riskbedömning levnadsvanor vid depression, ångest eller sömnstörning Under januari-augusti har patienter med någon av diagnoserna depression, ångest eller sömnstörning, genomfört ett besök inom närsjukvården. I denna grupp har totalt dokumenterade riskbedömningar genomförts för 701 patienter. Det innebär att 33 % av patienterna i gruppen har fått fråga om levnadsvana Alkoholvanor Fysisk aktivitet Matvanor Tobak 0 Psykiatri Somatik Somatik Psykiatri Somatik Psykiatri Somatik Gällivare Kiruna Luleå-Boden Piteå Diagram 9. Antal patienter med besök inom psykiatri eller somatik och diagnos depression, ångest eller sömnstörning som fått fråga om levnadsvana, jan-aug När det gäller patienter med diagnoserna depression, ångest eller sömnstörning, visar sig förhållandet för diagnossättning vara det motsatta mellan psykiatri och somatisk vård jämfört med den förra indikatorn. Här förkommer diagnosen hos många patienter inom psykiatrin men mycket sällan i den somatiska specialistvården. Andelen patienter som får fråga om levnadsvana är liten även inom psykiatrin men noterbart är att där ställs frågor inom samtliga riskområden. Effektiv hälso- och sjukvård Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar Indikatorn mäter oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för alla åldrar. Målet för indikatorn är en minskning med 10 % jämfört med motsvarande tertial Andra tertialen måste närsjukvården minska de oplanerade återinskrivningarna i slutenvård från 17,04% till 15,34% för att uppnå målnivån och undvika ekonomiskt avdrag. Närsjukvården har minskat de oplanerade återinskrivningarna till 16,49% och klarar därmed inte målet för tertial 2. 25% 2 15% %

7 Diagram 10. Andel oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar efter utskrivning månad 1-7, totalt för närsjukvården. För perioden månad 1-7 har närsjukvården totalt minskat de oplanerade återinskrivningarna från 17,54% till 17,11%. Resultaten för återinskrivning skiljer sig mellan närsjukvårdsområdena, Luleå- Boden och Piteå har minskat sina oplanerade återinskrivningar medan de övriga närsjukvårdsområdena har ökat. Kiruna närsjukvårdsområde har den lägsta andelen oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar i länet, trots sin ökning 2014 jämfört med % 2 15% % Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt närsjukvård Diagram 11. Andel oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar efter utskrivning månad 1-7, per närsjukvårdsområde. Undvikbar slutenvård Indikatorn undvikbar slutenvård omfattar vårdtillfällen orsakade av ett antal utvalda diagnoser som väl skötta i öppenvård, bedöms kunna undvikas inom slutenvården. Måttet avser att mäta kvaliteten i den öppna vården och finns i Öppna jämförelser. I uppföljning av beställning Närsjukvård är diagnoserna satta som huvuddiagnoser där det inte uttryckligen anges att även bidiagnos ska ingå. Detta för att inte exempelvis en vanlig sjukdom som diabetes som bidiagnos, ska påverka resultaten så att de blir orimliga. Resultaten i uppföljningen kan därför skilja sig från de resultat som presenteras i Öppna jämförelser. Av Närsjukvårdens vårdtillfällen under perioden januari-augusti 2014 är 14,6 % undvikbar slutenvård. Det är en förbättring jämfört med samma period 2013 då andelen var 15,1 %. 25% 2 15% % Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt Närsjukvård Diagram 12. Andel undvikbar slutenvård fördelat på närsjukvårdsområde. 7

8 Andelen undvikbar slutenvård har under perioden minskat i Kiruna, Luleå-Boden och Piteå närsjukvårdsområde men ökat i övriga. Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos Måttet är detsamma som i föregående indikator men appliceras på personer med ett tidigare slutenvårdstillfälle med psykiatrisk diagnos som huvuddiagnos de senaste fem åren Diagram 13. Antal undvikbara slutenvårdtillfällen per månad, för patienter med ett tidigare slutenvårdstillfälle med F-diagnos som huvuddiagnos under de senaste 5 åren. Det är ett fåtal personer som skrivs in med undvikbar slutenvård inom denna patientgrupp. För att se om den psykiatriska diagnosen slår igenom som huvuddiagnos för denna patientgrupp har stickprov på individnivå utförs. Dessa visar att huvuddiagnosen för inskrivning är kopplad till den somatiska åkomman och inte den psykiatriska diagnosen. För perioden januari-augusti har antalet undvikbara slutenvårdstillfällen minskat från 223 till 169 mellan åren 2013 och 2014, en minskning med 24 %. Beläggningsgrad Observationsplatser Observationsplatser finns vid hälsocentralerna i Arjeplog, Arvidsjaur, Haparanda, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå Diagram 14. Beläggningsgrad OBS-platser tertial 1och 2, 2013 och Beläggningsgraden varierar i länet, för januari-augusti varierar den genomsnittliga beläggningen från 62,8% i Pajala till 91,9% i Övertorneå. Genomsnittet totalt är lägre än beläggningsgraden vid sjukhusens vårdavdelningar. 8

9 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Diagnossättningsgrad Att sätta diagnos på sjukdomstillstånd är viktigt för att underlätta kommunikation mellan vårdnivåer och för att kunna följa upp vårdens resultat och kvalitet. I SOSFS 2008:14. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, framgår att dokumentation av patientuppgifter ska ske med hjälp av nationellt fasställda begrepp, termer och klassifikationer. ICD-10 är den klassifikation som ska användas för diagnossättning. För närsjukvården totalt är diagnossättningsgraden under januari-augusti, 90 % för läkargruppen och 80 % för övriga vårdgivarkategorier Läkare Övriga Psykiatri Somatik Somatik Somatik Psykiatri Somatik Psykiatri Somatik Totalt Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Närsjukvård Diagram 15. Andel diagnossatta besök/vårdtillfällen fördelat på läkare och övriga vårdkategorier jan-aug Diagnossättningsgraden varierar mellan specialiteter och mellan vårdgivarkategorier. Generellt sett är täckningsgraden högre för läkargruppen än andra vårdgivarkategorier vilket kan bero på att de har arbetat med diagnossättning under en betydligt längre tid än de övriga yrkesgrupperna. För övriga vårdgivarkategorier är resultaten bäst inom psykiatrin. Divisionens mål är 100 % diagnossatta besök per vårdtillfällen, vilket inte uppnås för någon vårdgivarkategori. Antibiotikaförskrivning Antibiotika ska användas så att spridning och utveckling av resistens förhindras. Överbehandling och onödig behandling med antibiotika försämrar patientsäkerhet och samhällsekonomi. De tilltagande problemen med antibiotikaresistenta bakterier utgör ett hot mot patientsäkerheten. Förutom väl fungerande hygienrutiner, är rationell antibiotikaanvändning en av de viktigaste komponenterna i arbetet med att motverka antibiotikaresistens. Antibiotikaförskrivningen visas totalt för Närsjukvården. Målet är 250 varurader per invånare per år totalt i Norrbotten hamnade Norrbotten totalt på 301 varurader per 1000 invånare, varav närsjukvården stod för 208,4 varurader. 9

10 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 64,0 62,0 60,0 75,5 70,5 72,6 71,7 70,7 66,0 Närsjukvården tot 72,5 68, Diagram 16. Antal varurader för antibiotika/1 000 invånare. För närsjukvården som helhet är det januari-augusti 2014 en ökning till 140,8 varurader per 1000/invånare jämfört med samma period 2013 där antalet var 136,8 varurader per 1000/invånare, vilket försämrar möjligheten att nå målet totalt för Norrbottens läns landsting. Antibiotikaförskrivning till äldre Hög ålder medför en ökande risk för sjukdom, vilket leder till en större förskrivning av antibiotika jämfört med populationen som helhet. Att behandla en äldre person med antibiotika i onödan kan leda till besvärliga infektioner som sätter ner allmäntillståndet. Det är därför av stor vikt att hålla nere förskrivningen av antibiotika hos äldre. Därför finns även en indikator som mäter förskrivningen av antibiotika i gruppen 80 år eller äldre ,8 179,9 174,4 172,8 172,5 170,7 166,0 164,5 160,4 160,5 Närsjukvården totalt Diagram 17. Antal recept till personer 80 år eller äldre uthämtade på apotek, per 1000 invånare 80 år eller äldre, totalt i Närsjukvården, period jan-jun. För närsjukvården totalt har förskrivningen ökat från 326,4 till 332,9 uthämtade recept per 1000 invånare 80 år eller äldre, för perioden januari-juni 2014 jämfört med samma period

11 SEPTEMBER 2014 Läkemedel med risk för beroendeutveckling Det är i dagsläget inte möjligt att ta ut statistik per närsjukvårdsområde för indikatorn. Indikatorn används under 2014 för att kartlägga förskrivningsmönstret i Norrbotten. Totalt för närsjukvården har förskrivningen ökat med 9,6 % januari-juni 2014 jämfört med samma period år år 0-29 år 0 Kvinna Man Diagram 18. Antal individer, totalt i Närsjukvården, som hämtat ut läkemedel med risk för beroendeutveckling. Den psykiatriska vården står för knappt 10 procent av den totala förskrivningen. Under perioden januari-juni 2014 sker en ökning av förskrivning till både kvinnor och män med 9,6 % jämfört med samma period Den största andelen av de som hämtat ut läkemedel med risk för beroende är kvinnor. De använder nästan dubbelt så mycket beroendeframkallande läkemedel jämfört med män. Läkemedel: hjärta/kärl/diabetes/stroke En stor del av befolkningen lider av sjukdomar som gör att blodfettsänkande läkemedel är en del av behandlingen. Det finns olika typer av preparat med olika prisbilder inom samma läkemedelsgrupp. För att minska kostnaderna för läkemedel rekommenderar läkemedelskommittén att andelen Rosuvastatin av lipidsänkare hamnar under 6 procent. För närsjukvården totalt är andelen Rosuvastatin 6,9 % för januari-augusti 2014 jämfört med 6,7 % för samma period , 10, 8, 6, 4, 2, , Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Närsjukvård totalt Diagram 19. Andel förskrivning av Rosuvastatin av lipidsänkare per tertial,

12 Andelen förskrivna Rosuvastatin av lipidsänkare varierar i länet. Största andelen förskrivs i Kalix närsjukvårdsområde. Det är endast Gällivare och Luleå-Boden närsjukvårdsområden som når målet att komma under 6 procent för jan-aug Läkemedelsgenomgång och Läkemedelsberättelse SOSFS 2012:9 innebär en ändring i föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvård. I Kvalitetshandbok för läkemedelshantering i Norrbottens läns landsting, finns en länsövergripande tillämpning av ändringsförfattningen. Riktlinjerna innehåller grundläggande krav för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse vid ordination, informationsöverföring och uppföljning i länets öppen- och slutenvård. De omfattar patienter 75 år eller äldre, som är ordinerade minst fem läkemedel. Syftet med riktlinjerna är att det ska finnas en fullständig och korrekt läkemedelslista för patienten samt att patient och andra sjukvårdande verksamheter ska veta syfte och mål med läkemedelsbehandling och eventuella ordinationsändringar. 1 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt Närsjukvård Andel med LMgenomgång Diagram 20. Andel patienter 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel som har en dokumenterad läkemedelsgenomgång i primärvård jan-aug Läkemedelsgenomgång ska erbjudas berörd patientgrupp minst en gång per år eller vid behov. Av resultaten kan man utläsa att det är en mycket låg andel patienter som fått en läkemedelsgenomgång i öppenvård. De flesta läkemedelsgenomgångarna sker förmodligen vid särskilda boenden. För närsjukvården totalt är det knappt 4 % av den definierade patientgruppen som fått en läkemedelsgenomgång under januari-augusti % 2 15% 1 Andel lmberättelse 5% Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt Närsjukvård Diagram 21. Andel patienter 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel och ett vårdtillfälle inom närsjukvården under jan-aug 2014, som har en dokumenterad läkemedelsberättelse under samma period. 12

13 Läkemedelsberättelse ska delges patienten skriftligt vid utskrivning från vårdavdelning vid sjukhus eller observationsplats. Resultaten för januari-augusti 2014 visar att det är en mycket liten andel av personer 75 år och äldre med fler än fem läkemedel, som fått en läkemedelsberättelse med sig hem vid utskrivning från sjukhus. För närsjukvården som helhet är det bara 11 %. Sammanfattande resultat Patientfokuserad hälso- och sjukvård Endast 16 % av patienter med palliativ diagnos har ett dokumenterat brytpunktsamtal. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Målet för vårdgarantin i Norrbotten, 80 % inom 60 dagar, uppfylls för påbörjad behandling (93 %) men inte för läkarbesök (69 %) under perioden jan-aug För länet totalt är 90 % av insatstiden för vägambulans vid prio1-larm inom 30 minuter. Mer än hälften av utryckningarna tar mindre än 10 minuter från ambulansstation till patient. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser 20 % av personer med diagnos diabetes, hypertoni eller övervikt som besökt vården, har fått fråga om levnadsvana. 33 % av personer med diagnos depression, ångest eller sömnstörning som besökt vården, har fått fråga om levnadsvana. Effektiv hälso- och sjukvård Närsjukvården klarar inte målet att minska de oplanerade återinskrivningarna inom 30 dagar med 10 % för tertial 2, 2014 jämfört med tertial 2, Det har skett en minskning av undvikbar slutenvård för januari-augusti 2014 (14,6%) jämfört med samma period 2013(15,1%) totalt i Närsjukvården. Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos har minskat med 24 %. Den genomsnittliga beläggningsgraden för OBS-platser under januari-augusti varierar från 62,8% i Pajala till 91,9% i Övertorneå Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Diagnossättningsgraden totalt i Närsjukvården är 90 % för läkare samt 80 % för övriga vårdgivarkategorier. Den varierar mellan yrkesgrupper och verksamhetsområden. Antibiotikaförskrivningen i Närsjukvård har ökat för perioden januari-augusti 2014 (140,8 varurader/1000 invånare) jämfört med samma period 2013 (136,8 varurader/1000 invånare). Antal recept till personer 80 år eller äldre uthämtade på apotek har ökat från 326,4 till 332,9 uthämtade recept per 1000 invånare 80 år eller äldre, för perioden januari-juni 2014 jämfört med samma period Under perioden januari-juni 2014 sker en ökning av förskrivning till både kvinnor och män med 9,6 % jämfört med samma period Den största andelen av de som hämtat ut läkemedel med risk för beroende är kvinnor, de använder nästan dubbelt så mycket beroendeframkallande läkemedel jämfört med män. Andelen Rosuvastatin av lipidsänkare har ökat till 6,9 % för januari-augusti 2014 jämfört med 6,7 % för samma period Förskrivningen varierar i länet, största andelen förskrivs i Kalix närsjukvårdsområde. Det är endast Gällivare och Luleå-Boden närsjukvårdsområden som når målet att komma under 6 procent för jan-aug Knappt 4 % av patienter, 75 år eller äldre som är ordinerade minst fem läkemedel, har fått en läkemedelsgenomgång i öppenvård under januari-augusti % av personer 75 år och äldre med fler än fem läkemedel, har fått en läkemedelsberättelse med sig hem vid utskrivning från sjukhus under januari-augusti

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015 Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015 Bakgrund Landstingets styr- och planeringsprocess innebär att landstingsfullmäktige fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2015

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2015 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2015 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund Division Närsjukvård delas in i fem olika områden: Gällivare, Kalix, Kiruna, Luleå Boden och Piteå närsjukvårdsområde. Resultaten redovisas

Läs mer

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013 Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer i vårdvalet, oavsett

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2016

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2016 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2016 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015 Bakgrund Länssjukvårdens och Närsjukvårdens uppdrag ska svara upp mot behovet av hälso- och sjukvård. Uppdraget har sin utgångspunkt i vision,

Läs mer

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2012

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2012 Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2012 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja vårdcentral. Alla aktörer i vårdvalet,

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2015

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2015 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2015 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2014

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2014 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en division för närsjukvård och en för

Läs mer

Fördjupad Dialog Beställning Länssjukvård 2014

Fördjupad Dialog Beställning Länssjukvård 2014 Fördjupad Dialog Beställning Länssjukvård 2014 Den fördjupade dialogen genomfördes 2014-09-22 med divisionsledningen för länssjukvården Per Berglund, Divisionschef, Tarja Lepola, Ekonomi och Planeringschef

Läs mer

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-april 2016

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-april 2016 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-april 2016 Bakgrund Länssjukvårdens uppdrag är att bedriva och utveckla länssjukvård, där en del är att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för

Läs mer

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2016

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund Länssjukvårdens uppdrag är att bedriva och utveckla länssjukvård, där en del är att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för

Läs mer

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen

Läs mer

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - december 2014

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - december 2014 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - december 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård.

Läs mer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer Uppföljning 2016 - Indikatorer Indikatorer Fakta, mått Antal listade individer Utfall = Antal personer som är listade på vårdcentralen per den 31/12 Andel listade personer 80 år och äldre Antal registrerade

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Uppföljning 09 17 Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 130930 Resultat för åldersgruppen 65 år, utom för läkemedel (se nedan) Sammanhållen

Läs mer

Verksamhetsresultat årsrapport 2013

Verksamhetsresultat årsrapport 2013 Verksamhetsresultat årsrapport 213 Vårdval Norrbotten Antal listade per hälsocentral 31/12 213 16 14 12 1 8 6 4 2 BILD 2 1,2 Ålderkapiteringskvot 31/12 213 1,,8,6,4,2, BILD 3 CNI-kvot 31/12 213 1,2 1,,8,6,4,2,

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning

Läs mer

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Verksamhetsresultat årsrapport 2012

Verksamhetsresultat årsrapport 2012 Verksamhetsresultat årsrapport 2012 Vårdval Norrbotten Landstingsdirektörens stab BILD 1 Antal listade per vårdcentral 31/12 2012 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Harads Björknäs Sensia Landstingsdirektörens

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel

Läs mer

Landstingsstyrelsens rapport till fullmäktige 18-19 november

Landstingsstyrelsens rapport till fullmäktige 18-19 november Landstingsstyrelsens rapport till fullmäktige 18-19 november Ur landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 28 oktober Aktuella händelser... 2 Information kring verksamheten... 3 Landstingsdirektörens

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S)

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Presskonferens 18 maj 2015 Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Landstingsdirektör Hans Rönnkvist Åtgärder för en ekonomi i balans

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Landstingets ledningsstab Enheten för Hälsoval Sörmland DATUM DIARIENR 2011-03-17 LS-LED11-083 Förstudie och analys av Care Need Index (CNI) Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax

Läs mer

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter Årsrapport folkhälsa 2016 Ny typ av folkhälsorapportering Eftersom hälsa och dess bestämningsfaktorer är långsamt rörliga mått har beslutats att större hälsobokslut för Norrbotten skall publiceras vart

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 216-8-18 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Förbättrad vård i livets slutskede

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Uppföljning Beställning Primärvård 2016

Uppföljning Beställning Primärvård 2016 Uppföljning Beställning Primärvård 2016 Uppföljningen sker utifrån Landstingsstyrelsens delmål 2016-2018 A. Allmänna uppgifter B. En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet (perspektiv Verksamhet)

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN Nyckelindikatorer B&U kommundata 120,00 1. Behörighet till gymnasiet:andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, hemkommun. Procent. 100,00 80,00

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 2 28 Innehåll Multiresistenta bakterier (MRB)...1 Hur vanligt är det med MRB?...1 Hur förhindrar man spridning av MRB?...2 a)

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Innehåll S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 5 24 Nya rutiner för klinisk anmälan enl smittskyddslagen...

Läs mer

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - augusti 2015

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - augusti 2015 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - augusti 2015 Bakgrund Länssjukvårdens och Närsjukvårdens uppdrag ska svara upp mot behovet av hälso- och sjukvård. Uppdraget har sin utgångspunkt i vision,

Läs mer

Befolkningen i Kalmar län

Befolkningen i Kalmar län Analysarbete Kalmar län 213 Befolkningen i Kalmar län Andelen äldre ökar i Sverige och prognoser visar att år 225 kommer en stor del av Sveriges befolkning vara mellan 5 till 9 år. Kalmar län har i nuläget

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2016

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2016 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2016 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Landstingsdirektörens rapport

Landstingsdirektörens rapport Landstingsdirektörens rapport Landstingsstyrelsen den 28 oktober 2015 Aktuella händelser Ny ambulanshelikopter till Norrbotten Landstinget har förnyat avtalet med Swedish Medicopter AB t om 2021-05- 31.

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150313 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg, Ann Svensson, Chefssjuksköterska Karin Hesselgard,

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad Qulturum, Marina Sumanosova Uppdaterad 17-1-7 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-03-05 Sida 60 (65) 40 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Förförande jämförelser

Förförande jämförelser Förförande jämförelser sambandet mellan vårdcentralers kvalitet och nivåerna av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar på sjukhus inom 1 till 30 dagar bland patienter 65 år eller äldre i

Läs mer

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?

Läs mer

Specialiserad palliativ vård på hemorten

Specialiserad palliativ vård på hemorten Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla

Läs mer

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar

Läs mer

NLL Norrbottens läns landsting 2014

NLL Norrbottens läns landsting 2014 NLL-2014-01 Norrbottens läns landsting 2014 Norrbotten ett län i förändring Industri med skog och malm som råvarubas Forskning och utbildning i världsklass Nya branscher breddar näringslivet (Facebookhallar)

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2016 Månadsrapport Juli 2016 Månadsrapport Februari 2016 Månadsrapport Augusti 2016 Månadsrapport Mars 2016 Månadsrapport September 2016 Månadsrapport April 2016 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

7 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH150011

7 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH150011 7 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH1511 Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Ärendet Antal hallänningar

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Patientnämnden. Synpunkter och stödpersoner. Boden Patientnämnden

Patientnämnden. Synpunkter och stödpersoner. Boden Patientnämnden Synpunkter och stödpersoner Boden 2015-01-13 Vad är patientnämnden? En fristående instans dit patient och närstående kan vända sig när problem uppstår i kontakt med landsting/kommun avseende hälso- och

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING Skånevård Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150317 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg,

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

AVÄ rapport Bättre liv

AVÄ rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Årsrapport 2015 Hälsoval Västerbotten

Årsrapport 2015 Hälsoval Västerbotten Årsrapport 2015 Hälsoval Västerbotten Uppföljningen av uppdraget för Hälsoval Västerbotten följer den uppföljningsplan som landstingsstyrelsen fastställt för 2015 Det samlade resultatet som redovisas omfattar

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer