Välfärdsbokslut Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Transkript

1 Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet

2

3 Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildning Inkomst Barnfattigdom Arbetslöshet Utländsk bakgrund Ohälsotal 1.2 Allmänt hälsotillstånd Medelålder och medellivslängd Självskattad hälsa Nedsatt välbefinnande 2 Delaktighet, inflytande och gemenskap 2.1 Delaktighet i samhället och social gemenskap Valdeltagande Socialt deltagande Trygghet i den offentliga miljön Tillit Kränkande behandling 2.1.6Tankar på självmord 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 3.1 Villkor för föräldraskap Fördelning av föräldraledighet Deltagande i föräldragrupper Andel barn i förskola Barns tandhälsa 3.2 Tillhörighet och trivsel Barn och ungas trivsel i skolan Psykisk hälsa bland unga Andel elever som uppnår målen i år Ungas framtidstro 4 Goda levnadsvanor 4.1 Fysisk aktitet Fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag 4.2 Matvanor Konsumtion av frukt och grönsaker 4.3 Tobak Använder tobak dagligen Tobak bland ungdomar Rökning bland gravida 4.4 Alkohol Frekvent berusningsdrickande vuxna Ungdomars alkoholkonsumtion 4.5 Livsstilssjukdomar Övervikt och fetma Lungcancer KOL - Kronisk obstruktiv lungsjukdom Hjärtinfarkt 5 Åldrande med livskvalitet 5.1 Vitalitet och aktiv livsstil Socialt deltagande Nedsatt välbefinnande Hemtjänst Pension 5.2 Trygg närmiljö Fallskador Avstår från att gå ut på grund av rädsla Reflektera gärna! Karta över prognosområden Referenser

4 Inledning Definition av hälsa: Hälsa är att må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna klara sina personliga livsmål. Vår vision: Mölndalsbor i alla åldrar känner trygghet i sin vardag, ingår i en gemenskap där de blir sedda och bekräftade och har möjlighet att leva ett liv med meningsfullt innehåll och framtidstro. Mölndalsbor i alla åldrar har förutsättningar, kunskap och förmåga att göra hälsosamma val och etablera goda levnadsvanor. Gott liv i Mölndal! MÅL OCH INRIKTNING FÖR FOLKHÄLSOARBETET Gott liv i Mölndal Vision, fyra fokusområden och inriktningsmål fastställdes av kommunstyrelsen 2009 och finns beskrivna i skriften Gott liv i Mölndal. 1 Detta är ett välfärdsbokslut en sammanställning av siffror och fakta som tillsammans ger en bild av mölndalsbornas levnadsvillkor och hälsa. Sammanställningen lyfter fram faktorer som har betydelse för både hälsan i stort och för hur den fördelas i befolkningen. Syftet med välfärdsbokslutet är att ge stöd i planering och i beslut om till exempel fördelning av resurser. Välfärdsbokslut som görs regelbundet kan ge en bild av utvecklingen över tid. Rapporten består av fem kapitel, ett för vart och ett av de fokusområden som är prioriterade i folkhälsoarbetet. Därutöver finns ett avsnitt om Förutsättningar för god hälsa på lika villkor. I varje kapitel presenteras indikatorer, fakta och statistik. Indikatorerna är kopplade till de mål som finns för varje fokusområde. De fyra fokusområdena är: Delaktighet, inflytande och gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Hel rapport och delar Välfärdsbokslutet finns i en fullständig version med alla fem kapitel. Varje kapitel finns också som en självständig rapport för tillfällen då det passar bättre. Till kapitel 1 finns en förklarande karta sist i rapporten. Materialet finns att hämta på stadens hemsida ( Källor och referenser Uppgifterna i rapporten kommer dels från olika offentliga register och myndigheter, till exempel Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Skolverket, dels från enkäter genomförda bland ungdomar och vuxna. Enstaka uppgifter bör tolkas med viss försiktighet. Vid jämförelser över tid bör fokus vara på att se trender och mönster snarare än mindre förändringar. Mera information Sammanställningen är gjord vintern 2011/2012 av Maria Karlsson och Linn Malmer, båda folkhälsovetare samt Hillevi Funck, folkhälsoplanerare inom kommunledningskontoret, Mölndals stad. Vi svarar gärna på frågor om materialet.

5 Sammanfattning Förutsättningar för god hälsa på lika villkor I Mölndal är utbildningsnivån, medianinkomsten, medellivslängden och den självskattade hälsan hög i jämförelse med länet och riket. Arbetslöshet och ohälsotal är samtidigt lägre, men det finns skillnader mellan olika områden inom staden och mellan kvinnor och mäns villkor. En av de mest ekonomiskt utsatta grupperna är ensamstående kvinnor med hemmavarande barn. Delaktighet, inflytande och gemenskap En majoritet av mölndalsborna är socialt aktiva och valdeltagandet är högt. Samtidigt anger 15 procent ett lågt socialt deltagande. Detta är vanligast bland äldre över 65 år. Många ensamstående män och även unga män saknar emotionellt stöd. Nästan en fjärdedel av befolkningen har svårt att lita på andra. Detta gäller framför allt kvinnor, dels de unga, år, dels de äldre över 65 år. Trygga och goda uppväxtvillkor Fler pappor än genomsnittet i riket tar ut föräldradagar. En majoritet av ungdomarna i åk 8 trivs bra eller mycket bra i skolan. Andelen som uppnår målen i alla ämnen i åk 9 varierar mellan skolorna i staden. Det är fler flickor än pojkar som uppnår målen samtidigt som det är fler pojkar än flickor som känner sig förväntansfulla inför framtiden. Flickorna uppger psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. Goda levnadsvanor En majoritet av mölndalsborna är fysiskt aktiva. Samtidigt är mer än varannan man överviktig och många 14-åringarna når inte upp till rekommenderad mängd fysisk aktivitet per dag. Vi är tobaksfria i högre utsträckning än genomsnittet i länet och rökningen har minskat bland både kvinnor och män. Berusningsdrickandet är vanligare bland män än bland kvinnor och högst i åldrarna år. Bland ungdomar har andelen som aldrig druckit alkohol eller varit berusade ökat och färre blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Åldrande med livskvalitet Många äldre har högre allmän pension än genomsnittet i regionen. En lägre andel äldre än i riket och länet har hemtjänst. Andelen kvinnor som vårdats på sjukhus på grund av fallskada har minskat, samtidigt som fallskadorna har ökat något bland männen. Runt 12 procent i gruppen över 65 år har ett nedsatt välbefinnande. Bland de äldre uppger 37 procent ett lågt socialt deltagande och många uppger att de har avstått från att gå ut på grund av rädsla. Reflektera gärna! Sist i rapporten finns frågor som stöd för reflektion och diskussion.

6 5. Åldrande med livskvalitet Mål: Förutsättningar ska finnas för äldre att bibehålla vitalitet, hälsa och en aktiv livsstil långt upp i åren Boendet och den fysiska miljön i närområdet ska ge inre trygghet och underlätta ett självständigt liv Att behålla hälsa och vitalitet långt upp i åren innebär livskvalitet för den enskilde och ett åldrande med en meningsfull tillvaro. Fyra faktorer lyfts fram som särskilt viktiga för äldres hälsa och välbefinnande; Regelbunden fysisk aktivitet, Bra matvanor, Goda sociala kontakter och Känslan av att vara behövd. Betydelsefullt är också att förebygga olycksfall och att stödja anhöriga som vårdar och hjälper närstående. INDIKATORER kopplade till målen: Vitalitet och aktiv livsstil: Socialt deltagande Nedsatt välbefinnande Hemtjänst Pension Trygg närmiljö: Fallskador Avstår från att gå ut på grund av rädsla 5.1. Vitalitet och aktiv livsstil Diagram 40; Andel (%) med lågt socialt deltagande. Siffrorna gäller för Mölnldal, Härryda och Partille Män Kvinnor Samtliga Källa: Hälsa på lika villkor Socialt deltagande Den sociala aktiviteten minskar med stigande ålder och ibland även viljan att knyta nya kontakter. I åldrarna år är det 37 procent som inte deltagit i någon eller endast i en typ av de angivna sociala aktiviteterna det senaste året 1. Detta är en betydligt högre andel än bland yngre och medelålders. Det är främst män över 65 år som inte har deltagit i någon aktivitet. Det oorganiserade umgänget med ett fåtal vänner eller släktingar ingår inte i statistiken. Stadens seniorbesökare har tillsammans med Fallpreventionsteamet sedan 2009 gjort förebyggande hembesökt hos drygt personer, 80 år och äldre, som inte har stöd från kommunen. Besöken förmedlar bilden av att de allra flesta av dessa äldre är vitala och mycket aktiva med stabila sociala nätverk av barn och släktingar, men också av vänner och grannar. (Se även kapitel 2.) Nedsatt välbefinnande I gruppen år upplever 12 procent nedsatt välbefinnande. Kvinnorna endast något mer än männen. I regionen uppger äldre som har låg inkomst och som saknar kontantmarginal mera nedsatt välbefinnande än äldre med god inkomst. Vidare är äldre kvinnor med ursprung utanför Europa en av de mest utsatta grupperna. 30 procent anger nedsatt välbefinnande.jämfört med 15 procent i motsvarande grupp män. (Se även kapitel 2.) 1 Med lågt socialt deltagande menas att ha deltagit i endast en eller ingen av nedanstående typer av aktiviteter de senaste 12 månaderna. Studiecirkel/kurs på din arbetsplats, Studiecirkel/kurs på din fritid, fackföreningsmöte, I annat föreningsmöte, teater/bio, konstutställning, kyrkan, sporttillställning, skrivit insändare i tidning/tidskrift, demonstration av något slag, offentlig tillställning t.ex. nattklubb, danstillställning eller liknande, större släktsammankomst, privat fest hos någon.

7 5.2.1 Hemtjänst Att ha hemtjänst är en indikator på att inte själv klara vardagens sysslor. Samtidigt innebär hemtjänst en möjlighet till fortsatt självständigt liv och att bo kvar i hemmet. Hemtjänst är en form av bistånd som kommunerna beviljar till den som inte kan få sina behov tillgodosedda på annat sätt. I Mölndals stad är hemtjänsten uppdelad i personlig omvårdnad och service. Personlig omvårdnad kan till exempel vara att få hjälp med personlig hygien eller promenader. Service kan vara tvätt, städ, inköp av varor och leverans av mat. Aktuell situation I januari 2012 hade 8 procent i åldersgruppen 65 år och äldre hemtjänst. Detta innebär cirka 780 personer av totalt personer i åldersgruppen. Motsvarande andel i åldersgruppen 80 år och äldre var 21 procent, vilket innabär cirka 580 personer. Andelarna är beräknade utifrån uppgifter från Vård och Omsorg i Mölndal samt befolkningsmängden den 1 november Som jämförelse hade 11 procent i åldersgruppen 65 år och äldre i Västra Götaland hemtjänst i oktober (Källa: Socialstyrelsen, SCB) Pension Den ekonomiska situationen har under hela livet betydelse för hur vardagens möjligheter och begränsningar ser ut. Efter pensionsåldern ser villkoren olika ut för olika grupper. Den allmänna pensionen är den statliga pension som Pensionsmyndigheten ansvarar för. Förutom allmän pension har de flesta som arbetat även en tjänstepension. Många har också ett privat pensionssparande. Aktuell situation Den allmänna pensionen per månad för pensionärer över 60 år i Mölndal var i genomsnitt kr i november Det är något högre än för den genomsnittliga pensionären i Västra Götalands län. Kvinnor har i genomsnitt lägre pension än män, både i Mölndal och i regionen. I Mölndal skiljer det kr mellan den genomsnittliga pensionen för kvinnor respektive män. Skillnaderna kan förklaras med att kvinnodominerade yrken generellt sett är lågavlönade och att äldre kvinnor inte har förvärvsarbetat i samma utsträckning som män. De har även förlorat pensionsgrundande arbetsår i samband med föräldraledighet. Diagram 41: Genomsnittlig allmän pension per månad i kronor för pensionärer över 60 år Män Kvinnor Samtliga Regionen Källa: Pensionsmyndigheten

8 Diagram 42: Andel vårdade i slutenvård (sjukhus) pga. fallskada per inv. över 80 år. Treårsgenomsnitt, Mölndal Kvinnor 80+ Riket Kvinnor 80+ Västra Götaland Kvinnor 80+ Källa: SCB, Patientregistret Mölndal Män 80+ Riket Män 80+ Västra Götaland Män Trygg närmiljö Fallskador Den vanligaste olycksorsaken i Sverige är fallolyckor, och de drabbar i synnerhet äldre. I hela befolkningen orsakar fallolyckor i genomsnitt tre dödsfall per dag, vilket är dubbelt så många som antalet som dör i trafiken. Fallskador bland äldre kan leda till en lång period av återhämtning med behov av vård och annat stöd och med begränsad självständighet som följd. De flesta fallolyckor sker i hemmet och vid rörelse i samma plan, speciellt i de äldsta åldersgrupperna. Kvinnor är mera utsatta än män, bland annat på grund av större benskörhet. Aktuell situation Under nästan hela 2000-talet har andelen 80 år och äldre som vårdats på sjukhus på grund av fallskada varit högre i Mölndal än genomsnittet i Västra Götaland. Efter en topp under åren har en minskning dock skett. Andelen kvinnor som vårdats har kontinuerligt minskat sedan dess och är nu lägre än genomsnittet i både Västra Götaland och riket. Andelen vårdade män har däremot åter ökat under de senaste åren Avstår från att gå ut på grund av rädsla Trygghet i närområdet och i den offentliga miljön har stor betydelse för både trivsel och hälsa. Den här aspekten är viktig för att äldre ska vilja och våga vara både fysiskt och socialt aktiva utanför hemmet. Enkäten Hälsa på lika villkor frågar om det händer att man avstår från att gå ut ensam på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Diagram 43: Andel (%) som avstår från att gå ut på grund av rädsla Män Kvinnor Samtliga Aktuell situation Generellt är andelen kvinnor som uppger att det händer att de avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla betydligt högre än andelen män. De äldsta kvinnorna (65-84 år) är tillsammans med de yngsta (16-29 år) mest utsatta. Även bland männen är det de äldsta som avstår från att gå ut på grund av rädsla. (Se även kapitel 2.) Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor 2011

9 Befolkningen Reflektera gärna! Befolkningens hälsa och välfärd är ett resultat av många skilda faktorer. Livsvillkor och levnadsvanor hos den enskilda individen påverkar möjligheterna till en god hälsa. Det gör också samhälleliga förutsättningar såsom arbetsmarknad, infrastruktur och sjukvård. Både offentliga insatser och insatser från den privata och frivilliga sektorn har betydelse. För att bevara och förbättra hälsoläget i Mölndals stad krävs ett fortsatt långsiktigt och strategiskt arbete av alla berörda parter. Stämmer bilden? Stämmer resultaten överens med din bild av välfärd och hälsa i Mölndal? Vilket/vilka fokusområden anser du är viktigast att arbeta med? Vilka indikatorer kan du och den verksamhet där du är aktiv vara med och påverka? På vilka arenor är det viktigt för kommunen att bedriva arbete för att förbättra hälsan i befolkningen? Arbetar Mölndals stad generellt sett främjande och förebyggande eller genomförs insatserna i sena skeden, när destruktiva vanor, beteenden och mönster redan har uppstått? Hur kan du bidra till att Välfärdsbokslut 2011 sprids och används som ett underlag för planering och beslut? Idéer och tankar? Har du idéer och tankar kring Välfärdsbokslutet? Har uppgifterna skapat nyfikenhet på mera fakta? Hör gärna av dig! Folkhälsoplaneraren, Mölndal stad tel

10

11 Referenser Källor finns angivna löpande intill varje diagram och tabell. Fakta och övriga uppgifter till rapportens olika kapitel har hämtats från: Centrala Barnhälsovården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Folktandvården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Folkhälsopolitisk rapport 2010, Framtidens folkhälsa allas ansvar, Statens folkhälsoinstitut (R2010:16) Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011, Västra Götalandsregionen (2011) Skolhälsovårdens hälsosamtal åk 8, inom ramen för medverkan i Statens folkhälsoinstituts pilotprojektet Elevhälsoenkäten, Ungdomsenkäten Läget?, Mölndals stad 2007 och 2011 Registerdata har hämtats från: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Skolverket Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån

12 Mölndals stad Folkhälsorådet molndal.se