Välfärdsbokslut Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet"

Transkript

1 Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet

2

3 Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildning Inkomst Barnfattigdom Arbetslöshet Utländsk bakgrund Ohälsotal 1.2 Allmänt hälsotillstånd Medelålder och medellivslängd Självskattad hälsa Nedsatt välbefinnande 2 Delaktighet, inflytande och gemenskap 2.1 Delaktighet i samhället och social gemenskap Valdeltagande Socialt deltagande Trygghet i den offentliga miljön Tillit Kränkande behandling 2.1.6Tankar på självmord 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 3.1 Villkor för föräldraskap Fördelning av föräldraledighet Deltagande i föräldragrupper Andel barn i förskola Barns tandhälsa 3.2 Tillhörighet och trivsel Barn och ungas trivsel i skolan Psykisk hälsa bland unga Andel elever som uppnår målen i år Ungas framtidstro 4 Goda levnadsvanor 4.1 Fysisk aktitet Fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag 4.2 Matvanor Konsumtion av frukt och grönsaker 4.3 Tobak Använder tobak dagligen Tobak bland ungdomar Rökning bland gravida 4.4 Alkohol Frekvent berusningsdrickande vuxna Ungdomars alkoholkonsumtion 4.5 Livsstilssjukdomar Övervikt och fetma Lungcancer KOL - Kronisk obstruktiv lungsjukdom Hjärtinfarkt 5 Åldrande med livskvalitet 5.1 Vitalitet och aktiv livsstil Socialt deltagande Nedsatt välbefinnande Hemtjänst Pension 5.2 Trygg närmiljö Fallskador Avstår från att gå ut på grund av rädsla Reflektera gärna! Karta över prognosområden Referenser

4 Inledning Definition av hälsa: Hälsa är att må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna klara sina personliga livsmål. Vår vision: Mölndalsbor i alla åldrar känner trygghet i sin vardag, ingår i en gemenskap där de blir sedda och bekräftade och har möjlighet att leva ett liv med meningsfullt innehåll och framtidstro. Mölndalsbor i alla åldrar har förutsättningar, kunskap och förmåga att göra hälsosamma val och etablera goda levnadsvanor. Gott liv i Mölndal! MÅL OCH INRIKTNING FÖR FOLKHÄLSOARBETET Gott liv i Mölndal Vision, fyra fokusområden och inriktningsmål fastställdes av kommunstyrelsen 2009 och finns beskrivna i skriften Gott liv i Mölndal. 1 Detta är ett välfärdsbokslut en sammanställning av siffror och fakta som tillsammans ger en bild av mölndalsbornas levnadsvillkor och hälsa. Sammanställningen lyfter fram faktorer som har betydelse för både hälsan i stort och för hur den fördelas i befolkningen. Syftet med välfärdsbokslutet är att ge stöd i planering och i beslut om till exempel fördelning av resurser. Välfärdsbokslut som görs regelbundet kan ge en bild av utvecklingen över tid. Rapporten består av fem kapitel, ett för vart och ett av de fokusområden som är prioriterade i folkhälsoarbetet. Därutöver finns ett avsnitt om Förutsättningar för god hälsa på lika villkor. I varje kapitel presenteras indikatorer, fakta och statistik. Indikatorerna är kopplade till de mål som finns för varje fokusområde. De fyra fokusområdena är: Delaktighet, inflytande och gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Hel rapport och delar Välfärdsbokslutet finns i en fullständig version med alla fem kapitel. Varje kapitel finns också som en självständig rapport för tillfällen då det passar bättre. Till kapitel 1 finns en förklarande karta sist i rapporten. Materialet finns att hämta på stadens hemsida (www.molndal.se). Källor och referenser Uppgifterna i rapporten kommer dels från olika offentliga register och myndigheter, till exempel Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Skolverket, dels från enkäter genomförda bland ungdomar och vuxna. Enstaka uppgifter bör tolkas med viss försiktighet. Vid jämförelser över tid bör fokus vara på att se trender och mönster snarare än mindre förändringar. Mera information Sammanställningen är gjord vintern 2011/2012 av Maria Karlsson och Linn Malmer, båda folkhälsovetare samt Hillevi Funck, folkhälsoplanerare inom kommunledningskontoret, Mölndals stad. Vi svarar gärna på frågor om materialet.

5 Sammanfattning Förutsättningar för god hälsa på lika villkor I Mölndal är utbildningsnivån, medianinkomsten, medellivslängden och den självskattade hälsan hög i jämförelse med länet och riket. Arbetslöshet och ohälsotal är samtidigt lägre, men det finns skillnader mellan olika områden inom staden och mellan kvinnor och mäns villkor. En av de mest ekonomiskt utsatta grupperna är ensamstående kvinnor med hemmavarande barn. Delaktighet, inflytande och gemenskap En majoritet av mölndalsborna är socialt aktiva och valdeltagandet är högt. Samtidigt anger 15 procent ett lågt socialt deltagande. Detta är vanligast bland äldre över 65 år. Många ensamstående män och även unga män saknar emotionellt stöd. Nästan en fjärdedel av befolkningen har svårt att lita på andra. Detta gäller framför allt kvinnor, dels de unga, år, dels de äldre över 65 år. Trygga och goda uppväxtvillkor Fler pappor än genomsnittet i riket tar ut föräldradagar. En majoritet av ungdomarna i åk 8 trivs bra eller mycket bra i skolan. Andelen som uppnår målen i alla ämnen i åk 9 varierar mellan skolorna i staden. Det är fler flickor än pojkar som uppnår målen samtidigt som det är fler pojkar än flickor som känner sig förväntansfulla inför framtiden. Flickorna uppger psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. Goda levnadsvanor En majoritet av mölndalsborna är fysiskt aktiva. Samtidigt är mer än varannan man överviktig och många 14-åringarna når inte upp till rekommenderad mängd fysisk aktivitet per dag. Vi är tobaksfria i högre utsträckning än genomsnittet i länet och rökningen har minskat bland både kvinnor och män. Berusningsdrickandet är vanligare bland män än bland kvinnor och högst i åldrarna år. Bland ungdomar har andelen som aldrig druckit alkohol eller varit berusade ökat och färre blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Åldrande med livskvalitet Många äldre har högre allmän pension än genomsnittet i regionen. En lägre andel äldre än i riket och länet har hemtjänst. Andelen kvinnor som vårdats på sjukhus på grund av fallskada har minskat, samtidigt som fallskadorna har ökat något bland männen. Runt 12 procent i gruppen över 65 år har ett nedsatt välbefinnande. Bland de äldre uppger 37 procent ett lågt socialt deltagande och många uppger att de har avstått från att gå ut på grund av rädsla. Reflektera gärna! Sist i rapporten finns frågor som stöd för reflektion och diskussion.

6 5. Åldrande med livskvalitet Mål: Förutsättningar ska finnas för äldre att bibehålla vitalitet, hälsa och en aktiv livsstil långt upp i åren Boendet och den fysiska miljön i närområdet ska ge inre trygghet och underlätta ett självständigt liv Att behålla hälsa och vitalitet långt upp i åren innebär livskvalitet för den enskilde och ett åldrande med en meningsfull tillvaro. Fyra faktorer lyfts fram som särskilt viktiga för äldres hälsa och välbefinnande; Regelbunden fysisk aktivitet, Bra matvanor, Goda sociala kontakter och Känslan av att vara behövd. Betydelsefullt är också att förebygga olycksfall och att stödja anhöriga som vårdar och hjälper närstående. INDIKATORER kopplade till målen: Vitalitet och aktiv livsstil: Socialt deltagande Nedsatt välbefinnande Hemtjänst Pension Trygg närmiljö: Fallskador Avstår från att gå ut på grund av rädsla 5.1. Vitalitet och aktiv livsstil Diagram 40; Andel (%) med lågt socialt deltagande. Siffrorna gäller för Mölnldal, Härryda och Partille Män Kvinnor Samtliga Källa: Hälsa på lika villkor Socialt deltagande Den sociala aktiviteten minskar med stigande ålder och ibland även viljan att knyta nya kontakter. I åldrarna år är det 37 procent som inte deltagit i någon eller endast i en typ av de angivna sociala aktiviteterna det senaste året 1. Detta är en betydligt högre andel än bland yngre och medelålders. Det är främst män över 65 år som inte har deltagit i någon aktivitet. Det oorganiserade umgänget med ett fåtal vänner eller släktingar ingår inte i statistiken. Stadens seniorbesökare har tillsammans med Fallpreventionsteamet sedan 2009 gjort förebyggande hembesökt hos drygt personer, 80 år och äldre, som inte har stöd från kommunen. Besöken förmedlar bilden av att de allra flesta av dessa äldre är vitala och mycket aktiva med stabila sociala nätverk av barn och släktingar, men också av vänner och grannar. (Se även kapitel 2.) Nedsatt välbefinnande I gruppen år upplever 12 procent nedsatt välbefinnande. Kvinnorna endast något mer än männen. I regionen uppger äldre som har låg inkomst och som saknar kontantmarginal mera nedsatt välbefinnande än äldre med god inkomst. Vidare är äldre kvinnor med ursprung utanför Europa en av de mest utsatta grupperna. 30 procent anger nedsatt välbefinnande.jämfört med 15 procent i motsvarande grupp män. (Se även kapitel 2.) 1 Med lågt socialt deltagande menas att ha deltagit i endast en eller ingen av nedanstående typer av aktiviteter de senaste 12 månaderna. Studiecirkel/kurs på din arbetsplats, Studiecirkel/kurs på din fritid, fackföreningsmöte, I annat föreningsmöte, teater/bio, konstutställning, kyrkan, sporttillställning, skrivit insändare i tidning/tidskrift, demonstration av något slag, offentlig tillställning t.ex. nattklubb, danstillställning eller liknande, större släktsammankomst, privat fest hos någon.

7 5.2.1 Hemtjänst Att ha hemtjänst är en indikator på att inte själv klara vardagens sysslor. Samtidigt innebär hemtjänst en möjlighet till fortsatt självständigt liv och att bo kvar i hemmet. Hemtjänst är en form av bistånd som kommunerna beviljar till den som inte kan få sina behov tillgodosedda på annat sätt. I Mölndals stad är hemtjänsten uppdelad i personlig omvårdnad och service. Personlig omvårdnad kan till exempel vara att få hjälp med personlig hygien eller promenader. Service kan vara tvätt, städ, inköp av varor och leverans av mat. Aktuell situation I januari 2012 hade 8 procent i åldersgruppen 65 år och äldre hemtjänst. Detta innebär cirka 780 personer av totalt personer i åldersgruppen. Motsvarande andel i åldersgruppen 80 år och äldre var 21 procent, vilket innabär cirka 580 personer. Andelarna är beräknade utifrån uppgifter från Vård och Omsorg i Mölndal samt befolkningsmängden den 1 november Som jämförelse hade 11 procent i åldersgruppen 65 år och äldre i Västra Götaland hemtjänst i oktober (Källa: Socialstyrelsen, SCB) Pension Den ekonomiska situationen har under hela livet betydelse för hur vardagens möjligheter och begränsningar ser ut. Efter pensionsåldern ser villkoren olika ut för olika grupper. Den allmänna pensionen är den statliga pension som Pensionsmyndigheten ansvarar för. Förutom allmän pension har de flesta som arbetat även en tjänstepension. Många har också ett privat pensionssparande. Aktuell situation Den allmänna pensionen per månad för pensionärer över 60 år i Mölndal var i genomsnitt kr i november Det är något högre än för den genomsnittliga pensionären i Västra Götalands län. Kvinnor har i genomsnitt lägre pension än män, både i Mölndal och i regionen. I Mölndal skiljer det kr mellan den genomsnittliga pensionen för kvinnor respektive män. Skillnaderna kan förklaras med att kvinnodominerade yrken generellt sett är lågavlönade och att äldre kvinnor inte har förvärvsarbetat i samma utsträckning som män. De har även förlorat pensionsgrundande arbetsår i samband med föräldraledighet. Diagram 41: Genomsnittlig allmän pension per månad i kronor för pensionärer över 60 år Män Kvinnor Samtliga Regionen Källa: Pensionsmyndigheten

8 Diagram 42: Andel vårdade i slutenvård (sjukhus) pga. fallskada per inv. över 80 år. Treårsgenomsnitt, Mölndal Kvinnor 80+ Riket Kvinnor 80+ Västra Götaland Kvinnor 80+ Källa: SCB, Patientregistret Mölndal Män 80+ Riket Män 80+ Västra Götaland Män Trygg närmiljö Fallskador Den vanligaste olycksorsaken i Sverige är fallolyckor, och de drabbar i synnerhet äldre. I hela befolkningen orsakar fallolyckor i genomsnitt tre dödsfall per dag, vilket är dubbelt så många som antalet som dör i trafiken. Fallskador bland äldre kan leda till en lång period av återhämtning med behov av vård och annat stöd och med begränsad självständighet som följd. De flesta fallolyckor sker i hemmet och vid rörelse i samma plan, speciellt i de äldsta åldersgrupperna. Kvinnor är mera utsatta än män, bland annat på grund av större benskörhet. Aktuell situation Under nästan hela 2000-talet har andelen 80 år och äldre som vårdats på sjukhus på grund av fallskada varit högre i Mölndal än genomsnittet i Västra Götaland. Efter en topp under åren har en minskning dock skett. Andelen kvinnor som vårdats har kontinuerligt minskat sedan dess och är nu lägre än genomsnittet i både Västra Götaland och riket. Andelen vårdade män har däremot åter ökat under de senaste åren Avstår från att gå ut på grund av rädsla Trygghet i närområdet och i den offentliga miljön har stor betydelse för både trivsel och hälsa. Den här aspekten är viktig för att äldre ska vilja och våga vara både fysiskt och socialt aktiva utanför hemmet. Enkäten Hälsa på lika villkor frågar om det händer att man avstår från att gå ut ensam på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Diagram 43: Andel (%) som avstår från att gå ut på grund av rädsla Män Kvinnor Samtliga Aktuell situation Generellt är andelen kvinnor som uppger att det händer att de avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla betydligt högre än andelen män. De äldsta kvinnorna (65-84 år) är tillsammans med de yngsta (16-29 år) mest utsatta. Även bland männen är det de äldsta som avstår från att gå ut på grund av rädsla. (Se även kapitel 2.) Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor 2011

9 Befolkningen Reflektera gärna! Befolkningens hälsa och välfärd är ett resultat av många skilda faktorer. Livsvillkor och levnadsvanor hos den enskilda individen påverkar möjligheterna till en god hälsa. Det gör också samhälleliga förutsättningar såsom arbetsmarknad, infrastruktur och sjukvård. Både offentliga insatser och insatser från den privata och frivilliga sektorn har betydelse. För att bevara och förbättra hälsoläget i Mölndals stad krävs ett fortsatt långsiktigt och strategiskt arbete av alla berörda parter. Stämmer bilden? Stämmer resultaten överens med din bild av välfärd och hälsa i Mölndal? Vilket/vilka fokusområden anser du är viktigast att arbeta med? Vilka indikatorer kan du och den verksamhet där du är aktiv vara med och påverka? På vilka arenor är det viktigt för kommunen att bedriva arbete för att förbättra hälsan i befolkningen? Arbetar Mölndals stad generellt sett främjande och förebyggande eller genomförs insatserna i sena skeden, när destruktiva vanor, beteenden och mönster redan har uppstått? Hur kan du bidra till att Välfärdsbokslut 2011 sprids och används som ett underlag för planering och beslut? Idéer och tankar? Har du idéer och tankar kring Välfärdsbokslutet? Har uppgifterna skapat nyfikenhet på mera fakta? Hör gärna av dig! Folkhälsoplaneraren, Mölndal stad tel

10

11 Referenser Källor finns angivna löpande intill varje diagram och tabell. Fakta och övriga uppgifter till rapportens olika kapitel har hämtats från: Centrala Barnhälsovården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Folktandvården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Folkhälsopolitisk rapport 2010, Framtidens folkhälsa allas ansvar, Statens folkhälsoinstitut (R2010:16) Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011, Västra Götalandsregionen (2011) Skolhälsovårdens hälsosamtal åk 8, inom ramen för medverkan i Statens folkhälsoinstituts pilotprojektet Elevhälsoenkäten, Ungdomsenkäten Läget?, Mölndals stad 2007 och 2011 Registerdata har hämtats från: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Skolverket Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån

12 Mölndals stad Folkhälsorådet molndal.se

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Mölndals stad Välfärdsbokslut 2011. Fullständig version

Mölndals stad Välfärdsbokslut 2011. Fullständig version Mölndals stad Välfärdsbokslut 211 Fullständig version Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9 Antagen av kommunfullmäktige 6, 12 februari 214 1 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt... 5 Koppling till kommuns mål... 5 Statistiska källor... 5 Sammanfattning...

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 - en beskrivning av folkhälsoutvecklingen i Härryda kommun Folkhälsorådet INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 RESULTATREDOVISNING 5 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Välfärdsredovisning 2007

Välfärdsredovisning 2007 ÖSTERSUNDS KOMMUN Välfärdsredovisning 07 Östersunds kommun FÖRORD...1 SAMMANFATTNING...2 BAKGRUND...4 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet...4 Östersunds kommuns inriktning på folkhälsoarbetet...4

Läs mer

Folkhälsoprofil 2013. Reviderad oktober 2013 Folkhälsoplanerare Gert Johansson

Folkhälsoprofil 2013. Reviderad oktober 2013 Folkhälsoplanerare Gert Johansson Folkhälsoprofil 2013 Reviderad oktober 2013 Folkhälsoplanerare Gert Johansson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Folkhälsoprofil 2013... 3 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 3 3. Livsvillkor

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete En god hälsa på lika villkor s. 3 Folkhälsorådet i Härryda kommun s. 3 Folkhälsoinsatser 2015 s. 4 1 s. 4 Alla Härrydabor har

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Hälsoatlas 2013 Ale kommun

Hälsoatlas 2013 Ale kommun Hälsoatlas 2013 Ale kommun Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. En god folkhälsa bör således innebära att hälsan

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN. Välfärdsredovisning 2012

STRÖMSTADS KOMMUN. Välfärdsredovisning 2012 STRÖMSTADS KOMMUN Välfärdsredovisning 212 2 Framtagen i Utvecklingsenheten av Johanna Jonsson April 213 Innehållsförteckning Inledning 4 Sammanfattning 5 Den sociala dimensionen 6 Jämlika och jämställda

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation

Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation Vald kommun: Variation Variation bland bland Rikets kommuner kommuner Kön/Totalt Område Nummer Kortnamn Värde Felmarginal värde Min - Max Värde Felmarginal Min - Max Hälsan i befolkningen 2 72 2,9 73 6-82

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hälsans. och arv hälsan.

Hälsans. och arv hälsan. Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer