Öppna jämförelser Folkhälsa 2019

Transkript

1 Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Lysekils kommun Medellivslängd Självskattad hälsa Hjärtinfarkter Äldres fallskador Daglig rökning Stillasittande Avstår från att gå ut Gymnasiebehörighet Arbetslöshet samt länkar till mer material och SKL:s verktygslåda

2 Syfte Indikatorer för folkhälsa Syftet med kommunrapporten är att, utifrån ett urval av centrala indikatorer från Öppna jämförelser folkhälsa 2019 (ÖJ), ge kommunen ett bra och lättillgängligt underlag för analyser och utveckling av folkhälsan. Diagrammen i rapporten kan användas direkt för att presentera den egna kommunens resultat, men kan också fritt användas för att sätta ihop en egen presentation. Samtliga diagram och bilder från ÖJ folkhälsa finns i färdiga bildspel i SKL:s Verktygslådan för stöd till kommunikation och analys av resultaten. Källor ÖJ folkhälsa baseras på statistik från en mängd olika datakällor och finns tillgänglig i kommun- och landstingsdatabasen Kolada. Statistiken i den här kommunrapporten bygger på ett urval av dessa indikatorer (9 stycken) som visar utvecklingen för olika hälsoutfall, men även bakomliggande faktorer som påverkar hälsan, såsom livsvillkor och levnadsförhållanden samt levnadsvanor. Indikatorerna syftar till att ge en sammanfattande och övergripande bild av folkhälsoläget i na. Jämförelsereferenser Inledningsvis visas resultaten för alla de 9 indikatorerna uppdelat för kvinnor och män. Diagrammen visar totalresultaten för kommunen för vardera indikatorn tillsammans med resultatet för länet/regionen, riket samt ett genomsnitt för med liknande socioekonomisk struktur*. Det lägsta och det högsta värdet bland rikets finns också med för att visa på spridningen i landet. Samtliga resultat finns könsuppdelade i Kolada.se för fördjupade analyser. Observera att indikatorn stillasittande saknar data för uppdelning på kön samt för tidigare år före * I Kolada återfinns för varje kommun ett index avseende med liknande socioekonomiska förutsättningar. Detta index är beräknat utifrån nio variabler; nämligen andelen öppet arbetslösa (18-64 år), ohälsotalet (sjukdagar per invånare), andelen förvärvsarbetande (20-64 år), mediannettoinkomst (20 år +), andelen invånare med eftergymnasial utbildning (25-64 år), andelen elever behöriga till gymnasieskola, andelen invånare födda utanför EU/EFTA, andelen unga (0-19 år) samt andelen äldre (65 år +).

3 Översikt För att ge en helhetsbild av folkhälsa i na presenteras här 9 av de 39 indikatorerna som finns redovisade i ÖJ folkhälsa Förutom indikatorerna för kommunen som helhet presenteras även motsvarande resultat uppdelat på kvinnor och män. 67% 74% 71% Färgerna visar hur resultaten i kommunen förhåller sig till övriga (rangordning). De bästa resultaten får grön färg, de sämsta får röd färg och de i mitten får gul färg. 3,7% 2,8% 84,2 79,2 3,3% 10,0% 9,0% 11,0% OBS! Tänk på att färgsättningen visar om man har bra eller dåliga resultat jämfört med andra. Den talar inte om ifall resultaten är bra eller dåliga. Man kan ha dåliga resultat jämfört med andra, vilket ger röd färg, trots att resultatet egentligen är bra (och vice versa). I de fall som resultat saknas visas inget värde och ingen färg. 78,1% 82,2% 86,3% 12% 27% 40% 37%

4 Ålder Hur ska diagrammen tolkas? Linjen med färglagda runda brytpunkter visar resultatet för kommunen som helhet. Färgerna visar om resultatet ligger bättre, sämre eller i mitten i jämförelse med andra s resultat (rangordning) ett givet år. Grön färg betyder att kommunvärdet på indikatorn hör till de 25 procent av na med bäst värde i förhållande till de andra na. Röd färg får de 25 procent av na med sämst värde i förhållande till de andra na, och gul färg får de 50 procent av na som ligger mitt emellan Återstående medellivslängd vid födseln för kvinnor i Sundbybergs stad 84,0 83,8 83,8 83,2 83,3 83,5 83,5 83,5 82,8 82,5 81,6 81,5 I diagrammen finns även en tunn vit linje som representerar resultat för samtliga i länet samt en tjockare vit linje som representerar resultatet för riket. Den grå ytan representerar spridningen mellan landets ytans undre gräns representerar kommunen med lägst resultat och ytans övre gräns kommunen med högst resultat. Antal redovisade år varierar mellan indikatorerna och resultat presenteras för de år där det är möjligt. I de fall där resultat saknas utgår brytpunkten. För att skapa en visuell jämförbarhet mellan de nio indikatorerna är skalan på x- axeln densamma i samtliga diagram. Tidsaxeln visar genomgående tidsperioden , oavsett om det finns årsvärden eller ej. Presentation av statistik utgår ofta från att län/regioner eller är jämförbara, som om alla hade lika förutsättningar. Många indikatorer och resultat inom folkhälsa har dock ett starkt samband med socioekonomiska faktorer såsom utbildningsnivå och inkomst. Det är därför viktigt att beakta strukturella och organisatoriska olikheter när man tolkar resultaten. Som information, och som stöd till tolkning av resultatet, visas därför med grå runda brytpunkter det genomsnittliga resultatet för de som hade en liknande socioekonomisk struktur år Djupare analyser om orsaker förutsätter kunskap om de lokala och regionala omständigheterna och vad som redan görs. Här är det verksamhetens företrädare som har de bästa förutsättningarna att tolka och värdera sina resultat.

5 Ålder Medellivslängd för kvinnor 88 Återstående medellivslängd vid födseln för kvinnor i Lysekils kommun Medellivslängden är ett beräknat mått på antal återstående levnadsår vid födseln. Medellivslängden ökar i alla regioner, samtidigt som skillnaderna ökar mellan kvinnor med olika utbildningsbakgrund (används som indikator på socioekonomisk grupp) ,0 83,1 82,7 82,3 83,4 82,9 83,2 84,2 84,8 84,4 84,8 84, ,2 78 Skillnaderna är större på kommunnivå. År varierade medellivslängden bland kvinnor i olika mellan 79,7 år och 86,0 år Indikator i Kolada: N00925 Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år

6 Ålder Medellivslängd för män 88 Återstående medellivslängd vid födseln för män i Lysekils kommun Medellivslängden är ett beräknat mått på levnadsår vid födseln. Medellivslängden ökar i alla regioner, samtidigt som skillnaderna ökar mellan män med olika utbildningsbakgrund (används som indikator på socioekonomisk grupp) , ,6 78,9 79,1 79,2 79,5 79,5 79,2 78,8 79,5 79,9 79,5 79,2 Skillnaderna är större på kommunnivå. År varierade medellivslängden bland män mellan 75,8 och 84,0 år Indikator i Kolada: N00923 Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år 72 70

7 Andel (%) Självskattad hälsa Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd i Lysekils kommun Självskattat allmänt hälsotillstånd är en indikator som visar hur människor uppfattar sin egen hälsa. Måttet har visat sig vara robust och kopplat till en rad olika typer av hälsotillstånd, men också till dödlighet. Här redovisas hur stor andel som svarat Mycket bra eller Bra på frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?. 67% 74% ,0 66,0 66,0 67,8 70,0 69,0 69,0 69,6 70,0 70,0 71,0 71% Den självskattade hälsan i befolkningen är fortsatt god, men det finns stora skillnader mellan na. Under varierade andelen som skattade sin hälsa som bra eller mycket bra i na bland kvinnor mellan 5180 procent och bland män mellan 5789 procent. Indikator i Kolada: U01405 Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd kommun, andel (%)

8 Antal per invånare Hjärtinfarkt 220,0 Incidens av hjärtinfarkter år i Lysekils kommun Indikatorn hjärtinfarkt visar antalet insjuknade i hjärtinfarkt per invånare år. OBS! Annat åldersintervall än de resultat som redovisas i rapport ÖJ folkhälsa (15 år och äldre). Insjuknande i hjärtinfarkt varierar avsevärt mellan na, och män med kort utbildning drabbas oftare En minskning i antalet insjuknanden förekommer i alla utbildningsgrupper men fortfarande drabbas flest män med förgymnasial utbildning. Skillnaderna mellan na är stora. Antal insjuknade skiljer sig totalt med 723 fall per invånare år mellan de som har högst respektive lägst värde. Motsvarande skillnader bland män är 853 fall och bland kvinnor 816 fall. Indikator i Kolada: U01415 Incidens av hjärtinfarkter år kommun, antal/ inv

9 Antal per invånare Fallskador bland äldre Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, i Lysekils kommun Indikatorn visar det genomsnittliga antalet slutenvårdstillfällen till följd av fallolyckor , bland individer 65 år och äldre per invånare Andelen fallskador bland äldre minskar bland kvinnor i de flesta regionerna, men är fortfarande vanligare bland kvinnor än bland män, samt i grupper med kort utbildning. Fallskadorna varierar stort i na. Under år inträffade bland kvinnor mellan och bland män per invånare. Indikator i Kolada: U20462 Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal/ inv

10 Andel (%) Behörighet till gymnasiet Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram i Lysekils kommun Indikatorn behörighet till gymnasiet mäter behörighet till ett yrkesprogram. Det beror på att dessa program har lägst behörighetskrav, det vill säga nivån indikerar behörighet till gymnasiet ,4 95,6 88,6 92,8 94,0 92,5 91,8 87,8 80,7 81,3 90,6 84,3 82,2 86,3% 78,1% 60 82,2% 40 Gymnasiebehörighet och hur många som går ut gymnasiet varierar avsevärt mellan. År 2018 varierade andelen bland flickor mellan 50 och 100 procent, bland pojkar mellan 56 och 100. I den fjärdedelen av med lägst andel elever med behörighet, är variationen 5178 procent. Motsvarande intervall i fjärdedelen med högst resultat är 8796 procent. Indikator i Kolada: N15428 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 20 0

11 Andel (%) av befolkningen Långtidsarbetslöshet Långtidsarbetslöshet år i Lysekils kommun Måttet på långtidsarbetslöshet utgörs av andelen av befolkningen i åldern år som i minst 6 månader varit öppet arbetslösa eller i ett program med aktivitetsstöd Andelen långtidsarbetslösa ligger oförändrat på 4 procent i riket, men med stora skillnader mellan ,8% 3,7% 6 3,3% 5 4 År 2018 uppgick skillnaden bland kvinnor till mellan 1,0 och 9,8 och bland män till mellan 1,2 och 9,4. år. I drygt hälften av na har långtidsarbetslösheten ökat något, men det är relativt små skillnader mellan mätperioderna, förutom i 45 där försämringen uppgår till mellan 1 och 3 procentenheter. Indikator i Kolada: N00955 Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef ,3 3,4 3,3 3,1 2,7 2,6 2,5 2,3 2,3 2,0 2,1 1,6 1,1

12 Andel (%) Avstått från att gå ut ensam Indikatorn visar andelen individer år som uppger att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade Invånare år som avstår från att gå ut ensam i Lysekils kommun 50 40% 12% 40 27% 30 27,0 Fler avstår från att gå ut ensamma, särskilt kvinnor. Stora skillnader mellan olika regioner, och grupper. De stora regionala skillnaderna avspeglar sig även på na. Där varierar andelen mellan 6 och 39 procent, sammantaget bland kvinnor och män under år ,5 23,0 Indikator i Kolada: U01420 Invånare år som avstår från att gå ut ensam kommun, andel (%) 0

13 Andel (%) Daglig rökning Invånare år som röker dagligen i Lysekils kommun Indikatorn daglig rökning visar andelen individer, 1684 år, som uppger daglig rökning i folkhälsoenkäter riktade till befolkningen ,0% 11, ,0 15,0 15,0 14,3 10,0% 12, ,0 11,0 10,8 10,0 10,0 10,0 Rökningen minskar i de flesta regioner, men det finns fortsatt stora skillnader mellan. Rökning har också en fortsatt tydlig koppling till socioekonomi. Skillnader i andelen som röker dagligen ses även mellan. Bland kvinnor var variationen mellan 1 och 18 procent och bland män 1 och 15 procent. 5 Indikator i Kolada: U01402 Invånare år som röker dagligen, andel (%) 0

14 Andel (%) Stillasittande Stillasittande i Lysekils kommun Indikatorn stillasittande visar andelen som sitter 7 timmar eller mer av den vakna tiden. Uppgifterna kommer från folkhälsoenkäten ( Hälsa på lika villkor) som riktar sig till befolkningen. För närvarande finns endast data avseende 2018 tillgängligt. Likaså saknas data uppdelat på kön % Stillasittande är vanligare bland unga och i gruppen med eftergymnasial utbildning, jämfört med gruppen med förgymnasial utbildning. Samtidigt är andelen fysiskt aktiva också störst bland unga och i gruppen med eftergymnasial utbildning. De finns stora skillnader mellan na. Det skiljer 33 procentenheter mellan kommunen med minst andel (26 procent) och den med störst andel stillasittande (59 procent), Indikator i Kolada: U01425 Stillastittande, andel (%)

15 Skillnader i hälsa - utdrag från ÖJ folkhälsa 2019 Befolkningen i Sverige har fått bättre hälsa, men de stora socioekonomiska skillnaderna i hälsa kvarstår oavsett ålder och kön. Vissa socioekonomiska skillnader har också ökat över tid. Grupper med låg socioekonomisk position lever i genomsnitt kortare och har större ohälsa, än de med högre socioekonomisk position. Socioekonomi kan fångas på flera sätt och i den här rapporten används utbildningsbakgrund. Det är ofta större skillnader mellan olika socioekonomiska grupper än mellan könen, exempelvis förväntas eftergymnasialt utbildade kvinnor och män leva 6 år längre än de med förgymnasial utbildning. Det är också större skillnader inom en region än mellan regioner. När resultaten relateras till socioekonomiska förhållanden på lokal och regional nivå, så finns det ofta större skillnader inom en region än mellan regioner, vilket också blir tydligt i kommunjämförelserna. De socioekonomiska skillnaderna slår igenom på många indikatorer, inte bara livslängd och självskattad hälsa, exempelvis: - Fetma - Fallskador bland äldre - Andelen gymnasiebehöriga elever och elever som slutför sin gymnasieutbildning. - Långtidsarbetslöshet respektive långvarigt ekonomiskt bistånd - Avstår att gå ut respektive tillit till andra - Stillasittande rep. fysisk aktivitet - Daglig rökning

16 Här hittar du allt material 1. Börja här - Öppna jämförelse folkhälsa 2019 Paketerad rapport med allt samlat: forskning, resultat för 39 indikatorer som speglar hälsoutfall men också bakomliggande faktorer som påverkar hälsan, exempelvis utbildning och sysselsättning men också levnadsvanor, samt möjliga förslag på förbättringsområden Faktablad om ÖJ folkhälsa 2019 till kommun- och regionledningar 4 sidor kortfattad information Kommunrapporter, dvs den här rapporten, kan fås som som bildspel eller dokument (pdf) 2. Fortsätt med egna jämförelser i Kolada direktlänk till ÖJ Folkhälsa för Kommuner, Regioner Skillnader mellan kön Jämför med med riket, länet, Egna resultat liknande socioekonomi Egen utveckling över tid Visa på karta, analysera mera se lathundar/filmer 2a. Under tiden ta hjälp av SKL:s verktygslåda för ÖJ folkhälsa Sparar tid bl.a. färdiga presentationer du kan utgå ifrån Hjälper till med systematik - tips, inspiration och vägledning, inom framförallt analys och kommunikation men även generellt stöd inom åtgärder och planering Generella mallar och material som kan användas modifieras som du vill ha det 3. Fördjupad kunskap samt ytterligare analyser - Folkhälsomyndigheten Folkhälsans utveckling när du vill veta mer om skillnader mellan olika grupper: kön, ålder, socioekonomi, utlandsfödda samt för olika regioner och trender över tid Interaktiva faktablad för ytterligare bakgrundsfakta eller hälsodata som komplement till dina egna presentationer För ytterligare analyser använd Statistikdatabaser eller visualiseringar i Folkhälsostudio 4. Fördjupad tolkning med den Sociala kompassen Kommunrapporten visar som stöd till tolkning av resultatet, brytpunkter för det genomsnittliga resultatet för med liknande socioekonomisk struktur. De indikatorer som ligger till grund för socioekonomisk likhet kommer från Statisticons Sociala kompass som visuellt samlar med likartade socioekonomiska egenskaper. Som ett komplement till föreliggande kommunrapport har respektive indikator visualiserats med hjälp av den sociala kompassen som hittar i anslutning till denna rapport på Här finns ytterligare information om metoden bakom visualiseringen.

17 Kontaktuppgifter SKL Statisticon Telefon: Telefon: E-post: E-post: Kontakta oss gärna!