Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå"

Carl-Johan Ström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5.

2 Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika, doping, överdrivet spelande 12. Psykisk hälsa (Regionalt mål från Västerbottens Läns Landsting)

3 Nulägesanalys Hur ser det ut idag

4 forts. Nulägesanalys Bibehålla det arbete som vi har idag Nämnderna måste analysera resultat och vilka steg som ev. behöver tas. Totalt 26 indikatorer med fördelningen 14/26 positiv utveckling 6/26 oförändrad utveckling 6/26 Negativ utveckling

5 Utvärdering Umeå kommuns folkhälsa Positiv utveckling Valdeltagandet i Umeå har ökat de tre senaste valen. Jämställdheten i kommunfullmäktige har förbättrats genom att fler kvinnor valts in och gapet mellan andel män och andel kvinnor har minskat. Arbetslösheten har minskat de senaste tre åren. Medelinkomsten för både kvinnor och män har ökat kontinuerligt. Männen har ökat sin andel av antalet föräldradagar. Jämställdheten har även förbättras vad gäller vård av sjuka barn. Andelen med högre utbildning har ökat sedan Andelen överviktiga (som ej räknas till fetma) i Umeå har minskat sedan Antalet ohälsodagar har minskat med 20 procent sedan Barnfattigdomen har minskat i Umeå sedan procent av eleverna har minst godkänt betyg i alla ämnen. Andelen har ökat bland både pojkar och flickor. 95 procent av eleverna har godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa. Andelen har ökat något. Andelen invånare med riskabla alkoholvanor har minskat, främst bland män. Andelen av umeåborna som röker dagligen har minskat till fem procent, vilket gör Umeå till Sveriges bästa kommun. Tillgänglighet inom idrotten har ökat.

6 Oförändrad utveckling Andelen förvärvsarbetande har i stort sett varit oförändrad under perioden Andelen behöriga till universitet och högskola har legat på en relativt jämn nivå de senaste åren. Andelen personer som har upplevt att de blivit utsatta för ett kränkande bemötande ligger på 20 procent sedan Frukt- och grönsaksätandet har legat på en ganska jämn nivå sedan Andelen som uppger att de använder cannabis har varierat mellan två och tre procent under mätperioden. Andelen som uppger att de är fysiskt aktiva i Umeå har minskat marginellt sedan 2008.

7 Negativ utveckling Trend mellan åren Andelen familjer med låga inkomster har succesivt ökat. Andelen män med lågt socialt deltagande och andel män som saknar emotionellt stöd har ökat de senaste åren. Andelen kvinnor med fetma har ökat. Andelen män med undervikt har ökat. Andelen elever som påbörjat högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har minskat (Not. ökning de senaste åren) Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har minskat något (Not. Ökning de senaste åren).

8 Jämförelse med andra kommuner Indikator Andels som röker dagligen Andel överviktiga Könsskilln ad utbetalda dagar med föräldrar penning Andel inv. rek. Intag av frukt och grönt Resultat Umeå Medel riket Resultat bästa kommun Bästa kommun Placering Umeå Umeå 1/ Lund 2/ Bjurholm 3/ Emmaboda 4/ Poäng

Mål och uppdragsplan 2017 Vi ska ha Sveriges bästa folkhälsa år 2020.

9 Mål och uppdragsplan 2017 Vi ska ha Sveriges bästa folkhälsa år Strateg tar fram prioriteringsunderlag till SDL Alla nämnder och bolag bryter ned målet konkret. Vi ska halvera barnfattigdomen till år 2020 Alla nämnder och bolag bryter ned målet konkret.

Prioriteringar i Umeå kommun 2017-2020 Barnfattigdom Psykisk hälsa Kost och motion/fetma Utbildning Att beakta:

10 Prioriteringar i Umeå kommun Barnfattigdom Psykisk hälsa Kost och motion/fetma Utbildning Att beakta: Hur påverkar den ökade invandringen folkhälsostatistikens prioriterade områden? Hur säkerställer vi barnperspektivet?

11 VLL mål 12. Psykisk ohälsa ökar, stress, sömnsvårigheter, ångest, depression fram för allt bland välutbildade tjejer och kvinnor. Vi behöver samverka för att möta behoven ex via familjecentralernas insatser, elevhälsa, fysisk aktivitet. Hur ska det fungera i realiteten? Att möta och upptäcka tidigt Psykisk hälsa

12 Lågt emotionellt stöd Andelen män med lågt socialt deltagande Andel män som saknar emotionellt stöd har ökat de senaste åren

13 Barnfattigdom Barnfattigdomen ska halveras Röd- svensk bakgrund Grön- Umeå Lila- Totalt riket Orange- utländsk bakgrund

14 Fetma/undervikt Andelen kvinnor med fetma har ökat (BMI över 30) Andelen män med undervikt har ökat (BMI under 19)

15 Utbildning Andelen elever som påbörjat högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har minskat Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan har minskat något Förbättring har skett sedan framåt

16 Social hållbarhet/kommission Förslag KS Uppdragsplan Att inrätta en kommission för ett socialt hållbart Umeå. Kommissionen ska analysera skillnader i livsvillkor i Umeå kommun mellan grupper och geografiska områden, samt ge förslag på konkreta åtgärder för en socialt hållbar utveckling i hela Umeå kommun. Förvaltningen skapar ett fakta- och analysunderlag utifrån ett helhetsperspektiv. Detta visualiseras för KS AU som gör analyser och därefter skickar underlaget till folkhälsorådet som blir själva kommissionen. Folkhälsorådet ansvarar för arbetet och processerna med avstämningar till KS AU Vad innebär förslaget/uppdraget för Folkhälsorådet? Personella och ekonomiska resurser? Hur påverkar den ökade invandringen folkhälsostatistikens prioriterade områden? Ett arbete som bör belysas i kommissionen för social hållbarhet.

Budget Folkhälsorådet Årligen 105 000/se excelfil Särskilda prioriteringar i kommunen Hälsa på lika

17 Budget Folkhälsorådet Årligen /se excelfil Särskilda prioriteringar i kommunen Hälsa på lika villkor 2018 Kostnad ca Kommissionen för social hållbarhet? Personella/ekonomiska resurser?

18 Diskussion/Frågor

Relevanta dokument

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag