Välfärds- och folkhälsoredovisning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärds- och folkhälsoredovisning"

Transkript

1 Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4

2 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel, folkhälsa D. Referenser och förklaringar samt jämförande matriser, år 2004, 2008 och 2012, stadselar Innehåll, inledning och resultat i korthet Välfärds- och folkhälsobeskrivning Lunds kommun Inledning... 2 Bakgrund... 5 Sammanfattning... 6 Lundaborna ur ett välfärdsperspektiv. Resultat i korthet... 8 Matris med jämförelse av välfärdsdata 2008 och 2012, Lunds kommun Genus... 9 Geografiskt Matris från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun Jämförelse indikatorer på stadsdelsnivå Antal indikatorer med positivt utfall jämfört med kommungenomsnittet. Indikatorer på stadsdelsnivå från matris på sidan 9. Jämförelse görs med matriser från välfärdsbeskrivning 2004 och Lundaborna ur ett folkhälsoperspektiv. Resultat i korthet Matris med jämförelse av folkhälsodata över tid sedan 2002, Lunds kommun Matriser med jämförelse av indikatorer från Region Skånes befolkningsenkät 2008 och 2012, Lunds kommun Områden att uppmärksamma

3 Välfärds- och folkhälsobeskrivning Lunds kommun 2013 Inledning Enligt intentionen i den av kommunfullmäktige antagna Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun sammanställs välfärdsbeskrivning och folkhälsorapport för Lunds kommun. Syftet är att bilda underlag för diskussion, reflektion kring social hållbarhet och planering vad gäller inriktning av det kommunövergripande folkhälsoarbetet under kortare och längre period. Syftet är också att och ge underlag till kommunens hälsofrämjande och förbyggande arbete. Kommuninvånarnas hälsa påverkas till stor del av livsvillkoren i lokalsamhället. De starka sambanden mellan befolkningens sociala förhållanden, livsvillkor, livsmiljö och hälsa är väl dokumenterade i den vetenskapliga litteraturen. Det finns ett ömsesidigt samband mellan välfärd och hälsa. En god folkhälsa är en viktig del i välfärden. En god välfärd skapar i sin tur gynnsamma förutsättningar för en god hälsa. En god folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället och en bestämningsfaktor för den sociala och ekonomiska tillväxten. Kunskap om välfärdens och hälsans fördelning i befolkningen är en förutsättning för arbete inom såväl folkhälsa som olika former av samhällsplanering och utvecklingsarbete. Den ojämlika hälsan har alltmer kommit i fokus. WHO, vars utgångspunkt är att hälsa uppfattas som en mänsklig rättighet, betonar i Health 2020 vikten av att minska ojämlikheter i hälsa och att hantera effekterna av den demografiska förändringen. WHOs Healthy Cities nätverk följer intentionen i den europeiska strategin Health 2020 i fas VI som inleds Här betonas också vikten av ledarskap och samverkan och att minska skillnader i hälsa. Det nationella nätverket, där Lund är medlem, arbetar utifrån de riktlinjer som WHO rekommenderar. I WHOkommissionens rapport Closing the gap in a genaration från 2008 påvisas sambanden mellan den ojämlika fördelningen av hälsans sociala bestämningsfaktorer och den ojämlika hälsan. Utifrån denna kunskap startade senare Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö sitt arbete liksom Sveriges kommuner och landsting startade arbetet med Samling för social hållbar utveckling. Statens folkhälsoinstitut slår fast att En god folkhälsa är både en indikator på och förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. En av nycklarna till förbättrad folkhälsa finns i begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling omfattar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Dessa aspekter är beroende av varandra och måste vägas samman för att målet om en hållbar utveckling ska uppnås. En välfärdsbeskrivning kan ses som en spegling av hur en socialt hållbar utveckling ter sig. 2

4 I ett socialt hållbart Lund har alla tillgång till resurser av grundläggande betydelse för att kunna styra sina egna liv. Det är grundläggande resurser inom olika välfärdsområden såsom hälsa delaktighet utbildning arbete/sysselsättning ekonomi bostad trygghet och säkerhet rekreation omsorg sociala relationer fysisk miljö Välfärdsområdet hälsa är övergripande och ger i sig en spegling av välfärdsutvecklingen. God folkhälsa och en god hälsa är strategiskt viktiga områden för en hållbar utveckling. Dessa för välfärden så viktiga områden kan alla kopplas till de fem första målområdena i den nationella folkhälsopolitiken. Målområden viktiga för det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter På lokal nivå har politiskt beslut fattats om områden som särskilt ska prioriteras av samtliga kommunala verksamheter för att uppnå högre välfärd för fler invånare i Lunds kommun. Dessa områden är Trygghet och tillgänglighet Möjlighet till arbete åt alla Stöd till barn i ekonomiskt utsatta familjer Motverka olika former av segregation genom blandade boendeformer 3

5 Folkhälsan har starka beröringspunkter med social hållbar utveckling, välfärd och hur välfärden fördelar sig i kommunen. Våra livsvillkor påverkar vår möjlighet att göra hälsosamma val. Barns och ungas hälsa är beroende av trygga och goda uppväxtvillkor och dessa är starkt kopplade till de vuxnas livsvillkor främst ekonomisk och social trygghet samt delaktighet och inflytande. Barn har rätt till goda uppväxtförhållanden. Familjens situation, förskola, skola, fritid och den fysiska miljön är alla viktiga områden för barns välfärd. Hur livet ter sig när man är äldre påverkas av de livsvillkor man levt under tidigare i livet. Kvinnor och mäns olika livsvillkor avspeglar sig också i olika hälsoutfall. De initiativ som tas för att förbättra folkhälsan måste studeras över långa tidsperioder innan olika effekter av åtgärder kan utläsas. Dagens beslutsfattare måste ta hand om konsekvenserna av de beslut som fattades för flera decennier sedan. Nya beslut innebär konsekvenser för den framtida folkhälsan. Insatser för att främja en god folkhälsa skall därför ses som en investering för framtiden, en investering som ger utdelning på flera sätt. För individen genom att år med hälsa och livskvalitet läggs till livet. För samhället genom att en befolkning som är frisk och mår bra skapar bättre förutsättningar för välstånd och främjar därmed samhällets sociala och ekonomiska utveckling. Ytterst handlar folkhälsan om vilket samhälle vi skapar att leva i. Det kommunala folkhälsoarbetet utgår från den nationellt fastställda folkhälsopolitiken vars mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Folkhälsopolitiken utgår från hälsans bestämningsfaktorer det vill säga de faktorer och strukturer i samhället och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa. 4

6 De fastslagna elva nationella målområdena är integrerade i Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun och arbete bedrivs inom alla elva målområden av olika aktörer och på olika nivåer. Elva nationella målområden med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 10 Matvanor och livsmedel 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Folkhälsoarbete är ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Fokus i det kommunala folkhälsoarbetet ligger på insatser riktade mot samhällsstrukturer och levnadsförhållanden som kan påverka befolkningens levnadsvanor. En hälsoinriktad kommunalpolitik som främjar gynnsamma och jämlika förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen är en förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Bakgrund I regeringsformens 1 kapitel 2 tas utgångspunkten för all offentlig verksamhet upp. Alla människors lika värde skall respekteras och; Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet Sveriges riksdag har antagit två propositioner för folkhälsa. Där slås ett nationellt folkhälsomål fast att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Detta ska vägleda folkhälsoarbetet på alla nivåer i det svenska samhället. Målet med kommunens folkhälsoarbete är att finna lokala strategier att verka för det nationellt fastslagna folkhälsomålet och utveckla ett långsiktigt hållbart lokalsamhälle med god livsmiljö där jämlika förutsättningar för en god hälsa främjas. Enligt kommunfullmäktiges beslut om policy för folkhälsoarbete ska kommunala verksamheter utifrån kunskap om hälsans bestämningsfaktorer verka för: Stödjande miljöer och säkra och trygga uppväxtvillkor God fysisk miljö, god arbetsmiljö och trygg och säker kommun Hälsofrämjande levnadsvanor 5

7 Sammanfattning Fokus i denna rapport ligger på nedan nämnda levnadsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Samhälleliga faktorer och förutsättningarna för en god hälsa beskrivs med statistik kring välfärdsområden som är viktiga för hälsan. Folkhälsan följs till stora delar med hjälp av statistik som beskriver risker och ohälsa. Levnadsvillkor hälsa delaktighet utbildning arbete/sysselsättning ekonomi bostad trygghet och säkerhet rekreation omsorg sociala relationer fysisk miljö Levnadsvanor fysisk aktivitet social delaktighet tobaksbruk rökande blivande mammor rökande småbarnsföräldrar riskabla alkoholvanor Hälsoeffekter medellivslängd ohälsotal upplevd fysisk hälsa upplevd psykisk hälsa upplevd stress skador och olyckor övervikt tandhälsa Dödlighet i: hjärtinfarkt lungcancer KOL diabetes För att följa levnadsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa har nationell, regional och lokal statistik från såväl databaser som befolkningsundersökningar sammanställts. 6

8 Socialt hållbar utveckling i Lund beskrivs genom att en rad indikatorer följs över tid. Indikatorer som på olika sätt bär med sig information om välfärdsområden och folkhälsopolitikens målområden. Vissa välfärdsområden är svåra att spegla med befintlig statistik då indikatorer ska bära mer information än vad de synes göra. När det gäller statistik för risker/ohälsa inom folkhälsoområdet är ofta statistik på kommunnivå begränsad. Ännu svårare är att få fram sådan statistik på kommundel- eller stadsdelsnivå. Den statistik som finns med för att spegla folkhälsan finns med på grund av att den varit tillgänglig via olika databaser samt genom Lunds kommuns utökade deltagande i Region Skånes befolkningsenkät. Från Region Skånes befolkningsenkät görs jämförelser med motsvarande undersökningar 2000, 2004 och De skillnader som ses över tid och mellan Lunds kommundelar, kvinnor och män samt olika grupper i kommunen är ofta inte statistiskt säkerställda skillnader utan ska ses som tendenser och trender. Statistiken i denna rapport ger en bild av välfärd och folkhälsa i Lunds kommun men visar också på områden där statistik saknas eller är bristfällig. Det behövs indikatorer som bättre speglar välfärdsområden såsom god fysisk miljö inklusive boende, rekreation, sociala relationer och omsorg. Det vore även intressant att kunna studera hur hälsa på lika villkor ter sig på stadsdelsnivå i kommunen liksom för gruppen lundabor med någon form av funktionsnedsättning. Att bättre kunna följa barn och ungas livsvillkor och levnadsvanor över tid hade varit av stort värde för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom en rad viktiga områden. Det gäller inte minst bland barn och unga som lever under tuffare livsvillkor eller barn och unga med funktionsnedsättning. Inflikat i rapporten finns ett axplock av exempel på generella insatser som bedrivs i Lunds kommun och som på olika sätt kan påverka välfärdsfaktorn eller hälsoindikatorn. 7

9 Lundaborna ur ett välfärdsperspektiv. Resultat i korthet En socialt hållbar utveckling kan följas genom att se hur lundaborna har det inom en rad välfärdsområden och hur förutsättningarna inom dessa områden fördelar sig mellan olika grupper. Välfärdsbeskrivning 2012 ger liksom den från 2004 och 2008 en generellt positiv bild av Lunds kommun som en kommun där det stora flertalet har goda förutsättningar inom välfärdsområdena. Men dessa förutsättningar fördelas inte jämlikt i kommunen. För att på olika sätt ge en sammanfattande bild av text och statistik har olika matriser sammanställts. Matris med jämförelse av välfärdsdata 2008 och 2012, Lunds kommun. Indikator Kvinnor Män Totalt Medellivslängd Ohälsotal Andel som upplever sin hälsa som god Andel som är socialt delaktiga Valdeltagande(enl. SCB, samtliga tre val) Medianinkomst Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Andel som uppger ekonomisk stress Andel elever med behörighet till gymnasieskolan Eftergymnasial utbildning Sysselsättning Förvärvsarbetande Övriga studier Arbetslös Förtidspensionär Upplevd trygghet Andel som anger sig ha socialt stöd Praktiskt Emotionellt Anmälda brott, Anmälda våldsbrott/misshandel Skador på grund av olycksfall Positiv utveckling Negativ utveckling I stort sett oförändrat 8

10 Genus Matrisen nedan visar en jämförelse mellan kvinnor och män vad gäller det statistiska utfallet inom indikatorerna i Välfärds-och folkhälsoredovisning Av statistiken framgår att förutsättningarna ter sig olika för kvinnor och män men att fundera kring statistiskt utfall från ett genusperspektiv betyder mer än att bara konstatera skillnader i utfallet. Indikator Kvinnor Män Ohälsotal Högre ohälsotal Andel som upplever sin hälsa som god Andel som anger dålig psykisk hälsa Andel som är socialt delaktiga Medianinkomst Högre medianinkomst Andel som uppger ekonomisk stress Andel elever med behörighet till gymnasieskolan Eftergymnasial utbildning Sysselsättning Förvärvsarbetande Övriga studier Arbetslös Förtidspensionär Andel som anger sig vara stressad i vardagen Andel som anger sig ha svagt socialt stöd, praktiskt och emotionellt Skador pga olycksfall, generellt Något högre andel Upplevd otrygghet Anmälda brott Utsatt för misshandel Misshandlad av bekant inomhus Misshandlad av obekant utomhus Ofredad Utsatt för olaga hot Ingen större skillnad/i stort sett lika. Det finns strukturer i vårt samhälle som både skapar och upprätthåller skillnader mellan kvinnor och män när det gäller inflytande, ekonomi, sysselsättning och arbetsbörda. Dessa strukturer påverkar också skillnader i upplevd trygghet och även vilken typ av våldsbrott kvinnor och män utsätts för. 9

11 Geografiskt Här följer en sammanställning över hur varje stadsdel statistiskt förhåller sig till kommungenomsnittet för varje vald indikator. Om ett positivt värde i förhållande till kommungenomsnittet för indikatorn erhålls markeras detta med + för stadsdelen. Antalet + summeras för varje stadsdel och ett medelvärde för antalet + beräknas. Indikatorerna som ligger till grund för beräkningen är: Utbildningsnivå - eftergymnasial utbildning Sysselsättning - förvärvsfrekvens, andel arbetslösa samt övriga studier Medianinkomst Valdeltagande Matris från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun Jämförelse indikatorer på stadsdelsnivå Indikator Utbildnings -nivå Sysselsättning Medianinkomst Valdeltagande Eftergymnasial Förvärvsfrekvens Andel arbetslösa Övriga studier 18 år w Antal + Centrala staden + ~ + ~ ~ 2 Möllevången Norra Fäladen + ~ + 2 Tuna ~ 3 Ö Torn/M Fälad + + ~ ~ + ~ 3 Linero + 1 Järnåkra/Nilstorp Klostergården + 1 Väster + + ~ 2 Värpinge ~ + ~ 1 Kobjer + ~ ~ ~ ~ 1 Gunnesbo + ~ + ~ 2 Nöbbelöv + ~ + ~ 2 Vallkärratorn/ Stångby Torns glesbygd + ~ + ~ 2 Södra Sandby Dalby + ~ Veberöd + ~ + ~ 2 Genarp Tecknet + i sammanställningen står för ett positivt värde i förhållande till kommungenomsnittet, tecknet ~ står för ett värde nära kommungenomsnittet och tom ruta, det vill säga inget tecken, är lika med negativt i förhållande till kommungenomsnittet. Sammanställningen visar att medelvärdet för antalet + är 2,4. 10

12 Antal indikatorer med positivt utfall jämfört med kommungenomsnittet. Indikatorer på stadsdelsnivå från matris på sidan 9. Jämförelse görs med matriser från välfärdsbeskrivning 2004 och 2008 Jämförelse Välfärdsbeskrivning 2004, 2008 och Antal + på stadsdelsnivå. Jämförelse med sex indikatorer Centrala staden Möllevången Norra Fäladen Tuna Ö Torn/M Fälad Linero Järnåkra/Nilstorp Klostergården Väster Värpinge Kobjer Gunnesbo Nöbbelöv Vallkärratorn/ Stångby Torns glesbygd Södra Sandby Dalby Veberöd Genarp En sammanställning av stadsdelar och indikatorer ger en bild av hur välfärdsfaktorer fördelar sig geografiskt. Vid en jämförelse över tid ses ett tydligt mönster med samma stadsdelar som har högt antal + respektive lågt antal +. De geografiska skillnaderna synliggör mer sociala och ekonomiska skillnader mellan olika gruppers livsvillkor än de beskriver livsmiljön i Lunds kommun. Dessa skillnader signalerar att förutsättningarna för goda livsvillkor inte fördelar sig jämnt i kommunen. 11

13 Lundaborna ur ett folkhälsoperspektiv. Resultat i korthet En bild av folkhälsan i Lunds kommun ges med hjälp av data kring levnadsvanor, riskfaktorer och statistik kring ohälsa. Fram träder en bild av en kommun med fortsatt generellt god folkhälsa (när jämförelser görs med länet, riket och Malmö, Helsingborg och Kristianstad). Där statistik finns på kommundelsnivå eller för olika grupper framträder skillnader. I resultatet från Region Skånes befolkningsenkät ses på kommunnivå tydliga socioekonomiska skillnader vilka följer samma mönster som på nationell och regional nivå. Skillnader ses också mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och mellan arbetslösa och icke arbetslösa samt mellan de som är födda i Sverige och Norden eller födda utanför Norden För flera redovisade indikatorer ses ett generellt mönster att personer som är arbetslösa, upplever ekonomisk stress eller är födda utanför Norden, i högre grad uppger en ökad utsatthet och risk jämfört med andra grupper. Matris med jämförelse av folkhälsodata över tid sedan 2002, Lunds kommun Indikator Kvinnor Män Totalt Risk och ohälsodata Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom Dödlighet i diabetes Dödlighet i lungcancer Dödlighet i obstruktiv lungsjukdom Dödlighet i skador och förgiftning Alkoholrelaterad dödlighet Skador på grund av olycksfall, totalt Aborter Alkoholrelaterad sjuklighet, leverskada Alkoholrelaterad sjuklighet, förgiftning Barn och unga Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnföräldrar Låg födelsevikt Barn som ammas vid 6 månader Barnvaccinationer Aborter år Skador på grund av olycksfall, 0-14 år Skador på grund av olycksfall, år Äldre Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom Dödlighet i diabetes Dödlighet i lungcancer Dödlighet i obstruktiv lungsjukdom Dödlighet i skador och förgiftning Skador på grund av olycksfall Positiv utveckling Negativ utveckling I stort sett oförändrat 12

14 Matriser med jämförelse av indikatorer från Region Skånes befolkningsenkät 2008 och 2012, Lunds kommun Alla år Kvinnor Män Total Dålig psykisk hälsa Självskattad fysisk hälsa Stressad i vardagen Övervikt Fetma Besvär med karies Använt läkemedel, tre senaste månaderna Levnadsvanor och livsstil Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Daglig användning av snus Låg fysik aktivitet Lundabor år Kvinnor Män Total Dålig psykisk hälsa Självskattad fysisk hälsa Stressad i vardagen Övervikt + fetma Besvär med karies Använt läkemedel, tre senaste månaderna Levnadsvanor och livsstil Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Någonsin använt hasch eller marijuana Låg fysik aktivitet Lundabor år Kvinnor Män Total Psykisk hälsa Självskattad fysisk hälsa Stressad i vardagen Besvär med karies Använt läkemedel, tre senaste månaderna Levnadsvanor och livsstil Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Daglig användning av snus Övervikt Fetma Låg fysik aktivitet Positiv utveckling Negativ utveckling I stort sett oförändrat 13

15 Områden att uppmärksamma I Folkhälsopolitisk rapport 2010 Framtidens folkhälsa - allas ansvar slår man fast flera viktiga skäl till att förbättra folkhälsan, bland annat: Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall är kostsamma för samhället. Dessa kostnader kan minskas genom att skapa goda förutsättningar. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell och internationell nivå. Lokalt, på strukturell samhällsnivå, finns det mycket vi kan göra för att påverka tuffare livsvillkor och lindra negativa konsekvenser av dem. Det handlar om att skapa en god livsmiljö i kommunen såväl fysisk som social. Att kommunen, i sitt ansvar att skapa goda och jämlika förutsättningar för alla, utgår från de grupper som är i störst behov av omtanke gynnar alla lundabor. Den lokala välfärds- och folkhälsoredovisningen, tillsammans med de nationella och internationella rekommendationer som finns, visar på några områden särskilt viktiga att uppmärksamma lokalt. Att skapa jämlika förutsättningar för hälsa och välbefinnande. En god start i livet för barn och unga. Hälsosamt åldrande samt WHO strategi Age Friendly Cities. Skador och olyckor. Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Goda livsmiljöer som, bland annat, är tillgängliga, trygga och stimulerar till en fysiskt aktiv vardag. 14

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Folkhälsoplan för Klippans kommun Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 40-44 30-34 20-24 10-14

5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 40-44 30-34 20-24 10-14 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 2010 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 687 90-94 5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 80-84 70-74 70-74 70-74 60-64

Läs mer

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i 2011-2014 1. Verksamhetsbeskrivning Folkhälsorådet svarar genom olika samverkansformer med kommuninvånare och övriga intressenter

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 833 90-94 12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 26 985 90-94 26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 355 90-94 3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 716 90-94 15 882 75 993 90-94 78 164 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 473 90-94 4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 800 90-94 28 455 28 800 90-94 28 455 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 43 746 90-94 45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 496 90-94 7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 441 90-94 34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 76 9-94 5 754 217 824 9-94 22 24 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 höst MARIESTAD Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 911 90-94 11 888 786 976 90-94 782 482 4 691 668

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Boende i sex nya bostadsområden i Lund år 2005

Boende i sex nya bostadsområden i Lund år 2005 KOMMUNKONTORET Staben 2006-04-26 Bengt-Åke Leijon Georgios Iliadis Boende i sex nya bostadsområden i Lund år 2005 Efterfrågan på nya bostäder i Lund är relativt stor. Spörsmålet om vilken hustyp och upplåtelseform

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN

FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN 2015 1 Inledning En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att ha god kännedom om hur befolkningens hälsosituation ser ut. Det är därför viktigt att kartlägga

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

Välfärdsredovisning 2007

Välfärdsredovisning 2007 Välfärdsredovisning 2007 Sotenäs kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Folkhälsoarbete i Sotenäs...4 Bakgrund- och befolkningsfakta...4 Delaktighet och inflytande i samhället...5

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa

Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Välfärdsredovisning 2010

Välfärdsredovisning 2010 Välfärdsredovisning 21 Östersunds kommun FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...9 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET...14 Valdeltagande (bas)...14 Ungdomars inflytande...14 Social delaktighet...15

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Uppföljning folkhälsoprogrammet 2010

Uppföljning folkhälsoprogrammet 2010 Uppföljning folkhälsoprogrammet 2010 Fotograf: Kerstin Ericsson 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Redovisning mått i folkhälsoprogrammet... 6 Delaktighet och inflytande i samhället...

Läs mer

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna! Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna! Hälsoläget i Helsingborg 2000-12 Helsingborgsresultaten följer i stort

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun. För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 -

Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun. För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 - Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 - Välfärdsbokslut 2011 Välfärdsbokslut är en del av det kommunala boksluts- och budgetprocessen och

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Jämförande matriser välfärdsfaktorer, referenser och förklaringar Kommunkontoret Innehåll Jämförande matriser, välfärdsfaktorer i urval på stadsdelsnivå

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Folkhälsa handlar om kommuninvånarnas hälsa i ett vidare begrepp, från individens egna val och vanor till strukturella

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar

Läs mer

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12 Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Öppna jämförelser folkhälsa 2009 En sammanfattning av rapporten och en presentation av Nackas siffror jämfört med kommuner i länet med liknande befolkningsmängd I den här rapporten sammanfattas delar av

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Illustration: Cecilia Sönne. Lokalt välfärdsbokslut. 2011 nr 7

Illustration: Cecilia Sönne. Lokalt välfärdsbokslut. 2011 nr 7 Illustration: Cecilia Sönne Lokalt välfärdsbokslut 2011 nr 7 oktober 2012 Innehåll Sida Förord.................................................. 2 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället..............

Läs mer

Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2004

Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2004 Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2004 Välfärdsbeskrivning 2004 har utarbetats av: Kommunkontoret Staben, Annica Dahl och Felix Ekman Foto: Informationsavdelningen Staben Tryck: Tryckericentralen, november

Läs mer

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat

Läs mer

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 26 underlag med 281 förslag 20 seminarier 1000talet möten Övriga rapporter och litteratur SKARPA FÖRSLAG Hur mår Malmö? Bättre,

Läs mer

Välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisning 2013 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 Planeringsförutsättningar 2016 Landstingsdirektörens stab Mars 2015 2 Innehållsförteckning Summering... 4 Inledning... 7 1. En åldrande befolkning... 9 2. Skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och självskattad

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Övergripande mål för att skapa ett hållbart samhälle: Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun 1 Inledning Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram en Folkhälsostrategi för Mariestads kommun 2014-2017. Syftet med folkhälsostrategin är att

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun

Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Hjo kommun Folkhälsoarbetet i Hjo kommun Ett av de viktigaste värdena i livet är att ha en god hälsa. Människor som har goda utbildningsmöjligheter, meningsfull sysselsättning

Läs mer

Folkhälsopolicy Ronneby kommun 2013-2016

Folkhälsopolicy Ronneby kommun 2013-2016 Folkhälsopolicy Ronneby kommun 2013-2016 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från och med 2013-09-26 Antagen: KF 189/2013 Förord Hälsa är alltid i centrum som ett väsentligt och avgörande värde

Läs mer

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet Innehåll 3 Förord 4 Inledning 10 Demografi 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet 23 Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 27 Målområde

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 2012

LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 2012 LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 212 Vi behöver kunskap om hur Lysekils kommuns befolkning mår Välfärdsredovisning är inget nytt. Vi kan hitta redovisningar över befolkningens hälsotillstånd som är

Läs mer

Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013

Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010-2013 Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Kommunikationsavdelningen, Region Skåne Omslagsfoto: Vårdcentralen

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Folkhälsorådet februari 2014. Verksamhetsplan 2014-2016 Folkhälsorådet i Mölndal

Folkhälsorådet februari 2014. Verksamhetsplan 2014-2016 Folkhälsorådet i Mölndal Folkhälsorådet februari 2014 Verksamhetsplan 2014-2016 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Mölndals stad Verksamhetsplan 2013-2015 Folkhälsorådet 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 4 2. Uppdrag...

Läs mer

Innehåll. Folkhälsopolitiskt program för Gotland 2009 2013 3

Innehåll. Folkhälsopolitiskt program för Gotland 2009 2013 3 F O L K H Ä L S A P Å G O T L A N D Folkhälsopolitiskt program för Gotland 2009 2013 Innehåll 1. Förord 4 2. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program 5 3. Hur hänger hållbar utveckling och folkhälsa

Läs mer

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Framtagen av Landstinget Landstingsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam

Läs mer