Välfärds- och folkhälsoredovisning

Transkript

1 Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14

2 Innehåll Resultat Befolkning Hälsa Medellivslängd Ohälsotal Upplevd hälsa Upplevd hälsa bland unga Upplevd hälsa bland äldre Välfärdsdata Delaktighet och inflytande Valdeltagande Barn och ungas inflytande Social delaktighet Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk stress Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Utbildning Sysselsättning Trygghet Anmälda brott Upplevd trygghet Trygghet bland unga Socialt stöd Boende Miljöer och produkter Buller Skador

3 Resultat I följande två delar redovisas det statistiska resultatet av gjord välfärds- och folkhälsogenomgång. Först en inledande del med befolkningsstruktur och en generell spegling av hälsa. Sedan redovisas välfärdsdata utifrån ett urval av välfärdsindikatorer följt av en del med risk och ohälsodata för att spegla folkhälsan. Uppgifter kommer från olika databaser samt från självrapporterad data genom olika enkätundersökningar. Den statistik som redovisas gör inte anspråk på att vara heltäckande. Där det är möjligt har statistiken grupperats efter genus och geografiska områden. Vad gäller statistiken från Statens folkhälsoinstituts databas Folkhälsodata görs jämförelse med Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Då förändringar gjorts i databasen vid olika tillfällen är inte statistiken direkt jämförbar med motsvarande uppgifter i tidigare lokala folkhälsorapporter. Val av indikatorer och tidsintervall har i möjligaste mån gjorts så att det ska vara möjligt med jämförelse över tid. Befolkning Vi blir fler och fler i kommunen. Vid en jämförelse med länet och riket har Lund en stor andel unga i befolkningen. Sedan förra välfärds- och folkhälsokartläggningen har befolkningen ökat från (december ) till (december ). Befolkningens storlek varierar mellan stadsdelarna. Flest bor det i centrala staden följt av Norra Fäladen och Väster. Flest studenter finns på Norra Fäladen tätt följt av Centrum. Barn och unga 0-15 år utgör drygt 17% av totala befolkningen. Äldre, 65 år och uppåt, utgör drygt 15% och registrerade vid högskolan är lite drygt 14% av befolkningen. 16

4 Folkmängd, totalt, Lunds kommun 31 december och efter stadsdel och ålder. Folkmängd därav i åldern () Stadsdel 0-15 år år 65-w Centrala staden Möllevången Norra Fäladen Tuna Östra Torn/Mårtens Fälad Linero Järnåkra/Nilstorp Klostergården Väster Värpinge Kobjer Gunnesbo Nöbbelöv Vallkärratorn/Stångby Torns glesbygd Lund Södra Sandby Dalby Veberöd Genarp Hela kommunen Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Folkmängd, totalt samt registrerade högskolestuderande, Lunds kommun 31 december 2011 efter stadsdel. Registrerade högskole- Stadsdel Folkmängd studerande w Centrala staden Möllevången Norra Fäladen Tuna Östra Torn/Mårtens Fälad Linero Järnåkra/Nilstorp Klostergården Väster Värpinge Kobjer Gunnesbo Nöbbelöv Vallkärratorn/Stångby Torns glesbygd Lund Södra Sandby Dalby Veberöd Genarp Hela kommunen Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 17

5 Antal år Hälsa Att hälsa inte bara är frånvaro av sjukdom utan även är beroende av den egna känslan av sammanhang, meningsfullhet och att livet är hanterbart är en väl spridd och känd kunskap idag. Hälsa innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. God hälsa är en resurs för den enskilda människan och en god folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället. Det finns ett starkt samband mellan upplevd hälsa och hälsoutfall å ena sidan och de livsvillkor man lever under å andra sidan. Utanförskap, förlust av kontroll över sin livssituation, brist på meningsfull sysselsättning, social och ekonomisk otrygghet är exempel på livsvillkor som påverkar både faktisk och upplevd hälsa negativt. Medellivslängd Medellivslängd är ett sätt att mäta den generella hälsan i samhället. Skillnad i medellivslängd kan finnas mellan kommuner och mellan olika delar i samma kommun. Skillnader i medellivslängd kopplas då till strukturella (lagar, delaktighet, infrastruktur, tillgänglighet, tillgång till vård, skola etc.) och socioekonomiska skillnader. Medellivslängden är starkt beroende av hur många barn, unga och medelålders som dör. Vi lever allt längre men frågan är om vi får fler år med god hälsa eller om vi lever längre med olika grad av ohälsa Medellivslängd, efter kön och över tid, medelvärde för perioden Lunds kommun Källa: Folkhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut Kvinnor Män 18

6 Medellivslängden för både kvinnor och män ökar i Lunds kommun och är längre än den för riket, länet samt övriga större kommuner i länet. Det vore intressant att kunna följa medellivslängden i de olika stadsdelarna då skillnader kan visa hur jämlikt/ojämlikt fördelningen av goda förutsättningar för hälsan är. Medellivslängd vid födelsen, efter kön och tid. Medelvärde för perioder. Kvinnor Män Lund 84,1 84,6 80,3 81,1 Malmö 82,2 83,0 77,4 78,5 Helsingborg 82,7 83,4 78,0 79,2 Kristianstad 82,9 83,5 79,4 80,2 Skåne län 83,0 83,6 78,8 79,5 Riket 82,9 83,4 78,7 79,5 Källa: Folkhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut Ohälsotal Ohälsotalet bär med sig information om hälsa i arbetslivet men också om den totala livssituationen där till exempel balans mellan arbets- och privatliv är en del. Ohälsotalet förändras vid ändrade regler för ersättning eller hur reglerna används. Ett sjunkande ohälsotal behöver därför inte alltid betyda ökad hälsa. Ohälsotalet för både män och kvinnor fortsätter att sjunka och är i Lunds kommun fortsatt lägre än i länet och riket. Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män. Generellt ökar ohälsotalet, för både kvinnor och män, med stigande ålder. Det finns stora variationer i ohälsotalet mellan de olika stadsdelarna. Ohälsotal, ohälsodagar år efter kön, kommun och år. Kvinnor Män Lund 29,8 24,4 19,4 16,1 Malmö 42,8 32,3 32,2 24,7 Helsingborg 46,2 35,6 31,3 24,5 Kristianstad 49,6 38,1 33,9 26,5 Skåne län 45,3 34,9 30,5 24,1 Riket 46,9 35,5 31,4 24,6 Källa: Folkhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut 19

7 Ohälsotal, ohälsodagar per person och år efter kön, ålder och tid. Ålder 2011 Lund Kvinnor Män Kvinnor Män ,4 5,0 5,5 4, ,4 8,2 11,3 7, ,3 15,9 18,0 12, ,9 25,6 32,6 20, ,3 47,1 56,1 38, ,8 19,4 24,2 15,6 Länet ,8 9,7 8,4 8, ,8 11,5 12,3 9, ,0 18,5 20,9 13, ,5 36,1 41,2 27, ,9 65,9 76,2 52, ,3 30,5 33,8 23,4 Riket ,8 10,5 9,9 10, ,7 12,1 13,8 10, ,6 19,0 21,7 13, ,5 36,3 40,8 26, ,5 67,3 74,5 52, ,9 31,4 34,6 23,8 Källa: Folkhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut Ohälsotal för personer mellan16-64 år, exklusive studerande, efter stadsdel och år. Stadsdel Centrala staden Möllevången Norra Fäladen Tuna Östra Torn/ Mårtens Fälad Linero Järnåkra/Nilstorp Klostergården Väster Värpinge Kobjer Gunnesbo Nöbbelöv Vallkärratorn/ Stångby Torns glesbygd Södra Sandby Dalby Veberöd Genarp Hela kommunen Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Ohälsotalet sjunker i samtliga åldersgrupper förutom för kvinnor år. Från 35 år och uppåt ses en kraftigare ökning av ohälsotalet för kvinnor än för män. Inte i någon stadsdel har ohälsotalet ökat. Högst ohälsotal ses på Gunnesbo, Linero och Klostergården, lägst på Tuna och Järnåkra/Nilstorp. Upplevd hälsa Självskattad hälsa är ett mått som speglar den enskilda individens uppfattning om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Forskningen visar på ett starkt samband mellan egen uppskattad hälsa och hälsotillstånd och överlevnad efter 5-10 år. I Region Skånes befolkningsenkät redovisas frågan kring upplevd hälsa sedan års befolkningsenkät utifrån ett salutogent perspektiv. Det betyder att resultatet visar andelen som uppger sin hälsa som mycket bra eller bra istället för som tidigare, andelen som uppger sin hälsa som dålig eller mycket dålig. 20

8 % Andelen lundabor som uppger sin hälsa som mycket bra eller bra har ökat något över tid för både kvinnor och män. Det är något fler män än kvinnor som upplever sin hälsa som bra men skillnaden mellan könen ser ut att minska över tid. Andel (%) år som uppger mycket bra eller bra självskattad hälsa, efter kön, kommundel och år. Kvinnor Män Centrum 81,2 84,7 81,6 81,0 85,8 85,1 Norr 78,3 77,6 75,3 79,0 84,4 81,4 Söder 72,9 74,3 80,9 79,8 78,5 81,9 Torn 69,7 76,1 77,3 76,5 79,7 79,3 Väster 71,0 77,4 79,6 80,0 77,3 81,9 Östra 67,1 77,6 77,0 78,1 81,3 76,5 Södra Sandby 72,7 70,6 74,7 73,3 73,8 83,1 Dalby 68,5 74,2 75,3 73,0 76,1 75,8 Veberöd ,0 80,0 72,9 74,5 77,1 Genarp 71,4 73,2 75,0 73,2 71,4 75,6 Lund totalt 73,2 77,5 78,0 78,1 80,6 80,7 Skåne 66,1 70,1 72,5 70,7 72,9 75,5 Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2004, och Andel som anger sin hälsa som mycket bra eller bra, efter kön och år Lund Regionen Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och Kvinnor Män 21

9 % % Vid en jämförelse mellan de som är sysselsatta och de som är arbetslösa ses en lägre andel som uppger sin hälsa som mycket bra eller bra bland de arbetslösa, men över tid ses en ökning i denna grupp av andelen som anser sig ha en god hälsa Andel som anger sin hälsa som mycket bra eller bra, efter kön och år. Lund Sysselsatta Arbetslösa Kvinnor Män Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och De lundabor som säger att de upplever ekonomisk stress uppger i lägre grad att de har en mycket bra eller bra hälsa. Skillnaden är störst för kvinnorna Andel som anger sin hälsa som mycket bra eller bra, efter kön och år. Lund Upplever ej ekonomisk stress Upplever ekonomisk stress Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och Kvinnor Män 22

10 % Upplevd hälsa bland unga Sedan 2005 då Lunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) har en lokal ungdomsenkät genomförts. Lunds ungdomsenkät (LUNK) genomförs årligen. Elever i grundskolans år 8 och gymnasieskolans år 2 deltar och sedan 2009 deltar även elever i grundskolans år 5. Alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Lunds kommun deltar och de fristående skolorna erbjuds att delta. Under deltog endast grundskolan då gymnasiet årskurs 2 deltog i Region Skånes folkhälsorapport Barn och Unga en undersökning om barn och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. I LUNK uppger majoriteten av eleverna som besvarade enkäten att de upplever sin hälsa som god. Andelen är högre bland pojkarna. Andel (%) elever som upplever sin hälsa som mycket bra, värde 7-10 på en 10 gradig skala. Efter kön och skolår. Lund Flickor Pojkar Totalt Grundskolan årskurs ,7 78 Grundskolan årskurs 5 84,5 85,1 84,8 Källa: LUNK I Region Skånes folkhälsorapport barn och unga i Skåne anger majoriteten av de i gymnasieskolan som besvarat enkäten att de mår bra eller mycket bra rent allmänt, 78,6 % av flickorna och 86,5% av pojkarna. Upplevd hälsa bland äldre Region Skånes befolkningsenkät visar att det i åldersgruppen år är en lägre andel som uppger att de har en mycket bra eller bra hälsa än i hela gruppen år Andel som anger sin hälsa som mycket bra eller bra, efter kön, ålder och år. Lund Alla år Åldersgruppen år Kvinnor Män Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och 23

11 Lund alla år Sysselsatta Europeiskt födelseland, utom Norden Utomeuropeiskt födelseland Åldersgruppen år Arbetslösa Sjukskrivna % Ljus framtidssyn I Region Skånes befolkningsenkät ställdes frågan hur man ser på framtiden för sin personliga del. Hurivida man har en ljus framtidstro eller ej beror på den livssituation man befinner sig i och de livvillkor man lever under. Det är rimligt att anta att känsla av kontroll och känsla av sammanhang påverkar tilltron till den egna förmågan att styra och påverka sitt liv Andel som uppger ljus framtidssyn, efter kön, åldersgrupp, socioekonomisk grupp och födelseland. Lund Kvinnor Män Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 24

12 % Välfärdsdata Nedan följer ett antal indikatorer som tillsammans och var och en, på olika sätt ger en bild av de livsvillkor lundaborna har. Indikatorn utbildningsnivå bär med sig information om socioekonomiska förutsättningar, indikatorn upplevd trygghet om förutsättningar att vara delaktig, ha sociala relationer eller om den fysiska miljön. Delaktighet och inflytande Att känna sig delaktig och att ha möjlighet till inflytande i samhällsutvecklingen främjar den egna känslan av sammanhang och kontroll och kan vara ett skydd i samhället mot utanförskap och social oro. Forskningen visar på ett starkt samband mellan att tro sig kunna påverka och högre utbildning, ekonomisk trygghet och en meningsfull sysselsättning. Valdeltagande På samhällsnivå brukar valdeltagande vara ett mått på känsla av delaktighet bland invånarna och att rösta bör spegla en känsla av att ha möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Lunds kommun arbetar med medborgardialog, volontärförmedling, tillgänglighet och trygghet, för att generellt främja möjlighet till delaktighet och inflytande. Fokus Dalby har under ett antal år direkt arbetat med medborgardeltagande. Valdeltagandet har fortsatt att öka i Lunds kommun och ligger högre än för riket. Röstande i de olika valen 2002, 2006 och 2010 Lund Kommunfullmäktige Landstingsfullmäktige Riksdagen Lund Riket Källa: Folkhälsodata. Statens folkhälsoinstitut 25

13 När det gäller val till kommunfullmäktige är valdeltagandet i Lund högre än motsvarande för riket men liksom vid tidigare val ses skillnad mellan de olika stadsdelarna. Lägst valdeltagande ses i stadsdelarna Linero, Norra Fäladen och Möllevången. Högst valdeltagande Vallkärratorn/Stångby och Södra Sandby. Valdeltagande till kommunfullmäktige. Efter stadsdel och år i % Stadsdel Centrala staden Gunnesbo Järnåkra/Nilstorp Klostergården Kobjer Linero Möllevången Norra Fäladen Nöbbelöv Torns glesbygd Tuna Vallkärratorn/ Stångby Värpinge Väster ÖstraTorn /Mårtens Fälad Lund Södra Sandby Dalby Veberöd Genarp Hela kommunen Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Barn och ungas inflytande Ungdomstinget i Lunds kommun firar 2013 sitt tioårs jubileum. Ungdomstinget består alltjämt av storting, ett antal utskott och en samordningsgrupp. Deltagare är unga lundabor mellan år. I den årliga ungdomsenkäten LUNK ställs frågor som berör elevernas önskan om och uppfattning av möjlighet till inflytande och delaktighet. Lunds kommun arbetar med elevdemokrati, ungdomspolitik med Ungdomsting och barns rättigheter i ärendehantering för att främja möjlighet till delaktighet och inflytande bland barn och unga. 26

14 Andel elever efter kön och skolår. Lund Flickor Pojkar Svarsalternativ stämmer mycket bra År 5 År 8 År 5 År 8 Jag vill påverka hur vi ska arbeta tex grupparbeten/projekt/enskilt 48,3 39,7 43,2 33,8 Jag vill påverka reglerna i skolan 38,8 30,9 42,7 31,1 Jag vill påverka mina läxor 55,9 62,4 49,5 52,1 Jag kan påverka hur vi ska arbeta tex grupparbeten/projekt/enskilt 30,1 12,9 25,1 12,3 Jag kan påverka reglerna i skolan 24,3 9,8 18,3 7,4 Jag kan påverka mina läxor 38,8 18,3 30,1 16,8 Elevrådet/elevkåren tas på allvar av de vuxna i skolan , ,4 Jag vill vara med och påverka frågor i samhället 26,4 17,8 29,1 18,5 Jag kommer att rösta i det första valet efter att jag fyllt 18 år , ,3 Källa: LUNK ---- Frågan ställs inte till år 5 Resultatet bland de som deltog i LUNK visar att eleverna i bägge åldersgrupperna säger sig vilja vara med och bestämma i större utsträckning än vad de upplever att de får. I Region Skånes folkhälsorapport barn och unga i Skåne svarade elever i årkurs 2 på gymnasiet på frågan om de upplever sig ha Mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen Av flickorna svarade 92,4% och av pojkarna 92% NEJ på denna fråga. Social delaktighet Social sammanhållning och delaktighet är grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling. Socialt deltagande skapar förutsättningar för sociala relationer och sammanhang. Forskningen visar samband mellan att finnas i goda sociala sammanhang och välbefinnande. Sociala relationer och socialt deltagande påverkar både uppväxt och levnadsvanor. I Region Skånes befolkningsenkät är socialt deltagande ett mått på olika sociala aktiviteter och hur ofta personen varit socialt aktiv det senaste året. Sociala aktiviteter bär med sig information om utbud av aktiviteter, tillgänglighet, trygghet och känsla av delaktighet och är en spegling av socialt kapital på strukturell nivå. Andelen lundabor som upplever att de är socialt aktiva är större än motsvarande för länet. Kvinnor uppger i något högre grad än männen att de är socialt aktiva men skillnaden mellan könen har minskat. Mest socialt aktiv är man i Centrum, Norr och på Väster. Det är en högre andel som uppger att de inte är socialt aktiva bland de som är arbetslösa och bland de som är födda i annat land än Sverige och Norden. Med stigande ålder minskar andelen som uppger att de är socialt delaktiga både bland kvinnor och män. Huruvida detta speglar ett lägre utbud, sämre tillgänglighet eller upplevd otrygghet framkommer inte men med tanke på hur viktig möjligheten till social delaktighet är borde denna skillnad mellan de olika åldersgrupperna analyseras och diskuteras. Det gäller framförallt för de äldre lundaborna då social delaktighet är av stor betydelse för ett hälsosamt åldrande. 27

15 Sammanslagen andel för kvinnor respektive män* Andel (%) år som uppger lågt socialt deltagande efter kön, kommundel och år Andel kvinnor Andel män År Centrum 15,5 17,4 18,3 18,7 19,9 25,8 Norr 25,3 23,3 27,9 23,1 23,0 23,5 Söder 26,4 27,0 21,7 24,9 24,5 27,0 Torn 34,1 34,4 34,2 35,9 28,2 36,0 Väster 28,7 24,6 27,0 26,1 20,5 20,8 Lunds kommun arbetar med Stimulans i vardagen för äldre, Träffpunkter samt fritidsklubbar och fritidsgårdar. I kommunen finns ett övergripande Integrationspolitiskt program. Arbetet främjar möjligheten till social delaktighet. Öster 28,5 26,2 38,8 38,3 33,6 38,5 Södra Sandby 38,6 35,5 39, ,1 39,3 Dalby 36,1 38,0 39,3 40,3 36,9 39,3 Veberöd 42,7 34,1 42,0 49,3 41,8 42,0 Genarp 35,4 34,5 41,5 38,3 36,2 41,5 Lund totalt 28,1 26,9 30,9 30,3 28,1 31,1 Skåne 43,8 40,0 43,1 44,1 42,4 44,8 Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2004, och 140 Andel som uppger lågt socialt deltagande, efter kön och år. Jämförelse mellan grupper, Lund Män Kvinnor Lund totalt år Arbetslösa Europeiskt födelseland, utom Norden Utomeuropeiskt födelseland Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och * Sammanslaget % värde för kvinnor respektive män för att jämföra hur många som angett aktuellt svarsalternativ i de olika grupperna.. Summan kvinnor plus män kan därför bli större än 100% 28

16 Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. Ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress innebär en ökad risk för ohälsa. Nationella befolkningsstudier visar på statistiskt samband mellan ekonomisk stress och upplevd hälsa. Forskningen visar också på ett tydligt samband mellan låga inkomster och hjärtkärl sjukdomar liksom att den psykiska hälsan försämras vid ekonomisk stress. Statens folkhälsoinstitut konstaterar i sina kunskapsunderlag till målområdet social och ekonomisk trygghet att barns hälsoutveckling påverkas av de vuxnas ekonomiska villkor både rent fysiskt men även den psykiska hälsan påverkas och därmed barnens framtida livsvillkor. Forskningen visar även på klara samband mellan social utsatthet och ohälsa. Arbetslöshet, ekonomisk utsatthet, låg eller bristfällig utbildning är exempel på faktorer som kan leda till social utsatthet. Inkomstnivå samvarierar oftast med materiell konsumtion, boendestandard, arbetsförmåga, utbildning, god hälsa och möjlighet att betala för kultur och rekreation. Den egna inkomsten i relation till andras inkomst och i relation till det omgivande samhället har betydelse för hälsan. Medianinkomst för befolkningen 20 år och uppåt, efter kön, år och stadsdel. Lunds kommun Kvinnor Män Total Centrala staden 160,1 175,78 203,5 210,44 177, Möllevången 171,7 178,42 239,1 253,41 202,4 205,56 Norra Fäladen 126,3 128,36 118,1 116,92 121,9 123,93 Tuna 129,1 131,11 138,9 111,08 132,0 123,3 Östra Torn/ Mårtens Fälad 209,5 233,86 281,8 320,66 236,6 269,75 Linero 180,3 201,71 218,6 262,73 195,3 229,39 Järnåkra/Nilstorp 166,0 181,06 211,7 219,62 183,9 194,89 Klostergården 166,5 179,89 203,5 228,91 181,9 201,11 Väster 156,0 165,31 189,2 199,27 173,2 181,76 Värpinge 190,1 212,01 252,0 275,46 214,3 237,5 Kobjer 191,2 213,86 251,0 264,81 216,8 235,11 Gunnesbo 208,2 234,87 262,8 301,65 226,7 265,35 Nöbbelöv 206,4 228,38 259,5 292,56 228,2 256,52 Vallkärratorn/Stångby 228,7 260,51 310,9 362,46 255,4 298,44 Torns glesbygd 193,4 236,84 270,0 299,39 225,3 266,79 Södra Sandby 203,2 234,46 280,2 319,53 235,1 271,38 Dalby 191,1 227,65 273,4 303,25 226,6 258,94 Veberöd 190,2 216,84 274,8 315,59 225,1 257,42 Genarp 194,0 225,59 269,8 323,05 223,9 265,01 Hela kommunen Källa:Lunds kommun, Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen För att undvika att extrema värden kan ge en skev bild av inkomstläget inom kommunen används medianinkomst som värde för jämförelse. Medianinkomsten fortsätter att öka för både kvinnor och män men mest för männen. Männen har totalt sett en högre medianinkomst än kvinnorna. I stadsdelarna Norra Fäladen och Tuna har medianinkomsten för män sjunkit sedan 2006 och är även lägre än medianinkomsten för kvinnor. 29

17 Sammanslagen andel för kvinnor respektive män * Medianinkomsten totalt varierar också mellan de olika stadsdelarna, lägst ses på Norra Fäladen, Tuna, Väster, Centrum, Järnåkra/Nilstorp, högst på Vallkärra/ Stångby, Södra Sandby och Östra Torn/Mårtens Fälad. Högskolestuderande ingår i statistiken över medianinkomst och påverkar resultatet i de stadsdelar där en stor andel studerande bor. På Klostergården och Linero som båda ligger lägre än kommungenomsnittet för medianinkomst bor en jämförelsevis låg andel högskolestuderande. Ekonomisk stress I Region Skånes befolkningsenkäter definieras ekonomisk stress som svårighet att betala sina räkningar varje månad eller under minst hälften av årets månader. Det är något färre i Lunds kommun som lever med ekonomisk stress jämfört med länet. Andelen lundabor som upplever ekonomisk stress verkar minskat något över tid. Det är fortfarande något större andel kvinnor som säger sig uppleva ekonomisk stress Fördjupad studie av Region Skånes statistik för Lund visar, vid en jämförelse mellan olika åldersgrupper, högst andel som rapporterar ekonomisk stress, både kvinnor och män, i åldergruppen år. I åldersgruppen år uppger framförallt kvinnor att de upplever ekonomisk stress. Andel (%) år som upplever ekonomisk stress efter kön och år Andel kvinnor Andel män År Lund 9,6 9,6 7,2 7,0 9,0 8,1 6,0 6,3 Skåne 11,3 10,6 8,8 9,8 10,1 8,9 7,4 8,8 Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2004, och En högre andel som upplever ekonomisk stress ses hos de som är arbetslösa 70 Andel som upplever ekonomisk stress, efter kön och år. Jämförelse mellan grupper, Lund Män Kvinnor Lund totalt Sysselsatta Arbetslösa Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och. * Sammanslaget %värde för kvinnor respektive män för att jämföra hur många som angett aktuellt svarsalternativ i de olika grupperna.. Summan kvinnor plus män kan därför bli större än 100%. 30

18 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Barnkonventionens artikel 27 säger att inget barn ska behöva hamna i utanförskap på grund av familjens bristande ekonomiska resurser. Oavsett var man växer upp ska barn inte diskrimineras på grund av de vuxnas ekonomiska situation. Att växa upp i ett hem med bristande ekonomiska resurser kan innebära att barnet inte kan delta i olika aktiviteter. De livsvillkor barn växer upp under är starkt beroende av de vuxnas ekonomiska trygghet. Begreppet barnfattigdom i Sverige utgår från Rädda Barnens mått som mäter barn och deras familjers ekonomiska utsatthet. Barnfattigdom är andelen barn som lever i familjer som får socialbidrag och/eller har låg inkomst. Lunds kommun har beslutat att barn som lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd ska få extra ekonomiskt stöd till fritidsaktiviteter. Extra stöd ges även till kostnad för internetuppkoppling. Rädda Barnens statistik från 2002 och framåt visar att rankingen för Lunds kommun har varierat över tid. Ju lägre placering betyder desto lägre andel barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Andel barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag efter ranking i landets kommuner år över tid Varken låg inkomst eller Enbart låg Enbart Både låg inkomst Ranking socialbidrag inkomst socialbidrag och socialbidrag ,8 5,7 2,8 1, ,6 5,9 3,1 1, ,7 4,8 3,2 1, ,1 6,2 2,9 1, ,3 7,5 4,5 1,3 Källa: Rädda Barnen Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Barnfattigdomsindex efter resultat och tid. Lunds kommun Antal barn 0-17 år Andel (%) barn 0-17 år med utländsk bakgrund 26,0 27,8 29,6 31,2 Andel (%) barn 0-17 år med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 5,8 3,8 5,1 4,5 Andel (%) barn 0-17 år med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 24,2 23,7 24,7 23,3 Andel (%) barn 0-17 år totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll (2098 barn) 10,6 (1884 barn) 10,4 (2241 barn)10,9 (2187barn)10,4 Källa: Folkhälsodata. Statens folkhälsoinstitut 31

19 Antal barn % Andel barn 0-17 år totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll år 2011 i riket är 12,1% och i Skåne 16,8%. År var andelen i riket 11,5% och i Skåne 15,8%. Statistiken för Lunds kommun visar att det fortfarande är drygt 10% det vill säga mer än 2000 av barnen 0-17 år som, enligt Rädda Barnens definition, lever i fattiga hushåll. Av dessa är det en större andel barn med utländsk bakgrund än barn med svensk bakgrund. 12 Andel barn 0-17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, över tid. Lund År Källa: Folkhälsodata. Statens folkhälsoinstitut 2500 Antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll, efter år och svensk respektive utländsk bakgrund. Lund Totala antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll Varav antal barn med svenskt ursprung Varav antal barn med utlänskt ursprung Källa: Folkhälsodata, Statens folkhälsoinstitut 32

20 Utbildning På grupp och befolkningsnivå ses generellt ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Kopplingen mellan utbildningsnivå och välfärd går i första hand över arbetsmarknaden. Här redovisas fördelningen mellan olika utbildningsnivåer i den vuxna befolkningen som en spegling av de livsvillkor man levt och lever under. Statistik redovisas också om andelen elever med behörighet till gymnasiet vilket speglar barn och ungas livsvillkor men också förutsättning för framtiden. Andelen Lundabor totalt, exklusive registrerade vid högskolan, som har eftergymnasial utbildning ligger på 60,8%. En jämförelse med förra välfärdsredovisningen visar att andelen med eftergymnasial utbildning fortsätter att öka totalt, något mer för kvinnor. Skillnader vad gäller andel med eftergymnasial utbildning ses mellan de olika stadsdelarna. Lägre andel än kommungenomsnittet har byarna, framförallt Veberöd och Genarp men här ses både en medianinkomst och andel förvärvsarbetande som ligger strax över kommungenomsnittet. I tätorten Lund ligger Linero, Klostergården, Värpinge, Gunnesbo, Nöbbelöv och Torns glesbygd under kommungenomsnittet. Av dessa ligger Linero och Klostergården under kommungenomsnittet även vad gäller medianinkomst och andel förvärvsarbetande. Värpinge ligger under kommungenomsnittet vad gäller andelen förvärvsarbetande. Dessa skillnader mellan stadsdelarna påverkar förutsättningar för livsvillkor som andra indikatorer speglar men i Lund ses inte lika tydligt det generella samband forskningen visar på mellan utbildningsnivå, sysselsättning och inkomst. I flera stadsdelar i tätorten Lund, med hög andel eftergymnasial utbildning, ses en medianinkomst och andel förvärvsarbetande under kommungenomsnittet. Utbildningsnivå för ej högskolestuderande, år, totalt efter stadsdel i Lunds kommun 2011 Uppgift Stadsdel Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial saknas Total Antal % Antal % Antal % Antal % Antal Centrala staden 241 3, , , , Möllevången 48 3, , , , Norra Fäladen 399 7, , , , Tuna 33 2, , ,7 67 4, ÖstraTorn/Mårtens Fälad 210 4, , , Linero , , ,4 85 2, Järnåkra/Nilstorp 99 3, , ,9 53 2, Klostergården , ,6 83 2, Väster 316 5, , , , Värpinge 99 8, , ,1 26 2, Kobjer 42 4, , ,3 24 2,5 956 Gunnesbo , , ,7 28 1, Nöbbelöv 163 8, , ,9 36 1, Vallkärratorn/Stångby 44 4, , ,7 15 1,6 923 Torns glesbygd 85 10, , ,9 13 1,6 809 Södra Sandby 403 9, , , Dalby , ,5 32 0, Veberöd , , , Genarp , , ,8 15 0, Hela kommunen , , , , Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 33

21 Utbildningsnivå ej högskolestuderande, år, efter kön. Lunds kommun Antal samt andel kvinnor och män år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Total Antal % Antal % Antal % Antal % Antal Kvinnor totalt , , , , Män totalt , , , , Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Totalt är det en större andel kvinnor än män som har eftergymnasial utbildning. Trots att kvinnorna i större utsträckning har eftergymnasial utbildning har de generellt en lägre medianlön än männen. I Lund går 93% av eleverna ut från grundskolan med behörighet till gymnasieskolan. Det är en högre andel än motsvarande för både länet och riket. Lund följer inte längre samma mönster som länet och riket, att det är något högre andel flickor med behörighet. Totalt sett ses en något sjunkande andel i Lund som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet, framförallt har andelen flickor med behörighet till gymnasieskolan minskat över tid. Andel (%) elever med behörighet till gymnasieskola totalt samt efter kön och år Totalt Lund flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Lund Skåne Riket Källa: Skolverket via Folkhälsodata, Statens folkhälsoinstitut Sysselsättning Forskningen visar på ett starkt statistiskt samband mellan sysselsättning och hälsa. Långvarig arbetslöshet påverkar hälsan och välbefinnandet negativt på många olika sätt, dels genom att påverka det psykiska välbefinnandet, dels genom påverkan på levnadsvanor. Nationell statistik tar inte hänsyn till den stora andelen högskolestuderande i befolkningen varför förvärvsfrekvensen i Lund ser låg ut i sådan statistik. Här redovisas statistik på kommunnivå exklusive registrerade vid högskola. Andelen förvärvsarbetande har sjunkit något och är lägre för kvinnor än män. Totalt är 76,8% av de icke högskolestuderande kvinnorna mellan år i Lunds kommun förvärvsarbetande För männen är motsvarande andel 77,9%. Andelen med förvärvsarbete skiljer sig mellan de olika stadsdelarna. I Centrum, Möllevången, Norra Fäladen, Tuna, Linero och Klostergården, Väster, Värpinge och Kobjer ligger totala andelen förvärvsarbetande under kommungenomsnittet. 34

22 % Förutom Kobjer är det samma stadsdelar som vid förra välfärdsredovisningen som ligger under kommungenomsnittet. Högt över kommungenomsnittet för förvärvsarbetande återfinns Vallkärratorn/Stångby, Torns glesbygd samt samtliga byar. Förvärvsarbetande, exklusive högskolestuderande, år, efter kön och stadsdel. Lunds kommun 2011 Stadsdel Män Kvinnor Total Förvärvsarbetande Folkmängd Förvärvsarbetande Folkmängd Förvärvsarbetande Folkmängd Antal % Antal Antal % Antal Antal % Antal Centrala staden , , , Möllevången , , , Norra Fäladen , , , Tuna , , , ÖstraTorn /Mårtens Fälad , , , Linero , , Järnåkra/Nilstorp , , , Klostergården , , Väster , , , Värpinge , , , Kobjer , , ,9 956 Gunnesbo , , Nöbbelöv , , , Vallkärratorn/ Stångby , , ,1 923 Torns glesbygd , , ,9 809 Lund , , , Södra Sanby , , , Dalby , , , Veberöd , , Genarp , , Hela kommunen , , , Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 80 Andel förvärvsarbetande år, ej högskolestuderande, efter kön och år Kvinnor Män Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 35

23 % Personer, exklusive högskolestuderande, år, efter stadsdel. Lunds kommun 2010 Folkmängd år, totalt Studerande Arbetslösa Förtidspensionärer Stadsdel Antal % Antal % Antal % Antal Centrala staden 255 3, , , Möllevången 37 2,9 45 3,6 51 4, Norra Fäladen 290 5, , Tuna 61 4,1 38 2,5 50 3, ÖstraTorn /Mårtens Fälad 172 3, , , Linero 152 4, , , Järnåkra/Nilstorp 111 4,3 98 3, , Klostergården 141 5, , , Väster 265 4, , , Värpinge 55 4, , Kobjer 26 2,8 43 4,6 78 8,3 936 Gunnesbo 73 3, , , Nöbbelöv 64 3,3 90 4, , Vallkärratorn/ Stångby 19 2,4 22 2,8 44 5,5 800 Torns glesbygd 17 2,1 35 4,3 42 5,1 816 Lund , , , Södra Sanby 121 2, , , Dalby 124 3, , , Veberöd 84 2, , , Genarp 39 1, , Hela kommunen , , , Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 10 Andel arbetslösa respektive förtidspensionerade år, ej högskolestuderande, efter kön och år Arbetslösa Förtidspensionerade Kvinnor Män Källa: Lunds kommun Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Statistik över hur stor andel lundabor, exklusive högskolestuderande, som finns i olika aktiviteter visar att andelen som deltar i övriga studier är i stort sett oförändrat samt att andelen arbetslösa och andelen förtidspensionerade minskat sedan förra välfärdsbeskrivningen. Högst andel arbetslösa totalt återfinns på Klostergården, Linero och Väster men andelen har minskat sedan senaste välfärdsbeskrivningen. Högst andel lundabor totalt som är förtidspensionerade återfinns på Linero, Klostergården, Gunnesbo och Kobjer men andelen har minskat sedan senaste välfärdsbeskrivningen. 36

24 Kvinnor exklusive högskolestuderande, år, efter stadsdel. Lunds kommun 2010 Studerande Arbetslösa Förtidspensionärer Total Stadsdel Antal % Antal % Antal % Antal Centrala staden 135 4, , , Möllevången 20 3,2 24 3,8 29 4,6 634 Norra Fäladen 163 6, , , Tuna 23 3,2 22 3,1 30 4,2 714 ÖstraTorn /Mårtens Fälad 101 4, , , Linero 90 5, , Järnåkra/Nilstorp 46 3,7 45 3,6 65 5, Klostergården 78 5,7 84 6, , Väster 148 5, , , Värpinge , ,9 571 Kobjer 12 2,7 19 4,2 40 8,9 449 Gunnesbo 42 3,6 43 3, , Nöbbelöv 41 4,2 47 4,8 88 9,1 970 Vallkärratorn/ Stångby 8 2,1 13 3,4 22 5,7 383 Torns glesbygd 5 1,4 16 4,3 29 7,8 370 Lund 946 4, , , Södra Sanby 77 3,8 72 3, , Dalby 60 3,2 85 4, Veberöd 52 3,5 65 4, , Genarp 30 3,1 54 5,5 62 6,3 980 Hela kommunen , , , Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Män exklusive högskolestuderande, år, efter stadsdel. Lunds kommun 2010 Studerande Arbetslösa Förtidspensionärer Total Stadsdel Antal % Antal % Antal % Antal Centrala staden 120 3, , Möllevången 17 2,7 21 3,4 22 3,5 621 Norra Fäladen 127 4, , Tuna 38 4, ,5 786 ÖstraTorn /Mårtens Fälad ,7 99 4, Linero 62 3, , , Järnåkra/Nilstorp 65 4,9 47 3,5 49 3, Klostergården 63 4,4 88 6, Väster 117 4, , Värpinge 21 3,7 38 6,7 27 4,7 570 Kobjer 14 2,9 24 4,9 38 7,8 487 Gunnesbo 31 2,8 68 6,2 71 6, Nöbbelöv 23 2,4 43 4,4 64 6,6 971 Vallkärratorn/ Stångby 11 2,6 9 2,2 22 5,3 417 Torns glesbygd 12 2,7 19 4,3 13 2,9 446 Lund 792 3, , , Södra Sanby 44 2,1 81 3,9 76 3, Dalby 64 3, , Veberöd 32 2,1 63 4,2 64 4, Genarp 9 0,9 50 4,7 40 3, Hela kommunen 941 3, , , Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 37

25 Flest kvinnor är arbetslösa på Klostergården, Väster, Genarp och Värpinge. Bland männen återfinns största andelen arbetslösa på Värpinge, Linero, Klostergården och Gunnesbo. Flest kvinnor är förtidspensionerade på Klostergården, Värpinge Linero och Gunnesbo. Bland männen ses största andelen förtidspensionerade på Linero, Kobjer och Klostergården. Det är fler kvinnor än män som deltar i övriga studier än högskolestudier. Norra Fäladen, Värpinge, Linero och Klostergården har fortfarande den högsta andelen. Trygghet Faktisk trygghet och säkerhet liksom som känslan av trygghet/otrygghet påverkar vår möjlighet att vara delaktiga i samhället. Att finnas i en närmiljö med liten risk för skador till följd av olyckor eller brott är grundläggande för vår känsla av trygghet. Rädsla och upplevd otrygghet begränsar vår rörelsefrihet och stänger oss inne. Statistik kring upplevd trygghet och anmälda brott bär även med sig information om och upplevelse av den fysiska miljön vi rör oss i. Den fysiska miljöns utformning har en faktisk påverkan både vad gäller brott och vår upplevelse av trygghet och välbefinnande. Lunds kommun samverkar med polisen bland annat genom brottsförebyggande rådet och i en överenskommelse mellan kommun och polis samt genom trygghetsvandringar. Ett sätt att spegla trygghet och säkerhet är genom brottsstatistik. De flesta brott som sker drabbar enskilda personer i deras närmiljö och påverkar livskvaliteten och känslan av trygghet eller otrygghet. Ytterligare ett sätt att spegla trygghet och säkerhet är att genom befolkningsenkäter fråga om upplevelsen. I Region Skånes enkät är upplevd trygghet ett mått på känsla av säkerhet/osäkerhet efter mörkrets inbrott i det egna bostadsområdet. I region Skånes barn och ungdomsenkät ställs frågor kring känsla av trygghet i olika situationer och platser samt om man upplever sig blivit mobbad eller trakasserad. Lunds ungdomsenkät tar upp frågor kring hur trygg man känner sig i skola och på fritid samt om man upplever sig blivit kränkt eller trakasserad. I Polisens medborgarundersökning i Mellersta Skåne speglas upplevd trygghet/otrygghet dels av oro att utsättas brott dels genom känsla av otrygghet. Anmälda brott Statistik över anmälda brott i Lunds kommun redovisas här med statistik från nationella brottsförebyggande rådet (BRÅ). Här redovisas ett antal brottsrubriker som valts då vi antar att de påverkar den allmänna känslan av trygghet. Det är viktigt att ha i åtanke att statistiken redovisar anmälda brott. Mörkertalet är stort och man räknar med att endast ca en fjärdedel av alla misshandelsbrott anmäls. Jämfört med länet har vi en lägre andel anmälda brott bland samtliga redovisade brottsrubriker. Totala antalet brott har minskat över tid medan ofredande, rån och inbrott i bostad ökat 38

26 Anmälda brott, totalt och i urval per inv, 2006, och. Jämförelse Lunds kommun och Skåne län 2010 Lund Skåne Lund Skåne Lund Skåne Totalt antal brott/ invånare Våldsbrott Våldtäkt Misshandel inkl.grov Rån inkl. grovt Rån mot person/ och väskryckning 47/16 92/31 47/12 119/29 58/13 143/27 Olaga hot Ofredande Inbrott i bostad Skadegörelse Källa: Brottförebyggande rådet, BRÅ. Brottsrubrik misshandel visar vid en jämförelse, mellan könen, ett tydligt mönster där kvinnor i stor utsträckning blir utsatt för misshandel inomhus, av någon bekant och män i stor utsträckning utsätts för misshandel utomhus av någon obekant. Män utsätts i något större utsträckning för olaga hot medan kvinnor i större utsträckning utsätts för ofredande. Lunds kommun har i bred samverkan tagit fram en kommunövergripande handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor. Anmälda brott, i urval per inv,, 2010 och efter kön. Lunds kommun Typ av brott 2010 Misshandel inkl.grov, totalt Mot kvinna, 15 år och äldre, totalt 240(100%) 252(100%) 207(100%) varav inomhus, bekant med offret 143(60%) 138(55%) 108(52%) varav utomhus, obekant med offret 35(15%) 57(23%) 44(21%) Mot man, 15 år och äldre, totalt 460 (100%) 361(100%) 298(100%) varav inomhus, bekant med offret 97(21%) 76(21%) 45(15%) varav utomhus, obekant med offret 222(48%) 174(48%) 139(47%) Olaga hot, totalt mot kvinna, 18 år och äldre mot man, 18 år och äldre Ofredande, totalt mot kvinna, 18 år och äldre mot man, 18 år och äldre Källa: Brottförebyggande rådet, BRÅ. När det gäller brottsrubrik misshandel mot kvinna respektive man finns det fler underrubriker än vad som tas med här. Detta är anledningen till att procentsummorna under mot kvinna, totalt respektive mot man, totalt inte blir 100%. 39

27 Indexvärde Indexvärde Upplevd trygghet Resultatet i Polisens medborgarundersökning över upplevd trygghet och otrygghet redovisas bland annat som indexvärde där ett lågt värde är bra och ett högre mindre bra. Data från Lunds kommun redovisas för Centrum, Norra Fäladen, Linero, Dalby samt Lund övriga och visar att andelen, bland de tillfrågade i undersökningen, som upplever trygghet rent allmänt, ökar över tid d.v.s. indexvärdet sjunker. Högst indexvärde totalt ses i Centrum och Linero. Mest trygg känner man sig i Dalby. Högst indexvärde när det gäller rädsla att utsättas för brott ses på Norra Fäladen och den konkreta känslan av otrygghet är högst på Linero. 2,50 Trygghetsindex, totalt efter år och stadsdel 2,00 1,50 1,00 0, ,00 Lunds kommun Lund - Centrum Lund - Norra Fäladen Lund - Linero Lund - Dalby Lund - övriga delar Skåne Källa: Trygghetsmätning. Polisen Skåne län. Polisområde mellersta Skåne 2,50 Oro att utsättas för brott efter år och stadsdel 2,00 1,50 1, ,50 0,00 Lunds kommun Lund - Centrum Lund - Norra Fäladen Lund - Linero Lund - Dalby Lund - övriga delar Skåne Källa: Trygghetsmätning. Polisen Skåne län. Polisområde mellersta Skåne 40

28 % Indexvärde 3,00 Konkret otrygghet efter år och stadsdel 2,50 2,00 1,50 1, ,50 0,00 Lund - Centrum Lund - Norra Fäladen Lund - Linero Lund - Dalby Lund - övriga delar Skåne Källa: Trygghetsmätning. Polisen Skåne län. Polisområde mellersta Skåne I Region Skånes befolkningsenkät redovisas de som angett att de känner sig ganska eller mycket osäker i sitt bostadsområde. I befolkningsenkäten ses, över tid, en minskande andel lundabor som uppger känsla av otrygghet i det egna bostadsområdet. Det är fortfarande en klart högre andel kvinnor som upplever sig vara otrygga. Vid en jämförelse mellan stadsdelarna ses samma mönster i alla stadsdelar. 25 Andel som upplever otrygghet i egna bostadsområdet Efter kön och år Kvinnor Män Lund Regionen Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och 41

29 Andel (%) år som uppger känsla av otrygghet i det egna bostadsområdet efter kön, kommundel, och år Andel kvinnor Andel män År Centrum 14,1 12,9 13,2 7,9 3,1 2,0 Norr 19,2 21,2 7,9 4,8 3,4 2,3 Söder 20 15,2 11,6 4,0 3, Torn 24,9 21 8,0 4,9 3,0 2,8 Väster ,6 7,9 3,4 1,9 1,2 Öster 18,9 13,8 20,3 6,2 6,2 8,2 Södra Sandby 9,7 10,7 5,4 2,6 3,1 2,6 Dalby 9,5 11,6 10,3 2,4 1,0 1,2 Veberöd 10,1 8,9 8,9 0,9 1,3 2,3 Genarp 5,7 3,4 2,9 0, Lund totalt 16,3 14,7 10,8 4,7 3,1 2,7 Skåne 20,2 17,4 12,6 8,6 7,1 5,8 Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2004, och Vid års befolkningsenkät sågs högst andel kvinnor som upplevde sig vara otrygga på Norr, Torn, Väster samt Söder, samma kommundelar som vid års befolkningsenkät visar en rejäl minskning. Minskning ses också i Södra Sandby. På Öster ses en ökning bland både kvinnor och män. Fördjupad studie av Region Skånes statistik för Lund visar att det är framförallt kvinnor i åldersgrupperna år samt år som anger att de känner sig otrygga. Trygghet bland unga De allra flesta elever i årskurs 5 och 8 som svarat på Lunds ungdomsenkät uppger att de känner sig trygga i skolan och på sin fritid, yngre elever i större utsträckning än äldre. Skillnaden mellan könen är inte så stor men fortfarande är det en större andel av pojkarna som anger att de känner sig trygga. Upplevelsen av att vara kränkt eller trakasserad ökar bland de äldre eleverna det vill säga det är färre som anger svarsalternativet stämmer mycket dåligt på dessa frågor. 42

30 Andel elever i grundskolan, efter kön och skolår. Lund Flickor Pojkar Svarsalternativ stämmer mycket bra År 5 År 8 År 5 År 8 Jag trivs i skolan 61,5 40,7 59,2 38,5 Jag känner mig trygg på lektionerna 74, ,5 65,4 Jag känner mig trygg på rasterna 69,1 60,3 74,3 62,7 Jag känner mig trygg på min fritid 80,5 78,9 84,3 81,7 Svarsalternativ stämmer mycket dåligt Det förekommer rasism på skolan 53,3 33, ,1 Jag har känt mig mobbad under detta läsår 77,6 78,6 78,8 80 Jag har känt mig kränkt eller trakasserad av skolpersonal under detta läsår 78, ,5 69,4 Jag har känt mig kränkt eller trakasserad av annan elev under detta läsår 67,5 63,1 70,4 67,4 Jag har blivit utsatt för digitala kränkningar under detta läsår 83,1 78,4 85,6 82 *Jag har känt mig diskriminerad utifrån någon av diskrimineringsgrunderna under detta läsår , ,3 Källa: LUNK *--- frågan ställdes inte i årskurs 5 Andel elever i årkurs 2 gymnasieskolan efter kön. Lund Flickor Pojkar Svarat ja på följande frågor, Upplever att de trivs bra eller mycket bra i skolan 82,8 85,7 Känner mig trygg utomhus i mitt bostadsområde 73,5 88,7 Känner mig trygg utomhus i mitt bostadsområde på kvällen 44,1 80,2 Känner mig trygg på väg till eller från skolan 86,3 91,8 Känner mig trygg i klassrummet 82,9 93,2 Känner mig trygg på rasterna 83,9 89 Känner mig trygg på nöjesställen eller liknande 90,3 92,2 Känner mig trygg på stan, allmän plats 95,5 95,1 Känner mig trygg på buss, tåg eller liknande 94,8 97,3 Känner mig trygg i hemmet 99,4 99,4 Känner mig trygg vid fritidsaktiviteter 97,9 98,1 Svarat nej på följande frågor, Blivit mobbad mer än en gång i månaden 99,2 98 Blivit utsatt för trakasserier i skolan eller på fritiden under de senaste tolv månaderna 85,4 89,5 Källa: Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 43