Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Transkript

1 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

2 Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Vansbro kommun Datum: Vansbro LUPP

3 Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 5 Om undersökningen... 6 A. Bakgrundsfrågor... 7 B. Fritid C. Skola D. Politik och samhälle RAPPORTEN ÄR FÄRGKOORDINERAD! Hitta den del du vill läsa om genom att titta på färgen i avsnittens högra kant. E. Trygghet F. Hälsa G. Arbete H. Framtid I. Fördjupad analys Vansbro LUPP

4 Jag tycker vi ungdomar borde ha en större röst, men politikerna i Vansbro kommun tar oss på allvar så det tycker jag är bra!

5 Sammanfattande reflektioner Under 2014 beslutade riksdagen om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. 1 Under 2015 antog Region Dalarna en strategi om att vara och bli Sveriges bästa ungdomsregion. Strategin inkluderar tre målbilder för länets ungdomsstrategiska arbete till år 2020: Att unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda, att unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling samt att unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna. 2 Lupp är ett verktyg som bidrar till arbetet med en kunskapsbaserad ungdomspolitik i kommuner och regioner. Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en helhetsbild av ungdomarnas livssituation i Vansbro. Några utvalda slutsatser i relation till regionens ungdomspolitiska mål och indikatorerna kopplade till dessa mål presenteras dock här. EN MENINGSFULL TILLVARO En väldigt hög andel av ungdomarna i Vansbro är nöjda med livet i sin helhet samt med sina familje- och kompisrelationer. En stor andel av de unga i Vansbro bedömer även sin hälsa som bra. Andelen som bedömer sin hälsa som mycket eller ganska bra är 80 % på högstadiet och 73 % på gymnasiet. Tjejer skattar dock sin hälsa tydligt sämre än killar, och anger även att de har mer besvär av psykisk och somatisk karaktär, bland annat avseende stress och nedstämdhet. UNGA SKA KUNNA PÅVERKA SINA LIV OCH LÄNETS UTVECKLING En mycket hög andel, 57 % av högstadieungdomarna och 62 % av gymnasieungdomarna, svarar att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Jämfört med Dalarnas regionsnitt och rikssnittet för Lupp 2015 framgår det att ungdomar i Vansbro i högre utsträckning vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Andelen som ser sig ha stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sin åsikter till de som bestämmer i kommunen är i Vansbro 41 % på högstadiet och 50 % på gymnasiet. Även detta är en klart högre andel än i både regionsnitt och rikssnittet. I regionsnittet svarar 23 % av högstadieungdomarna och 20 % av gymnasieungdomarna att de ser sig ha stora eller ganska stora möjligheter. Andelen i Vansbro som helt eller till stor del instämmer i att skolans personal lyssnar på elevrådet och tar dem på allvar är 48 % bland högstadieungdomar och 49 % bland gymnasieungdomar. Detta är en lägre andel än i regionens snitt, där motsvarande andel är 63 % på högstadiet och 64 % på gymnasiet. Det är även en lägre andel i Vansbro som instämmer i påståendet att de har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan i förhållande till regionsnittet. Ungdomarna vill och ser sig ha möjligheter att påverka i kommunen i klart högre grad än i regionen i snitt, vad som däremot framgår är att synen på inflytande i skolan inte sticker ut på samma positiva vis i förhållande till regionens totalresultat. UNGA SKA HA GODA MÖJLIGHETER TILL UTBILDNING OCH ARBETE En relativt hög andel av unga på högstadiet är nöjda med den fria tiden och totalt 65 % är mycket eller ganska nöjda med de aktiviteter som kommunen erbjuder. Gymnasieungdomarna är däremot inte lika nöjda. Andelen unga på gymnasiet som anser att det finns ganska lite eller väldigt lite/ ingenting att göra på fritiden är 49 %. Gymnasietjejer utmärker sig som särskilt missnöjda med fritiden. Det är även en något högre andel gymnasieungdomar i Vansbro som är missnöjda med hur mycket det finns att göra än i rikssnittet för Lupp 2015 samt Dalarnas regionsnitt. 52 % av högstadieeleverna och 76 % av gymnasieeleverna instämmer helt eller till stor del i att elever och lärare bemöter varandra med respekt på skolan. Högstadieungdomarna i Vansbro är mindre nöjda avseende denna fråga vid en jämförelse till regionsnittet. Motsvarande andel i regionen, som instämmer i att elever och lärare bemöter varandra med respekt, är 66 % på högstadiet och 80 % på gymnasiet. Vid en överblick av skolområdet framgår det att gymnasieungdomar är klart nöjdare än högstadieungdomarna avseende flertalet aspekter som rör skolan. Vad gäller högstadieeleverna i Vansbro framgår det vidare att de är mindre nöjda med flera aspekter i skolan än i Dalarnas regionsnitt. Exempelvis svarar 66 % av högstadieungdomarna i Vansbro att de är nöjda med undervisningen på sin skola. Motsvarande siffra i regionsnittet är 86 %. Ungdomar i Vansbro har en starkare koppling till arbetslivet vid en jämförelse till regionens resultat. En klart större andel av ungdomarna på både högstadiet och gymnasiet anger att de haft ett sommarjobb i förhållande till regionsnittet. Särskilt stor skillnad är det bland högstadieungdomarna, där 43 % svarar att de haft sommarjobb att jämföra med 22 % i regionsnittet. En lägre andel av ungdomarna i Vansbro planerar att studera vidare i förhållande till Dalarnas regionsnitt samt rikssnittet för Lupp Totalt 45 % av gymnasieungdomarna i Vansbro tror att de kommer studera vidare jämfört med 59 % i rikssnittet för Lupp 2015 och 56 % i regionsnittet. Tjejer på gymnasiet vill i högre utsträckning än killar studera vidare och klart fler killar än tjejer svarar att de inte tror de ska studera vidare efter gymnasiet. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 2 Läs mer om strategin på Vansbro LUPP

6 Om undersökningen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s (tidigare Ungdomsstyrelsen) Lupp-undersökning har 2015 genomförts i Vansbro på högstadiet samt på gymnasiet. Det är första gången som Vansbro gör denna Lupp-undersökning. Undersökningen genomfördes under hösten 2015 och insamlingen gjordes genom en webbenkät på skolorna. Insamlingen har skötts av kommunen och analysen och sammanställningen har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Vansbro kommun. Som en del i Region Dalarnas strategi om att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion har alla kommuner i Dalarna år 2015 genomfört Lupp-enkäten. Den regionala strategin och målbilderna kopplade till denna strategi berörs löpande i rapporten. OM LUPP Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF år Lupp är en metod för att få en bild av ungdomars situation lokalt. Lupp är en nationell undersökning där kommuner får möjlighet att delta för att samla in kunskap om ungdomars levnadssituation. SVARSFREKVENS Totalt har 184 av 230 elever svarat på undersökningen på högstadiet. Svarsfrekvensen är på högstadiet således 80 %. På gymnasiet har 103 av 130 elever svarat på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens om 79 %. Svarsfrekvensen är genomgående tillräckligt hög för att underlaget ska bedömas som representativt. I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka. Utöver svaren i Vansbro har ungdomar som går i skola i andra kommuner i Dalarna, men som bor i Vansbro kommun, inkluderats i analysen. Detta är totalt 6 svar. I skolområdet har dock dessa svar uteslutits eftersom man i avsnittet vill lägga fokus på skolorna i just Vansbro kommun. Att addera ungdomar har varit möjligt då alla kommuner i Dalarna har gjort Lupp-undersökningen under BORTFALLSANALYS För vissa frågor finns det internt bortfall, dvs. att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent, men varierar något mellan frågorna. Exempelvis kan elever ha bedömt frågan som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna. ANALYS Enkätfabriken har analyserat och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomars upplevelser i Vansbro. Rapporten innefattar först och främst statistik uppdelat på ålder (högstadiet och gymnasiet) samt kön. Jämförelser, inte bara för kön, utan även avseende andra faktorer möjliggör en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Denna kunskap är viktig för att kunna arbeta vidare med förändring och anpassa insatserna. Regeringens proposition för den nya ungdomspolitiken betonar även vikten av resultatskillnader mellan ålder och kön, men även om möjligt, skillnader vad gäller andra bakgrundsfaktorer. MUCF påpekar även att visa könsuppdelad statistik, och på så vis synliggöra skillnader mellan killar och tjejer, är ett första steg i processen mot att ha ett förankrat jämställdhetsarbete avseende ungdomsfrågor. I den löpande texten berörs även på olika ställen jämförelser med rikssnittet för Lupp (de kommuner som genomfört Lupp år 2015) samt regionsnittet i Dalarna. Jämförelser med rikssnittet syftar till att ge en överblick över tendenserna nationellt och trots att en sådan jämförelse har vissa brister, kan det vara fördelaktigt att kunna se eller förhålla kommunens resultat till en större kontext. LÄSANVISNINGAR Siffrorna och diagrammen i rapporten ger en bild av ungas upplevelser i Vansbro. De allra flesta frågor som fanns i Lupp- enkäten redovisas i rapporten. Alla frågor redovisas dock inte nedbrutet på både ålder och kön. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma är att i vissa fall har några av svarsalternativen uteslutits i redovisningen. Detta har gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. Notera även att maskinella avrundningar kan förekomma. Det handlar då oftast om några enstaka procent. STATISTISK SAMBANDSANALYS Vissa områden i rapporten innehåller en fördjupad analys. Som en del i denna fördjupade analys används statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande behöver dock inte råda. Det är alltså svårt att bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. Vansbro LUPP

7 A. Bakgrundsfrågor BAKGRUNDSFRÅGOR A4. Vilken är din sexuella läggning? Inledningsvis redovisas ett antal frågor som berör ungdomarnas bakgrund och familjesituation. I cirkeldiagrammen nedan redovisas könsfördelningen för de båda åldersgrupperna. En ungefär lika stor andel killar och tjejer har svarat på Lupp-enkäten, både på högstadiet och gymnasiet. Totalt svarar 85 % av ungdomarna att de har en heterosexuell läggning % 14 % totalt svarar att de har en sjukdom eller nedsatt funktion. Tjejer anger i fler fall att de har en sjukdom eller nedsatt funktion; 18 % att jämföra med killars 8 %, se diagram A A3. Vad stämmer bäst in på dig? Högstadiet Gymnasiet 3% Heterosexuell Bisexuell Homosexuell Osäker på min sexuella läggning / vet inte Annat 7% Vill inte definiera tjej tjej A5. Har du någon sjukdom eller någon nedsatt funktion? 47% 3% kille annan könstillhörighet kille annan könstillhörighet % 7 87% Deltagande skolor i Vansbro: Högstadieskolor Smedbergsskolan Gymnasieskolor Vansbro gymnasium 1 8% 21% 8% 8% 5% 8% Ja Nej Vill inte svara Vansbro LUPP

8 A. Bakgrundsfrågor BAKGRUND OCH FÖRÄLDRARS SYSSELSÄTTNING Några frågor ställdes om ungdomarnas och föräldrarnas bakgrund samt gällande föräldrarnas sysselsättning. Totalt svarar 10 % att de själva är födda utanför Sverige. Bland de som själva inte är födda i Sverige svarar 26 % att de bott i Sverige 10 år eller längre, 22 % i 4-9 år medan störst andel, 52 %, har bott i Sverige i upp till tre 3 år. A6. Var är du och dina föräldrar födda? Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 91% 1% 3% Förälder a 89% 3% Förälder b 87% 5% A6b. Om du inte är född i Sverige hur länge har du bott här? Avseende föräldrarnas sysselsättning framgår det att majoriteten av ungdomarnas föräldrar arbetar, se tabell A7. 10 hög gym 73% 31% 31% 38% 18% 9% 10 år eller längre 4-9 år 0-3 år A7. Vad gör din/dina föräldrar huvudsakligen? Förälder a Förälder b Arbetar 87% 83% Studerar 3% 1% Föräldraledig 1% 1% Arbetslös Långtidssjukskriven/sjukpensionär 5% Ålderspensionär 1% 1% Annat 3% Vet inte 4% Vansbro LUPP

9 A. Bakgrundsfrågor EKONOMI Några frågor ställdes om ungdomarnas ekonomiska situation. En stor andel av ungdomarna är inte alls eller inte särskilt oroliga för sina föräldrars ekonomi. På gymnasiet svarar 15 % att de är ganska eller mycket oroliga för föräldrarnas ekonomi. Motsvarande andel på högstadiet är något lägre, 10 %. Killar svarar i klart högre grad än tjejer att de inte alls är oroliga. A8. I vilken utsträckning är du orolig för dina föräldrars ekonomi? % 11 % av ungdomarna på högstadiet har under de senaste 6 månaderna angett att det flera gånger hänt att de inte kunnat köpa något eller göra något som många andra i deras ålder köper eller gör, för att deras familj inte haft råd. Motsvarande andel på gymnasiet är på en liknande nivå, 10 %. I det avslutande avsnittet om ungas förutsättningar och villkor kan man läsa mer om bl.a. ekonomiskt utsatthet, se sidorna % 4 43% 38% 31% 14% 13% 9% 11% 5% Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig A9. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många andra i din ålder gör eller köper, för att din familj inte haft råd? 10 81% 77% 77% 85% 13% 9% 1 9% 11% 13% 1 4% Ja, flera gånger Ja, en gång Nej Vansbro LUPP

10 A. Bakgrundsfrågor NÖJDHET MED LIVETS OLIKA DELAR Ungdomarna fick ta ställning till hur nöjda de är avseende olika aspekter i livet: familjen, kompisar, livet i sin helhet, arbete, utbildning, ekonomi och fritid. Familje- och kompisrelationer samt andra sociala nätverk är bestämningsfaktorer som även påverkar en individs hälsa. Hur individen ser på livet som helhet är en fråga som ofta, med lite olika formuleringar, även används för att avspegla psykisk hälsa. 1! Frågorna om nöjdhet avseende livet i sin helhet, familj och kompisar är indikatorer i den regionala strategin A10. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om följande? Frågorna om nöjdhet med livet, familjen och kompisarna är indikatorer i den regionala strategin om att Dalarna ska vara och bli Sveriges bästa ungdomsregion. Indikatorerna är kopplade till målbilden om att ungdomar ska ha en meningsfull tillvaro. En väldigt stor andel av de unga i Vansbro är ganska eller mycket nöjda med dessa tre aspekter av sina liv. Avseende livet i sin helhet svarar 84 % av högstadieeleverna och lika stor andel av gymnasieeleverna att de är ganska eller mycket nöjda. I regionen svarar totalt 88 % av högstadieeleverna och 86 % av gymnasieungdomarna att de är nöjda med livet i helhet. Andelen nöjda är således något lägre i Vansbro. Vad gäller nöjdhet med familjen ligger andelen i Vansbro på liknande nivå som i regionen. Vad gäller kompisar är andelen nöjda högstadieungdomar på en liknande nivå som i regionens snitt. Andelen gymnasieungdomar som är nöjda med kompisrelationerna är dock något lägre i Vansbro (88 %) än i regionsnittet (92 %). Vad gäller ekonomi är gymnasieungdomarna i Vansbro mindre nöjda. 28 % av gymnasieungdomarna anger att de är ganska eller mycket missnöjda med ekonomin. Gymnasietjejer ser sig i större omfattning som särskilt missnöjda med sin ekonomi än övriga. Avseende aspekten skola svarar totalt 74 % av ungdomarna att de är nöjda. Tjejer är i högre utsträckning än killar nöjda med skolan. Andel ganska nöjd+mycket nöjd 83% 85% Livet i sin helhet 89% 83% 83% 79% Fritiden 9 93% 7 67% Din ekonomi 81% 88% 87% 91% Familjen 93% 9 87% 89% Kompisar 95% 95% 7 85% Utblidningen 7 81% Skolan 74% 81% 10 Vidare framgår det att högstadieungdomar är nöjdare med fritiden i förhållande till gymnasieungdomarna. Totalt 92 % av ungdomarna på högstadiet är ganska eller mycket nöjda med fritiden, jämfört med 81 % bland gymnasieungdomarna. 1 Forte 2015: Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Vansbro LUPP

11 B. Fritid Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt även hur ofta de deltar i olika typer av kulturoch fritidssysselsättningar. Fritiden är en betydelsefull del i ungas liv. Tillgången till meningsfulla kultur- och fritidssysselsättningar har stor betydelse för ungdomars sociala utveckling, psykiska hälsa och informella lärande. 1 Kommunens eller samhällets ansvar handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjligheter för olika åldrar och intresseinriktningar, dels att bevaka tillgängligheten och se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. 2 HUR MYCKET DET FINNS ATT GÖRA En relativt hög andel av ungdomarna i Vansbro är nöjda med det fritidsutbud som erbjuds i kommunen. Totalt svarar 65 % av högstadieungdomarna och 51 % av gymnasieungdomarna att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Frågan om hur mycket det finns att göra på fritiden är en indikator i den regionala strategin i målbilden om att unga ska ha meningsfull tillvaro. I regionsnittet ses liknande siffror som i Vansbro, där svarar 66 % av högstadieungdomarna och 56 % av gymnasieungdomarna att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra. I förhållande till rikssnittet för Lupp 2015 är Vansbros resultat lägre både sett till högstadie- och gymnasieungdomarna. Indikator! Indikator i den i regionala den regionala strategin! strategin B1. Hur mycket tycker du att det finns att göra på fritiden? 10 11% 18% 2 53% 48% 3 43% 33% 23% 49% 24% 15% 11% 11% Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ ingenting B2. Hur stämmer dessa påståenden in på dig? Andel stämmer delvis + stämmer helt Gymnasieungdomarna, och speciellt tjejerna på gymnasiet, är mindre nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter i kommunen. 64 % av tjejerna på gymnasiet har svarat att det finns ganska lite eller väldigt lite/ingenting att göra på fritiden. Det kan därav bli viktigt att i kommunen se över vad som kan göras för att denna grupp ska uppleva en meningsfull fritid. Vad som framgår genom sambandsanalyser är även att ungdomar med ett utomeuropeiskt ursprung är klart mer missnöjda än ungdomar med svensk eller europeisk bakgrund. Föräldrarnas sysselsättning verkar även ha en påverkan på nöjdheten avseende fritiden, då det framgår att ungdomar med föräldrar som är arbetslösa eller sjukskrivna är mindre nöjda med fritidsutbudet än övriga. ORSAKER ATT AVSTÅ FRÅN FRITIDSAKTIVITETER Ungdomarna fick ta ställning till ett antal påståenden om fritidsutbudet. Resultaten utifrån dessa frågor kan ge en bild av huruvida det finns några hinder som begränsar ungdomarnas fritid. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 2 MUCF 2007: Ungdomar, fritid och hälsa Det finns saker att göra men det kostar för mycket Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit Det finns saker att göra men min familj säger nej Det finns saker att göra men inget som intresserar mig Vansbro LUPP % 14% 28% % 43% 44% 49% % 71% 69% 78% 10

12 B. Fritid Vad som framgår är att en relativt hög andel instämmer i att det finns saker att göra men att det inte är av intresse för dem. Totalt har 10 % angett att det stämmer helt och 60 % har angett att det stämmer delvis. 47 % totalt instämmer helt eller delvis i påståendet Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit och 46 % instämmer helt eller delvis i påståendet Det finns saker att göra men det kostar för mycket. En relativt stor andel anger alltså helt eller delvis ekonomiska hinder samt hinder av mer praktisk karaktär, som troligtvis till stor del handlar om kollektivtrafik eller geografiska avstånd. VAD GÖR UNGDOMAR OCH HUR OFTA Forskning visar att fritidsaktiviteter kan vara ett sätt att skapa relationer, få fler kamrater och bygga sociala nätverk. Unga som deltar i fritidsaktiviteter har fler kompisar än de som inte deltar. 3 Kulturutövande har även andra positiva effekter som bättre hälsa och skolresultat. 4 I tabellen till höger redovisas hur stor andel av ungdomarna som regelbundet, en gång i veckan eller oftare, gör de listade aktiviteterna. En hög andel tränar eller idrottar regelbundet. 77 % av högstadieungdomarna och 72 % av gymnasieungdomarna tränar en eller flera gånger i veckan. Tjejer tränar och idrottar i högre utsträckning än jämnåriga killar. Gymnasiekillar utmärker sig med lägst andel som tränar/idrottar (med en andel om 61 % som regelbundet tränar). I förhållande till rikssnittet för Lupp 2015 framgår att det är en större andel unga som tränar och idrottar i Vansbro. En relativt stor andel av ungdomarna i Vansbro, totalt 64 %, är även regelbundet ute i naturen på fritiden. B3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? regelbunden aktivitet (en gång i veckan eller oftare) Tränar/idrottar 85% 7 83% 61% Spelar teater, skapar musik eller dansar Håller på med foto eller film, tecknar/målar, skriver, pysslar, syr eller liknande 34% 18% 28% 2 Spelar tv-spel, onlinespel eller dataspel 28% 9 17% 7 Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande 58% 28% 51% 35% Besöker bibliotek 7% 8% 8% 7% Är ute i naturen 6 63% 64% 63% Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 35% 57% 13% Går på konsert 1% 1% 4% Går på teater, musikal eller dansuppvisning Går på museum eller utställning 1% 3% 4% Går på match eller annat idrottsevenemang 27% 3 27% 28% Annat Topplista, andel som aldrig gör Vad som vidare framgår är att tjejer i högre utsträckning än killar läser samt håller på med foto/film/tecknar/målar/skriver/pysslar/syr. Killar däremot spelar tv-, online- eller dataspel i mycket större utsträckning än tjejer. Avseende skillnader per ålder framgår det att högstadieungdomarna i klart högre utsträckning besöker fritidsgårdar regelbundet. Det framgår också att killar besöker fritidsgårdar i klart högre grad än tjejer. I tabellerna längst ner redovisas en lista över de aktiviteter som högst andel anger att de aldrig gör. På gymnasiet anger störst andel att de aldrig går på fritidsgård/ungdomens hus. Bland högstadieungdomarna är det dock klart fler som går på fritidsgård/ungdomens hus, även sett till rikssnittet. I rikssnittet uppger 69 % av högstadieungdomarna att de sällan eller aldrig går på fritidsgård/ungdomens hus, motsvarande siffra i Vansbro är 44 %. HÖGSTADIET andel 1. Går på museum eller utställning 5 2. Spelar teater, skapar musik eller dansar 55% 3. Går på konsert 51% 4. Besöker bibliotek 39% 5. Går på teater, musikal eller dansuppvisning 39% GYMNASIET 1. Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande andel 79% 2. Går på museum eller utställning 65% 3. Spelar teater, skapar musik eller dansar 6 4. Går på konsert 53% 5. Besöker bibliotek 53% 3 MUCF 2007: Ungdomar, fritid, hälsa 4 MUCF 2011: När var hur om ungas kultur Vansbro LUPP

13 B. Fritid Bland ungdomarna på både högstadiet och gymnasiet svarar även en relativt stor andel att de aldrig gör mer kulturella aktiviteter; dvs. spelar teater, skapar musik eller dansar samt går på teater/musikal eller uppvisning. VAR UNGDOMARNA TRÄFFAS En majoritet av ungdomarna, totalt 78 %, träffas oftast hemma hos varandra på fritiden. Vad som vidare framgår är att killar i högre utsträckning än tjejer träffas utomhus. Högstadiekillar träffas oftare på fritidsgård/ungdomens hus och gymnasiekillar på restaurang, pub, bar eller liknande. Gymnasietjejer däremot träffas i högre utsträckning än övriga på café. DET SOM SAKNAS Ungdomarna fick svara på en fråga om de saknas fritidsaktiviteter där de bor. 36 % av ungdomarna på högstadiet och 39 % av ungdomarna på gymnasiet svarar ja. Tjejer på gymnasiet har i störst utsträckning svarat ja. På följande sida redovisas ett ordmoln av de kommentarer som inkom på frågan Är det något du tycker saknas? avseende fritidsaktiviteter. Kommentarerna har kategoriserats och utifrån denna kategorisering är ordmolnet sedan skapat. En stor andel specificerar inte vad som saknas utan menar att nästan allt saknas. Bredare utbud av sporter och idrotter, och särskilt gymnastik och dans, efterfrågas i stor utsträckning av ungdomarna i Vansbro. B4. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara? Någon annanstans Utomhus I centrum/på stan I galleria eller i köpcentrum På en restaurang, pub, bar eller liknande På ett café I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott I en föreningslokal På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På sociala medier på internet Hemma hos varandra 11% 15% 1 9% 48% 28% 41% 33% 11% 15% 13% 1 9% 1% 1 2 7% % 2 33% 39% 27% 35% 34% 35% 37% 67% 81% 91% 8 10 B5. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? 10 31% 37% 49% 3 15% 35% 9% 38% 54% 28% 4 3 Ja Nej Vet inte Vansbro LUPP

14 B. Fritid B5b. Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar? Vansbro LUPP

15 B. Fritid MEDLEMSKAP I FÖRENINGAR B6. Är du medlem i någon förening? I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller anger att de har ett intresse för ett föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når lika inte stor andel unga som det gjort tidigare och unga är även i lägre utsträckning med i flera föreningar. Ju äldre undersökningsgruppen är bland åringar, i desto högre grad gäller detta % av högstadieungdomarna och 65 % av gymnasieungdomarna i Vansbro anger att de är medlemmar i en förening. Andelen gymnasieungdomar som är föreningsmedlemmar i Vansbro är högre i förhållande till regionsnittet för Dalarna men även rikssnittet (i rikssnittet är siffran för gymnasiet är 54 % och i regionsnittet 56 %). Andelen på högstadiet är däremot på samma nivå som i rikssnittet för Lupp 2015 samt Dalarnas regionsnitt % 43% 38% 31% 65% 57% 6 69% Nej Ja, jag är medlem i en förening 1 MUCF 2014: Fokus 14: Ungas fritid och organisering Vansbro LUPP

16 C. Skola I denna del redovisas resultaten på frågorna som berör skolan; hur ungdomarna trivs, hur de ser på undervisningen och övriga aspekter inom skolan. Enligt Skolinspektionen bygger framgångar i skolan och i undervisningen bland annat på tydligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida samt goda relationer mellan lärare och elever, men även att själva lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna. 1 Vad som kan vara bra att notera är att endast de ungdomar, som går i skola i Vansbro, svar redovisas i detta avsnitt. C1. Vilken inriktning har ditt gymnasieprogram? 10 67% 63% gym/ tjej gym/ kille I diagrammen C1a och C1b ses fördelningen av vilka årskurser ungdomarna går på, vad gäller högstadiet och gymnasiet. 3 INRIKTNING PÅ GYMNASIEPROGRAM I diagrammet till höger redovisas gymnasieelevernas programinriktning. Vad som framgår är att killar i något högre utsträckning läser yrkesförberedande eller annan inriktning medan tjejer i högre grad läser studieförberedande program. 1 1 Yrkesförberedande Studieförberedande Annan inriktning 7% C1a. Vilken årskurs går du i? (högstadiet) C1b. Vilken årskurs går du i? (gymnasiet) 10 total 10 total 31% 35% 35% 39% 28% 31% åk 7 åk 8 åk 9 år 1 år 2 år 3 år 4 1% 1 Skolinspektionen 2010: Framgång i undervisningen Vansbro LUPP

17 C. Skola TRIVSEL OCH STÄMNING Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa. Skoltrivsel är också relaterat till ungdomars vanor och livsstilar vad gäller hälsa exempelvis har låg grad av skoltrivsel visat sig ha samband med riskbeteenden gällande alkohol, tobak och cannabis. 1 I Vansbro framgår det att gymnasieeleverna generellt är nöjdare än högstadieungdomarna vad gäller flertalet av frågorna. 67 % av ungdomarna på högstadiet och 78 % av ungdomarna på gymnasiet instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag trivs med stämningen min skola. Avseende frågan om lärare och elever bemöter varandra med respekt instämmer (helt eller till stor del) 52 % av högstadieungdomarna och 76 % av gymnasieungdomarna. Likaså syns skillnader mellan högstadiet och gymnasiet vid påståendet Mina lärare behandlar tjejer och killar lika i vilket 44 % av eleverna på högstadiet och 71 % av eleverna på gymnasiet instämmer i helt eller till stor del. Frågan om skolans personal lyssnar på elevrådet och tar dem på allvar är en indikator i strategin vad gäller målbilden om att unga ska kunna påverka. Andelen i Vansbro som helt eller till stor del instämmer i att skolans personal lyssnar på elevrådet och tar dem på allvar är 48 % bland högstadieungdomar och 49 % bland gymnasieungdomar. Detta är en lägre andel än i regionsnittet, där motsvarande andel är 63 % på högstadiet och 64 % på gymnasiet. Det är även en lägre andel i Vansbro som instämmer i påståendet att de har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan i förhållande till regionsnittet. Att på olika sätt se över hur elevrådets roll i skolorna kan stärkas kan således vara viktigt i kommunen. BEMÖTANDET I SKOLAN Huruvida ungdomarna anser att lärare och elever bemöter varandra med respekt i skolan är en indikator i den regionala strategin vad gäller målbilden om att ungdomarna ska känna att de har en meningsfull tillvaro i Dalarna. I regionen instämmer (helt eller till stor del) 66 % av högstadieeleverna och 80 % av gymnasieeleverna i påståendet. Andelen som instämmer är således lägre i Vansbro än i regionen i genomsnitt, speciellt på högstadiet.! Huruvida lärare och elever bemöter varandra med respekt samt huruvida skolans personal lyssnar på vad elevrådet säger och tar dem på allvar är indikatorer i den regionala strategin C2. Här följer några påståenden om skolan. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel stämmer till stor del + stämmer helt* Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Jag trivs med stämningen i min skola 38% 54% 51% 47% 48% 58% 57% 44% 48% 67% 74% 43% 49% 69% 71% 68% 48% 71% 79% 58% 51% 63% 69% 41% 47% 79% 6 10 * Andelen som svarat vet ej är borträknad i diagram C2A för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden. 1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor Vansbro LUPP

18 C. Skola Genom sambandsanalyser på frågan om bemötande, framgår det att bland unga med utomeuropeisk bakgrund är det en stor andel som svarat att det inte stämmer alls. Bland de som tillhör gruppen familjeutsatta (missnöjda med familjerelationerna) 2 tycker över hälften att det inte stämmer alls. Vidare finns ett väldigt tydligt samband mellan att inte instämma i påståendet om bemötandet sker med respekt samt utsatthet för mobbning och orättvis behandling. Dvs. de ungdomar som i högre grad svarar att de blivit utsatta för mobbning och orättvis behandling anser även att bemötandet i skolan är sämre. PROBLEM I SKOLAN Ungdomarna fick ta ställning till huruvida rasism, mobbning, våld och sexuella trakasserier är problem som förekommer på skolan. På högstadiet framgår det att en relativt stor andel, 33 %, svarar att rasism förekommer på skolan. Motsvarande siffra på gymnasiet är också relativt hög, 25 %. Andelen som anser att rasism är ett problem på skolan är högre i Vansbro än i Dalarnas regionsnitt samt än i rikssnittet för Lupp I rikssnittet är andelen högstadieungdomar som anser detsamma 16 %, och 12 % vad gäller gymnasieungdomarna. I regionsnittet för Dalarna instämmer 19 % av högstadieungdomarna och 13 % av gymnasieungdomarna helt eller till stor del i att rasism förekommer. C2b. Problem i skolan: hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel stämmer till stor del + stämmer helt Våld förekommer i min skola Sexuella trakasserier förekommer i min skola Rasism förekommer i min skola Mobbning förekommer i min skola 1 8% 8% 15% 15% 14% % % 10 Det framgår även att en större andel högstadiekillar, 20 %, upplever att våld förekommer på skolan. Högstadietjejer upplever däremot att mobbning och sexuella trakasserier förekommer i högre utsträckning än killar. 2 Läs mer om utsatthetsvillkoren på sidorna Vansbro LUPP

19 C. Skola OMDÖME SKOLA Lupp-enkäten innefattade även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Vad som framgår är att en hög andel är nöjda med undervisningen, lärarna, skolmiljön och möjligheten att få extra hjälp och stöd när de behöver det, se diagram C3. Gymnasieeleverna är mer nöjda än högstadieeleverna gällande nästan alla aspekterna inom skolan. Gymnasieeleverna är även väldigt nöjda med tillgången till datorer, som 96 % anger som mycket eller ganska bra. Gymnasietjejer är dessutom särskilt nöjda med undervisningen och lärarna, men desto mindre tillfredsställda med elevhälsan än övriga. Högstadieeleverna är mindre nöjda med skolmaten. 43 % av högstadieeleverna anger att maten på skolan är mycket eller ganska bra. Andelen som är nöjda med maten på högstadiet är dock i nivå med rikssnittet för Lupp UNDERVISNINGEN Frågan om nöjdhet med undervisningen är en indikator i den regionala strategin. Vid en jämförelse till Dalarnas regionsnitt framgår det att ungdomarna i Vansbro är mindre nöjda med undervisningen, och speciellt högstadieungdomarna. I regionen svarar 86 % av högstadieeleverna och 91 % av gymnasieeleverna att de är mycket eller ganska nöjda med undervisningen. Motsvarande andelar i Vansbro är alltså 66 % på högstadiet och 88 % på gymnasiet. Genom sambandsanalyser framgår det att de ungdomar som är missnöjda med undervisningen även i tydligt högre grad svarat att de inte instämmer i påståendena som berör elevråd och klassråd dvs. Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd samt Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar. Synen på dessa två frågor, som rör inflytande i skolan, samvarierar alltså tydligt med synen på undervisningen. Genom sambandsanalyser framgår det även att de som är mindre nöjda med undervisningen även i lägre grad än övriga svarar att de trivs med stämningen på sin skola.! Nöjdhet med undervisningen är en indikator i den regionala strategin C3. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om Andel ganska bra + mycket bra lärarna? tillgången till datorer? elevhälsan (skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog)? möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det? undervisningen? skolmaten? skolbiblioteket? skolmiljön? 3 47% 41% 45% 5 57% 57% 5 53% % 73% 67% 7 65% % 78% 83% 77% 84% 81% 87% 8 88% 9 98% 94% 94% 10 Vansbro LUPP

20 C. Skola ELEVINFLY TANDE Ungdomarna fick även svara på frågor om hur mycket de skulle vilja vara med och bestämma om i skolan samt hur mycket de anser att de får bestämma om i dagsläget. Skolverket påpekar att sambandet är tydligt mellan å ena sidan elevers möjlighet till delaktighet, å andra sidan kunskapsresultat och välmående. 1 I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka beroende av lärarens inställning. Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande på skolan. Ju längre från klassrummet och skolan besluten fattas, desto mindre blir inflytandet över de beslut som fattas av kommunpolitiker, Skolverket eller regeringen. 2 I Vansbro framgick det tidigare (s. 17) att en lägre andel unga anser att elevrådet tas på allvar i skolan än i regionens totalresultat. I diagrammen till höger framgår det generellt att ungdomarna vill vara med och bestämma i högre utsträckning än de anser sig få, både på högstadiet och gymnasiet. På högstadiet vill eleverna i högst utsträckning vara med och bestämma om maten, schemat, läxorna, vad de lär sig och hur de ska arbeta. Killar på högstadiet upplever i högre utsträckning än tjejer att de får vara med och bestämma om de olika sakerna. Tjejerna vill dock i högre utsträckning än killarna vara med och bestämma. På gymnasiet vill eleverna i högst utsträckning vara med och bestämma om hur de ska arbeta, om schemat, proven och läxorna. Även på gymnasiet finns en tendens att killar upplever att de får vara med och bestämma om de olika sakerna i högre utsträckning än tjejer. Genom sambandsanalyser framgår det att de som vill vara med och bestämma om olika delar i skolan även tycker att skolan tar elevrådet på allvar i högre utsträckning än de som ej vill vara med och bestämma. 1 Skolverket 2015: Delaktighet för lärande 2 Rädda Barnen 2008: Vems röst väger mest? Barn och vuxna om elevinflytande i skolan C4. Hur mycket eller lite får du/ vill vara med och bestämma om följande? Högstadiet Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig 13% % % 28% 33% 31% 29% 28% 31% 35% 41% 54% 55% 58% 6 63% 64% 65% 65% 65% 73% 71% 7 69% 7 77% % 10 /får /vill /får /vill C5. Hur mycket eller lite får du/ vill vara med och bestämma om följande? Gymnasiet Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig 11% 17% 21% 21% 21% 34% 33% 37% 35% 37% 3 34% 38% 3 44% 43% 53% 54% 55% 54% 55% 54% 63% 6 58% 71% 71% 71% 68% 68% 68% 74% 74% 81% 85% 10 /får /vill /får /vill Vansbro LUPP

21 D. Politik och samhälle Ungdomars inflytande är ett av de tre prioriterade områdena i Sveriges ungdomspolitiska handlingsprogram samt i Dalarnas regionala strategi. Ungdomar ska inte enbart ha inflytande i frågor som omedelbart berör dem, utan de ska även ha möjlighet att vara delaktiga i politiska beslutsprocesser och ha inflytande i frågor som har betydelse för samhället i stort. Forskning visar att unga är lika samhällsintresserade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för unga att delta och påverka ofta sämre på grund av bland annat ålder, utbildning och erfarenhet. Trösklarna för ett deltagande kan vara högre då unga ofta har ett svagare politiskt kapital jämfört med vuxna. 1 D1. Hur intresserad är du av följande? % 41% 4 39% 4 INTRESSE FÖR OLIKA FRÅGOR Vad som framgår är att en andel om totalt 41 % av ungdomarna i Vansbro är intresserade av vad som händer i andra länder. 35 % anger att de är intresserade av samhällsfrågor och 24 % är intresserade av politik. Högstadiekillarna är klart minst intresserade av alla frågorna, medan högstadietjejer är mest intresserade. Sett till rikssnittet för Lupp 2015 samt regionsnittet för Dalarna är ungdomarna i Vansbro överlag något mindre intresserade av de tre frågorna. AKTIVT SAMHÄLLSENGAGEMANG Ungdomarna fick även svara på frågor om de gjort någon aktiv politisk handling under det senaste året. Störst andel har gillat eller delat ett inlägg om samhällsfrågor/politik på internet, totalt 21 %. 10 % av ungdomarna har även angett att de diskuterat samhällsfrågor eller politik på internet det senaste året. Övriga handlingar, som att delta i demonstrationer, skriva förslag och ta kontakt med politiker, har färre unga gjort. En relativt jämn andel, 9-13 %, skulle kunna tänka sig att göra alla de olika handlingarna. Vidare kan man konstatera att internet som plattform för samhällsengagemang är den vanligaste formen bland ungdomarna i Vansbro. Det ser även ut på liknande sätt i regionens totalresultat samt i rikssnittet för Lupp SKL 2014: Ungas inflytande och delaktighet 28% 19% Politik 2 27% 2 Samhällsfrågor i allmänhet 23% Vad som händer i andra länder D2. Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande? Tagit kontakt med någon gym politiker, tjänsteman eller hög beslutsfattare i kommunen total Skrivit ett förslag gym (medborgarförslag) till hög kommunens politiker total Deltagit i demonstration gym hög total Diskuterat samhällsfrågor/ gym politik på forum eller bloggar på hög internet total Gillat/delat inlägg om gym samhällsfrågor/politik på hög internet total % 77% 78% 78% 61% 71% 67% 85% 88% 87% 84% 91% 89% 1 11% 11% 3% 13% 13% % 1% 11% 1% 1 1% 11% 5% 8% 1% 9% 3% % 13% % Nej Nej, men kan tänka mig att göra det Ja Vansbro LUPP

22 D. Politik och samhälle VILL PÅVERKA 62 % av gymnasieungdomarna och 57 % av högstadieungdomarna svarar att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen, se diagram D4 längst ner till höger. Tjejer är mer intresserade av att vara med och påverka än killar, både på högstadiet och gymnasiet. Vid en jämförelse med rikssnittet för Lupp 2015 samt regionsnittet i Dalarna framgår det att ungdomar i Vansbro i högre utsträckning vill vara med och påverka frågor som rör kommunen.! D3. Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? 10 Indikator i den regionala strategin Genom sambandsanalyser framgår det att det finns en tydlig koppling mellan att vilja påverka i skolan och att vilja vara med och påverka i kommunen. Speciellt tydligt är det vad gäller att vilja vara med och påverka i skolan kring skolmiljön inne och ute. De ungdomar som vill påverka kring skolmiljön är även mycket mer intresserade av att vilja påverka i kommunen. MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA För att utveckla ungdomsinflytandet i en kommun är, utöver att det finns ett intresse för att påverka, det viktigt att ungdomarna känner att de har en möjlighet att få sin röst hörd. Andelen ungdomar som ser sig ha mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer är hög i Vansbro. På högstadiet svarar 41 % att de tror sig ha stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen, se diagram D3. Motsvarande siffra bland gymnasieungdomar är så hög som 50 %. Vad som framgår är att tjejer i klart högre grad än killar anser att de har ganska stora möjligheter. Andelen killar som anser att de har mycket små eller inga möjligheter är klart högre än andelen tjejer som svarar detsamma. 5% 1 4% 21% Mycket stora möjligheter 43% 23% 48% 29% Ganska stora möjligheter 19% 29% 19% Ganska små möjligheter % Mycket små möjligheter/inga möjligheter 29% 2 27% 29% Vet inte D4. Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? 10 64% 67% Andelen som anser att de har ganska eller mycket stora möjligheter att påverka är klart högre i Vansbro än i både rikssnitt och regionsnitt. I regionsnittet för Dalarna är andelen som ser sig ha mycket eller ganska stora möjligheter 23 % på högstadiet och 20 % på gymnasiet. Att ta tillvara på ungdomarnas intresse att påverka i frågor som rör kommunen samt ungdomarnas positiva syn på sina möjligheter att påverka kan därav bli viktigt i Vansbro. MUCF påpekar bland annat att en framgångsfaktor är att inte ställa orealistiska förhoppningar på att de unga själva, utan stöd och uppmuntran från de vuxna, ska kunna ta tillvara sin rätt till inflytande. 1 1 Mucf 2010: En analys av ungas inflytande 53% Ja 55% 3 48% Nej 33% 45% Vansbro LUPP

23 D. Politik och samhälle VEM DE VÄNDER SIG TILL En relativt stor andel av ungdomarna vet inte vart de skulle vända sig om de vill påverka något i kommunen. 23 % av gymnasieungdomarna och 31 % av högstadieungdomarna anger detta alternativ. Jämfört med rikssnittet för Lupp 2015 och regionsnittet för Dalarna framgår det dock att en mindre andel i Vansbro svarar vet inte. 41 % totalt har vidare angett att de skulle vända sig till någon de känner och 27 % anger att de skulle vända sig till ett politiskt parti eller ett ungdomsförbund. VAD DE VILL PÅVERKA De unga som svarade att de vill påverka i frågor som rör kommunen kunde även ange vad de skulle vilja påverka. Här nämns i stor utsträckning lite av varje, saker som berör ungas fritid, skolfrågor samt frågor som rör jobb. Några nämner även att de vill påverka i miljö- och integrationsfrågor. DE SOM INTE VILL PÅVERKA De som svarade att de inte vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen fick även svara på en fråga om varför de inte är intresserade. En hög andel, 58 %, svarar att det beror på att de inte är tillräckligt intresserade. Tjejer på gymnasiet har i klart högst utsträckning angett detta alternativ. Mer problematiskt är det att 25 % av gymnasieungdomarna och 20 % av högstadieungdomarna (som inte vill påverka) anger att det beror på att de inte tror att det spelar någon roll. D4b. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Vet inte Annat Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande, till exempel Tjänstemän eller politiker Internet/sociala medier Förening eller organisation Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund Någon jag känner 21% 7% 8% 21% 1 8% 2 14% 14% 17% 17% 21% 29% 2 14% 17% 1 18% 29% 23% 34% 34% 31% % 10 D4d. Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? Annat Jag tror inte att det spelar någon roll Jag har inte tid Jag är inte tillräckligt intresserad Jag kan för lite om hur jag ska göra 17% 13% 2 29% 24% 17% 35% 24% 24% 4 13% 35% 13% 23% 48% 53% 63% 88% 10 Vansbro LUPP

24 D. Politik och samhälle FÖRTROENDE Ungdomarna ombads även svara på hur stort förtroende de har för vuxna i allmänhet samt för politiker. Många forskare menar att graden av tillit bland annat har stor betydelse för det personliga välbefinnandet. 1 Förtroendet för vuxna är relativt högt, totalt svarar 74 % att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för vuxna. Särskilt högt förtroende för vuxna i allmänhet har killar på gymnasiet. Förtroendet för politiker är däremot lägre med en andel om totalt 50 % som svarar att de har ett mycket eller ganska stort förtroende. Det är dock en högre andel ungdomar i Vansbro som anger förtroende för politiker i förhållande till regionens snitt. D5. Hur stort eller litet förtroende har du för följande vuxna personer? Mycket stort + ganska stort 10 55% 51% 47% 5 71% 7 78% 88% Politiker Vuxna i allmänhet 1 Statens Folkhälsoinstitut 2010: Delaktighet och inflytande i samhället Vansbro LUPP

25 D. Politik och samhälle INFLYTANDE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR En viktig förutsättning för att utveckla ungdomars inflytande är att ungdomarna vill vara med och påverka. En annan sak som är viktig utöver viljan är att ungdomarna i någon mån också anser att de har möjligheter att föra fram sina åsikter. Nedan redovisas en översikt av hur ungdomarna svarat på de olika frågorna om inflytande; huruvida de vill vara med och påverka samt hur de ser på de faktiska möjligheterna att föra fram åsikter i kommunen. Å andra sidan finns det även ungdomar, som inte vill påverka och som ser sig ha en liten eller mycket liten möjlighet att föra fram sina åsikter. 33 % av de som inte vill påverka ser sig ha små eller väldigt små möjligheter att föra fram sina åsikter. Det krävs troligtvis mycket för att få dessa ungdomar engagerade. I Vansbro kommun svarar 55 % av ungdomarna av de som vill påverka, att de har mycket goda eller ganska goda möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Denna andel ungdomar skulle potentiellt kunna bli aktivt engagerade i olika frågor i kommunen. 27 % av ungdomarna som vill påverka ser sig ha mycket små eller ganska små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Vill påverka 59% Vill inte påverka 4 Stor möjlighet Liten möjlighet Stor möjlighet Liten möjlighet 55% 27% 3 33% Vet inte 19% Vet inte 37% Vansbro LUPP

26 E. Trygghet I detta avsnitt presenteras resultatet på de frågor som i enkäten berör olika typer av utsatthet samt ungdomarnas upplevelser kring trygghet och otrygghet. Att bli utsatt för brott eller kränkande handlingar innebär utöver en fysisk eller psykisk skada även en begränsning av den utsatta individens frihet, samt kan vara ett hot mot tryggheten också på längre sikt. UTSATTHET FÖR HOT OCH BROTT I tabellen nedan redovisas andelen som svarat att de blivit utsatta för hot eller brott det senaste halvåret. Totalt uppger 18 % att de blivit utsatta för stöld och 17 % att de blivit utsatta för hot det senaste halvåret. Killar på högstadiet och gymnasiet har i klart större utsträckning blivit utsatta för stöld än tjejer. Vidare svarar 19 % av högstadietjejerna och 15 % av gymnasietjejerna att de blivit utsatta för hot det senaste halvåret. Andelen tjejer som svarat att de blivit hotade är något högre i Vansbro än i rikssnittet, där 12 % av gymnasietjejerna och 14 % av högstadietjejerna anger att de blivit utsatta. Vidare svarar totalt 7 % av de unga att de utsatts för misshandel och 3 % att de utsatts för sexuellt våld/utnyttjande. UPPLEVELSER AV TRYGGHET Ungdomarna fick ange hur trygga de upplever att de är på olika fysiska platser i kommunen. Svarsalternativet alltid innefattar inga tvivel, medan svarsalternativen ofta och sällan, innefattar olika mån av tvivel kring den upplevda tryggheten. Diagrammet till höger visar upplevd trygghet för ungdomar på gymnasiet samt högstadiet totalt. Vad som framgår är att ungdomarna känner sig tryggast i hemmet samt i bostadsområdet och känner sig minst trygga på fritidsgårdarna. I tabellen E2 längst ner till höger framgår det att tjejer känner sig mindre trygga än killar i kollektivtrafiken, på internet och på stan/i centrum än killar. E1. Nu vill vi att du tänker tillbaka på de senaste sex månaderna. Har något av detta hänt dig? Andel ja Någon har hotat mig 19% 14% 15% 1 Någon har stulit från mig 14% 24% 2 Jag har blivit utsatt för misshandel 5% 5% 4% Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 1% 3% E2. Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet På internet På buss, tåg eller liknande På stan eller i centrum total total total total total 11% 5% 8% 4% 4% 5% 15% 17% 1 I skolan total 5% På väg till eller från skolan total 4% 5% I mitt bostadsområde total 3% 4% I hemmet total 14% 2 27% 31% 29% 41% 43% 47% 45% 8 69% 64% 54% 6 49% 38% 3 34% Aldrig Sällan Oftast Alltid E2. Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? Andel nedbrutet som svarat att de oftast + alltid är trygga 39% 19% I hemmet 99% % I mitt bostadsområde 94% 94% 9 94% På väg till eller från skolan 87% 95% 9 () 9 () I skolan 88% 88% 94% () 9 () På stan eller i centrum 67% 91% 71% 88% På buss, tåg eller liknande 64% 89% 8 På internet 78% 8 73% 9 På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet 88% (2) 83% (21%) 98% (17%) 93% (14%) På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 8 (4) 88% (2) 78% (65%) 8 (4) Siffrorna i diagrammet och tabellen ovan visar endast de som svarat på frågan, dvs. svarsalternativet ej aktuellt är borträknat. Andelen som svarat ej aktuellt redovisas inom parentes. andel "ej aktuellt" Vansbro LUPP