Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2004

Transkript

1 Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2004

2 Välfärdsbeskrivning 2004 har utarbetats av: Kommunkontoret Staben, Annica Dahl och Felix Ekman Foto: Informationsavdelningen Staben Tryck: Tryckericentralen, november 2005

3 VÄLFÄRDSBESKRIVNING LUNDS KOMMUN 2004 INLEDNING 5 SAMMANFATTNING 5 BAKGRUND 9 RESULTAT, GENOMGÅNG AV VALDA INDIKATORER 10 Utbildningsnivå 10 Sysselsättning 11 Inkomst 12 Medellivslängd 13 Valdeltagande 14 Tandhälsa 15 Upplevd hälsa 15 Upplevd trygghet 16 Socialt deltagande 17 Jämställdhet 17 BILAGA 1 PRESENTATION VÄLFÄRDSOMRÅDEN 19 Hälsa 19 Utbildning 19 Arbete 19 Ekonomi 19 Delaktighet 19 Trygghet och säkerhet 19 Omsorg 20 Sociala relationer 20 Rekreation 20 Fysisk miljö 20 BILAGA 2 STATISTISKT MATERIAL 21 Folkmängd stadsdelsvis i Lunds kommun den 31 december 2002 Folkmängd, efter kön, åldersgrupper, kommun, län och riket den 31 december 2003 Medellivslängd 22 Återstående medellivslängd vid födelsen efter kön, kommun, län och riket Utbildningsnivå 23 Utbildningsnivå år efter kön, kommun, län och riket 2003 Utbildningsnivå för ej högskolestuderande, år, totalt efter stadsdel i Lunds kommun 2002 Utbildningsnivå för ej högskolestuderande, år, efter kön och stadsdel i Lunds kommun 2002 Sysselsättning 26 Förvärvsarbetande, år, efter kön, kommun, län och riket 2002 Förvärvsarbetande, år, efter kön, högskolestuderande ej högskolestuderande och kommundel i Lunds kommun 2002 Förvärvsarbetande, exklusive högskolestuderande, år, efter kön och stadsdel i Lunds kommun 2002 Förvärvsarbetande, inklusive högskolestuderande, år, efter kön och stadsdel i Lunds kommun 2002 Arbetssökande, öppet arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder efter kön, ålder, kommun, län och riket 2004 Förtidspensionerade efter kön, ålder, kommun, län och riket 2003 Personer, exklusive högskolestuderande, år i olika aktiviteter, kvinnor och män totalt och efter stadsdel i Lunds kommun 2002 Personer, exklusive högskolestuderande, år i olika aktiviteter efter kön och stadsdel i Lunds kommun 2002 Medianinkomst 31 Hög/låginkomsttagare efter kön, kommun, län och riket 2002 Familjer med låga inkomster efter familjetyp,kommun, län och riket 2002 Sammanräknad förvärvsinkomst för befolkningen år, efter kön och stadsdel i Lunds kommun 2002 Rädda Barnens barnfattigdomsindex 2001 och 2002 Valdeltagande 34 Röstande i de olika valen, kommun och riket 2002 Andel valdeltagande till kommunfullmäktige, stadsdelsvis i Lunds kommun 2002 Jämförelsetabell valdistrikt, boendeform Jämförelsetabell valdistrikten 3

4 Tandhälsa 36 Antal barn med 0 fyllda tänder, 3-19 år, Lunds kommun 2003 Antal nya kariesangrepp 2003 genom antalet barn i stads- och kommundelarna, i vissa utvalda åldersgrupper Antal lagade tänder per barn och stadsdel, efter kön, ålder och totalt 2003 Upplevd hälsa 40 Dålig självskattad hälsa efter kön och kommundel 2000 Ohälsotal för personer mellan år (exklusive studerande) efter kön och stadsdel i Lunds kommun 2002 Klarar inte att betala räkningar under minst hälften av årets månader efter kön och kommundel 2000 Upplevd trygghet 42 Upplever sig inte vara säker i bostadsområdet efter kön och kommundel 2000 Skador och förgiftningar efter kön, kommun, län och riket Olycksfall totalt Lunds kommun Anmälda brott samt våldsbrott, kommun, län och riket 2003 Anmälda brotthändelser totalt och i urval, Lunds kommun Medborgarundersökning, Polisområde mellersta Skåne 2004 Socialt deltagande 49 Uppger sig ej vara socialt aktiv efter kön och kommundel 2000 Jämställdhet 50 Rangordning efter jämställdhetsindex 2003 Variabler i SCB:s jämställdhetsindex 2003 Tabeller vilka ingår i Statistiska centralbyråns jämställdhetsindex samt jämförelse med länet. BILAGA 3 KARTOR, JÄMFÖRELSE AV INDIKATORER PÅ STADSDELSNIVÅ 55 BILAGA 4 REFERENSER OCH DEFINITIONER 57 Rapporter 57 Program 57 Statens offentliga utredningar 57 Regeringens skrivelse 57 Lagar 57 Statistik 57 Definitioner 58 4

5 Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2004 Det är i medborgarnas dagliga liv som kommunens verksamheter skall ge resultat i kunskap, upplevelser, trygghet och trivsel. Övergripande mål för Lunds kommun ur Ekonomi- och verksamhetsplan Inledning Enligt intentionen att verka för lokalt välfärdsbokslut i Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun sammanställs en första välfärdsbeskrivning. Ett bokslut för tanken till kostnader och utfall medan en välfärdsbeskrivning mer speglar förutsättningarna för befolkningen. I förlängningen är det dock önskvärt att dessa förutsättningar kan kopplas till kommunala resurser. En beskrivning av välfärd kan utgå från olika perspektiv, denna redovisning utgår från ett folkhälsoperspektiv 1 där hälsa kopplas till människors livsvillkor och levnadsförhållanden. Välfärdsbeskrivningen ger en positiv bild av Lunds kommun som en kommun där det stora flertalet har goda förutsättningar inom välfärdsområdena när en jämförelse görs med riket och länet. Skillnader finns mellan de olika stadsdelarna. Det syns särskilt för indikatorerna utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst, valdeltagande och tandhälsa. Skillnader finns också för kvinnor och män vilket syns speciellt för indikatorerna inkomst, upplevd hälsa, trygghet och socialt deltagande. Syftet med denna välfärdsbeskrivning för Lunds kommun är att bilda underlag för reflektion och diskussion. Hur kommer det sig att det generella samband som ses mellan hög utbildning och i övrigt goda förutsättningar inte framträder lika tydligt i Lunds kommun? Sociala relationer och nätverk är enligt forskningen en av våra starkaste friskfaktorer. Hur kommer det sig då att kvinnor i högre utsträckning än män uppger att de är socialt aktiva men uppger sig ha sämre hälsa än män? Hur kommer det sig att en större andel män än kvinnor upplever sig trygga utomhus trots att männen oftare drabbas av våld utomhus? Hur kommer det sig att vissa stadsdelar i högre grad än andra ligger under kommungenomsnittet för de olika indikatorvärdena? Välfärdsbeskrivningen är uppdelad i en sammanfattning följd av en kort bakgrund. Därefter följer resultat utifrån valda indikatorer med diskussion kring det statistiska utfallet i kommunen. Bilaga 1 presenterar olika välfärdsområden. Bilaga 2 redovisar det statistiska materialet. Bilaga 3 innehåller kartor med jämförelse av indikatorer på stadsdelsnivå och slutligen i bilaga 4 redovisas referenser och definitioner. Områden viktiga för välfärden som denna redovisning vill försöka spegla är; hälsa, utbildning, arbete, ekonomi, delaktighet, trygghet och säkerhet, omsorg, sociala relationer, rekreation samt fysisk miljö. Valda indikatorer; medellivslängd, utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst, valdeltagande, tandhälsa, upplevd hälsa, upplevd trygghet, socialt deltagande och jämställdhet bär med sig information om förutsättningar inom de olika välfärdsområdena. Sammanfattning Välfärd ska omfatta alla kommuninvånare oavsett ålder, kön eller etnisk bakgrund. De grupperingar som valts här är genus och geografiskt område. Den geografiska dimensionen synliggör socioekonomiska förutsättningar i befolkningen och genus speglar hur dessa 1 Ett folkhälsoperspektiv innebär att det allmänna hälsotillståndet i befolkningen kopplas samman med hur samhället utvecklas, socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt och utgår från människors livsvillkor. Ur Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun. 5

6 förutsättningar fördelar sig mellan kvinnor och män. Indikatorerna redovisas till största delen med hjälp av statistik för den vuxna befolkningen. Denna avgränsning medför att redovisningen grundar sig på statistik från en begränsad del av befolkningen men som trots det utgör en majoritet. Barn och ungdomars förutsättningar är beroende av de vuxnas livsvillkor. De levnadsförhållanden man har som äldre påverkas av de livsvillkor man levt under tidigare i livet. Åldersgrupper, socioekonomisk grupp eller målgrupper/riskgrupper är grupperingar som kan följas vid eventuell fördjupning. I redovisningen framkommer att kvinnor generellt har en lägre medianinkomst än männen, ett högre ohälsotal och erhåller i större utsträckning förtidspension. Polisens trygghetsmätning visar att kvinnor i högre utsträckning än männen upplever otrygghet ute ensam sen kväll och har avstått från aktiviteter på grund av upplevd otrygghet. En lägre andel män än kvinnor uppger att de är socialt aktiva. En lägre andel av männen upplever sig otrygga ute men drabbas i större utsträckning än kvinnor av våld utomhus. Enligt Rädda Barnens beräkningar 2002 lever drygt 10% av barnen i åldern 0-17 år i fattiga hushåll i Lunds kommun. Jämförelse indikatorer Lunds kommun och länet Lunds Skåne Indikator kommun län Utbildnings kv + nivå m + syssel- kv + + sättning* m + + Inkomst* kv + (höga inkomster) m + Medellivs- kv + längd m + kv + Valdeltagande* m + Tandhälsa 3-19 år 0 fyllda tänder + kv + Upplevd hälsa m + Upplevd kv + trygghet m + Socialt kv + deltagande m + Jämställdhet* + *Sysselsättning: Om kommunstatistik exklusive registrerade vid högskola redovisas är andelen förvärvsarbetande högre i Lunds kommun än i länet. Om registrerade vid högskola inkluderas är andelen förvärvsarbetande högre för länet än för Lunds kommun. *Inkomst: Jämförelsen sker med statistik från Kommunal basfakta och gäller Hög/låginkomsttagare. *Valdeltagandet: Jämförelse sker med riket *Jämställdhet: Jämförelse går endast att göra för enskilda variabler vilka ingår i SCBs jämställdhetsindex Kommunen utmärks av en ung befolkningsstruktur, stor andel högutbildade samt en hög medianinkomst. Högst andel unga vuxna finns i tätorten Lund jämfört med övriga kommunen 2. Av kommunens befolkning 2002, mellan år, var drygt 22 % registrerade som högskolestuderande, 22,8 % av kvinnorna och 21,5 % av männen. Den stora tillströmningen av högskolestuderande framförallt till tätorten Lund ställer speciella krav på tillgång till bostäder, arbete och utbud av fritidsaktiviteter. En jämförelse med länet ger en positiv bild för Lunds kommun totalt sett. Indikatorerna ger en bild av att Lund är en kommun där det stora flertalet har goda förutsättningar inom de olika välfärdsområdena. Det samband forskningen visar mellan utbildning och en god hälsa i befolkningen kan man säga framträder i Lunds kommun genom en generellt hög utbildningsnivå, lågt ohälsotal samt att cirka 90% av de tillfrågade i Region Skånes befolkningsenkät uppgav att de inte upplevde sin hälsa som dålig. Övriga indikatorer visar, vid jämförelse, även de på goda förutsättningar för en god hälsa i befolkningen. Tecknet + står för ett positivt genomsnittsvärde jämfört med motsvarande värde för länet eller riket. 2 Se Lunds kommun, statistisk årsbok 2003, sidan 39. 6

7 Skillnader finns mellan olika grupper och mellan geografiska områden framförallt på stadsdelsnivå. Dessa skillnader signalerar att förutsättningar för goda livsvillkor inte fördelar sig jämnt i kommunen. Stadsdelarnas olika storlek både geografiskt och befolkningsmässigt kan påverka den bild statistiken ger. Vid analys av data på kommundelsnivå, som är ett något större geografiskt område än stadsdelar, jämnas olika skillnader ut. Det kan tyda på en låg grad av segregation inom kommundelarna vilket är positivt. Att de geografiska skillnaderna jämnas ut betyder inte att skillnaden i livsvillkor försvinner. De geografiska skillnaderna synliggör och återspeglar sociala och ekonomiska skillnader mellan olika gruppers livsvillkor i Lunds kommun mer än de beskriver livsmiljön. Det är viktigt att inte endast föra diskussionen utifrån de olika geografiska områdena utan diskutera de olika sociala och ekonomiska förutsättningar som finns i befolkningen. Det är inte det geografiska området i sig som skapar dessa förutsättningar. Nationella studier visar dock på en ökad risk att områden med en stor andel invånare med sämre socioekonomiska förutsättningar nedprioriteras på olika områden. En sammanställning av stadsdelar och indikatorer kan ge en överskådlig bild av geografiska skillnader som framkommit i denna redovisning. Sammanställningen visar hur varje stadsdel statistsikt förhåller sig till kommungenomsnittet för varje indikator och grundar sig i huvudsak på statistik för befolkningen år exklusive registrerade högskolestuderande. Undantag är statistik över medianinkomst och valdeltagande där även högskolestuderande medräknas. Sannolikt finns registrerade högskolestuderande med i åldersgruppen 19 år när det gäller tandhälsa. Folkmängden som kan variera mellan knappt 700 till drygt 7000 i stadsdelarna kan ha betydelse för tolkningen av det statistiska utfallet. Indikatorerna medellivslängd, jämställdhet, upplevd hälsa, upplevd trygghet och socialt deltagande finns ej med då statistiken inte går att redovisa på stadsdelsnivå. Jämförelse av indikatorer på stadsdelsnivå. Indikator Utbildningsnivå Sysselsättning Medianinkomst Valdeltagande Tandhälsa 3 19 år Eftergymnasial Förvärvsfrekvens Andel arbetslösa Övriga studier 18 år w 0 fyllda tänder Antal + Centrala staden + ~ ~ 1 Möllevången ~ 3 Norra Fäladen + ~ + 2 Tuna Ö Torn/M Fälad Linero + 1 Järnåkra/Nilstorp ~ Klostergården + 1 Väster Värpinge ~ 4 Kobjer Gunnesbo Nöbbelöv ~ + ~ + 2 Vallkärratorn/ Stångby Torns glesbygd + ~ Södra Sandby ~ 4 Dalby ~ 4 Veberöd ~ 3 Genarp Tecknet + i sammanställningen står för ett positivt värde i förhållande till kommungenomsnittet, tecknet ~ står för ett värde nära kommungenomsnittet och tom ruta, det vill säga inget tecken, är lika med negativt i förhållande till kommungenomsnittet. Sammanställningen visar att medelvärdet för antalet + är 3. För kartor över hur stadsdelarna förhåller sig till medelvärdet se bilaga 3. 7

8 Vid diskussion kring sammanställningen är det viktigt att notera vilka stadsdelar som avviker mest från medelvärdet i sammanställningen. När någon stadsdel genomgående har fler eller färre + kan man föra en diskussion om hur förutsättningarna inom välfärdsområdena ter sig. Det är rimligt att anta att en stor del av befolkningen i de stadsdelar som endast har ett eller två positiva indikatorvärden, jämfört med kommungenomsnittet, har sämre tillgång till goda förutsättningar inom välfärdsområdena än befolkningen i stadsdelar med fyra eller fler positiva värden. Under genomsnittet i sammanställningen ligger Centrala staden, Norra Fäladen, Linero, Klostergården och Nöbbelöv. Över genomsnittet ligger Tuna, Östra Torn/Mårtens Fälad, Järnåkra/Nilstorp, Värpinge, Kobjer, Vallkärra Torn/Stångby, Torns glesbyggd, Södra Sandby och Dalby. Forskningen visar att tillgång till sysselsättning och inkomst är beroende av utbildning. Dessa faktorer påverkar bland annat hur delaktiga vi är i samhället och hur vi upplever vår hälsa och vår trygghet. Faktorerna påverkar också var och hur vi bor. Det generella samband som ses mellan utbildning, sysselsättning, inkomst och delaktighet framträder inte lika tydligt i Lunds kommun men indikatorerna förmedlar att olika former av tendenser till segregation finns i kommunen. Intressant är att i statistiken där högskoleregistrerade inte ingår visar det sig att i stadsdelarna Centrum, Norra Fäladen och på Väster ses en högre andel med eftergymnasial utbildning, lägre förvärvsfrekvens och högre arbetslöshet än medelvärdet för kommunen samt lågt valdeltagande. I Södra Sandby, Dalby, Veberöd och Torns Glesbygd ses en låg andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning men hög förvärvsfrekvens, hög medianinkomst och högt valdeltagande. I stadsdelarna Norra Fäladen, Linero och Klostergården ses en lägre andel förvärvsarbetande, lågt valdeltagande och en medianinkomst under den för kommunen. Här är också högre ohälsotal samt sämre tandhälsa än genomsnittet för kommunen. I de två sistnämnda stadsdelarna återfinns även hög arbetslöshet och låg andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning. Linero och Klostergården ingår i de kommundelar som uppvisar hög andel personer som upplever ohälsa och ekonomisk stress. Södra Sandby, Dalby, Veberöd, Genarp, Torns Glesbygd, Nöbbelöv, Värpinge och Kobjer ligger över medianinkomsten för kommunen men har en lägre andel med eftergymnasial utbildning i befolkningen. En förklaring kan vara att det i dessa delar av kommunen bor en lägre andel i åldrarna mellan år. De något äldre har ofta kommit upp i en högre inkomst än vad som är vanligt i början av yrkeslivet. De som får arbete i unga år och stannar kvar i bygden bidrar på så sätt till en högre medianinkomst. Lokalsamhället utgör en allt viktigare arena för arbetet med att skapa förutsättningar för människor att leva ett gott och hälsosamt liv i en god livsmiljö med goda valmöjligheter. Denna sammanställning visar på några områden viktiga för välfärden. Många av kommunens i övrigt positiva sidor och stöd för kommuninvånarnas välfärd tas inte upp i sammanställningen men mycket speglas trots det indirekt genom valda indikatorer. Då indikatorer ska bära mer information än vad de synes göra är vissa välfärdsområden svårare att spegla med befintlig statistik. Indikatorer som bättre speglar välfärdsområden såsom god fysisk miljö inklusive boende, rekreation, sociala relationer och omsorg behövs. Det är rimligt att anta att det samband forskningen visar mellan goda förutsättningar/livsvillkor och rekreation även stämmer för Lunds kommun. Liksom att den fysiska miljöns utformning har en faktisk påverkan både vad gäller skador och brott men också vår upplevelse av trygghet och välbefinnande. 8

9 Bakgrund Framtidens livsvillkor bestäms i stor utsträckning av de beslut som fattas idag. Denna redovisning visar på områden, viktiga för välfärd i befolkningen, som kommunala verksamheter till stor del kan påverka. Redovisningen beskriver Lunds kommun utifrån olika välfärdsområden viktiga för folkhälsan och som bland annat följer grundläggande värden för det allmänna, upptagna i regeringsformens 1 kapitel 2. I denna, en av våra fyra grundlagar, tas utgångspunkten för all offentlig verksamhet upp. Alla människors lika värden skall respekteras och; Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. Det sägs också att; Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Välfärdsområdena som valts i denna beskrivning har till största delen samma utgångspunkter. Välfärd definieras som en samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etc. Ett välfärdssamhälle beskrivs som ett samhälle som strävar efter en hållbar utveckling och som verkar för medborgarnas välfärd vad gäller framför allt hälsa, boende, ekonomi och utbildning. 3 Välfärden är avhängig den ekonomiska tillväxten, förd politik, befolkningsutveckling etc. En hållbar utveckling är beroende av en god välfärd. Livsvillkoren i lokalsamhället påverkar till stor del invånarnas hälsa. Kommunens verksamhet påverkar människors vardagsvillkor och därigenom hälsoutvecklingen och ytterst folkhälsan. En god folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället. Kommunens politiker och ledande beslutsfattare har ett stort ansvar för att skapa goda förutsättningar för ett väl fungerande välfärdsarbete i kommunen. En välfärdsbeskrivning blir ett verktyg att följa hur välfärden ter sig över tid och fördelar sig i befolkningen. Redovisningen bygger på indirekt välfärdsinformation på grupp- eller befolkningsnivå. Hur den enskilda personen uppfattar sin välfärd är högst individuellt och egna levnadsförhållande beror också på egna val inom de förutsättningar individen har. Områden viktiga för välfärden i ett samhälle utgör ramar och strukturer som påverkar enskilda människors livsvillkor och förutsättningar. Alla välfärdsområden påverkar människors levnadsvillkor. För en hållbar utveckling betonas hälsa och en god folkhälsa som strategiska framtidsfrågor. Välfärd och folkhälsa går till stora delar hand i hand men är inte synonymt med vartannat. Välfärd är ett bredare begrepp än folkhälsa men samtliga välfärdsområden utgör samhälleliga förutsättningar för folkhälsa. Den generellt sett goda folkhälsan i Sverige beror i hög grad på ekonomisk utveckling och välfärdspolitik som har förbättrat livsvillkor, kunskapsnivå och levnadsvanor. Välfärden kan speglas genom övergripande indikatorer. Med indikator menas en variabel som beskriver ett faktiskt förhållande men som även används som markör för vissa andra förhållanden. En indikator underlättar förståelse för en sammansatt verklighet. Man kan säga att en indikator är en bit information som kan belysa vad som händer i stora system. De indikatorer som väljs ut får inte vara för många om de ska kunna bidra till en överblick. De ska samtidigt som de är ett mått på något speciellt vara bärare av mer information än vad de enligt definitionen innehåller. 3 Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik.. Till kritiska resurser som utgör basen för hållbar utveckling hör naturresurser, människors hälsa och kompetens samt infrastruktur och bebyggelse. 9

10 Resultat, genomgång av valda indikatorer Välfärdsområden speglas av valda indikatorer där samtliga på olika sätt bär med sig information om området. Utbildningsnivå och tandhälsa är även bärare av information om socioekonomiska förutsättningar inom till exempel välfärdsområdena ekonomi, arbete, sociala relationer och hälsa. Upplevd trygghet är bärare av information om förutsättningar inom till exempel sociala relationer, delaktighet, omsorg, rekreation och fysisk miljö. Tillsammans ger indikatorerna på olika sätt en bild av den täta väv av faktorer som ger förutsättningar för människors livsvillkor och ytterst en spegling av förutsättningarna för befolkningen inom de olika välfärdsområdena. Syftet med indikatorer är att ge en spegling av hur välfärden ter sig och fördelar sig i befolkningen. För att följa utvecklingen av välfärden används statistik på befolkningsnivå. Siffrorna grundar sig på kommunens egen sammanställning av statistik för 2002 uppdelad på kommundelar och stadsdelar. Statistik från Region Skåne, befolkningsenkät från 2000 på kommundelsnivå och tandhälsa från 2003 på kommun och stadsdelsnivå samt statistik från SCB och Statens Folkhälsoinstitut från Delar av polisens medborgarundersökning Polisområde Mellersta Skånes trygghetsundersökning 2004 redovisas också. Valda indikatorer Utbildningsnivå Sysselsättning Inkomst Medellivslängd Valdeltagande Tandhälsa Upplevd hälsa Upplevd trygghet Socialt deltagande Jämställdhet En beskrivning av välfärden måste dels grunda sig på en genomgång av olika uppgifter som speglar hur livsvillkoren utvecklats för enskilda medborgare. Dels måste genomgången grundas på uppgifter om ett stort antal människor representativa för befolkningen i kommunen. En sådan genomgång kräver uppgifter om en rad olika levnadsförhållanden, exempelvis sysselsättning, ekonomi och sociala relationer. Svårigheten är att visa på absoluta samband eller ha gemensam måttstock för hur exempelvis god hälsa kan vägas mot sysselsättning, genomgången måste grundas på ett flertal olika indikatorer. En beskrivning av välfärdsutvecklingen i Lunds kommun kan göras först när jämförelse av samma indikatorer görs över tid. Vid tolkning av statistik utifrån valda indikatorer måste hänsyn tas till befolkningens storlek i de olika kommun- och stadsdelarna. Likaså hur andelen registrerade högskolestuderande fördelar sig mellan de olika stadsdelarna. Dessa faktorer påverkar den bild statistiken ger. Lunds kommun har också en större andel unga vuxna i befolkningen jämfört med länet och riket. Detta påverkar utfallet på olika indikatorer och därmed bilden av olika välfärdsområden såsom utbildning, arbete, trygghet och säkerhet, ekonomi, rekreation och omsorg. Utbildningsnivå Utbildningsnivå ger en generell bild av förutsättningarna i samhället Utbildningsnivå kan ses både som ett resultat av de socioekonomiska livsvillkor man har levt och lever under och som en förutsättning för framtiden. Indikatorn redovisar fördelningen förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning i befolkningen år. Fullföljandegrad av gymnasieprogram inom 4 år, fullständiga betyg i årskurs 9 samt behörighet till nationellt program ger en mer specifik bild av barn och ungdomars förutsättningar. 10

11 Lunds kommun Kommunstatistiken visar att mer än 50 % av befolkningen mellan år har eftergymnasial utbildning även om registrerade högskolestuderande exkluderas. Det är en hög andel jämfört med länet. Om registrerade högskolestuderande inkluderas stiger andelen ytterligare. Att andelen med eftergymnasial utbildning är hög i Lunds kommun är att förvänta. Lunds stad som en studentstad innebär generellt en hög utbildningsnivå bland befolkningen vilket är positivt vad gäller förutsättningar för möjlighet till goda levnadsförhållanden. Då registrerade högskolestuderande borträknas på stadsdelsnivå kvarstår generellt en hög andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning. Men stora skillnader finns mellan stadsdelarna. Med tanke på utbildningsnivåns roll påverkar dessa skillnader mellan stadsdelarna förutsättningarna för livsvillkoren som övriga indikatorer speglar. Totalt är det en större andel kvinnor än män som har eftergymnasial utbildning. Statistik från Skolverket för läsåret visar att andelen elever som går ut årskurs 9 och är behöriga till nationellt program är 94,9 %. Lunds kommun ligger över genomsnittet för riket vilket ligger på 89,6%. Detsamma gäller andelen elever som uppnått målen i alla ämnen. Att andelen elever som går ut årskurs 9 med behörighet till nationellt program är hög är en viktig förutsättning för goda livsvillkor. Den höga andelen indikerar att den goda förutsättning som utbildning utgör fördelar sig jämnt bland barn och ungdomar i kommunen. Fördelningen är jämn mellan flickor och pojkar men generellt är andelen något lägre bland elever med utländsk bakgrund. När det gäller fullföljandegrad av gymnasieprogram inom 4 år är andelen 85% att jämföra med motsvarande andel för riket vilket är 79%. Skillnader ses mellan de olika programmen. 4 Det är dock viktigt att följa upp vilka som inte uppfyller kraven och varför. Detsamma gäller fullföljandegraden inom de olika nationella programmen. Att andelen som uppfyller kraven är något lägre för elever med utländsk bakgrund måste sättas i relation till hur många år eleverna vistats i Sverige. Sysselsättning Indikatorn speglar olika förutsättningar till försörjning i den vuxna befolkningen. Möjligheten till försörjning påverkar våra livsvillkor. Fortbildning och övrig utbildning har en viktig betydelse för yrkeslivet och för vuxnas möjlighet till inflytande och delaktighet. Lunds kommun Nationell och regional statistik tar inte hänsyn till den stora andelen högskolestuderande i kommunen och därför ser förvärvsfrekvensen låg ut i sådan statistik. I 2002 års kommunstatistik för befolkningen mellan år utgjorde registrerade vid högskolan totalt 22,2%. Av dessa förvärvsarbetade 34,3% av kvinnorna och 32% av männen. Om inte registrerade vid högskolan tas med i statistiken förvärvsarbetar drygt 77% av befolkningen i åldern år jämfört med 68% som nationell statistik anger. Eftersom sysselsättning kopplas till välfärd och hälsa kan detta ge en felaktig bild av ett viktigt välfärdsområde. Andelen med förvärvsarbete är högre än för länet och riket men om registrerade högskolestuderande inkluderas är förvärvsfrekvensen lägre i Lund än i länet och riket. Av de tio stadsdelar som ligger över kommunens genomsnitt för förvärvsfrekvens är andelen invånare med eftergymnasial utbildning under kommungenomsnittet i sju av dem och högre i tre, 4 Statistik från Skolverket 11

12 Östra Torn/Mårtens Fälad, Järnåkra/Nilstorp samt Vallkärratorn/Stångby. Det generella samband som forskningen visar mellan utbildningsnivå och möjlighet till försörjning ses alltså inte så tydligt i Lunds kommun. När registrerade högskolestuderande inte ingår i statistiken är det intressant att förvärvsfrekvensen är under genomsnittet för kommunen i de stadsdelar där en stor andel av befolkningen har eftergymnasial utbildning. I stadsdelarna Centrum och Väster är även arbetslöshetssiffrorna högre än kommungenomsnittet. Under kommunens genomsnitt för förvärvsfrekvens finns också Klostergården, Linero och Nöbbelöv, stadsdelar där inte så stor andel av befolkningen har eftergymnasial utbildning. Av dessa har Klostergården och Linero även en högre andel arbetslösa än kommungenomsnittet. Totalt ses ingen större skillnad mellan kvinnor och män vad gäller förvärvsfrekvens och andel arbetslösa. I de stadsdelar där förvärvsfrekvensen totalt är högre än kommungenomsnittet ses en större skillnad mellan kvinnor och mäns förvärvsfrekvens. Andelen förvärvsarbetande män är större än andelen förvärvsarbetande kvinnor. Det är en större andel kvinnor än män som ägnar sig åt övriga studier, det vill säga andra studier än högskolestudier. På Norra Fäladen finns flest, totalt, som studerar men klart över kommungenomsnittet finns också Linero, Klostergården, Värpinge och Kobjer. Inkomst Ekonomisk utsatthet innebär en ökad risk för ohälsa. Forskning har visat på tydligt samband mellan försörjningsproblem å ena sidan och en mer utsatt social position å den andra. Kunskapen om hur sambanden fungerar är mer begränsad. Ojämlikheten när det gäller barns förutsättningar för en god hälsa under de första levnadsåren har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare i livet. Det finns ett mycket starkt samband mellan barns uppväxtvillkor och de vuxnas ekonomiska trygghet. Ekonomisk utsatthet ökar risken för brister i skolunderbyggnad och ökar risken för framtida arbetslöshet. Rädda Barnens arbete med att korrelera fattigdomsindex och hälsoindex visar på ett signifikant samband mellan dessa två. Barnkonventionens formulering i artikel 27 om alla barns rättighet till en dräglig levnadsstandard följs upp av Rädda Barnens fattigdomsindex. Begreppet fattigdom grundar sig här på Rädda Barnens mått som mäter barn och deras familjers ekonomiska utsatthet. Indexvärdet grundar sig på två separata mått. 1. Låg inkomststandard 2. Socialbidrag Det första är en utfallsvariabel på hushållsekonomin, det andra är en åtgärdsvariabel som påverkas av bland annat politiska och professionsstyrda inslag. Barnfattigdomsindex anger andel barn som lever i familjer med inkomst som understiger fattigdomsgränsen eller i familjer med socialbidrag. I Rädda barnens årsrapport fastslås vidare att fattigdom kan vara både absolut och relativ. Fattigdom för barn i Sverige innebär någonting annat än fattigdom för barn i ett av världens fattigaste länder. Men det faktum att barn i fattiga länder lever i absolut fattigdom under fruktansvärda förhållanden är inte ett skäl att acceptera växande klyftor i Sverige. Alla barn som växer upp med knappa resurser i Sverige har inte en dålig uppväxt och de får inte ett sämre liv som vuxna. Men fattigdom innebär ett utanförskap. Fattigdom innebär att barn får helt olika förutsättningar att förverkliga den potential de besitter. 12

13 Lunds kommun När jämförelser av inkomster görs i denna välfärdsbeskrivning så används medianvärdet för att undvika att extrema värden ger en skev bild av inkomstläget inom kommunen. Det klara samband som generellt finns på befolkningsnivå mellan utbildningsnivå och inkomst kan inte ses i Lunds kommun. I Lund ser bilden rent statistiskt sett lite annorlunda ut. Det kan förklaras av att registrerade vid högskola inkluderas i statistiken. I de områden där det bor en stor andel i åldersgruppen år och en stor andel högskolestuderande, till exempel Centrum, Tuna, Norra Fäladen, Väster, ses låg medianinkomst. Flera stadsdelar ligger över medianinkomsten för kommunen men har en lägre andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning än kommungenomsnittet. Generellt har kvinnor en lägre medianinkomst än män. Stadsdelar med hög inkomst visar större skillnad mellan kvinnor och mäns medianinkomst än stadsdelar med lägre inkomst. I elva av de tolv stadsdelar med högre medianinkomst totalt än den för kommunen är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning större än för männen medan kvinnornas medianinkomst är lägre än männens. Stadsdelarna Linero och Klostergården har både en låg andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning, så väl när registrerade högskolestuderande inkluderas som exkluderas, en låg förvärvsfrekvens och en medianinkomst under den för kommunen som helhet. Stadsdelarna Södra Sandby, Dalby, Veberöd och Värpinge har låg andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning men en hög förvärvsfrekvens och en medianinkomst över den för kommunen som helhet. Det finns samband mellan ekonomisk stress och upplevd ohälsa. I Region Skånes befolkningsenkät mäts ekonomisk stress vilken definieras som svårighet med att betala sina räkningar under minst hälften av årets månader. På Norr, Söder och Östra Torn/Linero finns största andelen som uppger att de haft svårighet att klara av att betala räkningar under minst hälften av årets månader. Rädda Barnens barnfattigdomsindex visar att Lunds kommun år 2002 låg på plats 112, när det gäller andel barn som lever i fattiga familjer (plats 121 år 2001), av landets kommuner. Ju lägre placering desto lägre andel barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Totalt lever 10,2 % av barnen i åldern 0-17 år i fattiga hushåll enligt Rädda Barnens definition, 2001 var andelen 10,7%. Således levde 2038 barn i åldern 0-17 år i Lunds kommun i fattiga hushåll under Av dessa 2038 barn levde 1139 i fattiga hushåll som inte erhållit socialbidrag under 2002, det är en ökning med ca 120 barn jämfört med år Trots att Lunds kommun återfinns på 112 plats, av 290 kommuner, när det gäller andel barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll kvarstår det faktum att över 2000 barn lever under villkor som barn enligt Barnkonventionen inte ska behöva leva under. Indikatorerna utbildningsnivå, sysselsättning och inkomst förmedlar att olika former av segregation finns i kommunen. Medellivslängd Medellivslängd är en indikator som i sig bär information om ett brett spektra av faktorer som påverkar livsvillkoren även om kunskapen hur sambanden ser ut inte alltid är klarlagt. Orsakskedjorna verkar oftast i båda riktningarna. Det är också ett sätt att mäta den generella hälsan i samhället. 13

14 Medellivslängden är beroende av hur många barn, unga och medelålders som dör. Medellivslängden kan skilja mellan olika kommuner och mellan olika grupper inom samma kommun. Skillnaden kan inte förklaras med genetik eller som en sjukvårdsfråga utan kan kopplas till socioekonomiska faktorer. Sedan 1980-talet har männens medellivslängd ökat snabbare än kvinnors. År 1980 var skillnaderna i medellivslängd drygt 6 år mellan män och kvinnor, år 2003 har skillnaderna minskat till ca 4,5 år. Internationellt sett är medellivslängden för både män och kvinnor hög i Sverige. Den förväntade medellivslängden i riket 2003 är 82,1 år för kvinnor och 77,5 år för män. Även den förväntade livslängden efter 35 år ökar men här syns skillnaderna mellan de olika socioekonomiska grupperna tydligare. Framförallt har skillnaden bland kvinnorna ökat. Lunds kommun Nationell statistik över förväntad medellivslängd i kommunen indikerar att den generella hälsan är god. Statistiken visar att medellivslängden är högre för både kvinnor och män jämfört med länet och riket. Det är viktigt att även kunna följa medellivslängd på kommundelsnivå för att se om det finns skillnader och mönster som står sig över tid. Valdeltagande Valdeltagandet ger en spegling av delaktighet. De som går och röstar har rimligen en känsla eller en förhoppning om att kunna vara med och påverka samhället. Omvänt kan ett lågt valdeltagande visa på ointresse eller en känsla av uppgivenhet inför möjligheten att påverka samhällsutvecklingen. Lunds kommun Jämfört med övriga kommuner i riket är valdeltagandet till kommunfullmäktigevalet högt i Lunds kommun. Skillnader finns dock inom olika delar av kommunen. Det generella samband forskningen visar på när det gäller utbildningsnivå och valdeltagande ser annorlunda ut i Lunds kommun vilket också framgår av Kommunkontorets skrivelse Förslag till utformning av medborgarstämmor i Lunds kommun. Utbildningsnivå är det som synes påverka valdeltagandet minst medan hög sysselsättning och hög medianinkomst i större utsträckning verkar samvariera med valdeltagande. I redovisad statistik ingår de högskolestuderande som är skrivna i Lunds kommun. I de stadsdelar med hög andel registrerade högskolestuderande, hög andel med eftergymnasial utbildning men lägre förvärvsfrekvens och medianinkomst än kommungenomsnittet är valdeltagande, sånär som för Tuna, under eller lika med det för kommunen som helhet. Högt valdeltagande, hög andel med eftergymnasial utbildning och en förvärvsfrekvens och medianinkomst högre än kommungenomsnittet ses i stadsdelarna Östra Torn/Mårtens Fälad, Järnåkra/Nilstorp samt Vallkärratorn/Stångby. Lågt valdeltagande, låg andel med eftergymnasial utbildning och en förvärvsfrekvens och medianinkomst lägre än kommungenomsnittet ses i stadsdelarna Linero och Klostergården. Detta är helt i enlighet med det generella samband forskningen visar. 14

15 Men i stadsdelarna Värpinge, Gunnesbo, Nöbbelöv och Genarp ses ett annat mönster, en hög förvärvsfrekvens, hög medianinkomst, låg andel eftergymnasial utbildning i befolkningen och ett valdeltagande som är lägre än genomsnittet för kommunen. Tandhälsa Tandhälsa har blivit en allt tydligare socioekonomisk spegling. Skillnaderna är stora mellan olika grupper i samhället och det ger en bild av skillnader i livsvillkor. En generell förbättring av tandhälsan har skett sedan 1976 då lagen om gratis tandvård för barn och ungdomar upp till och med 19 år trädde ikraft. Att vidta åtgärder som förbättrar tandhälsan i de grupper där tandhälsan är sämre betyder inte att olika bakomliggande faktorer åtgärdats. Tandhälsa är en indikator på skillnader som annan statistik inte förmår visa lika tydligt. Beroende på ålder är det olika faktorer som påverkar barns och ungdomars tandhälsa. Skillnader i tandhälsa bland de yngre barnen är mer beroende av den tandvård som ges i familjen än när det gäller barnen i de äldre åldersgrupperna. Lunds kommun Generellt sett är tandhälsan god bland barn och ungdomar mellan 3 och 19 år i Lunds kommun. På Linero och Norra Fäladen är tandhälsan sämre än kommungenomsnittet i samtliga åldrar och på Klostergården i de lägre åldersgrupperna. De med sämre tandhälsa i åldrarna 12, 15 och 19 år återfinns till största delen i stadsdelar med låg andel med eftergymnasial utbildning och hög medianinkomst. I dessa åldersgrupper har familjen troligtvis inte samma inflytande över ungdomarnas tandvård som i de lägre åldrarna. Tandhälsan i de yngre åldersgrupperna speglar mer familjens situation och levnadsvanor medan tandhälsan i de äldre åldergrupperna alltmer speglar ungdomarnas livsstil. De vetenskapliga belägg som visar på tydliga samband mellan livsvillkor och tandhälsa väcker frågan om orsaker till de skillnader som finns inom kommunen. Upplevd hälsa Självskattad hälsa har visat samband med 5 års överlevnad på gruppnivå och är ett mått på individens hälsa. Troligtvis speglas flera aspekter av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För den enskilda personen är ett långt och friskt liv med hög livskvalitet ett viktigt mål. Samhällets insatser bör inriktas på att skapa förutsättningar för en jämlik fördelning av hälsa i befolkningen. Ohälsotalet bär med sig information om hälsa i arbetslivet men också om den totala livssituationen. Ohälsotalet förändras vid ändrade regler för ersättning eller hur reglerna används. Ett sjunkande ohälsotal behöver alltså inte alltid innebära ökad hälsa. Mest rättvisande är måttet när olika grupper skall jämföras under samma kalenderår. Lunds kommun Region Skånes befolkningsenkät visar generellt att andelen kvinnor som upplever dålig hälsa är större än motsvarande andel män. Eftersom forskningen visar på starka samband mellan upplevd hälsa och 5-års överlevnad är det viktigt att analysera vilka faktorer som leder till att andelen som uppger dålig hälsa skiljer sig så mellan kommundelarna. I genomsnitt uppger cirka 10 % av de tillfrågade i Lunds kommun att de upplever sin hälsa som dålig. I Genarp, Söder, Torn och Veberöd uppger mer än 10% av både kvinnor och män att de upplever sin hälsa som dålig. I Centrum, Dalby, Norr och Östra Torn/Linero uppger flest kvinnor att de upplever sin hälsa som dålig. 15

16 Ohälsotalet för Lunds kommun ligger under genomsnittet för både länet och riket. Ohälsotalet är generellt högre för kvinnor än för män men skillnaden mellan kvinnor och mäns ohälsotal är mindre än i riket. Upplevd trygghet Ett sätt att spegla trygghet och säkerhet är genom brotts-, skade- och olycksfallsstatistik. De flesta brott som sker drabbar enskilda personer i deras närmiljö och påverkar livskvaliteten och känslan av trygghet eller otrygghet. Skador uppkomna på grund av olycksfall innebär ofta ett stort mänskligt lidande för de drabbade och medför stora samhällskostnader. Ytterligare ett sätt att spegla trygghet och säkerhet är att genom befolkningsenkäter fråga om upplevelsen. I Region Skånes enkät är upplevd trygghet ett mått på känsla av säkerhet/osäkerhet efter mörkrets inbrott i det egna bostadsområdet. I Polisens medborgarundersökning i Mellersta Skåne 2004 speglar upplevd trygghet otrygghet dels oro att utsättas för våld/misshandel, inbrott, stöld eller skadegörelse dels känsla av trygghet otrygghet ensam ute på kvällstid, upplevd rädsla för personer och om man avstått från aktivitet på grund av otrygghet eller oro. Upplevd trygghet, brotts- och skadestatistik bär även med sig information om och upplevelse av den fysiska miljön. Lunds kommun Region Skånes befolkningsenkät visar att i Lunds kommun är det färre som upplever sig vara otrygga än jämfört med länet. I alla kommundelar upplever sig kvinnor mer otrygga än män. I Södra Sandby upplever en större del av kvinnorna sig trygga, än kvinnor i någon annan kommundel. Mest otrygga uppger kvinnorna på Väster och Norr att de upplever sig vara, en femtedel av kvinnorna uppger där att de känner sig otrygga. När det gäller upplevelse av otrygghet eller oro att utsättas för brott visar polisens medborgarundersökning att oron att utsättas för brott generellt är jämt fördelad mellan åldrar och mellan kvinnor och män. Högst andel som uppger oro att utsättas för brott finns i Centrum och på Norra Fäladen. När det gäller upplevd otrygghet är det främst kvinnor och personer i åldersgruppen över 60 år som känner sig otrygga ensam ute sen kväll. Högst andel, samtliga personer, som uppger att de känner sig otrygga ute ensam ute sen kväll finns på Linero. Detsamma gäller att ha avstått från aktiviteter på grund av oro. Mest trygg utomhus, ensam sen kväll, känner sig ungdomar och män. Kvinnor, studerande och personer i åldergrupperna samt över 60 år är de som uppger att de avstått från aktiviteter på grund av upplevd otrygghet. Det är framförallt unga personer mellan år som uppger att de drabbats av våldsbrott ute och det sker till största delen på gator och torg eller på pubar, restauranger, krogar. Statistik över brottshändelser från polisdistrikt Mellersta Skåne visar att i Lunds kommun har antalet anmälda brotthändelser minskat under flera år men ökat igen något under När det gäller bostadsinbrott, övriga inbrott och personrån har antalet anmälningar ökat. Antalet anmälningar när det gäller misshandel totalt har minskat. Det är speciellt anmäld misshandel utomhus som minskar. Vad gäller misshandel mot kvinnor har en ökning av anmälda fall skett under Största andelen sker inomhus och begås av person som är bekant med kvinnan. Då tillgänglig forskning visar på ett stort mörkertal när det gäller våld mot kvinnor är det rimligt att anta att långt fler kvinnor är utsatta för våld än vad som framkommer i statistiken över anmälda brott. När det gäller våld mot män sker det till största delen utomhus och av person som är obekant med offret. 16

17 Antalet anmälningar om misshandel mot barn har ökat under När det gäller skador på grund av olycksfall i Lunds kommun så drabbas pojkar och män generellt sett oftare av skador. Skador i hemmet, servicemiljö samt självtillfogad skada utgör undantag, där drabbas kvinnor generellt sett oftare än män. I Lunds kommun ses samma generella mönster som i övriga landet med ett mönster för upplevelsen av trygghet/otrygghet, säkerhet och ett som den faktiska skade- och brottstatistiken ger. Även om Lunds kommun ligger under genomsnittet för länet och riket är det skade- och brottsförebyggande arbetet viktigt då många skador och brott faktiskt går att förebygga. Åtgärder som är trygghetsförstärkande minskar rädslan och kan därmed öka livskvalitén och människors möjlighet att delta i samhällslivet. Att bekämpa brottslighet och ta tillvara kunskapen som studier om upplevd trygghet/otrygghet ger skapar möjlighet för en positiv utveckling i samhället. Trygghetsförstärkande åtgärder kan ofta samtidigt bli brottsförebyggande. Många skador till följd av olyckor går att förebygga genom samverkan kring åtgärder med information som sammanställs med hjälp av en samlad olycks- och skaderegistrering. För Lunds kommun finns ingen samlad skadestatistik på kommundels- eller stadsdelsnivå. Ett skadeförebyggande arbete kan även innebära åtgärder som vidtas för att begränsa skador som en brotthändelse orsakar. Det kan vara i form av åtgärder som visserligen inte minskar risken för brott, men som begränsar skadeverkningarna. Socialt deltagande Sociala sammanhang är enligt forskningen en viktig faktor för välbefinnande. Forskning visar också att sociala relationer och socialt deltagande påverkar både uppväxt och levnadsvanor. Social aktivitet bär med sig information om olika aspekter av våra livsvillkor och om samhället såsom utbud av aktiviteter, tillgänglighet, trygghet och känsla av delaktighet. I Region Skånes enkät är socialt deltagande ett mått på olika sociala aktiviteter och hur ofta individen varit socialt aktiv det senaste året. Lunds kommun I Lunds kommun upplever en större andel av invånarna att de är socialt aktiva jämfört med länet. Generellt uppger fler kvinnor än män att de är socialt aktiva men det ser olika ut i kommundelarna. I Centrum och på Norr anger både kvinnor och män att de är socialt aktiva i större utsträckning än i någon annan kommundel. Detsamma gäller för männen på Väster. Minst socialt aktiva uppger sig männen i Södra Sandby och Söder vara där andelen socialt inaktiva till och med är högre än den för länet. Även om det generellt är fler i Lunds kommun än i länet som uppger att de är socialt aktiva är det viktigt att underlätta för människor att finnas i sociala sammanhang. Jämställdhet Olika mått på jämställdhet bär med sig information om hur förutsättningarna inom de olika välfärdsområdena ter sig för kvinnor och män. Måtten kan också ses som bärare av information om graden av jämställdhet tidigare i samhället. Jämställdhet såväl kvalitativ som kvantitativ, är en viktig dimension av de sociala aspekterna för en hållbar utveckling. Graden av jämställdhet i samhället påverkar förutsättningar inom olika välfärdsområden. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att - ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende - vårda barn och hem - delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället - kunskap, erfarenhet och värderingar tas tillvara på alla områden i samhället 17

18 Lunds kommun Enligt Statistiska centralbyråns Jämställdhetsindex för 2003 har Lunds kommun indexvärde 134,6 (för 2002 var värdet 113,7). De svenska kommunerna har indexvärden från 75,9 till 206,7 där Lunds kommun hamnar på plats 90 (plats 31 år 2002) bland landets kommuner 5. Lägre indexvärde visar på mindre skillnader mellan könen vad gäller de variabler som ingår i indexvärdet. Att Lunds kommun ligger relativt bra till vid en jämförelse med landets övriga kommuner utesluter inte att de strukturer som leder fram till faktiska skillnader i kvinnor och mäns livsvillkor och som får olika konsekvenser bör belysas och analyseras. Skillnader i möjligheter att delta i politiska aktiviteter och huruvida kvinnors och mäns kompetens tas till vara bör närmare studeras. Statistik i denna studie visar liten skillnad mellan kvinnor och män över 20 år när det gäller utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. Skillnaden beror i huvudsak på att andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning och registrerade vid högskola är något större än för män. Det samma gäller för övriga studier, det vill säga andra studier än högskolestudier. Kvinnor har generellt en lägre medianinkomst än männen, ett högre ohälsotal och erhåller i större utsträckning förtidspension. Polisens trygghetsmätning visar att kvinnor i högre utsträckning än männen upplever otrygghet ute ensam sen kväll och har avstått från aktiviteter på grund av upplevd otrygghet. Region Skånes befolkningsenkät bygger på självrapporterade uppgifter i Hälsoförhållande i Skåne Folkhälsoenkät Resultatet grundar sig på stickprov i befolkningen 18 år och uppåt och beskriver den enskilda personens uppfattning om sin situation och ger en spegling av livsvillkoren. Resultatet har genom analyser och viktning av svaren bekräftats som representativt för befolkningen. Uppgifter finns endast på kommundelsnivå och inkluderar registrerade högskolestuderande. Befolkningsenkäten visar att kvinnor i större utsträckning än män upplever sin hälsa som dålig och upplever otrygghet i bostadsområdet. Totalt anger en lägre andel män än kvinnor att de är socialt aktiva. Kommundel Upplevd hälsa Upplevd trygghet Sociala relationer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum Dalby Genarp ~ + Norr Södra Sandby + + ~ + + Söder + Torn + Veberöd + Väster ~ + Östra Torn/Linero Sammanställningen bygger på tabellerna: Dålig självskattad hälsa, Upplever sig inte vara säker i bostadsområdet samt Uppger sig ej vara socialt aktiv och visar hur kvinnor och män i varje kommundel statistiskt förhåller sig till kommungenomsnittet, kvinnor och män sammantaget, för indikatorn. Tecknet + i sammanställningen står för ett positivt värde i förhållande till kommungenomsnittet, tecknet ~ står för ett värde nära kommungenomsnittet och tom ruta, det vill säga inget tecken, är lika med negativt i förhållande till kommungenomsnittet. 5 År 2002 fanns 289 kommuner i Sverige, 2003 blev Knivsta enskild kommun och därmed finns 290 kommuner. 18

19 Bilaga 1 Presentation välfärdsområden Hälsa En god hälsa är en viktig del av välfärden och god välfärd skapar i sin tur gynnsamma förutsättningar för en god hälsa. God hälsa är en resurs för den enskilda människan och en god folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället. För en framtida hållbar utveckling betonas hälsa som en strategisk framtidsfråga. En god hälsa i befolkningen går oftast hand i hand med en positiv samhällsutveckling. Utbildning Utbildning är det viktigaste medlet för enskilda personer i konkurrensen om olika positioner i arbetslivet. Kopplingen mellan utbildning och välfärd går i första hand över arbetsmarknaden. Hur kopplingen ser ut är inte klarlagt men enligt aktuell forskning finns samband med arbetsförhållanden, sociala relationer, deltagande och engagemang i samhället. Forskning visar ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa på grupp och befolkningsnivå. Utbildning ökar också människors möjligheter att ta del av det kulturella livet och ger kvalitativt innehåll i olika vardagsaktiviteter. Arbete Arbete spelar en stor roll i våra liv. Genom yrkeslivet erhålls status, inkomster för försörjning, delaktighet i samhällets aktiviteter, möjlighet till utveckling och förkovring samt kontakt med andra människor. Vårt arbete/sysselsättning påverkar möjligheten till delaktighet i samhället, att finnas i sociala sammanhang och att skapa försörjningsmöjligheter. Forskningen visar på klara samband mellan arbetslöshet och ohälsa. Ekonomi Den materiella standarden har en central ställning. Inkomst är ett viktigt mått på välfärd, även om sambandet mellan hög inkomst och god livskvalitet inte är självklar. Inkomstnivån samvarierar dock ofta med materiell konsumtion, boendestandard, arbetsförmåga, utbildning, god hälsa och möjligheter att betala för kultur och rekreation. Delaktighet Möjlighet till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle och är centrala välfärdsaspekter. Områden som rör demokratifrågor, jämställdhet och mänskliga rättigheter har särskilt stor betydelse för att göra alla medborgare delaktiga i samhällets styrning och utveckling. Forskning visar att personer med högre utbildning, god ekonomi, meningsfull sysselsättning i högre grad känner sig delaktiga och ser en möjlighet att påverka. Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet påverkar vår möjlighet att vara delaktiga i samhället. Att finnas i en närmiljö med liten risk för skador till följd av olyckor eller brott är grundläggande för vår känsla av trygghet. Upplevd oro och otrygghet är allvarliga problem som begränsar människors möjlighet att leva fria och självständiga liv. Rädsla och otrygghet begränsar människans rörelsefrihet och stänger henne inne vilket avfolkar allmänna platser och offentliga rum. Det i sin tur ger upphov till ödslighet och mer rädsla och kan på sikt äventyra demokratin. Tillgång till service, stöd och omsorg är också viktiga trygghetsaspekter. 19

20 Omsorg Att ha tillgång till barn-, vård- och äldreomsorg samt socialtjänst och omsorg av funktionshindrade utifrån de behov man har är en trygghetsfaktor, underlättar vardagen och socialt deltagande och kan innebära en minskad skade- och olycksfallsrisk. Sociala relationer Sociala relationer är en del av den sociala miljön och omfattar dels individuella kontakter med familj, vänner, grannar och arbetskamrater, dels enskilda människors förhållande till organisationer, intressegrupper och myndigheter. Sociala relationer kan betraktas som fundamentala mänskliga behov. Sociala relationer och socialt deltagande har betydelse för uppkomst av ohälsa men också för möjligheten att handskas med hälsoproblem. Forskningen visar på klara samband mellan social utsatthet och ohälsa. Arbetslöshet, ekonomisk utsatthet, låg eller bristfällig utbildning är exempel på faktorer som kan leda till social utsatthet. Rekreation Vid sidan av arbetslivet utgör fritiden en väsentlig del av vår välfärd. Fritiden innebär för många återhämtning från vardagen. Det kan handla om t.ex. friluftsliv, idrott, kulturella aktiviteter och andra nöjen. Kännetecknande för dessa verksamheter är att de är aktiverande och ger möjlighet till upplevelser, information, kunskap och samvaro. Fritidsaktiviteterna påverkas av resurser och förutsättningar såsom ekonomi, utbildning, erfarenhet och tillgänglighet. Fysisk miljö Den bebyggda miljön är vår närmaste livsmiljö. Var och hur vi bor påverkas av våra ekonomiska resurser och påverkar i sin tur sociala relationer, trygghet och säkerhet. Viktiga sociala aspekter kopplade till fysisk miljö är trygghet mot olyckor och brott i bebyggelsemiljön, tillgänglighet, service, rekreation, sociala mötesplatser och delaktighet. En god fysisk miljö innebär också en hållbar användning av naturresurser och den miljöpåverkan vår livsstil medför. 20