Välfärds- och folkhälsoredovisning

Transkript

1 Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Jämförande matriser välfärdsfaktorer, referenser och förklaringar Kommunkontoret

2 Innehåll Jämförande matriser, välfärdsfaktorer i urval på stadsdelsnivå 2004, 2008 och Matris från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun Matris från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun Matris från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun Jämförande matriser, antal indikatorer med positivt utfall jämfört med kommungenomsnittet Referenser och förklaringar Rapporter Policydokument Lagar Statistik Internet Förklaringar

3 Jämförande matriser, välfärdsfaktorer i urval på stadsdelsnivå. År 2004, 2008 och 2012 Nedan redovisas en sammanställning över hur varje stadsdel statistiskt förhåller sig till kommungenomsnittet för ett urval av välfärdsindikator. Om ett positivt värde i förhållande till kommungenomsnittet för indikatorn erhålls markeras detta med + för stadsdelen. Antalet + summeras för varje stadsdel och ett medelvärde för antalet + beräknas. Indikatorerna som ligger till grund för beräkningen är: Utbildningsnivå - eftergymnasial utbildning Sysselsättning - förvärvsfrekvens, andel arbetslösa samt övriga studier Medianinkomst Valdeltagande Tandhälsa - 0 fyllda tänder redovisas för 2004 och 2008 Matris från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2004 Indikator Valdeltagande Utbildningsnivå Eftergymnasial Förvärvsfrekvens Sysselsättning Andel arbetslös a Övriga studier Medianinkomst 18 år w Tandhälsa 3 19 år 0 fyllda tänder Centrala staden + ~ ~ 1 Möllevången ~ 3 Norra Fäladen + ~ + 2 Tuna Ö Torn/M Fälad Linero + 1 Järnåkra/Nilstorp ~ Klostergården + 1 Väster Värpinge ~ 4 Kobjer Gunnesbo Nöbbelöv ~ + ~ + 2 Vallkärratorn/ Stångby Torns glesbygd + ~ Södra Sandby ~ 4 Dalby ~ 4 Veberöd ~ 3 Genarp Tecknet + i sammanställningen står för ett positivt värde i förhållande till kommungenomsnittet, tecknet ~ står för ett värde nära kommungenomsnittet och tom ruta, det vill säga inget tecken, är lika med negativt i förhållande till kommungenomsnittet. Sammanställningen visar att medelvärdet för antalet + är 3,4. Antal + 103

4 Matris från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2008 Indikator Förvärvsfrekvens Sysselsättning Andel arbetslös a Övriga studier Utbildningsnivå Eftergymnasial Medianinkomst Valdeltagande 18 år w Tandhälsa 3 19 år 0 fyllda tänder Centrala staden + ~ ~ + 2 Möllevången Norra Fäladen + 1 Tuna Ö Torn/M Fälad + + ~ Linero + 1 Järnåkra/Nilstorp ~ Klostergården + 1 Väster + + ~ + 3 Värpinge Kobjer ~ Gunnesbo + ~ 1 Nöbbelöv Vallkärratorn/ Stångby Torns glesbygd Södra Sandby Dalby Veberöd Genarp Tecknet + i sammanställningen står för ett positivt värde i förhållande till kommungenomsnittet, tecknet ~ står för ett värde nära kommungenomsnittet och tom ruta, det vill säga inget tecken, är lika med negativt i förhållande till kommungenomsnittet. Sammanställningen visar att medelvärdet för antalet + är 3,5. Antal + 104

5 Matris från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2012 Observera att kolumnen tandhälsa inte redovisas 2012, maximala antalet + för en enskild stadsdel kan inte bli fler än sex stycken. Indikator Utbildningsnivå Sysselsättning Medianinkomst Valdeltagande Eftergymnasial Förvärvsfrekvens Andel arbetslösa Övriga studier 18 år w Antal + Centrala staden + ~ + ~ ~ 2 Möllevången Norra Fäladen + ~ + 2 Tuna ~ 3 Ö Torn/M Fälad + + ~ ~ + ~ 3 Linero + 1 Järnåkra/Nilstorp Klostergården + 1 Väster + + ~ 2 Värpinge ~ + ~ 1 Kobjer + ~ ~ ~ ~ 1 Gunnesbo + ~ + ~ 2 Nöbbelöv + ~ + ~ 2 Vallkärratorn/ Stångby Torns glesbygd + ~ + ~ 2 Södra Sandby Dalby + ~ Veberöd + ~ + ~ 2 Genarp Tecknet + i sammanställningen står för ett positivt värde i förhållande till kommungenomsnittet, tecknet ~ står för ett värde nära kommungenomsnittet och tom ruta, det vill säga inget tecken, är lika med negativt i förhållande till kommungenomsnittet. Sammanställningen visar att medelvärdet för antalet + är 2,4. 105

6 Jämförande matriser, antal indikatorer med positivt utfall jämfört med kommungenomsnittet Jämförelse Välfärdsbeskrivning 2004 och Antal + på stadsdelsnivå. Jämförelse med sju indikatorer Centrala staden 1 2 Möllevången 3 3 Norra Fäladen 2 1 Tuna 4 5 Ö Torn/M Fälad 5 5 Linero 1 1 Järnåkra/Nilstorp 5 5 Klostergården 1 1 Väster 3 3 Värpinge 4 3 Kobjer 6 5 Gunnesbo 3 1 Nöbbelöv 2 4 Vallkärratorn/ 6 6 Stångby Torns glesbygd 4 4 Södra Sandby 4 4 Dalby 4 5 Veberöd 3 4 Genarp 3 4 Jämförelse Välfärdsbeskrivning 2004, 2008 och Antal + på stadsdelsnivå. Jämförelse med sex indikatorer, indikatorn tandhälsa jämförs ej Centrala staden Möllevången Norra Fäladen Tuna Ö Torn/M Fälad Linero Järnåkra/Nilstorp Klostergården Väster Värpinge Kobjer Gunnesbo Nöbbelöv Vallkärratorn/ Stångby Torns glesbygd Södra Sandby Dalby Veberöd Genarp

7 Referenser och förklaringar Rapporter Malmös väg mot en hållbar framtid, hälsa välfärd och rättvisa. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Slutrapport Closing The Gap In A Generation. Health Equity Through Action On The Social Determinants Of Health, WHO 2008 Folkhälsopolitisk rapport Framtidens folkhälsa- allas ansvar. Statens folkhälsoinstitut 2010 Systematiskt arbete för äldres säkerhet om fall, trafikolyckor, bränder och suicid. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSB 2013 Folkhälsorapport Socialstyrelsen Onödig ohälsa, Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Statens folkhälsoinstitut 2008:13 En god hälsa för hela befolkningen. Slutrapport Onödig ohälsa. HANDISAM 2010 FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut 2008:4 Det är aldrig försent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. Statens folkhälsoinstitut 2009:18 Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. Statens folkhälsoinstitut 2008:11 Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne en undersökning om barn och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Region Skåne, Kommunförbundet Skåne Hälsoförhållanden i Skåne. Region Skåne 2008 Folkhälsorapport Skåne 2013 en undersökning om vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Folkhälsoenkät 2012 Folkhälsan i Skåne - regional strategi Kommunförbundet Skåne, Region Skåne Folkhälsorapport Lunds kommun 2005 och 2009 Ekonomisk och social trygghet. Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005, målområde 2. Statens folkhälsoinstitut 2005:51 Policydokument WHO European health policy framework, antaget 2012 WHO European Healthy Cities network, Phase VI, WHO 2013 Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun. KF Lagar Lagen om skydd mot olyckor 2003:778 Regeringsformen Statistik Statistiska centralbyrån Folkhälsodata, Statens Folkhälsoinstitut. Region Skåne, Hälsoförhållanden i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, 2008 och Region Skåne, Skador på grund av olycksfall. Region Skåne, statistik från sluten och öppenvård Lunds Ungdomsenkät, LUNK 2008, 2010, 2012 Lunds kommun 107

8 Internet Förklaringar Låg födelsevikt. Antal födda med en födelsevikt mindre än 2500 gram per 1000 födda. Medelvärden för perioden. Olycksfallsskada. En olycksfallsskada är en ofrivillig händelse, karaktäriserad av en snabbt verkande kraft eller påverkan som yttrar sig i form av kroppsskada. Ohälsotal Statistik från Lunds kommun, Utvecklingsavdelningen: Ohälsotalet beräknas genom att summan dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen år. Statistik från Statens Folkhälsoinstituts - Folkhälsodata från Riksförsäkringsverket. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) per försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet innehåller INTE dagar med sjuklön från arbetsgivare. Barnvaccinationer: Siffrorna för stelkramp och kikhosta avser andel (%) barn födda 2000 som fått tre injektioner innan januari Siffrorna för MPR (mässling, påssjuka och röda hund) avser andel (%) barn födda 2000 som fått en injektion med kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund före januari Rökande blivande mödrar: Andel (%) av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral under perioden. Uppgifterna avser endast graviditeter som lett till förlossning (ej missfall före vecka 28 samt aborter). Medelvärden för perioden. Alkoholrelaterad sjuklighet: Alkoholförgiftning. Uppgifterna hämtas från Socialstyrelsen slutenvårdsregister och gäller vård till följd av alkoholförgiftning (ICD -10 diagnosnummer F10.0, F10.1, T51) som huvud- eller bidiagnos. Statistiken är åldersstandardiserad efter 2000 års medelfolkmängd. Alkoholrelaterad sjuklighet: Leversjukdom. Vård p g a alkoholrelaterad leversjukdomar och annan icke specificerad levercirros (K70 och K74.6) som huvud- eller bidiagnos. Uppgifterna hämtas från Socialstyrelsen och är åldersstandardiserade efter 2000-års medelfolkmängd. Dödlighet Alkoholrelaterad dödlighet: Dödsfall p g a diagnos enligt Socialstyrelsens alkoholindex, underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare. Uppgifterna hämtas från Socialstyrelsen och är åldersstandardiserade efter 2000-års medelfolkmängd Dödlighet i skador och förgiftningar. Antal döda från födelsen och framåt per invånare (medelfolkmängden). Medelvärde för period. (diagnoser V01-Y89 enligt ICD-10). Mer data om skador och förgiftningar finns i det nationella Skaderegistret (en sammanslagning av Dödsorsaks- och Patientregistret). Skaderegistret innefattar såväl oavsiktliga som avsiktliga skador. Information finns om skadediagnos och yttre orsak till skadan. I övrigt ingår flertalet av de uppgifter som finns i ursprungsregistren. Observera att statistiken påverkas av åldersstrukturen i länet. 108

9 Dödlighet i kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall har KOL orsakats av långvarig rökning. KOL-diagnos (J44 enl. ICD-10). Antal döda beräknas per invånare (medelfolkmängden) 15 år och äldre. Medelvärden för perioden. Dödlighet i lungcancer: Rökningen är särskilt förknippad med lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt KOL. För lungcancer gäller att ca 85 procent är orsakad av rökning. Lungcancerdiagnos (C34 enl. ICD-10). Antal döda beräknas per invånare (medelfolkmängden) 15 år och äldre. Medelvärden för perioden. Dödlighet i diabetes: (E11 enligt ICD -10), avseende såväl underliggande som bidragande orsak. Siffrorna avser antal döda per invånare (medelfolkmängden) 15 år och äldre. Medelvärde för respektive period. Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom: (I20 - I25 enligt ICD-10). Siffrorna avser antal döda per invånare (medelfolkmängden) 15 år och äldre. Medelvärde för respektive period. Diagnoser i öppen och sluten vård Statistik från Region Skåne, antal läkarbesök i öppen vård per diagnosavsnitt i Lund samt antal vårdade per diagnosavsnitt inom slutenvård i Lund. Diagnosavsnitt grundar sig på International Classification of Diseases (ICD) som är Världshälsoorganisationens (WHO:s) klassificeringssystem för olika diagnoser. ICD är den accepterade metoden att klassificera sjukdomar för epidemiologiska, statistiska och diagnostiska syften. ICD har sina rötter i den så kallade Bertillon-klassificeringen som antogs 1893 av International Statistical Institute. WHO har haft hand om klassificeringen sedan den sjätte revisionen (ICD-6) Den svenska versionen heter Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97) och utges av Socialstyrelsen. Rädda barnens barnfattigdomsindex. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Region Skånes befolkningsenkät: Folkhälsa i Skåne 2004 (FHS 2004) FHS 2004 genomfördes under perioden september-december Populationen utgjordes av samtliga personer i åldern år som var folkbokförda i Skåne vid undersökningsperioden. Urvalet var stratifierat i 60 geografiska områden (strata), men med ett större urval i varje geografiskt område jämfört med FHS Detta gav ett nettourval av personer som fick enkäten via posten. Efter tre påminnelser och en telefonintervju hade personer besvarat enkäten (58,7%). Folkhälsa i Skåne 2008 (FHS 2008) FHS 2008 genomfördes under perioden augusti till och med oktober Populationen utgjordes av samtliga personer i åldern år som var folkbokförda i Skåne vid undersökningsperioden. Urvalet var stratifierat i totalt 142 geografiska områden (strata) Detta gav ett nettourval på personer som erhöll enkäten. Efter tre påminnelser hade personer besvarat enkäten (54,1%) 109

10 Folkhälsa i Skåne 2012 (FHS 2012) FHS 2012 genomfördes under hösten 2012 till mars Populationen utgjordes av samtliga personer i åldern år som var folkbokförda i Skåne vid undersökningsperioden. Urvalet var stratifierat i totalt 146 strata. Slutligt nettourval var personer som erhöll enkäten. Efter totalt fyra påminnelser hade personer besvarat enkäten (51,7%) Socioekonomisk gruppindelning: I FHS 2012 redovisas på kommunnivå följande socioekonomiska gruppering, Sysselsatta, personer med sjuk-eller aktivitetsersättning alternativt långtidssjukskriven samt studerande. Bra fysisk hälsa: Frågan löd Hur bedömer du ditt hälsotillstånd i allmänhet? Svarsalternativen var Mycket bra/bra/någorlunda/dåligt/mycket dåligt. Andelen med bra självskattad hälsa utgörs av de som svarat Mycket bra eller bra. Dålig psykisk hälsa: Grundar sig på General Health Questionnaire, GHQ-12, som används som instrument att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa i en befolkning. Inkluderas gör de som svarat negativt på tre frågor eller fler. Stressad i vardagen: Grundar sig på uppgiften om man ofta känner sig stressad i sin vardag. Funktionsnedsättning: Definieras som att ha någon av följande begränsningar: långvarig sjukdom med höggradiga konsekvenser, att inte kunna läsa vanlig text i en dagstidning ens med glasögon, att inte kunna höra vad som sägs i ett samtal med flera personer ens med hörapparat samt rörelsehinder (att inte kunna gå upp ett trappsteg utan besvär, inte kunna gå en kort promenad i någorlunda rask takt eller behöva hjälp för förflyttning utomhus) Långvarig sjukdom: Definieras som ett tillstånd som ger påtagliga besvär med nedsatt arbetsförmåga eller utgör ett hinder i andra dagliga sysselsättningar Använt läkemedel de senaste tre månaderna: Index som består av 11 delfrågor. Grundar sig på uppgiften om man använt någon form av läkemedel eller preparat, med eller utan recept, de tre senaste månaderna/senaste 14 dagarna. Besvär med karies: Grundar sig på frågan om man har besvär med karies (hål i tänderna). Riskkonsumtion av alkohol: beräknades genom ett index baserat på 3 frågor: hur ofta man dricker, hur mycket man dricker vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Indexet kunde anta värden mellan 0 och 12. Män ansågs vara riskkonsumenter vid 8-12 poäng och kvinnor vid 6-12 poäng. Dessutom räknades även de som varit berusade 2-3 ggr per månad eller oftare till gruppen riskkonsumenter. Övervikt: Grundar sig på Body Mass Index (BMI) och beräknas som vikt i kg dividerat med kroppslängden i meter i kvadrat. Ett BMI på 25-29,9 räknas som övervikt Fetma: Definieras som ett BMI på 30 eller högre. Låg fysisk aktivitet: Grundar sig på en fråga med fyra alternativ vilka motsvarar olika aktivitetsnivåer från helt stillasittande till idrottsutövning på eller nära elitnivå. Alternativet stillasittande fritid är det som definieras som låg fysisk aktivitet. Ekonomisk stress: Definieras som svårighet med att betala räkningar under minst hälften av årets månader. 110

11 Region Skånes befolkningsenkät Barn och Unga: Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne en undersökning om barn och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Genomfördes under perioden 5-9 mars 2012 (vecka 10) under en valfri lektionstimme i respektive skolklass. Enkätundersökningen besvarades av elever i årskurs sex, elever i årskurs nio och elever i gymnasiets årskurs två. Oavsett årskurs har ungefär lika många pojkar som flickor deltagit i undersökningen. Svarsfrekvensen i årkurs sex 85%, årskurs 9, 83% och gymnasiet årskurs två 72% Mår bra eller mycket bra rent allmänt: Frågan löd Hur mår du rent allmänt? med fem svarsalternativ från mycket bra till mycket dåligt Ofta stressad i sin vardag: fråga om stress: Frågan löd Känner du dig stressad i din vardag? med tre svarsalternativ: Ja, ofta, Ja, ibland och Nej, nästan aldrig. Känner sig ganska mycket eller mycket stressad av sitt skolarbete: Frågan löd Känner du dig stressad av ditt skolarbete? med fyra svarsalternativ Inte alls, Lite grann, Ganska mycket och Mycket. Minst två psykiska besvär per vecka: Eleverna fick uppge hur ofta de haft följande besvär under de senaste sex månaderna: nedstämdhet, irritation/dåligt humör, ängslan/oro respektive sömnsvårigheter med fem svarsalternativ från sällan eller aldrig till i stort sett varje dag Minst två somatiska besvär per vecka: Eleverna fick uppge hur ofta de haft följande besvär under det gångna halvåret: huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen respektive en känsla av yrsel med fem svarsalternativ från sällan eller aldrig till i stort sett varje dag. Normalviktig: Body mass index (BMI) beräknas genom att kropps en i kilogram divideras med kroppslängden i meter i kvadrat. Övervikt respektive fetma definieras olika beroende på barnets ålder och kön. Normalvikt innebär för elever i gymnasiets år 2, BMI under 25kg/m2 Tränar minst 4 ggr/vecka på sin fritid: Frågan löd: Brukar du idrotta eller röra på dig på din fritid så att du blir andfådd eller svettig? med svarsalternativen: Varje dag, 4-6 gånger i veckan, 1-3 gånger i veckan och Sällan eller aldrig. Känner låg tillit till andra människor: Eleverna fick svara på Hur väl tycker du att följande påstående stämmer: Man kan lita på de flesta människor med svarsalternativen Håller inte alls med, Håller inte med, Håller med och Håller med fullständigt. De två första svarsalternativen redovisas som låg tillit. 111