Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun"

Transkript

1 Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag av Umeå kommun. 1

2 Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun 2014 Umeå kommun ska ha "Sveriges bästa folkhälsa 2020". Folkhälsoarbetet är ett led i arbetet för Umeå som en hållbar stad. En god folkhälsa innebär en god fysisk och psykisk hälsa i alla grupper i samhället. Utgångspunkten för Umeå kommuns folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor. Denna rapport är en sammanställning av folkhälsoindikatorer indelade i fyra områden: Goda livsvillkor Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Trygga och goda uppväxtvillkor samt Minskat bruk av tobak och alkohol samt ett samhälle fritt från narkotika och doping Rapporten innehåller 28 nyckeltal med senast tillgänglig data från olika offentliga aktörer; Folkhälsomyndigheten, SCB, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, CSN och Umeå kommun. Umeås folkhälsomål gäller från och med Utvecklingen för indikatorerna har därför utvärderats under perioden Uppgifterna i denna rapport redovisas även på webbplatsen Umeås Livsmiljöbarometer som är kommunens verktyg för att följa upp nyckeltal kopplade till en hållbar utveckling. Här samlas fakta om miljö och natur, jämställdhet, folkhälsa och tillgänglighet samt näringsliv och konsumtion. På webbplatsen kan siffrorna granskas i detalj eller laddas ner för eget bruk. Läs mer på Sedan förra årets rapportering har data även kompletterats bakåt i tiden för att kunna följa utvecklingen mer långsiktigt. Flera av nyckeltalen har även kompletterats med data för riket för att kunna utvärdera resultat utifrån visionen om Sveriges bästa folkhälsa. Rapporten har sammanställts Eva Hedenström, Miljöbarometern AB på uppdrag av Umeå Kommun. 2

3 Resultat 28 nyckeltal har valts ut för att följa folkhälsoutvecklingen i Umeå kommun utifrån de mål som antogs Av dessa utvecklas 14 positivt, sex är i princip oförändrade och sju har utvecklats negativt sedan Glädjade är att bruket av alkohol, tobak och cannabis minkar. Utbildningsnivån och medelinkomsterna har ökat och barnfattigdomen har minskat. Sjukfrånvaron har minskat och fler elever får godkända betyg, både totalt sett och när det gäller ämnet idrott och hälsa. Jämställdheten har förbättrats vad gäller uttag av föräldrapenning och VAB samt könsfördelningen i kommunfullmäktige. Negativt är att arbetslösheten och andelen familjer med låga inkomster har ökat. Andelen behöriga till gymnasieskolan har minskat något men är på väg upp igen. Andelen med övervikt eller fetma har också ökat bland befolkningen i Umeå. Positiv utveckling Oförändrad utveckling Negativ utveckling Valdeltagande Könsfördelning i kommunfullmäktige Medelinkomst Könsfördelning föräldrapenning Könsfördelning tillfällig föräldrapenning, VAB Antal med eftergymnasial utbildning Emotionellt stöd Ohälsodagar Barnfattigdom Uppnått målen i alla ämnen Betyg idrott och hälsa Alkoholvanor Tobak Cannabis Andel lågt socialt deltagande Fysisk aktivitet Frukt- och grönsaksintag Andel med undervikt Behörighet till universitet/högskola Andel förvärvsarbetande Arbetslöshet Familjer med låga inkomster Behörighet till gymnasieskolan Påbörjat högskola inom tre år Studieskuld Andel med fetma Andel med övervikt 3

4 Goda livsvillkor Delaktighet och inflytande Delmål: Antal medborgare som deltar i valet ska öka. Nyckeltal B Valdeltagande i riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigevalen minskat. År 2014 är fördelningen så jämn det bara går mellan könen, 33 män och 32 kvinnor. Ekonomisk trygghet Delmål: Barnfattigdomen ska minska. Sysselsättningsgraden, särskilt bland unga vuxna, utomnordiskt födda och personer med funktionsnedsättning ska öka. Nyckeltal B Andel av befolkningen mellan år som förvärvsarbetar Kommun Landsting Riksdag Datakälla: Folkhälsomyndigheten Valdeltagandet i Umeå har ökat de tre senaste valen. Detta gäller i valet till kommunfullmäktige såväl som landstingsvalet och riksdagsvalet. Sedan förra valet har valdeltagandet ökat med nästan två procentenheter. Högst valdeltagande har riksdagsvalet med 89 procent I samtliga val är valdeltagandet högre i Umeå än medel för riket där valdeltagandet i riksdagsvalet låg på 86 procent Nyckeltal B Antal män och kvinnor valda till kommunfullmäktige år år år Datakälla: SCB Sett till hela befolkningen har andelen förvärvsarbetande ökat marginellt vilket beror på en liten ökning i åldersgruppen år. För ungdomar, år (vilket enligt delmålet är en av de prioriterade grupperna) har andelen förvärvsarbetande först minskat för att sedan åter öka till 51 procent 2012, samma nivå som För de andra två prioriterade grupperna, utomnordiskt födda samt personer med funktionsnedsättning, saknas statistik. Data för 2013 publiceras av SCB i december Skillnad Män Kvinnor Datakälla: Umeå kommun Jämställdheten i kommunfullmäktige har förbättrats genom att fler kvinnor valts in och gapet mellan andel män och andel kvinnor har 4

5 Nyckeltal B Andel öppet arbetslösa år Nyckeltal B Andel familjer med låga inkomster Män Kvinnor Skillnad Datakälla: Folkhälsomyndigheten Sedan 2008 har arbetslösheten i Umeå ökat från 3,3 till 3,9 procent. Jämför man istället med situationen 2006 har arbetslösheten minskat med 1,6 procentenheter. Arbetslösheten totalt sett är lägre i Umeå än för hela riket där andelen ligger på 4,6 procent. Fler män än kvinnor är arbetslösa. Skillnaden har ökat något sedan Nyckeltal B Medelinkomsten för boende i Umeå år Män Kvinnor Skillnad Datakälla: SCB Medelinkomsten för både kvinnor och män har ökat kontinuerligt. Löneskillnaden mellan män och kvinnor är ca kr och har varit i princip oförändrad under mätperioden. Ensamstående med barn hemma Ensamstående utan barn hemma Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning Övriga familjer med barn hemma Pensionärsfamiljer Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata Med låga inkomster menas familjer med inkomst (per konsumtionsenhet) under 60 % av medianinkomsten. Ett viktigt folkhälsomål är att minska klyftorna i samhället. Trenden går åt motsatt håll. Familjer med låga inkomster har succesivt ökat. Ensamstående med hemmavarande barn är den grupp med högst andel låga inkomster, följt av ensamstående utan barn. 54 procent av de ensamstående lever därmed med låga inkomster år Endast i en av grupperna, pensionärsfamiljer, har andelen med låga inkomster minskat. Även i riket som helhet har andelen familjer med låga inkomster ökat. För ensamstående utan barn ligger Umeå sämre till än medel för riket, medan andelen fattiga är lägre i de andra grupperna. Nyckeltal B Genomsnittlig studieskuld per person Datakälla: CSN Den genomsnittliga studieskulden har ökat med två procent sedan

6 Nyckeltal B Andel utbetalda nettodagar med föräldrapenning Nyckeltal B Antal med eftergymnasial utbildning (20-64 år) Skillnad Män Kvinnor Datakälla: Försäkringskassan Kvinnor i Umeå tar fortfarande ut mer än dubbelt så många föräldradagar som männen. Männen har dock ökat sin andel från 27 procent 2008 till 30 procent 2014 vilket är en positiv trend för ökad ekonomisk och social jämställdhet. Nyckeltal B Andel utbetalda nettodagar med tillfällig föräldrarpenning för vård av barn (VAB) Kvinnor, tre år eller mer Kvinnor, mindre än tre år Datakälla: SCB Män, tre år eller mer Män, mindre än tre år Antalet med längre eftergymnasial utbildning har ökat tydligt medan ökningen för kortare utbildning är marginell. Betydligt fler kvinnor än män har en längre eftergymnasial utbildning. Skillnaden har ökat sedan 2008 och är nu 42 procent. Nyckeltal B Andel av befolkningen som har lågt socialt deltagande, rullande 4-årsmedelvärden Skillnad Män Kvinnor Datakälla: Försäkringskassan Kvinnor är hemma mer med sina barn vid sjukdom än vad män är. Skillnaden har dock minskat något sedan Social trygghet Delmål: Kunskapsstaden Umeå ska utvecklas med god utbildning och ett livslångt lärande, som en förutsättning för att hantera förändringar och nå en hållbar utveckling. Data baseras på den nationella där respondenterna fått fylla i vilka sociala aktiviteter de deltagit i de senaste 12 månaderna. De med lågt socialt deltagande har som mest deltagit i en aktivitet. Andelen medborgare med lågt socialt deltagande har legat på en jämn nivå under mätperioden. Andelen män med lågt socialt deltagande är högre och har ökat en procentenhet sedan 2008 medan andelen kvinnor är lägre och har minskat med en procentenhet. Andelen i Umeå kommun ligger 7 procentenheter under motsvarande siffra för hela riket år

7 Nyckeltal B Andel personer i program med aktivitetsstöd i åldrarna år. Datakälla: Arbetsförmedlingen Aktivitetsstöd är en del av arbetsmarknadspolitiken i Sverige. Den utbetalas till personer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Nyckeltalet visar andel personer i program med aktivitetsstöd av den registerbaserade arbetskraften. I Umeå är 7,2 procent av den registrerade arbetskraften antingen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Knappt hälften av dessa 3,3 procent, är i program med aktivitetsstöd. Andelen ökade kraftigt fram till 2010 men har därefter minskat något. Något fler män än kvinnor är i program med aktivitetsstöd. 7

8 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Ökad fysisk aktivitet Delmål: Andelen av befolkningen i procent som uppger att de är fysiskt aktiva på minst måttlig nivå, minst 30 minuter per dag ska öka. Nyckeltal B Nyckeltal B Andel invånare med rekommenderat intag av frukt och grönsaker, rullande 4- årsmedelvärden. Andelen av befolkningen som är fysiskt aktiv minst 30 min dagligen, rullande 4- årsmedelvärden Andelen medborgare i Umeå som säger sig vara fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag ligger på samma nivå 2008 som 2013 totalt sett. Andelen män har ökat en procentenhet medan andelen kvinnor som är aktiva är oförändrad. Umeå ligger något över genomsnittet för hela riket. Frukt- och grönsaksätandet har legat på en jämn nivå under mätperioden. Endast 10 procent av umeåborna äter rekommenderad mängd frukt och grönt, vilket ändå är något bättre än medel för riket. En betydligt högre andel kvinnor än män äter rekommenderade mängder. Nyckeltal B Andel av befolkningen med fetma, rullande 4-årsmedelvärden Goda matvanor och säkra livsmedel Delmål: I Umeå kommun ska medborgarna ha tillgång till säkra livsmedel och ha goda matvanor. Elva procent av Umeåborna har en vikt som räknas till fetma, en ökning med en procentenhet sedan Ökningen står kvinnor för. Andelen män med fetma har i stället minskat. Andelen med fetma är lägre än genomsnittet för hela landet. 8

9 Nyckeltal B Andel av befolkningen med undervikt, rullande 4-årsmedelvärden. Nyckeltal B Andel som saknar emotionellt stöd, rullande 4-årsmedelvärden 3 procent av Umeås kvinnor och 1 procent av männen lider av undervikt. En minskning av andelen underviktiga kvinnor har dock skett sedan För män är andelen underviktiga oförändrad under samma period. Umeå uppvisar samma siffror som genomsnittet för hela riket. Nyckeltal B Andel överviktiga, rullande 4- årsmedelvärden. Andelen som uppger sig sakna emotionellt stöd har minskat totalt sett sedan En större andel av männen än kvinnorna uppger att de saknar emotionellt stöd. Dock har skillnaden minskat något mellan könen under perioden då andelen män har sjunkit medan andelen kvinnor istället ökat. Andelen som uppger att de saknar emotionellt stöd är lägre i Umeå än motsvarande siffra för hela landet. Nyckeltal B Antal ohälsodagar per person, mellan år Andelen överviktiga i Umeå har ökat sedan Detta gäller både kvinnor och män. Umeå ligger under genomsnittet för landet men har till skillnad från riket en ökande trend. Psykisk hälsa Delmål: Den psykiska hälsan ska förbättras. Unga ska ha en god psykisk hälsa. Stöd och hjälp ska ges för att ge bättre hemförhållanden till barn, vars föräldrar har ett missbruk, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Män Kvinnor Skillnad Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antalet ohälsodagar per person har minskat sedan år Kvinnor har fler sjukdagar än män med en skillnad på 13 dagar per person år Minskningen från 2008 är för män 24 procent och för kvinnor 25 procent. Umeås ohälsotal ligger strax under genomsnittet för hela riket. 27,1 respektive 28,8. 9

10 Trygga och goda uppväxtvillkor Barnfattigdom Delmål: Barnfattigdomen ska minska Nyckeltal B Andel barn i hushåll med låg inkomst eller socialbidrag Datakälla: Skolverket Andelen behöriga till universitet och högskola har legat på en relativt jämn nivå de senaste åren medan andelen i hela riket har sjunkit. Nyckeltal B Andel elever som börjat på högskolan inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Totalt Umeå Totalt Riket Utländsk bakgrund Svensk bakgrund folkhälsenkäten Andelen fattiga barn har minskat något i Umeå sedan Det är dock stor skillnad mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Betydligt fler fattiga barn återfinns i familjer med utländsk bakgrund. Andelen fattiga barn är lägre i Umeå än genomsnittet i hela landet. Totalt Umeå Totalt Riket Datakälla: Skolverket Andelen elever som påbörjat högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har minskat från 42 procent 2008 till 40 procent Umeå har tidigare legat över genomsnittet för riket men ligger nu ett par procentenheter under. Utbildning Delmål: (a) Andelen av befolkningen med hög utbildningsnivå ska öka. (b) Alla som går ut årskurs 9 ska ha godkända betyg. Nyckeltal B Andel med grundläggande behörighet till universitet och högskola, av elever i huvudmannens skolor Totalt Umeå Totalt Riket 10

11 Nyckeltal B.3.3.3a Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan Nyckeltal B Andelen elever som har godkänt betyg i ämnet- idrott och hälsa Flickor Pojkar Totalt Riket Datakälla: Skolverket, Folkhälsomyndigheten För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt fem ytterligare ämnen. Totalt Umeå Datakälla: Skolverket Totalt Riket 95 procent av eleverna i Umeå har godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa. En ökning med en procentenhet sedan Andelen är något högre än genomsnittet för riket som ligger på 93 procent. 91 procent av eleverna är behöriga till gymnasieskolan, en minskning med en procentenhet sedan År 2012 var andelen nere på 89 procent men har därefter ökat igen de senaste två åren. Fler flickor än pojkar är behöriga. Umeå kommun har konsekvent högre andel behöriga än motsvarande siffra för hela riket. Nyckeltal B.3.3.3b Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Flickor Pojkar Datakälla: Skolverket Nyckeltalet avser elever i grundskolan med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Data 2014 avser läsåret 2013/2014. Sedan år 2008 har andelen som uppnått målen i alla ämnen ökat både bland flickor och pojkar. Fler flickor än pojkar uppnår målen i alla ämnen. Umeå kommun har en högra andel elever som uppnår målen än motsvarande siffra för hela riket. 11

12 Minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika, doping Minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika, doping Delmål: Barn och ungas bruk av tobak och droger ska minska. Berusningsdrickande och riskkonsumtion av alkohol ska minska. Nyckeltal B Andelen som röker dagligen, rullande 4- årsmedelvärdern Nyckeltal B Andel med riskabla alkoholvanor, rullande 4-årsmedelvärden Mellan åren 2008 och 2013 har andelen män med riskabla alkoholvanor minskat med fem procentenheter medan andelen kvinnor ligger kvar på samma nivå. Andelen män med riskabla vanor är fortfarande högre än andelen kvinnor. Data för Umeå kommun ligger strax över siffrorna för hela riket totalt sett. Åtta procent av umeåborna röker dagligen. En minskning med en procentenhet sedan Rökningen har minskat både bland män och kvinnor. Rökning är betydligt mindre vanligt i Umeå än genomsnittet i riket. Nyckeltal B Andelen som har använt cannabis senaste året, rullande 4-årsmedelvärden Två procent av umeåborna uppger att de använt cannabis senaste året, en minskning med en procentenhet sedan Bland män har dock användningen ökat. Användningen i Umeå ligger på samma nivå som genomsnittet för riket. 12

13 Dataexport från Umeås livsmiljöbarometer livsmiljo.umea.se Nyckeltal B Valdeltagande Kommun 83,9 85,7 Landsting 83,1 85,2 Medel 84,7 86,5 Riksdag 87 88,7 B Könsfördelning i kommunfullmäktige Kvinnor Män Skillnad 1 1 B Förvärvsarbetande inom olika åldrar B Arbetslöshet Kvinnor 3,7 3,5 3,7 3,4 Män 5,1 4,4 4,6 4,3 Skillnad 1,4 0,9 0,9 0,9 Totalt Umeå 4,4 4 4,2 3,9 B Medelinkomst Kvinnor 219,7 226,8 234,5 Män 270,4 281,5 289,8 Skillnad 50,7 54,7 55,3 Totalt Umeå 245,6 254,6 262,6 B Låga inkomster Ensamstående med barn hemma 32,3 34,5 34,1 Ensamstående utan barn hemma 21,5 21,1 19,5 Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning 11 11,8 12,3 Pensionärsfamiljer 5,6 5,4 4,9 Övriga familjer med barn hemma 7,4 7,1 7,8 B Studieskuld Totalt B Könsfördelning föräldrapenning Kvinnor ,7 70 Män ,3 30 Skillnad ,4 40 B Könsfördelning Tillfällig föräldrapenning, VAB Kvinnor 61,2 61,2 60,5 60 Män 38,8 38,8 39,5 40 Skillnad 22,4 22,4 20,9 20 B Antal med eftergymnasial utbildning Kvinnor, mindre än tre år Kvinnor, tre år eller mer Män, mindre än tre år Män, tre år eller mer B Socialt deltagande Kvinnor

14 Dataexport från Umeås livsmiljöbarometer livsmiljo.umea.se Män Totalt Riket Totalt Umeå B Aktivitetsstöd Kvinnor 3,4 3,2 2,9 3 Män 4,3 4 3,7 3,5 Totalt Riket 3,8 3,8 3,9 4 Totalt Umeå 3,9 3,6 3,3 3,3 B Fysisk aktivitet Kvinnor Män Totalt Riket Totalt Umeå B Frukt- och grönsaksintag Kvinnor Män Totalt Riket Totalt Umeå B Fetma Kvinnor Män Totalt Riket Totalt Umeå B Undervikt Kvinnor Män Totalt Riket Totalt Umeå B Övervikt Kvinnor Män Totalt Riket Totalt Umeå B Emotionellt stöd Kvinnor Män Totalt Riket Totalt Umeå B Ohälsodagar Kvinnor 37,4 35,4 34,4 33,7 Män 23,3 21, ,7 Skillnad 14,1 13,9 13,4 13 Totalt Umeå 30,2 28,3 27,6 27,1 B Fattiga barn Svensk bakgrund 4,1 3,8 3,6 Totalt Riket 12,7 12,1 12 Totalt Umeå 8 7,7 7,6 Utländsk bakgrund 27,2 25,8 25,8 B Behörighet till universitet/högskola

15 Dataexport från Umeås livsmiljöbarometer livsmiljo.umea.se Totalt Riket Totalt Umeå B Påbörjat högskola Totalt Riket Totalt Umeå B.3.3.3a Behörighet till gymnasieskolan Flickor Pojkar Totalt Riket Totalt Umeå B.3.3.3b Uppnått målen i alla ämnen Flickor Pojkar B Idrott och hälsa Totalt Riket 92,6 93, ,5 92,9 Totalt Umeå 95,2 93,7 92, ,1 B Alkoholvanor Kvinnor Män Totalt Riket Totalt Umeå B Tobak Kvinnor Män Totalt Riket Totalt Umeå B Cannabis Kvinnor Män Totalt Riket Totalt Umeå

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Folkhälsoindikatorer Umeå kommun 2016-12-06 Folkhälsoindikatorer 2016 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på

Läs mer

Folkhälsan i Umeå. Årsrapport 2016

Folkhälsan i Umeå. Årsrapport 2016 Folkhälsan i Umeå 2016-12- 06 Årsrapport 2016 I denna rapport redovisas bedömningar av folkhälsomålen i Umeå kommun utifrån senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Ve Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 191 90-94 13 682 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2013 2014/267 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande... 2 2.1 Valdeltagande... 2 2.2 Elevers uppfattning

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 8 491 90-94 8 669 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 38 229 90-94 37 929 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Le Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 637 90-94 7 689 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 447 90-94 4 498 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 969 90-94 12 641 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Lju Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 404 90-94 9 623 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ulr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 592 90-94 11 902 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Välfärdsbokslut 2015

Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-12-05 Resultat i grundskolans årskurs 9 2016 Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. Våren 2016 avslutade 105 513

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 SAMMANFATTNING Detta är Örkelljunga kommuns första sammanställda rapport över folkhälsoläget i kommunen. För att få en övergripande bild över folkhälsoläget i

Läs mer