Folkhälsoindikatorer Umeå kommun
|
|
- Gunnel Bergqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Folkhälsoindikatorer 2018 Foto: Ann-Margrethe Iseklint I denna rapport redovisas senast tillgängliga data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag av Umeå kommun. Statistiken i denna rapport Folkhälsoindikatorer Umeå kommun utgör underlag till sammanställningen Folkhälsan i Umeå, Årsrapport
2 Folkhälsoindikatorer I denna rapport redovisas indikatorer som används för att följa folkhälsan i Umeå kommun. Uppgifterna i denna rapport är ett underlag till rapporten Folkhälsan i Umeå, Årsrapport Uppgifterna i denna rapport redovisas även på webbplatsen Umeås Livsmiljöbarometer som är kommunens verktyg för att följa upp indikatorer kopplade till hållbar utveckling. Här samlas fakta om miljö och natur samt folkhälsa. På webbplatsen kan siffrorna granskas i detalj eller laddas ner för eget bruk. Läs mer på 2
3 Goda livsvillkor Indikator B Valdeltagande i riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigevalen Kommun Landsting Riksdag Datakälla: Folkhälsomyndigheten Valdeltagandet i Umeå fortsätter att öka. Detta gäller i valet till kommunfullmäktige såväl som landstingsvalet och riksdagsvalet. Högst valdeltagande har riksdagsvalet med 90 procent I samtliga val är valdeltagandet högre i Umeå än medel för riket där valdeltagandet i riksdagsvalet låg på 87 procent Den kommun med högst valdeltagande är Lomma (precis som vid förra valet) som har ett valdeltagande på 94 procent i riksdagsvalet. Indikator B Antal män och kvinnor valda till kommunfullmäktige Skillnad män och kvinnor Män Kvinnor Datakälla: Umeå kommun och Valmyndigheten Efter valet 2018 ökade gapet mellan män och kvinnor och fördelningen är nu 34 respektive 31 ledamöter i kommunfullmäktige. De partier med fler män än kvinnor är Centerpartiet, Moderaterna samt Arbetarpartiet tidigare Rättvisepartiet Offensiv (har dock endast två mandat). Vänsterpartiet är det enda parti med fler kvinnor än män medan övriga partier har lika många män som kvinnor. Indikator B Andel av befolkningen mellan år som förvärvsarbetar Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata Indikatorn beskriver arbetssituationen för åldersgrupperna 20-24, och år. Andelen förvärvsarbetande inom år har haft en konstant ökning sedan lågkonjukturen och ligger nu på 59 procent. Detta är högsta nivån hittills inom dessa mätningar. Samma trend kan man se inom åldrarna år men inte lika markant och ligger nu på 86 procent. Förvärsarbetande inom åldrarna år ligger på samma nivå som 2008, 79 procent. I Umeå ligger snittet förvärvsarbetande för åldrarna år på 78 procent, vilket är strax under riket där 79 procent av 3
4 befolkningen arbetar. Störst är skillnaden i åldrarna år där andelen i riket ligger på 65 procent och i Umeå 59 procent, vilket kan förklaras av att Umeå är en universitetsstad med många som studerar. I åldrarna år är andelen högre i Umeå, 86 procent, jämfört med riket, 81 procent. Indikator B Medelinkomsten för boende i Umeå år samt inkomstskillnader mellan män och kvinnor. Bästa kommun är Habo där andelen förvärvsarbetare inom åldrarna år ligger på 88 procent. Indikator B Andel öppet arbetslösa år Män Kvinnor Skillnad Datakälla: SCB Medelinkomsten för både kvinnor och män har ökat kontinuerligt. Löneskillnaden mellan män och kvinnor är ca kronor per år vilket är något lägre jämfört med Män Kvinnor Totalt Riket Skillnad Datakälla: Folkhälsomyndigheten och Arbetsförmedlingen Arbetskraften beräknas som summan av antalet förvärvsarbetande, antalet öppet arbetslösa och antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Andelen arbetslösa relateras till arbetskraften två år tillbaka. Jämställdheten är bättre i Umeå än för riket där skillnaden mellan män och kvinnor är nästan kronor. Mest jämställda kommun gällande inkomster är Årjäng där skillnaden är knappt kronor. Arbetslösheten 2018 ligger på nästan samma nivå som de två åren innan, 3 procent. Sedan 2012 har arbetslösheten haft en nedåtgående trend. Fler män än kvinnor är arbetslösa men skillnaden har minskat något under de tre senaste åren. Arbetslösheten totalt sett är lägre i Umeå än för riket där andelen ligger på 3,8 procent. Kommunen med lägst andel arbetslösa är Öckerö som har en andel på 1,3 procent. 4
5 Indikator B Andel familjer med låga inkomster har ett medelvärde på nästan 19 procent. Bästa kommun är Lomma där medelvärdet ligger på drygt 9 procent. Indikator B Genomsnittlig studieskuld per person. Ensamstående med barn hemma Ensamstående utan barn hemma Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning Övriga familjer med barn hemma Pensionärsfamiljer Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata Låga inkomster innebär här att den gemensamma inkomsten ligger under 60 procent av medianinkomsten. Ett viktigt folkhälsomål är att minska klyftorna i samhället. Trenden har dock gått åt motsatt håll sedan början av 2000-talet. Men efter 2010/2011 har familjer med låga inkomster börjat minska inom grupperna ensamstående med hemmavarande barn, ensamstående utan barn samt pensionärsfamiljer. Dock bröts den trenden 2016 och andelen fattiga familjer ökade inom alla grupper. En markant ökning skedde inom familjer med sjuk- och aktivitetsersättning som ökade med fem procentenheter jämfört med föregående år. Denna grupp har haft en konstant ökning under hela 2000-talet. Även hos övriga familjer med barn hemma har andelen med låg inkomst ökat under hela 2000-talet, dock marginellt. Låga inkomster är vanligast bland ensamstående med hemmavarande barn. Umeås medelvärde i de studerade grupperna är bättre än i riket som helhet. Umeå har ett medelvärde på drygt 16 procent medan riket Datakälla: CSN Den genomsnittliga studieskulden är kronor och har ökat med nästan åtta procent sedan 2008 vilket stämmer väl överens med att andel personer med eftergymnasial utbildning har ökat. Umeå har en högre genomsnittlig skuld än riket där skulden är kronor. Lägst genomsnittlig studieskuld har invånare i Ljusnarsberg på kronor och högst studieskuld har de i Solna på kronor. Indikator B Andel utbetalda nettodagar med föräldrapenning Skillnad män och kvinnor Män Kvinnor Datakälla: Försäkringskassan År 2018 tog män i Umeå ut 35 procent av föräldrapenningen vilket betyder en skillnad 5
6 mellan könen på 30 procentenheter. Männen har dock ökat sin andel från 27 procent år Detta är en positiv trend för ökad ekonomisk och social jämställdhet. Skillnaden mellan män och kvinnor i Umeå är mindre än riket där genomsnittet för män är 29 procent. Mest jämställt är Dorotea där män har tagit ut 38 procent av föräldradagarna vilket är en skillnad på 24 procentenheter mellan könen. Därefter kommer Umeå. Indikator B Andel utbetalda nettodagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB) Skillnad män och kvinnor Män Kvinnor Datakälla: Försäkringskassan Kvinnor är hemma fler dagar med sina barn vid sjukdom än vad män är. Skillnaden har minskat med sex procentenheter sedan tog män ut cirka 41 procent av alla dagar. Umeå är mer jämställt än riket där män tar ut 38 procent av alla dagar. Mest jämställt är det i Vadstena kommun där fördelningen mellan kvinnor och män är 56 procent respektive 44 procent. Indikator B Andel med eftergymnasial utbildning (25 74 år). Totalt Umeå Kvinnor Män Datakälla: Folkhälsomyndigheten Andelen invånare med eftergymnasial utbildning har ökat konstant under åren och ligger nu på 54 procent. Ökningen har främst skett hos kvinnor där 60 procent har eftergymnasial utbildning medan män ligger på 48 procent. Umeå ligger bättre än genomsnittet i riket som är 40 procent. Den kommun med högst andel med eftergymnasial utbildning är Danderyd på 72 procent. Indikator B Andel av befolkningen som har lågt socialt deltagande, rullande 4-årsmedelvärden Data baseras på den Nationella där respondenterna fått fylla i vilka sociala aktiviteter de deltagit i de senaste 12 månaderna. De med lågt socialt 6
7 deltagande har som mest deltagit i en aktivitet. 10 procent av umeåborna har lågt socialt deltagande, vilket är lägre jämfört med de tre föregående åren och något lägre jämfört med År 2016 reviderades enkäten och aktiviteter kopplat till internet finns nu med som alternativ, vilket kan förklara varför andelen har sjunkit de senaste åren. Män har lägre socialt deltagande än kvinnor, 12 respektive 7 procent. I riket är det en högre andel med lågt socialt deltagande, 17 procent. Den kommun med lägst andel som har rapporterat lågt socialt deltagande är Danderyd som har en andel på sju procent. Indikator B Andel personer i program med aktivitetsstöd i åldrarna år. Män Kvinnor Totalt Riket Datakälla: Arbetsförmedlingen Aktivitetsstöd är en del av arbetsmarknadspolitiken i Sverige. Den utbetalas till personer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Indikatorn visar andel personer i program med aktivitetsstöd av den registerbaserade arbetskraften. Allt färre deltar i aktivitetsstöd. Andelen har haft en konstant minskning sedan 2010 och ligger nu på 2,3 procent. Under samma period har andelen öppet arbetslösa minskat och andelen som förvärvsarbetar ökat. Fler män än kvinnor är delaktiga i aktivitetsstöd men skillnaden minskade under
8 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Indikator B Andelen av befolkningen som är fysiskt aktiv minst 30 min dagligen, rullande 4- årsmedelvärden Indikator B Andel invånare med rekommenderat intag av frukt och grönsaker, rullande 4- årsmedelvärden. Andelen som uppger att de är fysiskt aktiva i Umeå är 67 procent och har legat mellan procent mellan åren Umeå ligger totalt sett något över genomsnittet för hela riket som ligger på 66 procent. Bästa kommun är Täby där 74 procent säger sig vara fysiskt aktiva. Frågan har ändrats från och med 2016-års enkät. Nya 4-årsmedelvärden kan presenteras tidigast Rekommendationer för vuxen: 500 gram frukt och grönsaker per dag. Frukt- och grönsaksätandet ligger nu på lägsta nivå hittills, åtta procent som äter rekommenderat intag. Dock endast en skillnad på två procentenheter jämfört med Minskningen är inte statistikt säkerhetsställd. Minskning har skett både hos kvinnor och män, men det är fortfarande högre andel kvinnor som äter rekommenderade mängder, 11 procent jämfört med fem procent hos män. Umeå ligger på samma nivå som riket. Bästa kommun är Danderyd där 12 procent av befolkningen äter det rekommenderade intaget av frukt och grönsaker. 8
9 Indikator B Andel av befolkningen med fetma, rullande 4-årsmedelvärden Indikator B Andel av befolkningen med undervikt, rullande 4-årsmedelvärden. Med fetma menas att personen har ett Body Mass Index (BMI) som är högre än 30. Normalvikt ligger på ett BMI mellan 18,5 24,9. BMI baseras på ett visst förhållande mellan individers vikt och längd (kg/m²) och räknas ut genom att multiplicera längden (i meter) med längden (i meter) och dividera vikten (i kg) med det talet. 15 procent av umeåborna har en vikt som räknas till fetma, en ökning med fem procentenheter sedan Den största ökningen har skett de senaste åren. Ökningen har främst skett hos kvinnor där andelen nu ligger på 17 procent. Hos män ligger andelen med fetma på 12 procent. Skillnaden mellan män och kvinnor är dock inte statistiskt säkerhetsställd. Med undervikt menas BMI under 18,5. Två procent av umeåborna är underviktiga, vilket är samma som Lika många män som kvinnor är underviktiga. Andelen underviktiga i Umeå ligger på samma nivå som riket. Kommuner med lägst andel underviktiga är Arvika, Berg, Storuman, Dorotea och Övertorneå där andelen ligger kring 0 procent. Andelen med fetma i Umeå ligger nu på samma nivå som i riket. Den kommun med lägst andel med fetma är Danderyd, sex procent. 9
10 Indikator B Andel överviktiga, rullande 4- årsmedelvärden. samma som 2008 och något bättre jämfört med senaste åren. En större andel av männen än kvinnorna saknar emotionellt stöd, 13 respektive sex procent. Andelen som saknar emotionellt stöd är lägre i Umeå jämfört med riket, där andelen har legat konstant på 12 procent. Bästa kommun är Värmdö som har en andel på sex procent. Indikator B Antal ohälsodagar per person, mellan år Med övervikt menas BMI mellan 25 och 30. Andelen överviktiga (som ej räknas till fetma) i Umeå är 30 procent, och har legat på ungefär samma nivå sedan Andelen överviktiga är signifikant högre hos män. Andelen överviktiga är lägre i Umeå jämfört med riket där andelen ligger på 36 procent. Den kommun med lägst andel överviktiga är Lund där andelen ligger på runt 25 procent. Indikator B Andel som saknar emotionellt stöd, rullande 4-årsmedelvärden Män Kvinnor Skillnad Datakälla: Försäkringskassan via Folkhälsomyndigheten Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. År 2017 avtog den uppåtgående trenden på antal ohälsodagar som skett under tre år, och istället minskade antalet dagar och ligger nu på 27 dagar i genomsnitt. Sedan 2008 har antalet ohälsodagar minskat med nästan 25 procent. Kvinnor har fler sjukdagar än män med en skillnad på 13 dagar per person. Umeå ligger något under riket, som ligger på 28 dagar. Bästa kommun är Danderyd med drygt 13 ohälsodagar. Nio procent av befolkningen uppger att de saknar emotionellt stöd, vilket är ungefär 10
11 Indikator B Andel personer som upplever att de blivit utsatta för ett kränkande bemötande/behandling. Totalt Umeå Kvinnor Totalt Riket Män Datakälla: Folkhälsomyndigheten Andelen personer som uppger att de blivit utsatta för ett kränkande bemötande ligger på 22 procent, vilket är det högsta hittills (dock endast en ökning på två procentenheter jämfört med 2008, ökningen är inte statistiskt säkerhetsställd). En förklaring till det kan vara Metoo-rörelsen som startade under hösten Nästan dubbel så stor andel kvinnor än män upplever sig utsatta, 29 respektive 15 procent. Andelen som upplever att de blivit utsatta för ett kränkande bemötande i riket är 20 procent. Lägst är andelen i Gullspång och Nordmaling, 13 procent har upplevt att de blivit utsatta för kränkande behandling. 11
12 Trygga och goda uppväxtvillkor Indikator B Andel barn i hushåll med låg inkomst eller försörjningsstöd Indikator B Andel med eftergymnasial utbildning (25 74 år). Totalt Umeå Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Totalt Riket Datakälla: SCB inkomststatistik via Folkhälsomyndigheten Med begreppet låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Totalt Umeå Kvinnor Män Datakälla: Folkhälsomyndigheten Andelen invånare med eftergymnasial utbildning har ökat konstant under åren och ligger nu på 54 procent. Ökningen har främst skett hos kvinnor där 60 procent har eftergymnasial utbildning medan män ligger på 48 procent. Umeå ligger bättre än genomsnittet i riket som är 40 procent. Den kommun med högst andel med eftergymnasial utbildning är Danderyd på 72 procent. Barnfattigdomen har minskat i Umeå sedan 2008 och ligger idag på sex procent. Det är mycket stor skillnad mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Barn i familjer med utländsk bakgrund löper en mycket högre risk för ekonomisk utsatthet än andra. Dock har barnfattigdomen bland familjer med utländsk bakgrund minskat under 2000-talet, men steg något under Lägst är barnfattigdomen i Knivsta och Habo med tre procent. 12
13 Indikator B Andel med grundläggande behörighet till universitet och högskola, av elever i huvudmannens skolor gymnasieutbildning, vilket är en marginell ökning sedan föregående år. Andelen varierar något år för år och uppvisar ingen tydlig trend sedan Umeå ligger en procentenhet högre än genomsnittet för riket. Bästa kommun är Danderyd där 70 procent av eleverna börjar högskolan inom tre år. Indikator B.3.2.3b Totalt Umeå Totalt Riket Datakälla: Skolverket; Jämförelsetal och Siris År 2014 sjönk andelen behöriga till högskolestudier kraftigt vilket beror på att kullen som gick ut 2014 är första kullen som gick ut nya gymnasieskolan, Gy I nya gymnasieskolan finns yrkesprogram som inte ger behörighet till universitet och högskolor. Elever på yrkesprogram kan komplettera med kurser för att få grundläggande behörighet, men färre än hälften av eleverna gör det vände dock den negativa trenden och andelen behöriga ligger nu på nästan 78 procent. I riket ligger andelen på 73 procent. Indikator B Andel elever som börjat på högskolan inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Andel elever i årskurs nio som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Totalt Umeå Flickor Pojkar Datakälla: Skolverket Indikatorn avser elever i grundskolan med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Data 2018 avser läsåret 2017/ procent av eleverna uppnår kunskapskraven i alla ämnen vilket är, tillsammans med 2012, den lägsta andelen sedan Minskningen, som började 2017, kan bero på att under läsåret 2015/16 invandrade många barn till Sverige. Lärare har haft svårt att sätta betyg på dessa elever och många har fått betyget F eller uteblivet betyg. För år 2016 redovisas statistik exklusive elever Totalt Umeå Totalt Riket Datakälla: Skolverket 41 procent av eleverna påbörjar högskolestudier inom tre år efter avslutad 13
14 med okänd bakgrund 1 men för år 2017 och 2018 ingår dessa i statistiken vilket kan förklara den lägre andelen behöriga dessa år. För 2017 och 2018 finns dock uppgifter på andelen elever exklusive okänd bakgrund samt nyanlända 2. För 2018 var andelen elever exklusive nyanlända samt elever med okänd bakgrund 82 procent, år 2017 låg den andelen på 84 procent. För första gången är det inte fler flickor som uppnår kunskapskraven utan andelen är 79 procent för både könen, dock 0,3 procentenheter högre hos pojkar. Umeå kommun har en högre andel elever som uppnår kunskapskraven än motsvarande siffra för riket som är 76 procent. Bästa kommun 2018 är Storfors och Vaxholm där nästan alla elever har godkänt betyg i alla ämnen. Indikator B.3.2.3a Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan Precis som föregående år är 88 procent av avgångseleverna i grundskolan behöriga till gymnasieskolan. För första gången är det fler pojkar än flickor som är behöriga till gymnasiet, 89 respektive 87 procent. Om man ska titta på trenden över en längre tidsperiod bör man kolla från och med 2011 då kraven för behörighet att söka till gymnasiet skärptes inför nya gymnasieskolan Man kan dock inte se någon tydlig trend på andelen behöriga men år 2017 och 2018 är andelen behöriga lägre än tidigare. För år 2016 redovisas statistik exklusive elever med okänd bakgrund men för år 2017 och 2018 ingår dessa i statistiken vilket kan förklara den lägre andelen behöriga dessa år. Se kommentar till föregående indikator. För 2017 och 2018 finns dock uppgifter på andelen elever exklusive okänd bakgrund samt nyanlända. För 2018 låg andelen på 92 procent och 2017 på 93 procent. Umeå ligger fortfarande över medel i riket där 84 procent är behöriga till gymnasiet. I åtta kommuner är i stort sett alla behöriga till gymnasiet, nämligen Karlsborg, Storfors, Jokkmokk, Vaxholm, Malå, Norsjö, Åsele och Surahammar Totalt Umeå Flickor Pojkar Totalt Riket Datakälla: Skolverket, Folkhälsomyndigheten För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt fem ytterligare ämnen. 1 Elever med okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer, t.ex. om de ännu inte blivit folkbokförda i Sverige. 2 Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. 14
15 Indikator B Andelen elever i årskurs 9 som har godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa. Data 2018 avser läsåret 2017/ procent av eleverna har godkänt betyg i idrott och hälsa. Vilket är samma nivå som föregående år och något sämre jämfört med Totalt Umeå Totalt Riket Andelen godkända elever i Umeå är något högre än genomsnittet för riket som ligger på 92 procent. Datakälla: Skolverket 15
16 Minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika, doping och överdrivet spelande Indikator B Andel med riskabla alkoholvanor, rullande 4-årsmedelvärden 16 procent av umeåborna har riskabla alkoholvanor vilket är en minskning jämfört med Minskningen beror på en minskning hos män där man kan se en markant skillnad jämfört med 2008 och ligger nu på nästan samma nivå som hos kvinnor. Riskkonsumtionen i Umeå ligger i samma nivå som riket. Den kommun med lägst andel invånare med riskkonsumtion av alkohol är Hultsfred där andelen ligger på nio procent. Indikator B Andelen som röker dagligen, rullande 4- årsmedelvärdern Män Kvinnor Totalt Riket Fyra procent av umeåborna röker dagligen vilket är en minskning sedan Minskningen har skett hos både män och kvinnor. Genomsnittet i riket är nio procent. Den kommun med lägst andel daglig rökare är Krokom där andelen ligger på två procent. Indikator B Andelen som har använt cannabis senaste året, rullande 4-årsmedelvärden Cannabisanvändningen ser ut att ha ökat sedan 2008 och ligger nu runt fem procent som har använt cannabis senaste året. Ökningen är dock inte statistiskt säkerhetsställd. Ökningen har skett hos både män och kvinnor. Användningen i Umeå är högre än genomsnittet som är nästan tre procent. Lägst användning av cannabis är hos Eskilstuna, Nybro och Övertorneå där andelen ligger runt 0 procent. 16
Folkhälsoindikatorer Umeå kommun
Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Foto: Tim Mossholder 2018-02- 22 Folkhälsoindikatorer 2017 I denna rapport redovisas senast tillgängliga data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram
Folkhälsoindikatorer Umeå kommun
Folkhälsoindikatorer Umeå kommun 2016-12-06 Folkhälsoindikatorer 2016 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på
Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun
Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Folkhälsan i Umeå. Årsrapport 2017
Folkhälsan i Umeå Foto: Jon Flobrant 2018-02- 22 Årsrapport 2017 I denna rapport redovisas bedömningar av folkhälsomålen i Umeå kommun utifrån senast tillgängliga data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten
Folkhälsan i Umeå. Årsrapport 2016
Folkhälsan i Umeå 2016-12- 06 Årsrapport 2016 I denna rapport redovisas bedömningar av folkhälsomålen i Umeå kommun utifrån senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas
UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor
UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...
En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008
Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och
Grundskoleförvaltningen. Preliminära skolresultat vårterminen
Grundskoleförvaltningen Preliminära skolresultat vårterminen 2019 2019-06-20 Innehåll Begreppsförklaringar Viktiga slutsatser Årskurs 1 Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Vad händer nu? 2 Preliminära siffror
Resultatsammanställning läsåret 2017/2018
Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)
Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-10-30 Resultat i grundskolans årskurs 9 2017 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2017. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas SIRIS.
Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-12-05 Resultat i grundskolans årskurs 9 2016 Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. Våren 2016 avslutade 105 513
PM - Resultat i gymnasieskolan. Läsåret 2017/2018
PM - Resultat i gymnasieskolan Läsåret 2017/2018 Sammanfattning Nynäshamns gymnasium rapporterade 72 avgångselever till UHR 1 läsåret 2017/2018 o 67 avgångselever erhöll en gymnasieexamen o Fem elever
Slutbetyg i grundskolan, våren 2015
Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning
Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513
Slutbetyg i grundskolan, våren 2018 Diarienummer: 5.1.1-2018:1513 Skolverket Rapport 1 (19) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Elevsammansättningen... 3 Slutbetygen... 7 Betyg... 7 Behörighet till gymnasieskolans
Resultatredovisning grundskola 268,6 92,3 95,6. Betyg, behörighet och nationella prov. Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen
Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen Pojkar 262,9 275,7 Flickor Flickor 268,6 Pojkar 91,3 95,3 228,7 Uppnådda kunskapskrav årskurs 9, andel elever, alla ämnen 93,2 92,3 75,6 84,4 95,6 96,0 Flickor
Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF
Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF Välfärdsbokslutets resa från start till nu 1996/97 SKL och Folkhälsoinstitutet
Resultatsammanställning läsåret 16/17
Dnr 2017/BUN 0107 Resultatsammanställning läsåret 16/17 Tyresö kommunala grundskolor 2017-09-05 Tyresö kommun / 2017-09-05 2 (21) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2017-08-03 3 (21) Innehållsförteckning
Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande
Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Välfärdsredovisning 2009
Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material
Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019
Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 019 Grå text = VIVA Yttre kvalitet 1. Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen om 00 000 medborgare
Fyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Delaktighet och inflytande i samhället
Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64
Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1
Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL Könsskillnader i skolresultat 1 Innehåll Inledning... 4 Könsskillnader i skolresultat i grundskolan... 5 Nationella prov... 6 Betyg per ämne vårterminen
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018 Diarienummer: 2018.00225 Sara Brundell Anders Lundahl Skolverket Rapport 1 (8) Sammanfattning... 2 Andel elever med godkända terminsbetyg... 2 I engelska erhöll fler
En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011
Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första
Slutbetyg i grundskolan våren 2013
Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av
Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande...
Folkhälsodata Faktablad Gotland
Folkhälsodata Faktablad 2015 Gotland Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 2015 Länet Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 836 90-94 28 555 28 836 90-94 28 555 4 920 051 90-94
Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016
Avdelningen för analys Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 () Terminsbetyg i årskurs, våren 1 I årskurs ska eleverna få betyg i alla ämnen de läst under året. Undantaget är moderna språk som
Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
Delaktighet och inflytande i samhället
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,
Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret
Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel
Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54
Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 812 90-94 28 250 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Sa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 934 90-94 19 380 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
Be Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 384 90-94 3 648 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 720 90-94 7 700 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 486 90-94 4 497 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54
Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54
Bo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 43 867 90-94 45 558 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54
Bo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 25 332 90-94 25 656 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Bo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 303 90-94 5 378 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Vil Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 343 90-94 3 486 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 27 591 90-94 27 985 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115
No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 68 875 90-94 68 160 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 413 90-94 3 647 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54
Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 788 90-94 4 991 94 373 90-94 96 996 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54
Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 43 778 90-94 44 330 94 373 90-94 96 996 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 617 90-94 16 856 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 627 90-94 6 745 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 133 90-94 19 248 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54
Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 8 491 90-94 8 669 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 38 229 90-94 37 929 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54
So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 474 90-94 4 532 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Up Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 106 545 90-94 103 581 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54
Tra Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 214 90-94 9 332 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
Ro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 087 90-94 14 610 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Jö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 66 987 90-94 66 323 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
Ra Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 615 90-94 2 772 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Le Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 637 90-94 7 689 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Arv Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 947 90-94 12 894 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
Go Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 836 90-94 28 555 28 836 90-94 28 555 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Älv Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 533 90-94 4 760 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44