Välfärdsredovisning 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsredovisning 2009"

Transkript

1 Välfärdsredovisning 29

2 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material med ett antal indikatorer som utgår från de elva nationella målområdena för folkhälsa. De siffror som redovisas är de senast tillgängliga i respektive statistikkälla. Genom att följa de utvalda indikatorerna över tid kan man tydligare följa hälsoutvecklingen i kommunen. Välfärdsredovisningen är tänkt att fungera som underlag för politiker och tjänstemän vid planering och beslut om insatser som leder utvecklingen i riktning mot de uppsatta folkhälsomålen. Befolkning År Källa: SCB, Befolkningsstatstik Under en tioårsperiod har befolkningen i Bräcke kommun minskat med drygt 8 personer och den 3 september 29 var 6 89 personer bosatta i kommunen. Under året 29 (tom 3 sep) föddes 3 barn och 69 personer avled. Det var 23 personer som hade flyttat till kommunen och 39 personer hade flyttat ut. Den totala befolkningsförändringen under perioden innebar sammanlagt -119 personer. Ålde rs förde lning Antal personer Å lder Källa: SCB, Befolkningsstatistik Den 3 september 29 bodde män och kvinnor i kommunen. Av dessa var 38 barn i åldern -6 år, 715 barn var mellan 7-15 år, 438 ungdomar år, personer var i åldern 2-64 år och personer var 65 år eller äldre.

3 Målområde 1 Delaktighet och inflytande Valdeltagande till kommunfullmäktige År Bräcke kommun (%) Rikets genomsnitt (%) ,5 78, , 77, ,8 79,4 I det senaste valet, år 26, deltog 75,8 % av de röstberättigade. Valdeltagandet var 1,8 procentenheter högre än i föregående val och 3,6 procentenheter under riksgenomsnittet som var 79,4 procent. Ungdomar och delaktighet Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? Åk 7-9 Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp 27 Ungdomsstyrelsens nationella enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) genomfördes i Bräcke kommun år 27. Alla ungdomar mellan år, skrivna i Bräcke kommun, erbjöds att besvara frågor kring fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid. Resultatet visade att knappt hälften av eleverna i årskurs 7-9 och nästan 3 procent i gymnasiet vill vara med och påverka i kommunala frågor. Bland åringarna uppgav drygt en fjärdedel att de vill vara delaktiga i beslut som rör kommunen. JämIndex År 25 Placering Indexvärde Bästa kommunen 1 85,5 Bräcke kommun ,8 Sämsta kommunen 29 28,5 År 26 Placering Indexvärde Bästa kommunen 1 71,5 Bräcke kommun ,1 Sämsta kommunen ,2 Jämställdhetsindex är ett medelvärde av 12 variabler som rangordnar kommunerna efter hur stor skillnad det är mellan kvinnor och män. Minsta skillnad får rang 1 (bäst) och största får rang 29. Variabler som ingår är eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, sammansättning i kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt egna företagare. År 26 rangordnades Bräcke kommun på plats 158 vilket var en bättre placering är året dessförinnan då kommunen hamnade på plats 19.

4 Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Barnfattigdom År Bräcke kommun (%) Länet (%) Riket (%) 22 1,9 11,5 13, 24 13, 11,7 13, 26 13,2 1,3 12, ,4 9,4 12, Barnfattigdomsindex mäter barn och familjers ekonomiska utsatthet. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst motsvarande norm för socialbidrag eller hushåll som minst en gång under året erhållit socialbidrag. Andelen barn -17 år som fanns i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag år 27 var i Bräcke kommun 13,4 procent, vilket var fler än genomsnittet i både länet (9,4 procent) och i riket (12, procent). Behörighet till gymnasieskolan År Bräcke kommun (%) Samtliga kommuner (%) 26 87,3 89, ,1 88, ,2 88, ,2 88,2 Källa: Skolverket För att få behörighet till gymnasieskolan krävs lägst betyget godkänt i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. År 29 var 85,2 procent av eleverna i årskurs 9 i Bräcke kommun behöriga till gymnasieskolan vilket var fler än året dessförinnan (79,2 procent). Riksgenomsnittet var 88,2 procent. Utbildningsnivå Befolkning år Förgymn. Utb. (%) Gymn. Utb. (%) Eftergymn. Utb. ( %) Kortare än 9 år 9 år (grundskola) högst 2 år 3 år kortare än 3 år minst 3 år 26 Bräcke Riket Bräcke Riket År 28 kvinnor/män år Förgymn. Utb. (%) Gymn. Utb. (%) Eftergymn. Utb. ( %) Kortare än 9 år 9 år (grundskola) högst 2 år 3 år kortare än 3 år minst 3 år Bräcke Män Kvinnor Riket Män Kvinnor Källa: SCB, Utbildningsregistret Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa, ju högre utbildning desto bättre hälsa i genomsnitt. År 28 hade 12 procent av invånarna mellan i Bräcke kommun en eftergymnasial utbildning om minst 3 år. Riksgenomsnittet var 21 procent. Fler kvinnor än män hade en högre utbildning; 16 procent av kvinnorna och 6 procent av männen i Bräcke kommun hade minst 3 års eftergymnasial utbildning. Genomsnittet i riket var 25 procent bland kvinnorna och 18 procent bland männen.

5 Arbetssökande december Andel öppet arbetslösa Andel i program Kvinnor ,3 2,6 4,8 1,4 1,7 4,6 Män ,8 3,8 6,4 1,7 1,5 4,7 Totalt ,6 3,2 5,6 1,4 1,6 4,6 Riket ,9 2,5 4,1 1, 1,2 2,6 Totalt ,8 6,3 9,3 4,1 4,8 15,2 Riket ,4 3,7 5,5,9 1,6 5,9 Källa: Arbetsförmedlingen I december 29 var 5,6 procent av befolkningen i Bräcke kommun öppet arbetslösa, totalt 233 personer (94 kvinnor, 139 män). Det var samtidigt 4,6 procent som deltog i något program med aktivitetsstöd, sammanlagt 193 personer (9 kvinnor, 13 män). Bland ungdomarna mellan år var 9,3 procent öppet arbetslösa medan 15,2 procent fanns i något program. Inkomstnivå 2-64 år Höga inkomster (%) Låga inkomster (%) Kvinnor Män Kvinnor Män 25 Bräcke Bräcke Bräcke Riket Höginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst över vilken 2 procent av alla inkomsttagare i riket ligger, medan låginkomstgränsen är den inkomst som 2 procent av alla inkomsttagare i riket ligger under. Inkomstgränserna varierar mellan olika år, 24 var höginkomstgränsen kr och låginkomstgränsen kr. År 27 låg 6 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i Bräcke kommun över den höga inkomstgränsen. Det var samtidigt 19 procent av kvinnorna och 15 procent av männen som låg under låginkomstgränsen, vilket var något lägre än riksgenomsnittet. Mobbning 3 Har du bivit mobbad/utfryst? Tjejer Killar 2 1 Högstadiet Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp 27 I enkätundersökningen Lupp 27 uppgav 2 procent av tjejerna och något fler av killarna i årskurs 7-9 att de någon gång under det senaste halvåret har känt sig mobbade eller utfrysta. I gymnasiet uppgav hälften av ungdomarna samma sak. Resultatet visade också att mobbning ofta sker i klassrum, via telefonsamtal, sms eller e-post, men att det är vanligast att det sker under rasterna i skolan. Att man själv deltagit i mobbning av någon annan uppgav 2 procent i årskurs 7-9 och 1 procent av gymnasieeleverna.

6 Målområde 9 och 1 Förbättrad livsstil Övervikt/fetma Fetma BMI >3 (%) Kvinnor Män Bräcke Länet Riket Källa: Statens Folkhälsoinstitut, Nationella Folkhälsoenkäten 26 Statens Folkhälsoinstitut genomför årligen den nationella enkätundersökningen Hälsa på lika villkor. År 26 deltog Jämtlands län med ca 8 personer i åldern år, varav 87 slumpmässigt utvalda i Bräcke kommun. Resultat visade att andelen med fetma i Bräcke kommun bland männen var 18 procent och bland kvinnorna 21 procent. Genomsnittet i riket var 11 procent bland männen och 13 procent bland kvinnorna. Fysisk aktivitet mer än 3 min/dag (%) Kvinnor Män Bräcke Länet Riket Källa: Statens Folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten 26 Resultat från Hälsa på lika villkor 26 visade att 63 procent av kvinnorna och 65 procent av männen i Bräcke kommun är fysiskt aktiva (av måttlig intensitet) mer än 3 minuter per dag. Riksgenomsnittet var bland kvinnorna 63 procent och bland männen 64 procent. Ungdomars motionsvanor idrottar/motionerar inom en förening idrottar/motionerar utanför en förening Högstadiet Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp 27 I enkätundersökningen Lupp 27 uppgav nästan hälften av eleverna i årskurs 7-9 och 3 procent i gymnasiet att de idrottar/motionerar varje dag eller minst en gång i veckan inom en förening. Drygt 6 procent i årskurs 7-9 och något färre i gymnasiet uppgav att de idrottar/motionerar utan att tillhöra någon förening. Bland åringarna svarade drygt 2 procent att de idrottar/motionerar inom en förening, medan cirka hälften gör det utan föreningstillhörighet.

7 Amningsfrekvens 6 mån 12 mån Barn födda helt och/eller delvis helt och/eller delvis 23 Bräcke 73,7 11,1 24 Bräcke 61,2 25,6 25 Bräcke 65,4 18, 26 Bräcke 69, 29,1 27 Bräcke 4,5 18,9 27 Länet 69,9 17,6 Källa: Jämtlands läns landsting, Centrala Barn och Mödrahälsovården Landstingets statistik visar amning helt och/eller delvis och följer WHO:s rekommendationer för enbart amning, vilket innebär att om barnet ges smakportioner så räknas det inte längre som amning helt. Bland barnen som föddes i Bräcke kommun år 27 ammades 4,5 procent helt och/eller delvis vid 6 månaders ålder. Gomsnittet i länet var 69,9 procent. Vid 12 månaders ålder ammades 18,9 procent av barnen helt och/eller delvis. Genomsnittet i länet var 17,6 procent. Skador och förgiftningar Bräcke Länet Riket År Kvinnor 3, 4,1 3,6 Män 7,4 8,6 6,9 Statistiken för skador och förgiftningar visar medelvärdet av antal döda per 1 invånare (medelfolkmängden, + år) under en femårsperiod. Medelvärdet i Bräcke kommun var under perioden bland kvinnorna 3, och bland männen 7,4. Riksgenomsnittet för kvinnorna var 3,6 och för männen 6,9. Ohälsotal Det totala ohälsotalet Dec Bräcke Länet Riket 25 59,7 5,3 41,3 26 6,1 49, 39, ,7 47,8 38, ,1 44,5 35,8 29(apr) 54,5 43,1 34,8 Källa: Försäkringskassan Fördelning kön (%) Bräcke Länet Riket Dec Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 25 69,5 5,9 61,5 39,8 49,9 33, 26 71, 5,4 6,2 38,6 48,2 31, ,1 49,5 58,4 37,8 46,1 3, ,6 46,1 54,3 35,2 42,9 28,8 29 (apr) 65,7 44,3 52,3 34,3 41,7 28,1 Ohälsotalet visar antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per försäkrad under en 12- månadersperiod. Försäkringskassans mål om att ohälsotalet ska ligga under 37 dagar har uppnåtts, i april 29 var riksgenomsnittet 34,8 dagar. Ohälsotalet i Bräcke kommun har också sjunkit och i april 29 var antalet dagar 54,5. Bräcke kommun har fortfarande högst ohälsotal bland länets kommuner.

8 Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Alkohol Alkohol Har aldrig druckit starköl/cider/vin/sprit Högstadiet Tjejer Killar Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp 27 Resultat från Lupp 27 visade att cirka hälften av både tjejerna och killarna i årskurs 7-9 aldrig dricker starköl/cider/vin eller sprit. I gymnasiet uppgav nästan 2 procent av tjejerna och 25 procent av killarna samma sak. Bland åringarna svarade 1 procent att de aldrig dricker alkohol. Dricker sig berusad minst en gång i månaden Högstadiet Tjejer Killar Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp 27 I Lupp 27 svarade 15 procent av tjejerna och drygt 2 procent av killarna i årskurs 7-9 att de dricker alkohol minst en gång i månaden så att de känner sig berusade. I gymnasiet uppgav 4 procent av tjejerna och 55 procent av killarna samma sak. På frågan om hur ungdomarna får tag i alkohol svarade 2 procent i årskurs 7-9 och 35 procent i gymnasiet att det oftast är någon vuxen som bjuder eller köper ut till dem.

9 Narkotika Har aldrig använt Högstadiet hasch/marijuana annan narkotika Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp 27 Cirka 9 procent av ungdomarna i årskurs 7-9 och 97 procent i gymnasiet svarade i Lupp 27 att de aldrig har provat hasch, marijuana eller någon annan narkotika. Bland åringarna uppgav drygt 8 procent att de aldrig har använt någon form av narkotika. Rökande blivande mödrar År Bräcke Länet Riket 2 13,5 7,5 12, , 7, 1,6 24 9,4 6,9 8,8 26 1,5 4,8 7,5 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Rökning under graviditet har under de senaste åren totalt sett minskat i alla åldersgrupper, men är fortfarande vanligast bland de yngsta barnaföderskorna. Andelen rökare vid inskrivning till mödrahälsovården i graviditetsvecka 8-12 var år 26 i Bräcke kommun 1,5 procent, vilket var högre än genomsnittet i både länet (4,8 procent) och riket (7,5 procent).

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 441 90-94 34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 833 90-94 12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 26 985 90-94 26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 355 90-94 3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 716 90-94 15 882 75 993 90-94 78 164 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 473 90-94 4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 800 90-94 28 455 28 800 90-94 28 455 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 43 746 90-94 45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 496 90-94 7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Välfärdsredovisning 2007

Välfärdsredovisning 2007 Välfärdsredovisning 2007 Sotenäs kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Folkhälsoarbete i Sotenäs...4 Bakgrund- och befolkningsfakta...4 Delaktighet och inflytande i samhället...5

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 76 9-94 5 754 217 824 9-94 22 24 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan. Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå

Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan. Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå Sammanställning nov 2005 av K Sandberg, Sekretariatet, Norrbottens

Läs mer

5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 40-44 30-34 20-24 10-14

5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 40-44 30-34 20-24 10-14 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 2010 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 687 90-94 5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 80-84 70-74 70-74 70-74 60-64

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 höst MARIESTAD Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 911 90-94 11 888 786 976 90-94 782 482 4 691 668

Läs mer

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Mönsterås Mönsterås Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

Folkhälsodata 2005 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping

Folkhälsodata 2005 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping Rapport nr 2006:3 Folkhälsodata 2005 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping 14 mars 2006 Planeringskontoret planeringochstatistik@norrkoping.se Maria Essy-Ehsing, tel 011-15 22 33 Charlotte

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Illustration: Cecilia Sönne. Lokalt välfärdsbokslut. 2011 nr 7

Illustration: Cecilia Sönne. Lokalt välfärdsbokslut. 2011 nr 7 Illustration: Cecilia Sönne Lokalt välfärdsbokslut 2011 nr 7 oktober 2012 Innehåll Sida Förord.................................................. 2 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället..............

Läs mer

Välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisning 2013 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...

Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik... Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Välfärdsredovisning 2010

Välfärdsredovisning 2010 Välfärdsredovisning 21 Östersunds kommun FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...9 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET...14 Valdeltagande (bas)...14 Ungdomars inflytande...14 Social delaktighet...15

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2014

Övergångar från gymnasium till högskola 2014 FS 15:5 15-11- FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 14 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (17) Datum 15 april 2015 Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Definitionerna av hur statistik tagits fram står i den ordning

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Övergripande mål för att skapa ett hållbart samhälle: Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Välfärdsprofil Region södra Småland 2008

Välfärdsprofil Region södra Småland 2008 FOU-RAPPORT 2008:11 Välfärdsprofil Region södra Småland 2008 Maria Nilsson Förord Syftet med denna rapport är att åskådliggöra den regionala och lokala välfärden i Region södra Småland genom att på ett

Läs mer

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på gymnasiet Bilaga 1 Fyra grupper Fyra grupper För att

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Folkhälsopolicy Ronneby kommun 2013-2016

Folkhälsopolicy Ronneby kommun 2013-2016 Folkhälsopolicy Ronneby kommun 2013-2016 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från och med 2013-09-26 Antagen: KF 189/2013 Förord Hälsa är alltid i centrum som ett väsentligt och avgörande värde

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL ÄLVKARLEBY KOMMUN

FOLKHÄLSOPROFIL ÄLVKARLEBY KOMMUN FOLKHÄLSOPROFIL ÄLVKARLEBY KOMMUN 1 Folkhälsoprofilen i sitt sammanhang Detta dokument har tagits fram utifrån ett uppdrag från Älvkarleby kommun och Landstinget i Uppsala län. Syftet med profilen är att

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Avsiktsförklaring Piteås framtid attraktiv och uthållig Världen förändras och vi möter

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län 2009 Kvalitet i korthet Sedan 2007 har ett 70-tal av landets kommuner samverkat

Läs mer

BMI (Body Mass Index) för barn år 4

BMI (Body Mass Index) för barn år 4 BMI (Body Mass Index) för barn år 4 Andel barn med BMI (vikten i kg/längd i m 2 ) under 25 i år 4 Kommundel 7 8 9 98 98 97 94 98 97 95 97 99 97 99 97 95 96 99 94 98 99 99 97 95 95 99 95 98 97 94 93 Borås

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa på Gotland

Barns och ungdomars hälsa på Gotland F O L K H Ä L S A P Å G O T L A N D Barns och ungdomars hälsa på Gotland 2007 2008 Teckning Barns och ungdomars hälsa i fokus Det finns åtskilliga faktorer som påverkar barns och ungas hälsa. En del förhållanden

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

StatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5.

StatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 212:5 Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 21-39, www.vasteras.se

Läs mer

Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare

Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare Välfärdsbokslut 2005 s kommun Utvecklingsavdelningen Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare Illustration: Egon Hansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Befolkningsstatistik...

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 2012

LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 2012 LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 212 Vi behöver kunskap om hur Lysekils kommuns befolkning mår Välfärdsredovisning är inget nytt. Vi kan hitta redovisningar över befolkningens hälsotillstånd som är

Läs mer

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts En stad för alla Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra

Läs mer

Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009

Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009 April 2010 20100429 Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009 LUPP-projektet i Växjö kommun Sofie Krantz och Stefan Lundholm Innehållsförteckning 1. Inledning.

Läs mer

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet Innehåll 3 Förord 4 Inledning 10 Demografi 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet 23 Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 27 Målområde

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Östersunds kommun FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...6 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet...6 Östersunds kommuns inriktning på folkhälsoarbetet. 6 En jämlik hälsa...7

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa Tolkning av resultat

Nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa Tolkning av resultat Nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa Tolkning av resultat Elever i år 6 och 9 i hela Sverige har svarat på en enkät om hur de upplever sin psykiska hälsa. Svarsfrekvensen var 83%. Enkäten

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Strategi för jämlik hälsa i Nässjö kommun

Strategi för jämlik hälsa i Nässjö kommun Antagen av kommunfullmäktige: 2015-10-29 137 Reviderad: Strategi för jämlik hälsa i Nässjö kommun Mandatperioden 2014-2018 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Hälsans

Läs mer

Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad

Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad Helsingborgs Stad Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad Statistik över Helsingborg brukar vanligtvis presenteras per statistikområde i staden, men här presenterar och analyseras statistiken oberoende

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Eksjö kommun 2010-2014. Eksjö kommun Småland som bäst 2020 För ett framgångsrikt folkhälsoarbete

Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Eksjö kommun 2010-2014. Eksjö kommun Småland som bäst 2020 För ett framgångsrikt folkhälsoarbete Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Eksjö kommun 2010-2014 Eksjö kommun Småland som bäst 2020 För ett framgångsrikt folkhälsoarbete ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2010- LEDAMÖTER 2010 Kjell Axell Kommunstyrelsen

Läs mer