Välfärdsprofil Region södra Småland 2008

Transkript

1 FOU-RAPPORT 2008:11 Välfärdsprofil Region södra Småland 2008 Maria Nilsson

2

3

4 Förord Syftet med denna rapport är att åskådliggöra den regionala och lokala välfärden i Region södra Småland genom att på ett överskådligt sätt presentera statistik rörande länets invånare. Välfärdsprofilen tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva målområden och för varje område diskuteras sambandet mellan de studerade indikatorerna och välfärd och hälsa. Allra intressantast blir profiler av detta slag om man kan följa utvecklingen över tid. Föreliggande profil kan, om man så vill, ses som ett avstamp för att i framtiden kontinuerligt följa välfärdsutvecklingen i länet. Givetvis krävs kontinuerlig komplettering, förbättring och vidareutveckling men förhoppningsvis kan denna profil åtminstone utgöra en startpunkt. Svagheten med denna typ av kartläggningar är att den sociala verkligheten är synnerligen komplex och svårfångad med hjälp av ett begränsat antal indikatorer. Man kan sällan förklara olika företeelser med hjälp av en enda faktor. Man kan därmed inte hitta fullständiga samband utan snarare skönja tendenser. Det finns en stor risk att man tillskriver en enskild faktor, t.ex. kön eller ålder, effekter som egentligen beror på många variabler sammantaget. För att kunna uttala sig om kausala samband krävs oftast tillgång till data på både grupp- och individnivå. Följande välfärdsprofil ger en generell beskrivning av förhållandena i Kronobergs åtta kommuner. Detta möjliggör en inringning av positiva och negativa skillnader vars orsaker kan vara intressanta att studera på ett djupare plan. Vår förhoppning är att rapporten kan komma till flitig användning i olika sammanhang och utgöra underlag för fördjupade analyser inom angelägna områden. Kunskap är en viktig förutsättning för att kunna göra välinformerade val. Följande redovisning kan stimulera

5 till en bred diskussion där flera aktörer får möjlighet att formulera vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. i november 2008

6 Sammanfattning FoU Välfärd i Södra Småland har på uppdrag av Landstinget Kronobergs Uppdragsavdelning utarbetat en välfärdsprofil för Region södra Småland. Välfärdsprofilen syftar till att beskriva och analysera Kronobergarnas levnadsförhållanden utifrån en rad olika perspektiv med syfte att sammantaget ge en bild av invånarnas generella mått av välfärd. Inom välfärdsforskningen ses välfärd som människors levnadsförhållanden i ett flertal dimensioner vilka kan beskrivas av deras hälsa, utbildning, bostads- och arbetsförhållanden samt deras ekonomi (SOU 2000:41). Profilen bygger på officiell data och tidigare genomförda regionala undersökningar och tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva målområden. De studerade indikatorerna tillsammans med lokal kunskap ger förutsättningar för en välfärdsanalys på regional såväl som på kommunal nivå. Hälsa är en av de viktigaste välfärdskomponenterna då det är en nödvändig resurs för att en individ skall kunna nå sina mål, få livskvalitet och ett långt liv. Hälsa bidrar till ekonomisk tillväxt genom högre produktivitet, bättre tillgång till arbetskraft, förbättrade färdigheter och kunskap som en konsekvens av högre utbildning samt högre besparingar, vilket ger större investeringar i såväl fysiskt som intellektuellt kapital. Insatser som gynnar hälsan hos de grupper som befinner sig i arbetsför ålder har därmed en positiv effekt på ekonomin och den långsiktiga tillväxten. Ekonomins utveckling utgör i sin tur en grund för positiv utveckling av hälsan hos de yngsta och äldsta i befolkningen (Malmberg m.fl. 2007). Generellt sett är välfärden hög i Kronobergs län relativt riket i övrigt. Länet har lägre arbetslöshet, lägre ohälsotal, mindre barnfattigdom och färre familjer med låga inkomster än riket i genomsnitt. Länet har dock en lägre utbildningsnivå än riket i stort och mindre andel familjer med höga inkomster. Även om Kronobergs län ur flera perspektiv kan karaktäriseras ha en god välfärd finns en stor diskrepans kommunerna emellan. Dessutom finns stora variationer mellan olika grupper i befolkningen. Skillnaderna har

7 bl.a. sin grund i medborgarnas kön, ålder, etnicitet, utbildning och inkomster och skapar olika förutsättningar för välfärd och hälsa. Välfärdsprofilen innehåller ett 60-tal olika indikatorer. För en snabb överblick av de kommunala olikheterna hänvisas till det sista avsnittet i rapporten, Välfärdsöversikt, där några av nyckelindikatorerna har sammanställts i s.k. välfärdsstjärnor. Där framkommer att, och kommun, men till viss del även s kommun, har större problem än övriga kommuner framför allt när det gäller ohälsa. Det är även kommuner som karaktäriseras av låg utbildningsgrad och en större barnfattigdom än övriga länet (det senare gäller dock inte s kommun). För dessa kommuner (förutom ) framgår också att man har högre andel skador och förgiftningar bland befolkningen än övriga kommuner. kommun karaktäriseras dessutom av betydligt högre ungdomsarbetslöshet. Även om framstår som en kommun med bättre välfärdsläge än många av de övriga kommunerna, med t.ex. betydligt lägre ohälsotal och högre andel med eftergymnasial utbildning, finns även där orosmoln. I har man en högre generell arbetslöshet än länsgenomsnittet och barnfattigdomen ligger en bra bit över genomsnittet för länet. kommun har om än inte lika drastiskt som en del av de övriga kommunerna, såväl högre ungdomsarbetslöshet som högre ohälsotal än länsgenomsnittet. Man har dessutom ett av de högsta arbetslöshetstalen bland unga utrikes födda. Däremot är barnfattigdomen näst lägst i kommun. Allra lägst är barnfattigdomen i s kommun som också har lägst arbetslöshet, högst förvärvsintensitet och högst genomsnittlig förvärvsinkomst. Men som för alla kommuner finns det även för s kommun områden där man kan skönja en viss problematik. Så är t.ex. självmord bland unga män oftare förekommande i s kommun än i länet i stort, behörigheten till gymnasiet är den tredje lägsta i länet och det genomförs fler aborter på unga kvinnor än vad som är fallet i flera av de andra kommunerna. Sammanfattningsvis kan man konstatera att den generella välfärden i Region södra Småland är relativt god men att där finns ett flertal förbättringsområden. Särskilt ska man uppmärksamma att vad som framkommer generellt för länet inte alltid överens-

8 stämmer med situationen för en viss kommun. Så har t.ex. flera av kommunerna i länet faktiskt både ett högre ohälsotal och högre arbetslöshet än riksgenomsnittet trots att Kronobergs län alltid omtalas som ett av de län som ligger bäst till när det gäller dessa parametrar. 7

9 8

10 Innehåll VÄLFÄRDSPROFIL FÖR REGION SÖDRA SMÅLAND Inledning...11 Uppdraget...13 Befolkningen i Kronobergs län...16 NATIONELLA MÅLOMRÅDEN...27 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället...27 Valdeltagande...27 Jämställdhet...28 Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar...29 Förvärvsintensitet...29 Arbetslöshet...30 Utbildningsnivå...32 Inkomstnivåer...33 Ekonomiskt bistånd...36 Trygghet...37 Målområde 3 Barn och ungas uppväxtvillkor...38 Kommunala resurser för barn...39 Behörighet till gymnasieskolan...39 Barnfattigdom...41 Födelsevikt...43 Simkunnighet...43 Ungas upplevda hälsa...44 Målområde 4 Hälsa i arbetslivet...45 Ohälsotalet...45 Arbetsskador...48 Målområde 5 Miljöer och produkter...49 Självmord...49 Skador och förgiftningar...51 Säker och trygg kommun samt allergianpassning...52 Målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård...53 Ungdomsmottagningar...53 Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer...53 Åtgärdbar dödlighet...54

11 Målområde 7 Skydd mot smittspridning...55 Vaccinationer...55 Målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa...55 Tonårsfödslar...56 Medelålder förstföderskor...56 Aborter...56 Klamydiaförekomst...57 Målområde 9 Fysisk aktivitet...58 Ungas fysiska aktivitet...58 Vuxnas fysiska aktivitet...61 Målområde 10 Matvanor och livsmedel...62 Amning...63 Övervikt och fetma...63 Ungas matvanor...64 Vuxnas matvanor...64 Livsmedelsäkerhet...64 Målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spelande...65 Tobak...65 Alkohol...68 Narkotika, dopning och spelande...73 Välfärdsöversikt...75 Kronobergs län...76 kommun...77 kommun...78 kommun...79 s kommun...80 s kommun...81 kommun...82 kommun...83 s kommun...84 REFERENSER BILAGOR Bilaga 1: Hälsans bestämningsfaktorer Bilaga 2: Ålderspyramider Bilaga 3: Matvanor hos unga i Kronobergs län Bilaga 4: Alkohol- och tobaksvanor bland unga i Kronobergs län

12 Välfärdsprofil för Region södra Småland Inledning Inom välfärdsforskningen ses välfärd som människors levnadsförhållanden i ett flertal dimensioner vilka kan beskrivas av deras hälsa, utbildning, ekonomi, bostadsförhållanden och arbetsförhållanden (SOU 2000:41). Den skandinaviska forskningen har i stor utsträckning handlat om att mäta dessa resurser som är centrala i livet och fokus har oftast hamnat på resursbrister ofärd snarare än det goda livet, både av teoretiska skäl och för att åstadkomma politisk relevans. Hälsa är en av de viktigaste välfärdskomponenterna. Människors sociala villkor och förutsättningar under livscykeln har ett stort inflytande på deras hälsa och ju mer ojämlika de sociala villkoren är desto mer ojämlik hälsa (Marmot 2006). Enligt Förenta nationerna (FN) är hälsa en grundläggande mänsklig rättighet. Hälsa definieras enligt World Health Organizations (WHO) konstitution från 1948 som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp. Definitionen har därefter diskuterats flitigt och har framförallt utvecklats mot att inte bara handla om välbefinnande utan också hälsa som ett medel och resurs för personlig och social utveckling (Pellmer & Wramner 2007). Många av de ur välfärdssynpunkt viktiga levnadsförhållandena kan ses som både resurs och utfall. Så är t.ex. dålig hälsa ett välfärdsproblem sig, men också ett möjligt hinder för såväl försörjning som sociala relationer, liksom ett litet socialt kontaktnät kan utgöra problem i sig men också minska möjligheten att hitta ett nytt arbete när man blivit arbetslös (SOU 2000:41). Sambandet mellan olika välfärdsfaktorer är komplext och flera av de faktorer som i sig själva brukar beskrivas som viktiga för välfärden, t.ex. att ha ett arbete, påverkar även välfärden indirekt genom att de påverkar individers hälsa och därmed deras välfärd. 11

13 Individen har ett ansvar för sina egna levnadsvanor, men för att kunna göra hälsosamma val måste rätt förutsättningar finnas. Detta är en viktig utgångspunkt i arbetet med att minska ojämlikhet i hälsa. För att utjämna dagens hälsoklyftor måste samhället bygga en välfärdsstruktur som främjar alla individers möjligheter att göra hälsosamma val. Människor behöver en grundläggande materiell standard för ett drägligt liv, de behöver ha kontroll över sitt liv och dessutom vara delaktiga i politiken och betydelsefulla beslutsprocesser (WHO 2007). Goda skäl talar för att hälsoförbättringar i befolkningen på olika sätt bidrar till regional utveckling. Den sammantagna effekten av hälsan på ekonomin kommer från flera samverkande faktorer, vilka tillsammans ökar ekonomins förmåga att tillgodogöra sig resurserna och använda dem på ett effektivare sätt i produktionen av varor och tjänster. Figur 1 på nästa sida visar hur hälsa bidrar till ekonomisk tillväxt genom högre produktivitet, bättre tillgång till arbetskraft, förbättrade färdigheter och kunskap som en konsekvens av högre utbildning samt högre besparingar, vilket ger större investeringar i såväl fysiskt som intellektuellt kapital (Malmberg m.fl. 2007). Insatser som gynnar hälsan hos de grupper som befinner sig i arbetsför ålder har därmed en positiv effekt på ekonomin och den långsiktiga tillväxten. Ekonomins utveckling utgör i sin tur en grund för positiv utveckling av hälsan hos de yngsta och äldsta i befolkningen (Malmberg m.fl. 2007). 12

14 Bestämnings faktorer för hälsa Humankapital Ekonomisk utveckling på lokal, regional och nationell nivå Livsvillkor utbildning kollegor arbetsutbud produktivitet Individens hälsa arbetsförmåga konsumtionsefterfrågan Levnadsvanor anhöriga inkomst hushållsinkomst sparande investeringar Ekonomisk tillväxt Figur 1. Hälsans betydelse för ekonomisk tillväxt Källa: Fritt efter Malmberg m fl. (2007) Uppdraget Uppdraget På uppdrag av Landstinget Kronobergs Uppdragsavdelning har FoU Välfärd i Södra Småland utarbetat ett välfärdsbokslut för Region södra Småland. I det följande kommer dock begreppet välfärdsprofil att användas då begreppet bokslut ger sken av att det sker en uppföljning av uppsatta mål. I Kronobergs län finns vid denna kartläggning (hösten 2008) inga regionalt upprättade välfärdsmål. Föreliggande välfärdsprofil syftar till att beskriva och analysera Kronobergarnas levnadsförhållanden utifrån en rad olika perspektiv med syfte att sammantaget ge en bild av invånarnas generella mått av välfärd. Profilen kan användas som underlag i diskussioner om insatser från olika offentliga aktörer med målet att förbättra människors välfärd. Den egna kommunen sätts i relation till såväl regionen som riket i stort och samtidigt ges en bild av välfärdens sammansättning i regionen. För att åstadkomma såväl relevans som överblickbar- 13

15 het är det viktigt att fokusera på ett mindre antal områden som ändock är av stor vikt för människors dagliga liv. Då hälsa är en av de viktigaste välfärdskomponenterna bygger välfärdsprofilen på hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i samhället och levnadförhållanden som påverkar hälsan (se Bilaga 1 för översikt av dessa bestämningsfaktorer). För att uppnå det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, har man utifrån hälsans bestämningsfaktorer formulerat elva målområden, se Figur 2. D e la k t i g h e t o c h i n f ly t a n d e T o b a k, a l k o h o l, n a r k o t i k a, d o p n i n g o c h s p e la n d e M a t v a n o r o c h li v s m e d e l E k o n o m i s k a o c h s o c i a la f ö r u t s ä t t n i n g a r B a r n o c h u n g a s u p p v ä x t v i llk o r F ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r e n j ä m l i k o c h j ä m s t ä l l d h ä l s a F y s i s k a k t i v i t e t S e x u a li t e t o c h r e p r o d u k t i v h ä ls a H ä ls a i a r b e ts liv e t S k y d d m o t s m i t t s p r i d n i n g M i lj ö e r o c h p r o d u k t e r H ä ls o f r ä m j a n d e h ä ls o - o c h s j u k v å r d Figur 2. Nationella folkhälsopolitikens målområden Källa: Fritt från Pellmer & Wramner 2007 Sex av målområdena handlar om förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildning och politiska beslut. De övriga fem målområdena rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där social miljö ofta spelar en stor roll. Vi har i profilen huvudsakligen valt att utgå från de indikatorer som Statens folkhälsoinstitut identifierat som mått på folkhälsa. Dessa har dessutom kompletterats med ett antal indikatorer, som med stöd i forskning, har koppling till människors välfärd. I profilen redogörs i huvudsak för välfärdsindikatorer kopplade till befolkningen i arbetsför ålder. Undantget är målområde tre som berör barn och ungas uppväxtvillkor. Äldre 14

16 omfattas inte av ett särskilt målområde men påverkas däremot mer eller mindre av samtliga. 1 De framtagna indikatorerna tillsammans med den lokala kunskapen ger förutsättningar för en välfärdsanalys på både regional och kommunal nivå. Tanken är att profilen skall kunna användas av både tjänstemän och politiker i arbetet med att förbättra välfärden såväl i den egna kommunen som på ett mer övergripande regionalt plan. Flera av de förbättringsområden som lyfts fram i rapporten kräver samordning och samarbete mellan olika offentliga aktörer och är gemensamma för flertalet av kommunerna och utgör därför angelägna områden för regionala insatser. Välfärdsprofilen har utarbetats av Maria Nilsson, FoU-ledare Arbete/försörjning och ek.dr i nationalekonomi, med stöd av Mikael Rennemark, FoU-ledare Folkhälsa och fil.dr i psykologi. Profilen bygger på officiell statistik samt tidigare genomförda regionala studier. Insamling av data har genomförts av fil.mag. Daniel Larsson och fil.mag. Tony Wågman, bägge från Samhällsvetenskapliga institutionen, universitet. I största möjliga mån bygger profilen på uppgifter från år Samtliga indikatorer sammanställs dock inte årligen och då är istället den senast tillgängliga uppgiften använd. Observera att skalorna på axlarna i diagrammen skiljer sig åt beroende på vad diagrammen illustrerar. För varje diagram och tabell anges noggrant i förklaringen de mätenheter som använts och för vilket år uppgiften gäller. 1 I propositionen En förnyad folkhälsopolitik (Prop 2007/08:110) poängteras att särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet är barn och unga samt äldre. Grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet är framförallt att man fortsätter att vara fysiskt, psykiskt och socialt aktiv. De fyra så kallade hörnpelarna för ett gott åldrande är: social gemenskap, delaktighet/ meningsfullhet/ känna sig behövd, fysisk aktivitet och bra matvanor. För jämförelser av de äldres situation i olika kommuner i Kronobergs län hänvisar vi till Socialstyrelsens Äldreguide samt de Öppna jämförelser som sammanställs av Sveriges Kommuner och Landsting ( och 15

17 Befolkningen i Kronobergs län Inledningsvis beskrivs Kronobergs län med avseende på sammansättningen av den befolkning som bor och verkar i regionen. I Kronobergs läns åtta kommuner bor idag drygt personer. kommun är klart störst med ca 45 procent av invånarna följt av kommun med ca 15 procent. Övriga kommuner har färre än invånare,, och kommun mindre än invånare Diagram 1. Befolkningen i Kronobergs län, år Antal invånare. Källa: Statistiska centralbyrån, Flertalet av kommunerna har under de senaste årtiondena haft en minskande befolkning. Tabell 1 visar utvecklingen från 1970 och fram till år Det är bara kommun som haft en ordentligt positiv befolkningsutveckling. och s kommun hade förvisso år 2007 något fler invånare än 1970 men för samtliga övriga kommuner har befolkningen minskat. 16

18 Tabell 1. Folkmängd i Kronobergs län och kommunerna år , 31 dec. Antal personer År Kronobergs län Källa: Statistiska centralbyrån, Även om det under de senaste årtiondena har funnits en negativ befolkningstrend i flertalet av kommunerna ser vi i Tabell 2 att under 2007 hade endast, och kommun en negativ befolkningsutveckling. I förklaras detta av ett negativt födelsenetto medan det i de bägge andra kommunerna kan tillskrivas såväl negativt födelsenetto som flyttnetto. Faktum är att det endast är dessa bägge kommuner i länet som under 2007 hade ett negativt flyttnetto. Tabell 2. Förändringskomponenternas bidrag till befolkningsutvecklingen år Antal personer Kronobergs län Födda Döda Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Justeringar Födelsenetto Befolkningsförändring Källa: Statistiska centralbyrån, 17

19 Om vi studerar flyttningar till och från länet med avseende på kön och ålder ser vi att det framför allt är unga kvinnor som flyttar från länet (Tabell 3). Tabell 3. In- och utflyttade efter ålder och kön, Kronobergs län, år Antal personer Ålder Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Källa: Statistiska centralbyrån Om vi bryter ner det på kommunnivå ser vi ett liknande mönster. I Diagram 2 och 3 illustreras flyttnettot för olika åldersgrupper. Förutom i och kommun så har man ett negativt flyttnetto för just åringar vilket ju är ganska naturligt då det är i den åldern många studerar och etablerar sig på arbetsmarknaden vilket man inte alltid kan/vill göra på hemmaplan. 18

20 Kronoberg Kronoberg exkl Diagram 2. Flyttnetto efter ålder i Kronobergs län och i kommun, år Antal inflyttade antal utflyttade efter åldersgrupp. Källa: Statistiska centralbyrån, Diagram 3. Flyttnetto efter ålder i kommunerna utom kommun, år Antal inflyttade antal utflyttade efter åldersgrupp. Källa: Statistiska centralbyrån, Statistiska centralbyrån har tagit fram befolkningsprognoser för Kronobergs län som visar att befolkningen väntas fortsätta öka i länet om än i avtagande takt. kommun är den enda kommunen som visar på en positiv befolkningsutveckling framöver. Prognoserna för,, och s kommuner visar på en negativ trend de kommande fem åren för att sen visa på en mer positiv utveckling. För, och kommun tyder dock prognoserna på en ihållande 19

21 minskning av befolkningen fram till år 2030 (vilket är så långt som prognosen sträcker sig). Ett vanligt standardmått på hälsa i en befolkning är medellivslängden. I Kronobergs län är medellivslängden hög nationellt sett. Kvinnorna lever i genomsnitt 83,3 år (jämfört med rikets 82,6 år) medan männen uppnår en ålder av 78,9 år (jämfört med rikets 78,2 år). I regionen lever kvinnor i genomsnitt längst i s kommun medan männen blir som äldst i och s kommun. Det är dock inte några större skillnader kommunerna emellan (Tabell 4). Tabell 4. Medellivslängd och medelålder, år 2007 Kronobergs län Medellivslängd - Män 77,3 77,6 78,7 79,7 78,9 79,1 79,7 79,5 78,9 - Kvinnor 83 82,5 83,4 83,5 82, ,4 84,1 83,3 Medelålder - Män 41,3 41,5 41,3 43,2 44,5 42,3 38,7 41,6 40,5 - Kvinnor 43 44,2 43,4 44,7 46,6 44,9 41,1 43,3 42,7 Källa: Statistiska centralbyrån, Inte bara medelåldern (Tabell 4) utan även åldersstrukturen skiljer sig däremot åt mellan länets kommuner. I Diagram 4 redovisas åldersstrukturen för länet som helhet. 20

22 100+ år år år år år år år år år år 0-4 år män kvinnor Diagram 4. Åldersstruktur i Kronobergs län, år Antal invånare i respektive ålderskategori. Källa: Statistiska centralbyrån, I Bilaga 3 redovisas ålderspyramider för respektive kommun år Tydligast utmärker sig s kommun med sin större andel äldre respektive kommun med betydligt större andel yngre invånare än övriga länet. Även s och kommun har tämligen stora andelar äldre medan åldersfördelningen är mera jämn i s och kommun.,, och kommun har störst andel av befolkningen födda utomlands. De tre första har även störst andel med utländskt medborgarskap. Totalt sett har och kommun störst andelar med utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses såväl de som är utrikes födda som de som är inrikes födda men har båda föräldrarna födda utomlands. I riket är andelen med utländsk bakgrund 17,3 procent, utrikes födda 13,5 procent och utländskt medborgarskap 5,7 procent. 21

23 Tabell 5. Befolkning med utländsk bakgrund*, år Antal personer och andel (%) av befolkningen Kronobergs län Utrikes födda Andel av befolkningen 10,9 12,4 11,7 14,8 8,7 12,4 12,7 11, Utländska medborgare Andel av befolkningen 4,9 7,3 4,7 7,6 4,9 7,6 5,1 5,9 5,4 Andel av befolkningen med utl. 13,1 14,4 14,5 17,5 9,9 14,4 15,9 13,4 14,7 bakgrund * Utländsk bakgrund Utrikes födda samt inrikes födda med båda föräldrarna födda utomlands. Källa: Statistiska centralbyrån, Åldersfördelningen bland de utrikes födda skiljer sig åt mellan länets kommuner (se Diagram 5). och s kommun har en större andel äldre utrikes födda medan man i har klart högst andel åringar som är födda utomlands Diagram 5. Åldersfördelning bland utrikes födda, år Andel (%) av totala antalet utrikes födda. Källa: Statistiska centralbyrån, 22

24 I Kronobergs län bor en större andel av befolkningen utanför tätorterna än vad det gör generellt sett i riket där 84,4 procent bor i tätorter. 2 I Sverige som helhet bor det 22,4 personer per kvadratkilometer. Enligt Tabell 6 är andelen boende i tätort störst i och kommun (här är andelarna till och med större än i riket i stort) medan man i i större utsträckning bor på landsbygden. kommun har minst antal invånare per km 2 och kommun flest. Tabell 6. Andel (%) boende i tätort samt antal invånare per km 2 Kronobergs län Andel boende i tätort 66,86 87,13 70,3 74,47 61,98 71,34 85,4 68,57 76,8 (2005) Inv/km 2 (2007) 19,2 19,5 15,5 18,5 12 8,1 47,5 17,2 21,3 Källa: Statistiska centralbyrån, År 2006 fanns drygt förvärvsarbetande i Kronobergs län, dvs så många hade sin arbetsplats inom länets gränser oavsett folkbokföringsadress. Av dessa var kvinnor och män.,, och karaktäriseras av sin stora andel tillverkningsindustri. Även i och s kommun är tillverkningsindustrin den största näringen om än inte lika markant. och s kommuner har större andel av sin näring inom handel, transport, magasinering och kommunikation samt kreditinstitut, fastighetsförvaltning och företagstjänster. I, och kommun är många även sysselsatta inom hälso, sjukvård och socialtjänst. Diagram 6 visar att könsfördelningen är skev mellan olika näringar i länet. 2 Definition på tätort: En tätort ska ha sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare. Om man istället endast räknar de som också har sin folkbokföringsadress inom länet så är antalet Det vill säga att drygt 3000 personer arbetar i Kronobergs län men bor utanför länsgränsen. 23

25 Tabell 7. Näringsstruktur, dagbefolkning*, år Antal och andel (%) av förvärvsarbetande 16+ Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Utvinning av mineral, tillverkningsindustri Energi- o vattenförs, avfallshantering Byggindustri Handel, transport, mag, kommunikation Personliga och kulturella tjänster Kreditinstitut, fast. förv företagstjänster Civila myndigheter, försvar, int. org Forskning o utv., utbildning Hälso- o sjukvård, socialtjänst, veterinärer Näringsgren okänd Totalt % % 51 1 % % % % % % % % 85 3 % % 10 0 % % % % % % % % % % 89 1 % % % % % % % % % % 11 0 % % % % % % % % % % 24 0 % % % % % % % % % % 4 0 % % % % % 41 1 % % % % % % % % % % % % % % % 49 1 % % % % % % 35 1 % % 41 1 % % 52 1 % % 78 1 % % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % * Dagbefolkning är de personer som är sysselsatta på ett arbetsställe som är beläget i kommunen (länet) oavsett var de är folkbokförda Källa: Statistiska centralbyrån, % % % Kronobergs län % % % % % % % % % % % % 24

26 Män Kvinnor Diagram 6. Näringsstruktur i Kronobergs län, uppdelat på män och kvinnor, år Antal näringsidkare Källa: Statistiska centralbyrån, 25

27 26

28 Nationella målområden I detta andra avsnitt presenteras beskrivande statistik uppdelat under den nationella folkhälsopolitikens elva målområden. Statistiken är hämtad från officiella källor samt Landstinget Kronobergs egna enkätundersökningar. Målet har varit att i så stor utsträckning som möjligt presentera statistik fördelat på kommunnivå med hjälp av de nationellt framtagna indikatorerna. För vissa variabler har detta inte varit möjligt och då jämförs länet med riket i stort. Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. Brist på makt och möjligheter att påverka har ett starkt samband med hälsa, vilket bekräftas av forskning om krav, kontroll och socialt stöd i förhållande till hälsa liksom forskning om socialt kapital och hälsa (Statens folkhälsoinstitut 2005). Valdeltagande Valdeltagande är ett uttryck för tilltro till de traditionella demokratiska systemen. Att delta i val är ett sätt att uttrycka sin mening och känna att man har möjlighet att till viss del påverka samhällsutvecklingen. Forskning visar att det finns ett samband mellan låg delaktighet i allmänna val och sämre självskattad hälsa (Statens folkhälsoinstitut 2005). kommun har störst valdeltagande i alla tre nivåer medan s kommun har lägst (se Diagram 8). Valmönstret i länet är detsamma oavsett om det gäller val till kommunfullmäktige, Landstingsfullmäktige eller Riksdag. I val till kommunfullmäktige ligger, och kommun under riksgenomsnittet (79,4 %). Utöver dessa kommuner ligger även valdeltagandet i kommun under riksgenomsnittet (78,8 %) 27

29 när det gäller val till landstingsfullmäktige., och kommun är de enda kommunerna i länet som har ett högre valdeltagande än riksgenomsnittet i val till riksdagen (82 %) Kommunfullmäktige Landstingsfullmäktige Riksdagen Diagram 7. Valdeltagande, år Andel (%) av röstberättigade. Källa: Statistiska centralbyrån, Jämställdhet Det finns stora skillnader i hälsa mellan män och kvinnor. Kvinnor lider i högre utsträckning av stressrelaterad sjuklighet, söker sjukvård, konsumerar läkemedel och är sjukskrivna i betydligt större utsträckning än män. Dock ligger dödstalen för män högre än för kvinnor i samtliga ålderskategorier i Sverige som helhet. Dessa skillnader sammanhänger till stor del med sociala och kulturella faktorer (Statens Folkhälsoinstitut 2005). 28 I det folkhälsopolitiska arbetet används SCB:s jämställdhetsindex som en uppföljningsparameter. Jämställdhetsindex är en sammanvägning av tolv olika variabler där kommunerna efter varje variabel rangordnas efter hur stor skillnad det är mellan män och kvinnor. Minsta skillnaden får rang 1 (bäst) och största skillnad får rang 290 (sämst). För tre av variablerna mäts även hur höga värden variablerna har. Indexet är sen ett medelvärde av de 15 rangerna. I indexet ingår variablerna eftergymnasial utbildning, förvärvsarbete, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, kommunfullmäktige och kommunstyrelse samt egna företagare (oftast mäts andelar).

30 I länet är högst rankat medan ligger betydligt efter i jämställdhetshänseende. Bland länets kommuner hamnar fyra bland de 90 sämst rankade i landet (Diagram 8) Diagram 8. Jämställdhet, år Placering enligt Jämindex där 1 är bäst och 290 sämst. Källa: Statistiska centralbyrån, Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet tillhör de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för människors hälsa. En stark samhällsgemenskap, präglad av solidaritet mellan människor, anses vara själva grunden för en god hälsa på lika villkor. Det finns ett tydligt samband mellan å ena sidan folkhälsan, å andra sidan ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och samhörighet i hela samhället ( Förvärvsintensitet En hög sysselsättning möjliggör för människor att försörja sig själva vilket är grundläggande för ett välfärdssamhälle. Det finns ett starkt samband mellan sysselsättning och hälsa som är dubbelriktat. Att långvarigt stå utanför arbetsmarknaden leder till hälsoproblem, medan de med hälsoproblem har ökade risker att stötas ut från arbetsmarknaden. 29

31 Den genomsnittliga förvärvsintensiteten i Sverige låg år 2006 på 78,6 procent för män och 74,8 procent för kvinnor. Länets samtliga kommuner har högre förvärvsintensitet men framförallt, och s kommun har en hög förvärvsintensitet för såväl män som kvinnor (Tabell 8). Bland män är förvärvsintensiteten lägst i kommun medan s kommun har lägst förvärvsintensitet för kvinnor. Tabell 8. Förvärvsintensitet, år Andel (%) förvärvsarbetande av befolkningen år Kronobergs län Män ,5 83,4 85,3 84,4 80,9 88,1 83,7 Kvinnor 80, ,3 75,2 77,8 77,5 77, ,5 Källa: Statistiska centralbyrån, Arbetslöshet Det är viktigt att ha ett arbete eftersom det ger delaktighet i samhällets aktiviteter och förutom en ekonomisk trygghet skapar det även förutsättningar för social gemenskap, personlig utveckling och nytt lärande. Det är dessutom identitetsskapande och har i flera studier visat sig viktigt för människors hälsa och välbefinnande (Prop 2002/03:35, Statens beredning för medicinsk utvärdering 2000). Sambandet mellan arbetslöshet och hälsa, framför allt psykisk hälsa, är väl beforskat. Långvarig arbetslöshet leder till försämrat psykiskt välbefinnande, sjukvårdsutnyttjandet och läkemedelskonsumtionen ökar, unga män ökar sin konsumtion av alkohol och unga kvinnor röker mer (Statens folkhälsoinstitut 2005). Förvärvsintensitet definieras som kvoten mellan förvärvsarbetande nattbefolkning och total nattbefolkning i åldern år. Med nattbefolkning avses folkbokförda i området (riket, län etcetera). Förvärvsintensiteten kan förändras av två olika skäl. Orsaken kan antingen vara att antalet personer som arbetar förändas eller att antalet personer i arbetsför ålder förändras. Som förvärvsarbetande klassas en person som bedöms ha 1) utfört i genomsnitt minst en timmes arbete per vecka under november månad eller 2) bedrivit aktiv näringsverksamhet. Dessutom ska en person som klassificeras som förvärvsarbetande vara folkbokförd i Sverige den 31 december. 30

32 Arbetslösheten är generellt sett låg i Kronobergs län jämfört med riket i stort (Tabell 9). Under 2007 hade dock såväl som kommun arbetslöshetstal (2,7 %) som låg nära riksgenomsnittet på 2,9 procent. För män var den öppna arbetslösheten som lägst i medan för kvinnor var den lägst i kommun. I samtliga kommuner, förutom i och, är arbetslösheten något högre bland kvinnor än bland män. och s kommun var de kommuner som hade lägst ungdomsarbetslöshet. kommun var och är även i dagsläget den kommun som har i särklass högst ungdomsarbetslöshet i länet (5,3 %) vilket också är högre än riksgenomsnittet (4,4 %). Tabell 9. Öppet arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program år samt år, genomsnitt för år Andel (%) av motsvarande befolkningen Uppidinge Kronobergs län Öppet arbetslösa - Män 1,6 2,7 1,5 1,4 1,8 1,3 2,7 1,1 2,1 - Kvinnor 1,7 2,7 1,7 2,4 2,1 1,5 2,4 1,6 2,1 Totalt 1,7 2,7 1,6 1,8 1,9 1,4 2,5 1,4 2, år 3,0 5,3 3,5 1,8 2,6 2,5 3,6 2,1 3,3 I arbetsmarknadspolitiska program - Män 0,5 0,5 0,6 0,4 0,5 0,4 1 0,3 0,7 - Kvinnor 0,9 1,0 0,7 1,0 0,4 0,6 0,9 0,9 0,8 Totalt 0,7 0,7 0,7 0,7 0,5 0,5 0,9 0,6 0, år 1,0 0,7 0,9 0,6 0,3 0,7 0,4 0,5 0,6 Källa: Arbetsförmedlingen, Arbetslösheten varierar markant månad för månad och det är därför svårt med kommunjämförelser för en viss månad. Dock bör man uppmärksamma att vissa kommuner kontinuerligt har större problem än andra. Så har t.ex. kommun inte bara en hög arbetslöshet bland unga utan särskilt också bland unga utrikes födda. En problematik de framför allt delar med kommun. Flera andra kommuner (, och ) ligger också över riksgenomsnittet för gruppen unga utrikes födda ( 31

33 Utbildningsnivå Sambandet mellan hälsa och utbildningsnivå har precis som hälsa och arbetslöshet visat sig vara starkt. Utbildningsnivån påverkar de hälsorelaterade levnadsvanorna (Marmot 2006 och Persson 2005). Ohälsa i form av t.ex. värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland lågutbildade än bland högre utbildade. Störst hälsoskillnader står att finna mellan de med enbart förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning (Statens folkhälsoinstitut 2005). I Sverige har kvinnor överlag en högre utbildningsnivå än män, både genom att det är färre kvinnor än män som endast har grundskola eller folkskola som högsta utbildningsnivå (14 % respektive 18 %) och genom att det är fler kvinnor än män som har eftergymnasial utbildning (25 % respektive 19 %). och har en stor andel (män som kvinnor) med enbart grund- eller folkskola samt låga andelar med eftergymnasial utbildning (Tabell 10). å andra sidan är den kommun som har högst utbildningsnivå. Tabell 10. Högsta utbildningsnivå, år Andel (%) av befolkningen år Kronobergs län Grund- eller folkskola - Män Kvinnor Minst 3 års eftergymnasial utbildning - Män Kvinnor Källa: Statistiska centralbyrån, 32

34 Inkomstnivåer Både svensk och internationell forskning visar på ett samband mellan inkomst och såväl fysisk som psykisk hälsa. Ju högre inkomst desto bättre hälsa, dock är ökningen avtagande då inkomsten stiger (Statens folkhälsoinstitut 2005). Den genomsnittliga förvärvsinkomsten i Kronobergs län var år kr för män och kronor för kvinnor vilket är något lägre än riksgenomsnittet ( respektive kr). s, och kommun är de kommuner som drar upp länsgenomsnittet (Diagram 9). Högst är inkomsterna i s kommun, lägst i och s kommun ,8 261,2 189,6 274,5 196,8 254,8 180,7 252,8 186,7 256,1 189,8 272,1 196,2 301,5 212, Män Kvinnor Diagram 9. Sammanräknad genomsnittlig förvärvsinkomst år, år Tusentals kronor. Källa: Statistiska centralbyrån, Det är också i och s kommun som andelen höginkomsttagare är som högst. För män når man i dessa kommuner upp till riksgenomsnittet på ca 28 procent. 33

35 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kvinnor Män Riksgenomsnitt kvinnor Riksgenomsnitt män Diagram 10. Höginkomsttagare*, år Andel (%) av inkomsttagare år. *Med höginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de högsta inkomsterna. Inkomstnivån var minst kr för år Källa: Statistiska centralbyrån, En långvarig ekonomsikt utsatt position är negativt korrelerat med hälsa (Statens folkhälsoinstitut 2005). kommun har en större andel låginkomsttagare, såväl kvinnliga som manliga, än riksgenomsnittet på 22 procent respektive 18 procent. I s kommun är andelen kvinnliga låginkomsttagare också i nivå med riksgenomsnittet men för övrigt är andelarna låginkomsttagare i länet under riksgenomsnittet. 34

36 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kvinnor Män Riksgenomsnitt kvinnor Riksgenomsnitt män Diagram 11. Låginkomsttagare*, år Andel (%) av inkomsttagare år. *Med låginkomsttagare menas de 20 procent av inkomsttagarna i riket med de lägsta inkomsterna. Inkomstnivån var kr för år Källa: Statistiska centralbyrån, I ett välfärdsland som Sverige är den relativa tillgången till resurser mer betydelsefull än den absoluta och med det avses relationen mellan tillgångar jämfört med andra i samhället. För exempelvis barnfamiljer med ekonomiska resurser under genomsnittet kan en negativ hälsoutveckling bli fallet (Andersen & Söderberg 2005). I kommun är nästan 40 procent av de familjer som består av ensamstående föräldrar med hemmavarande barn, familjer med låga inkomster, dvs. inkomster under 60 procent av medianinkomsten. Det är också i kommun som det totalt sett finns störst andel familjer med låga inkomster (11 %). Gemensamt för samtliga kommuner är att fattigdomen är betydligt större bland ensamstående än bland övriga familjer. 35

37 Tabell 11. Familjer med låga inkomster, år Andel (%) familjer med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 % av medianinkomsten Kronobergs län Ensamstående - utan hemmavarande barn - med hemmavarande barn Övriga familjer med hemmavarande barn Pensionärsfamiljer 1) Familjer med förtidspension/sjuk bidrag 2) ) Minst en i hushållet är över 64 år 2) Minst en person har sjuk- eller aktivitetsersättning Källa: Statens folkhälsoinstitut, Ekonomiskt bistånd Många som saknar eller har låga inkomster är beroende av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Det utbetalda beloppet per invånare skiljer sig markant åt mellan länets kommuner. Högst ligger, och kommun medan det utbetalda biståndet per invånare är lägst i och s kommun. Länsgenomsnittet ligger på 617 kr/invånare vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 819 kr/invånare Diagram 12. Ekonomiskt bistånd, år Kronor/invånare, utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning. Källa: Statistiska centralbyrån,

38 Om vi istället ser hur det totalt utbetalda biståndet fördelar sig över olika åldersgrupper ser vi att i och kommun är det främst de i yngre medelåldern som tar emot ekonomiskt bistånd medan man i s kommun betalar ut en relativt låg andel av biståndet till denna åldersgrupp och istället går där en stor andel till åringar. kommun utmärker sig också genom att man är den kommun som, av sitt totala bistånd, betalar ut minst andel till såväl åringar som åringar. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Diagram 13. Ekonomiskt bistånd, år Andel (%) av utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning fördelat på olika åldersgrupper. Källa: Socialstyrelsen, Trygghet Trygghet utgör ett av de mest grundläggande mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Trygghet är en subjektiv upplevelse som inte behöver ha sin grund i faktiskt registrerad brottslighet utan bland mycket annat kan vara knutet till att inte känna rädsla för att bli utsatt för brott. I en nationell undersökning som Brottsförebyggande rådet genomförde under 2007 framkom inga signifikanta skillnader när det gäller upplevelsen av trygghet bland invånarna i Kronobergs län jämfört med riksgenomsnittet (Brottsförebyggande rådet 2008). Dock finns inga kommunuppgifter om upplevd trygghet utan vi har här valt att presentera antalet anmälda brott för att åtminstone få en indikation på trygghet. 37

39 Totalt antal anmälda brott Brott enligt brottsbalken Diagram 14. Anmälda brott, år Antal per invånare. Källa: Brottsförebyggande rådet, Totalt antal anmälda brott är högre i s kommun jämfört med övriga länet. Lägst brottsanmälan, både totalt och när det gäller brott enligt brottsbalken, finns i och kommun. Totalt sett är antalet anmälda brott lägre i Kronobergs län jämfört med riket i stort. I Kronobergs län anmäldes år brott/ invånare medan det i Sverige för övrigt anmäldes brott/ invånare. 38 Målområde 3 Barn och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livscykeln. I folkhälsopropositionen (Prop 2007/ 08:110) bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor. Metoder för föräldrastöd syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. Andra viktiga arenor är förskola och skola. Där utvecklar och tränar barnen på olika kompetenser, t.ex. problemlösningsförmåga samt social och emotionell förmåga, som fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten (www. fhi.se).

40 Kommunala resurser för barn I en forskningsöversikt rörande sambandet mellan förskolemiljö och barns psykiska hälsa visade sig tre faktorer vara avgörande; barncentrerad pedagogik, program för träning av sociala och känslomässiga färdigheter och att personalen har förskoleutbildning (Statens folkhälsoinstitut 2005). Vi väljer därför att studera person-alens utbildningsnivå inom olika delar av utbildningsväsendet. kommun utmärker sig genom att de genomgående har lägre andel anställda med pedagogisk utbildning. har förvisso lägre andel på gymnasienivå men detta förklaras i stor utsträckning av att de endast erbjuder Individuella programmet på gymnasienivå. kommun är å andra sidan tillsammans med den kommun med störst andel högskoleutbildad personal inom grundskolan. Överlag är utbildningsnivån hög bland personalen i Kronobergs län. Jämförelsesiffrorna för riket som helhet är 52 procent (förskola), 87 procent (grundskola) och 78 procent (gymnasieskola). Tabell 12. Anställdas utbildning, år Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning Kronobergs län Förskola Grundskola Gymnasieskola Källa: Skolverket, Behörighet till gymnasieskolan De kompetenser, intellektuella, sociala och emotionella, som utvecklas under skolåren påverkar i stor utsträckning ungas hälsa, både under uppväxten och senare i livet. Sämre skolprestationer påverkar i sig hälsan negativt (Markham & Aveyard 2003). Det påverkar också möjligheterna till högre utbildning, vilket i sin tur inverkar på individens möjligheter på arbetsmarknaden och därför också individens fysiska, psykosociala och ekonomiska förutsättningar (Marmot 2006, Persson 2005). Sambanden illustreras i nedan i Figur 3. 39

41 Social och ekonomisk karriär Lön och tillgångar Arbetsmarknadsposition Utbildningsnivå Hälsoutveckling Hälsa i sen medelålder Hälsa i tidig medelålder Hälsa i tidig vuxen ålder Hälsa i barndomen Uppväxtvillkor Figur 3. Samband mellan hälsoutveckling och social och ekonomisk karriär. Källa: Hermansson & Lundgren 2008 Ett mått på hur man klarar skolan är hur stor andel av ungdomarna som efter genomgången grundskola har behörighet att studera vidare inom gymnasieskolan. För att vara behörig skall man uppnått minst betyget godkänd i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Vårterminen 2007 låg länsgenomsnittet på 90,8 procent behöriga vilket är högre än riksgenomsnittet (88,7 %). Fyra av länets kommuner låg över 90,8 procent och särskilt kan noteras kommuns positiva trend. Noterbar är också den negativa utvecklingen i och s kommuner där man under de senaste åren har haft minskande andelar godkända ungdomar. 40

42 / / /07 Diagram 15. Behörighet till gymnasieskolan. Andel (%) elever som uppnått behörighet till gymnasieskolan då de slutar årskurs 9. Källa: Skolverket, Barnfattigdom Forskningen har tydligt visat att det finns starka samband mellan materiella villkor och andra välfärdsdimensioner som utbildning, möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden samt fysisk och psykisk hälsa (Socialstyrelsen 2005). Skillnader i samhället och ekonomiskt utsatta barns upplevelser av att sakna det som andra barn har tillgång till är ofta det som allra starkast bidrar till känsla av fattigdom. Hälsan för barn i socialt utsatta familjer är sämre men det förklaras inte enbart av den sämre ekonomiska situationen utan ska ses utifrån ett större sammanhang där barnens hela familjesituation och omgivande miljö bör ingå. Om barnet har många riskfaktorer och därmed kan anses socialt utsatt har det mer psykisk och fysisk ohälsa vilket även påverkar hälsoutfallet i vuxen ålder (Socialdepartementet 2004). Totalt sett hade Kronobergs län lika stor andel barn som levde i ekonomiskt utsatta hushåll som riket i övrigt år Tolv procent av alla barn levde då i ekonomiskt utsatta hem. Att bo i ett ekonomiskt utsatt hushåll innebär att det är ett hushåll med låga inkomster i linje med lägsta nivån för socialbidragsnormen eller att man erhållit ekonomiskt bistånd minst en gång under året. 41

43 Tabell 13. Barnfattigdomsindex, år 2005 Kronobergs län Antal barn 0-17 år Andel (%) barn m utländsk bakgrund Andel barn m utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn m svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Differens Andel barn totalt i ekon. utsatta hushåll Källa: Statistiska centralbyrån, s kommun har störst andel barn med utländsk bakgrund. Tabell 13 visar att barn med utländsk bakgrund i samtliga kommuner har en större risk att växa upp i ekonomisk utsatta hushåll än de med svensk bakgrund, särskilt stor är skillnaden,, och kommun. Att ha utländsk bakgrund och att växa upp med en ensamstående förälder (jämför Tabell 11) är de två faktorer som var för sig ökar risken för ekonomisk utsatthet och tillsammans stärker dessa faktorer varandra och mångdubblar risken för fattigdom (Salonen 2008). Störst andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll finns totalt sett i kommun, minst är andelen i och s kommun. 42