Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...

Transkript

1 Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik... 3 Kommunens struktur, ekonomi och livskraft... 3 Sammanfattning av valda indikatorer från ATH... 5 Barn, ungdomar i de lägre tonåren och barnfamiljer... 6 Unga och unga vuxna... 7 Människor i arbetsför ålder... 8 Äldre... 9 Sammandrag och slutsatser av observationer och bedömning Välfärdsberättelsens förslag till särskilda tyngdpunktsområden i verksamheten och budgeten Fullmäktigebehandling Statistikbilaga... 11

3 Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun Utvärdering av fullmäktigeperioden och välfärdsplan för fullmäktigeperioden INLEDNING "Det viktigaste strategiska välfärdsbeslutet som fattats i kommunen under arbetet med den strategiska generalplanen är att prioritera några centrala områden för den kommande tillväxten och därmed bygga på existerande service, och i första hand utvidga denna. Då befolkningstillväxten, sett över en längre tid, är t.o.m. mycket stor i de prioriterade områdena krävs en god framförhållning med långsiktig helhetssyn såväl inom samhällsplanering som inom varje sektor. Detta sker genom att ständigt hålla kommunens programarbete intakt för att kunna svara mot kommuninvånarnas behov. Samtidigt måste man också ha en beredskap att anpassa planer till de förhållanden som växer fram i verkligheten". (Korsholm 2040, utveckling och världstrender) Välfärdsteamet Korsholms kommundirektör utsåg ett välfärdsteam för kommunen med följande uppgifter: samordna välfärdsberättelsen och välfärdsbokslutet samordna förverkligandet av välfärdspolitiska riktlinjer behandla gemensamma personalärenden Medlemmarna i välfärdsteamet är kommundirektören, bildningsdirektören, socialdirektören, överläkaren, vårddirektören och personalchefen. Förvaltningssekreteraren vid hälsovårdscentralen är sekreterare för teamet. Teamet har under arbetets gång förändrats så att arbetarskyddschefen numera är medlem av teamet och att hälsovården representeras av överläkaren. Välfärdsteamet träffas månatligen och ska ha ett nära samarbete med utvecklingsteamet, som omfattar de andra sektorerna i kommunen. Välfärdsberättelsen Korsholms välfärdsberättelse baseras på statistikuppgifter ur databaserna Sotkanet, ATH samt Hälsa i skolan. Valda indikatorer visar vilka områden kommunen uppfattar som speciellt viktiga. Dessa områden kännetecknas dels av att en avgörande förändring uppdagats statistiskt sett, andra områden har valts ut med avseende på sin allmängiltighet för kommuninvånarens välfärd. Som modell har vi använt den elektroniska välfärdsberättelsen som upprätthålls av kommunförbundet och Kaste-projektet. Välfärdsberättelsens format bygger på de olika åldersgrupperna i kommunen. Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd - Korsholmsstrategin Korsholm Äldrepolitisk strategi för Korsholm (ersätts av Plan för att stödja den äldre befolkningen) - Strategi för mentalvårdsarbetet i Korsholm och Vörå - Lyckliga barn i Korsholm - plan för småbarnsfostran - Plan för barns och ungas välmående (inte godkänd) - Helhetslösning för dagvård, förskola, skola samt morgon- och eftermiddagsverksamhet i Korsholms kommun - Läroplan för förskoleundervisningen - Behovet av anstalt- och serviceboende i Korsholm fram till år 2025 (ersätts av Plan för att stödja den äldre befolkningen) - Handlingsplan för rådgivningsverksamhet, skol- och studerande hälsovård samt förebyggande mun- och tandvård Från invandrare till kommuninvånare - Styrdokument för Korsholms kommun 2

4 STATISTIK Kommunens struktur, ekonomi och livskraft Befolkningsstatistiken visar på en ökning fram till år 2030 (ca 21 %). Statistiken för nettoflyttningen visar att den har minskat, men är fortfarande positiv. Den totala befolkningen år 2013 var personer. Av dem hade 69 % svenska som modersmål, 29 % finska som modersmål och 2 % hade något annat språk som modersmål. År 2020 uppskattas den totala befolkningen uppgå till personer och år 2030 till personer. Den största förändringen i befolkningsstrukturen sker i gruppen 75 år och äldre som förväntas öka med 96 % mellan åren 2013 och Minst är befolkningsökningen bland barn i åldern 0 6 år. Den gruppen förväntar endast öka med 5 % fram till år Befolkning 2013 samt prognos till år Den demografiska försörjningskvoten visar hur många personer i åldrarna under 15 år samt över 65 år det finns per 100 personer i arbetsför ålder (15 64 år). Ju större antal barn och pensionärer, desto högre är försörjningskvoten. För perioden har den demografiska försörjningskvoten ökat från 57 till 63,7. Det totala antalet familjer i Korsholm var år st. Barnfamiljerna var 2463 till antalet vilket motsvarar 43,1 % Av barnfamiljerna var 11,6 % familjer med endast en förälder. Siffran har ökat något sedan år Till sysselsatta räknas personer i åldrarna år. Sysselsättningsgraden i kommunen var år ,4% (jfr med 41,5 % i kommuner av motsvarande storlek) och har inte ändrat nämnvärt under perioden från Kommuninvånarna har en lite högre utbildningsnivå i Korsholm jämfört med kommuner av motsvarande storlek och jämfört med hela landet. Den allmänna risken för fattigdom är låg jämfört med motsvarande kommuner och även risken för barnfattigdom är lägre för Korsholms del än för andra kommuner i motsvarande storlek. 3

5 Ginikoefficienten mäter inkomstfördelningen. Ju större värde ginikoefficienten får, desto ojämnare är inkomstfördelningen. Koefficientens maximala värde är 100. Ginikoefficienten för Korsholm var år ,5 och för hela 27,2. Värdet för Korsholm har hållits stabilt under perioden Jämfört med kommuner i motsvarande storlek visar sjuklighetsindexet för Korsholm att befolkningen är friskare. Indikatorn visar hur frisk eller sjuk befolkningen är i förhållande till genomsnittet i hela landet (= 100). För Korsholm var siffran år ,5. För Vasaregionen som helhet låg siffran på 98,9 och för kommuner av motsvarande storlek på 103,1. År 2012 hade Korsholm 241 öppenvårdsbesök inom psykiatrin/1000 invånare över 18 år. Detta är en minskning jämfört med år Jämfört med landet i övrigt och Vasaregionen har Korsholm betydligt färre besök. (: 328 besök/1000 invånare Vasaregionen: 343 besök/1000 invånare). Antalet öppenvårdsklienter i missbrukarvård/1000 invånare har hållits på en jämn nivå under perioden År 2013 låg siffran för Korsholms del på 2,4 klienter medan motsvarande siffra för övriga landet låg på 8,8 klienter. För Vasaregionen låg siffran år 2013 på 10,5 klienter. Brott mot liv och hälsa till polisens kännedom har fördubblats under perioden men är ändå lågt jämfört med landet i övrig och kommuner i motsvarande storlek. 4

6 Sammanfattning av valda indikatorer från ATH: I Korsholm genomfördes år 2012 den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH (alueellinen terveys ja hyvinvointi). En uppföljning gjordes 2013, vilken inte är kommunspecifik utan presenterar siffror för hela n, som minsta grupp för Korsholms del. Detta omöjliggör exakta årliga jämförelser enbart för Korsholms kommun. Enkäterna sändes ut till 1030 personer och svarsprocenten var 55. I enkäten ingick ett stort antal frågor indelade i områden som välfärd, hälsa, funktions- och arbetsförmåga, livsstil och riskfaktorer samt tjänster. Av samtliga indikatorer har ett tiotal valts ut av välfärdsteamet och de presenteras som en helhet eftersom samplet inte är så stort. De utvalda indikatorerna beaktar ensamhet, trygghet, upplevd hälsa, psykiskt välmående samt förtroende för kommunal social- och hälsovård samt för kommunens beslutsfattande. Av de tillfrågade var andelen som känner sig ensamma färre i Korsholm (5,6%) än i n (7,8%). I hela 2013 var siffran 9,6 %. De flesta i Korsholm (94,3%)upplevde trygghet i bostadsområdet (91% i n och ca 90% i hela ). I Korsholm och n hade 8,6% av invånarna uppgett att de råkat ut för våld eller hot om våld. Att de har en hälsa på medelnivå eller sämre upplever sig 38,4 % i Korsholm ha, något färre i n (37,9%). Överviktiga anser sig 14,2 % vara, mot ca 16 % i n. Dock uppgav sig endast 17,5 % motionera regelbundet (21% i n). Rökningen ligger på 10,1% i Korsholm, något lägre än i n (ca 12 %). Alkoholkonsumtionen (anser att man använder för mycket) är lägre i Korsholm (19,3%) mot ca 22,5 % i n. Resultatet för hela landet visar att 30,9 % anser sig använda för mycket alkohol. Av de tillfrågade var andelen som tror sig orka arbeta ända till pensionsåldern i Korsholm 25 %, samma resultat som för hela landet. Den psykiska hälsan i ATH mäts i tankar på självmord., 4,8 % av korsholmarna svarade att de under de senaste 12 månaderna haft tankar på självmord. För n var siffran 3,5 och för hela landet 5%. I ATH tillfrågades respondenterna om de har förtroende för den kommunala social- och hälsovården samt för den egna kommunens beslutsfattare. På skalan 1 5 fick hälsovården 3,6 och socialvården 3,1. Kommunala beslutsfattandet fick 3,2 i Korsholm. Av respondenterna anser 34,9 % att trafikförbindelserna är så dåliga att det i någon mån stör. För n var siffran 28,3 % och för hela landet 23,1 %. 5

7 Barn, ungdomar i de lägre tonåren och barnfamiljer Andelen trångbodda bostadshushåll med barn är i Korsholm relativt lågt jämfört med resten av landet. Av bostadshushållen med barn (2473 st.) var 22,2 % trångbodda år 2013 vilket är en minskning jämfört med år 2009 då siffran låg på 24,1 % Bostaden räknas som trångbodd om det i bostaden bor fler personer än en per rum. Köket ingår inte i antalet rum. Andelen barn i dagvård är i Korsholm högre än i landet i övrigt, men siffran har inte ökat nämnvärt jämfört med år År 2011 var andelen barn i dagvård som högst då 72,1 % av barnen fanns i dagvård. Av barnfamiljerna i Korsholm fick år ,7 % av familjerna utkomststöd. Risken för fattigdom bland barn mäts i andelen personer under 18 år som bor i hushåll med inkomster under den relativa gränsen för låg inkomst. I Korsholm var risken för fattigdom bland barn år ,9 %. Motsvarande siffra för hela landet var 14,3 % Andelen barn och unga i specialiserad somatisk vård har under de senaste åren legat stadigt mellan 7 % och 8 %. År 2012 fanns 7,6 % av 0 17-åringarna i specialiserad somatisk vård. Öppenvårdsbesöken inom barnpsykiatrin har under perioden ökat något. År 2009 gjordes 124 besök per 1000 invånare i åldern 0 12 år medan det år 2013 gjordes 149 besök. Inom ungdomspsykiatrin har antalet besök ökat från 268 besök till 326 besök/1000 invånare i åldern år. I enkäten Hälsa i skolan tillfrågades eleverna i årskurserna 8 och 9 om de mobbas regelbundet samt om de har någon nära vän. 4 % svarade år 2013 att de blivit mobbade minst 1 gång per vecka och 7 % uppgav att de inte har några nära vänner. Både siffrorna har förbättrats jämfört med tidigare år. Av de tillfrågade eleverna uppgav 21,2 % att deras hälsotillstånd är medelmåttligt eller dåligt vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år. Andelen elever i årskurserna 8 och 9 med övervikt var år %. Elevernas drogvanor undersöktes också i enkäten Hälsa i skolan. Av eleverna i årskurserna 8 och 9 svarade 6 % att de röker dagligen, vilket är en minskning sedan år Även andelen som uppgett sig vara ordentligt berusade minst en gång i månaden har sjunkit från 18,6 % år 2009 till 17 % år % uppgav att de prövat olagliga droger vilket är en liten ökning jämfört med år 2009 men en minskning jämfört med år Andelen 8:e och 9:e klassare som svarat att de varit fysiskt hotade under det senaste året har mellan åren 2007 och 2013 sjunkit från 18 % till 13 %. 19 % av eleverna i årskurserna 8 och 9 anser att det finns brister i föräldraskapet. Brister i föräldraskapet består av följande: föräldrarna känner inte elevens kamrater, föräldrarna vet inte var eleven tillbringar veckoslutskvällarna, eleven kan inte tala med sina föräldrar om sina personliga angelägenheter och får inte hjälp hemifrån med problem i skolan. Siffran har förbättrats jämfört med tidigare år. 6

8 Unga och unga vuxna Antalet unga som fått invalidpension på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar var år ,3 % av befolkningen i åldern år, vilket är en liten minskning jämfört med tidigare år. Statistiken visar också att andelen åringar i Korsholm som fått antidepressiva mediciner har minskat under de senaste åren. År 2013 fick 3,3 % av åringarna antidepressiva mediciner vilket är en liten nedgång jämfört med år 2009 då 3,8 % fick dessa mediciner. Mellan åren 2009 och 2012 har ungdomsarbetslösheten i Korsholm minskat och den var som lägst år 2012 (5,1 % av arbetskraften i åldrarna år) men år 2013 började arbetslösheten bland unga åter att öka. Statistiken visar att arbetslösheten bland åringar år 2013 var 7,8 % av arbetskraften i samma ålder. Av åringarna fick 4,2 % utkomststöd år 2012, vilket är en minskning sedan 2009 då siffran var 4,6 %. Under åren 2009 till 2012 har andelen unga i åldrarna år utanför utbildningssystemet minskat från 6,7 % år 2009 till 5,5 % år Ungdomsbrottsligheten är i Korsholm lägre än i övriga landet. Av ungdomarna i åldern år var år ,7 % misstänkta för brott medan motsvarande siffra i hela landet var 11,1 %. Av åringarna var 5,6 % misstänkta för brott (landet som helhet 15,8 %). Enkäten Hälsa i skolan har endast genomförts i årskurserna 1 och 2 gymnasiet vilket betyder att ca 28 % av ungdomarna i åldrarna år har svarat på frågorna. I enkäten uppgav 6,5 % av de tillfrågade att de inte har några nära vänner. Av de tillfrågade gymnasieeleverna uppgav 21,8 % att deras hälsotillstånd är medelmåttligt eller dåligt vilket är en förbättring jämfört med år 2009 men en försämring jämfört med år 2011 då 14,4 % ansåg att hälsotillståndet var medelmåttligt eller dåligt. Andelen elever i gymnasiets första och andra klass som anser sig vara överviktiga har ökat från år 2009 då 10,5 % uppgav sig vara överviktiga till17,4 % år Av eleverna i årskurserna 1 och 2 i gymnasiet svarade 5,8 % att de röker dagligen, vilket är en rejäl minskning sedan år Även andelen som uppgett sig vara ordentligt berusade minst en gång i månaden har nästan halverats sedan år 2009 (15,6 % år 2013 jämfört med 26 % år 2009). 6 % uppgav att de prövat olagliga droger vilket är en liten ökning jämfört med år 2009 men en minskning jämfört med år Andelen elever i gymnasiets första och andra klass som svarat att de varit fysiskt hotade under det senaste året har mellan åren 2009 och 2013 ökat från 35,4 % till 40,3 %. 22 % av de tillfrågade gymnasieeleverna anser att det finns brister i föräldraskapet vilket är en ökning jämfört med tidigare år. 7

9 Människor i arbetsför ålder Långtidsarbetslösa har ökat med 0,5 % under perioden åriga mottagare av utkomststöd har minskat något, från 2,2 % 2009 till 1,8 % åriga långvariga mottagare av utkomststöd, utgör 0,4 % av befolkningen i samma ålder (2012) har inte förändrats under perioden Långvariga mottagare av utkomststöd är personer som fått utkomststöd under minst tio månader. Personer som anses vara svårsysselsatta av åringarna har ökat från 1,1 % år 2009 till 1,6 % år Till gruppen med svårsysselsatta personer räknas långtidsarbetslösa, periodiskt arbetslösa, personer som blivit arbetslösa efter att ha omfattats av en åtgärd och arbetslösa som upprepade gånger placerats i en åtgärd. Svårsysselsatta personer är personer i arbetsför ålder som rör sig mellan arbetslöshet, arbetskraftspolitiska åtgärder och korta anställningsförhållanden och som har svårigheter att få arbete på den öppna arbetsmarknaden åriga invalidpensionstagare (% av befolkningen i samma ålder) har minskat från 5,9 år 2009 till 5 % år Siffran för öppenvårdsklienter inom missbrukarvården per invånare är stabil under perioden på 0,23 % åringar som vårdats på institutioner för missbrukarvård per 1000 personer var 0,15 % år 2009 och 0,18 % Personer i åldrarna år som fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa/1 000 i samma åldrar (2013) har ökat från 18,4 år 2009 till 22,3 år Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, psykiatri/1 000 i åldrarna 18 år och över (2012) hålls relativt stabil med 246 besök per 1000 invånare år 2009 och 241 besök år Indikatorn Läkarbesök i åldrarna år inom primärvårdens öppenvård / 1000 i samma åldrar visar på en minskning i antalet läkarbesök. År 2009 var antalet 851 och år 2012 var det 814. Så förhåller det sig också med andra besök än läkarbesök inom primärvårdens öppenvård per invånare som år 2009 låg på 3450 och år 2012 på Läkarens patienter inom primärvården totalt/1 000 invånare omfattar 50 % av befolkningen. Patientantalet hos läkare inom primärvårdens öppenvård omfattar läkarens patientantal under året på hälsovårdscentralernas rådgivningsbyråer för mödravård, barnavård och familjeplanering samt inom hälsovårdscentralernas skolhälsovård, studenthälsovård och företagshälsovård. Dessutom omfattas hemsjukvårds- och mentalvårdsbesök och övriga öppenvårdsbesök (olika mottagnings-besök, hälsokontrolls- och screeningbesök samt besök för att utreda hälsotillståndet, t.ex. läkarintyg). En patient kan ha gjort flera besök under ett år. 8

10 Äldre Andelen hemmaboende äldre i Korsholm är på ungefär samma nivå som övriga landet. År 2012 bodde 90,6 % av de 75 år fyllda korsholmarna hemma. Detta är en liten ökning jämfört med år 2009 då 89,5 % bodde hemma. I Korsholm bor däremot färre äldre ensamma än i Vasaregionen som helhet och i hela landet. År 2013 bodde 49,3 % av de 75 år fyllda ensamma medan motsvarande siffra för hela landet var 58,2 %. Under åren 2009 till 2012 har täckningsgraden för hemvården varierat mellan 9,5 % och 11,4 % och år 2013 har den gått ner till 9 %. Variationerna kan förklaras med att täckningsgraden för regelbunden hemvård mäts varje år. I täckningsgraden ingår personer över 75 år med regelbunden hemservice som är hemma på inventeringsdagen. Med andra ord, om en person med regelbunden hemvård befinner sig i tillfällig vård någon annanstans så tas denna inte med i inventeringen. Under hela perioden har andelen 75 år fyllda som vårdas med stöd för närståendevård ökat. År 2009 var andelen 4,1 % av de 75 år fyllda och år 2012 var siffran 4,8 %. År 2013 var siffran uppe i 5 %. Korsholm låg år 2013 ungefär på samma nivå som Vasaregionen och något över hela landet. Andelen 75 år fyllda som bor i effektiverat serviceboende har ökat från 3,7 % år 2009 till 6 % år Ökningen beror på att Solgård ålderdomshem gjordes om till effektiverat serviceboende år Därför minskade också institutionsvården på motsvarande sätt år 2012 till 3,5 % (år ,8 %). Täckningsgraden för effektiverat serviceboende och institutionsvård låg i Korsholm år 2012 på samma nivå som i övriga landet. Andelen äldre personer som får full folkpension minskar hela tiden både i Korsholm och i landet i övrigt. I Korsholm hade år , 7 % av de 65 år fyllda full folkpension, medan motsvarande siffra för hela landet var 2,6 %. Indikatorn visar omfattningen av låga inkomster bland befolkningen i pensionsåldern. Av befolkningen över 65 år hade 60,2 % rätt till specialersättningsgilla läkemedel år 2013, vilket ligger något under landet som helhet (62,6 %). Specialersättning för läkemedel beviljas personer som har en allvarlig sjukdom som kräver långvarig medicinering. Ersättningen beviljas av Folkpensionsanstalten och det finns ca 50 sjukdomar som berättigar till specialersättning. 9

11 Sammandrag och slutsatser av observationer och bedömning Positiva trender Frisk befolkning Hög utbildningsnivå åringar utanför utbildningssystemet minskar Relativt hög sysselsättningsnivå Kommunens allmänna risk för fattigdom går ner Andelen äldre med låga inkomster minskar Rökning och alkoholkonsumtion hos 8:e och 9:e klassare samt elever i gymnasiet (åk 1 och 2) går ner Mobbningen bland 8:e och 9.e klassare minskar Negativa trender Ökad demografisk försörjningskvot Andelen familjer med bara en förälder ökar Mottagarna av utkomststöd ökar både generellt och bland barnfamiljer. Andelen svårsysselsatta och långtidsarbetslösa ökar. Öppenvårdsbesöken inom barn- och ungdomspsykiatrin ökar. Ca 20 % av eleverna i 8:e och 9:e klass och i gymnasiets åk 1 och 2 anser sig ha medelmåttligt eller dåligt hälsotillstånd. Droganvändning hos 8:e och 9:e klassare samt elever i gymnasiet (åk 1 och 2) går upp. Andelen elever i 8:e och 9:e klass och i gymnasiets åk 1 och 2 som anser att det finns brister i föräldraskapet ökar. Välfärdsberättelsens förslag till särskilda tyngdpunktsområden i verksamheten och budgeten Förebyggande arbete gällande hälsa (minska droganvändning, anti-mobbning etc) bland ungdomar Långtidsarbetslösa bland unga vuxna De äldres fritid och hälsa Psykisk hälsa och välmående bland hela befolkningen Stödja föräldraskapet FULLMÄKTIGEBEHANDLING Godkännande av välfärdsberättelsen för fullmäktigeperioden Godkänd i fullmäktige som en del av kommunens verksamhetsplanering och ekonomiska planering

12 STATISTIKBILAGA Märkesförklaringar ingen förändring eller förändring under 5 % förändring på minst 5 % förändring på minst 10% förändring på minst 15% förändring i positiv riktning förändring i negativ riktning situationen minst 10 % bättre än i jämförelsemålen ingen skillnad gentemot jämförelsemålen eller skillnaden mindre än 10 % situationen minst 10 % sämre än i jämförelsemålen? =? = uppgifter saknas Kommunens struktur, ekonomi och livskraft V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 Befolkning ,9 (2013) Nettoflyttning / ,6 5,4 3,3-0,61 invånare (2013) Demografisk 63,7 56,2 55,7 63,87 försörjningskvot (2013) Barnfamiljer, % av 43,1 39,6 39,1 38,78 familjerna (2013) Familjer med bara en 11,6 16,3 20,6 17,44 förälder, % av barnfamiljerna (2013) En persons 27,3 40,1 41,7 37,09 bostadshushåll, % av bostadshushållen (2013) Sysselsatta, % av 48, ,1 41,42 befolkningen (2012) Mått för ,79 utbildningsnivå (2012) Kommunens allmänna risk för ,3 13,37 11

13 fattigdom (2012) Risk för fattigdom bland barn (2012) Ginikoefficient, disponibel inkomst (2012) FPA:s sjuklighetsindex, åldersstandardiserat (2012) Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, psykiatri/1 000 i åldrarna 18 år och över (2012) Öppenvårdsklienter inom missbrukarvården / invånare (2013) Brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom/ invånare (2012) 5, ,3 13,4 22,5 24,5 27,2 24,32 76,5 98,9-103, ,1 2,4 10,5 8,8 7,12 2,8 7 7,5 6,2 Barn, ungdomar i de lägre tonåren och barnfamiljer V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 Trångbodda 22,2 26,6 29,3 28,39 bostadshushåll med barn, % av alla bostadshushåll med barn (2013) Alla barn i dagvård som 69,7 69,1 57,8 56,56 finansieras av kommun, % (2013) Barnfamiljer som fått 2,7 7,9 8,7 7,12 utkomststöd, % av barnfamiljerna (2012) Patienter i specialiserad somatisk vård i åldrarna 0-17 år / i samma åldrar (2012) 75, ,3 74,23 12

14 Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, barnpsykiatri / i åldrarna 0-12 år (2012) Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, ungdomspsykiatri / i åldrarna år (2012) Mobbats i skolan, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Inga nära vänner, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Övervikt, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Röker dagligen, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Prövat på olagliga droger minst en gång, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Uppfostrings- och familjerådgivningens klienter under året/1 000 under 18 år (2013) Brister i föräldraskapet, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) , ,03 4,3 6,5 6,9 7,18 6,9 7,9 8,4 7,95 21,2 16,4 15,9 16,23 16,3 18,5 16,4 18, ,6 13,1 14,59 17,4 15, ,34 4,2 6,5 8,8 6,87 65, ,1 88, ,5 18,6 18,79 13

15 Unga och unga vuxna V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela åriga mottagare 14,1 13,53 av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder (2012) 4,2 9, åriga personer 5,5 8,3 10,8 9,87 utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma ålder (2012) Inga nära vänner, % av 6,5 6,3 6,4 6,41 eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Personer som fått 0,3 0,6 0,9 1,08 invalidpension på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, år, % av befolkningen i samma ålder (2013) Personer i åldrarna 18-5,9 5,4 24 år som fått ersättning för antidepressiva, % av befolkningen i samma ålder (2013) 3,3 5 Medelmåttigt eller dåligt 21,8 18,3 16,4 17,19 hälsotillstånd, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Övervikt, % av eleverna i 17,4 12,7 14,2 16,73 årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Röker dagligen, % av 5,8 7,4 8,2 7,93 eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Ordentligt berusad minst 15,6 15,7 19,6 19 en gång i månaden, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Prövat på olagliga droger 6 7,5 13,2 7,64 minst en gång, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Brister i föräldraskapet, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) 22 18,6 18,7 17,53 14

16 Människor i arbetsför ålder V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 Långtidsarbetslösa, % 1 1,7 2,8 2,3 av arbetskraften (2013) åriga mottagare 1,8 5,6 6,8 5,41 av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder (2012) åriga långvariga 0,4 1,8 2,1 1,38 mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder (2012) Svårsysselsatta, % av 1,6 4,4 4,6 4, åringarna (2013) Öppenvårdsklienter 2,4 10,5 8,8 7,12 inom missbrukarvården / invånare (2013) Personer i åldrarna 25-22,3 21,3 17,7 17,88 64 år som fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa/1 000 i samma åldrar (2013) Öppenvårdsbesök inom ,1 den specialiserade sjukvården, psykiatri/1 000 i åldrarna 18 år och över (2012) Läkarbesök i åldrarna , år inom primärvårdens öppenvård / 1000 i samma åldrar (2012) Andra än läkarbesök ,53 inom primärvårdens öppenvård / invånare (2012) Läkarens patienter inom primärvården totalt / invånare (2012) ,58 15

17 Äldre V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 Personer i åldrarna 75 år och 90, ,15 över som bor hemma, % av befolkningen i samma ålder (2012) En persons bostadshushåll i 49,3 56,1 58,2 55,5 åldrarna 75 år och över, % av bostadshushållen med personer i samma ålder (2013) Personer i åldrarna 75 år och 9 10,9 11,9 12,28 över som fick regelbunden hemvård 30.11, % av befolkningen i samma ålder (2013) Klienter i åldrarna 75 år och 5 4,9 4,6 4,53 över som omfattats av stöd för närståendevård under året, % av befolkningen i samma ålder (2013) Klienter i åldrarna 75 år och över inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg 6 7,1 6,1 6, , % av befolkningen i samma ålder (2012) Klienter i åldrarna 75 år och 3,5 3,8 3,8 3,45 över på ålderdomshem eller i långvarig institutionsvård på hälsovårdscentraler 31.12, % av befolkningen i samma ålder (2012) Personer i åldrarna 65 år och 1,7 1,7 2,6 2,11 över som fått full folkpension, % av befolkningen i samma ålder (2013) Läkarbesök i åldrarna 65 år ,56 och över inom primärvårdens öppenvård/1000 i samma åldrar (2012) Personer i åldrarna 65 år och över med rätt till specialersättningsgilla läkemedel, % av befolkningen i samma ålder (2013) 60,2 62,3 62,6 63,94 16

18 ATH-BILAGA Indikator Område Alla Alla (N) Känner sig ensamma, andel % Medeltal för förtroende för kommunala hälsovården på skalan 1-5 (1= litar inte alls, 5=litar fullständigt) Medeltal för förtroende för kommunala socialvården på skalan 1-5 (1=litar inte alls, 5=litar fullständigt) Medeltal för förtroendet för egna kommunens beslultsfattande på skalan 1-5 (1=litar inte alls, 5=litar fullständigt) Nöjda med tryggheten i bostadområdet, andel % Råkat ut för våld eller hot om våld, andel % Upplever sig ha en hälsa på medelnivå eller sämre än det, andel % Överviktig (BMI >= 30 kg/m2) (%) , n , Korsholm 5, , n , Korsholm 3, , n , Korsholm 3, n , Korsholm 3, , n , Korsholm 94, , n , Korsholm 8, , n , Korsholm 38, , n , Korsholm 14,

19 Tankar på självmord under de senaste 12 månaderna, andel i % Använder för mycket alkohol (AUDIT-C) andel (%) Röker dagligen, andel (%) Motionerar regelbundet flera ggr/vecka, andel % Tror sig sannolikt inte orka jobba ända till pensionsåldern, andel % Dåliga allmänna trafikförbindelser stör åtminstone i någon mån, andel % , n , Korsholm 4, , n , Korsholm 19, , n , Korsholm 10, n , Korsholm 17, , n , Korsholm 25, , n , Korsholm 34,

20 Korsholms kommun / Mustasaaren kunta,