Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik..."

Transkript

1 Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik... 3 Kommunens struktur, ekonomi och livskraft... 3 Sammanfattning av valda indikatorer från ATH... 5 Barn, ungdomar i de lägre tonåren och barnfamiljer... 6 Unga och unga vuxna... 7 Människor i arbetsför ålder... 8 Äldre... 9 Sammandrag och slutsatser av observationer och bedömning Välfärdsberättelsens förslag till särskilda tyngdpunktsområden i verksamheten och budgeten Fullmäktigebehandling Statistikbilaga... 11

3 Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun Utvärdering av fullmäktigeperioden och välfärdsplan för fullmäktigeperioden INLEDNING "Det viktigaste strategiska välfärdsbeslutet som fattats i kommunen under arbetet med den strategiska generalplanen är att prioritera några centrala områden för den kommande tillväxten och därmed bygga på existerande service, och i första hand utvidga denna. Då befolkningstillväxten, sett över en längre tid, är t.o.m. mycket stor i de prioriterade områdena krävs en god framförhållning med långsiktig helhetssyn såväl inom samhällsplanering som inom varje sektor. Detta sker genom att ständigt hålla kommunens programarbete intakt för att kunna svara mot kommuninvånarnas behov. Samtidigt måste man också ha en beredskap att anpassa planer till de förhållanden som växer fram i verkligheten". (Korsholm 2040, utveckling och världstrender) Välfärdsteamet Korsholms kommundirektör utsåg ett välfärdsteam för kommunen med följande uppgifter: samordna välfärdsberättelsen och välfärdsbokslutet samordna förverkligandet av välfärdspolitiska riktlinjer behandla gemensamma personalärenden Medlemmarna i välfärdsteamet är kommundirektören, bildningsdirektören, socialdirektören, överläkaren, vårddirektören och personalchefen. Förvaltningssekreteraren vid hälsovårdscentralen är sekreterare för teamet. Teamet har under arbetets gång förändrats så att arbetarskyddschefen numera är medlem av teamet och att hälsovården representeras av överläkaren. Välfärdsteamet träffas månatligen och ska ha ett nära samarbete med utvecklingsteamet, som omfattar de andra sektorerna i kommunen. Välfärdsberättelsen Korsholms välfärdsberättelse baseras på statistikuppgifter ur databaserna Sotkanet, ATH samt Hälsa i skolan. Valda indikatorer visar vilka områden kommunen uppfattar som speciellt viktiga. Dessa områden kännetecknas dels av att en avgörande förändring uppdagats statistiskt sett, andra områden har valts ut med avseende på sin allmängiltighet för kommuninvånarens välfärd. Som modell har vi använt den elektroniska välfärdsberättelsen som upprätthålls av kommunförbundet och Kaste-projektet. Välfärdsberättelsens format bygger på de olika åldersgrupperna i kommunen. Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd - Korsholmsstrategin Korsholm Äldrepolitisk strategi för Korsholm (ersätts av Plan för att stödja den äldre befolkningen) - Strategi för mentalvårdsarbetet i Korsholm och Vörå - Lyckliga barn i Korsholm - plan för småbarnsfostran - Plan för barns och ungas välmående (inte godkänd) - Helhetslösning för dagvård, förskola, skola samt morgon- och eftermiddagsverksamhet i Korsholms kommun - Läroplan för förskoleundervisningen - Behovet av anstalt- och serviceboende i Korsholm fram till år 2025 (ersätts av Plan för att stödja den äldre befolkningen) - Handlingsplan för rådgivningsverksamhet, skol- och studerande hälsovård samt förebyggande mun- och tandvård Från invandrare till kommuninvånare - Styrdokument för Korsholms kommun 2

4 STATISTIK Kommunens struktur, ekonomi och livskraft Befolkningsstatistiken visar på en ökning fram till år 2030 (ca 21 %). Statistiken för nettoflyttningen visar att den har minskat, men är fortfarande positiv. Den totala befolkningen år 2013 var personer. Av dem hade 69 % svenska som modersmål, 29 % finska som modersmål och 2 % hade något annat språk som modersmål. År 2020 uppskattas den totala befolkningen uppgå till personer och år 2030 till personer. Den största förändringen i befolkningsstrukturen sker i gruppen 75 år och äldre som förväntas öka med 96 % mellan åren 2013 och Minst är befolkningsökningen bland barn i åldern 0 6 år. Den gruppen förväntar endast öka med 5 % fram till år Befolkning 2013 samt prognos till år Den demografiska försörjningskvoten visar hur många personer i åldrarna under 15 år samt över 65 år det finns per 100 personer i arbetsför ålder (15 64 år). Ju större antal barn och pensionärer, desto högre är försörjningskvoten. För perioden har den demografiska försörjningskvoten ökat från 57 till 63,7. Det totala antalet familjer i Korsholm var år st. Barnfamiljerna var 2463 till antalet vilket motsvarar 43,1 % Av barnfamiljerna var 11,6 % familjer med endast en förälder. Siffran har ökat något sedan år Till sysselsatta räknas personer i åldrarna år. Sysselsättningsgraden i kommunen var år ,4% (jfr med 41,5 % i kommuner av motsvarande storlek) och har inte ändrat nämnvärt under perioden från Kommuninvånarna har en lite högre utbildningsnivå i Korsholm jämfört med kommuner av motsvarande storlek och jämfört med hela landet. Den allmänna risken för fattigdom är låg jämfört med motsvarande kommuner och även risken för barnfattigdom är lägre för Korsholms del än för andra kommuner i motsvarande storlek. 3

5 Ginikoefficienten mäter inkomstfördelningen. Ju större värde ginikoefficienten får, desto ojämnare är inkomstfördelningen. Koefficientens maximala värde är 100. Ginikoefficienten för Korsholm var år ,5 och för hela 27,2. Värdet för Korsholm har hållits stabilt under perioden Jämfört med kommuner i motsvarande storlek visar sjuklighetsindexet för Korsholm att befolkningen är friskare. Indikatorn visar hur frisk eller sjuk befolkningen är i förhållande till genomsnittet i hela landet (= 100). För Korsholm var siffran år ,5. För Vasaregionen som helhet låg siffran på 98,9 och för kommuner av motsvarande storlek på 103,1. År 2012 hade Korsholm 241 öppenvårdsbesök inom psykiatrin/1000 invånare över 18 år. Detta är en minskning jämfört med år Jämfört med landet i övrigt och Vasaregionen har Korsholm betydligt färre besök. (: 328 besök/1000 invånare Vasaregionen: 343 besök/1000 invånare). Antalet öppenvårdsklienter i missbrukarvård/1000 invånare har hållits på en jämn nivå under perioden År 2013 låg siffran för Korsholms del på 2,4 klienter medan motsvarande siffra för övriga landet låg på 8,8 klienter. För Vasaregionen låg siffran år 2013 på 10,5 klienter. Brott mot liv och hälsa till polisens kännedom har fördubblats under perioden men är ändå lågt jämfört med landet i övrig och kommuner i motsvarande storlek. 4

6 Sammanfattning av valda indikatorer från ATH: I Korsholm genomfördes år 2012 den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH (alueellinen terveys ja hyvinvointi). En uppföljning gjordes 2013, vilken inte är kommunspecifik utan presenterar siffror för hela n, som minsta grupp för Korsholms del. Detta omöjliggör exakta årliga jämförelser enbart för Korsholms kommun. Enkäterna sändes ut till 1030 personer och svarsprocenten var 55. I enkäten ingick ett stort antal frågor indelade i områden som välfärd, hälsa, funktions- och arbetsförmåga, livsstil och riskfaktorer samt tjänster. Av samtliga indikatorer har ett tiotal valts ut av välfärdsteamet och de presenteras som en helhet eftersom samplet inte är så stort. De utvalda indikatorerna beaktar ensamhet, trygghet, upplevd hälsa, psykiskt välmående samt förtroende för kommunal social- och hälsovård samt för kommunens beslutsfattande. Av de tillfrågade var andelen som känner sig ensamma färre i Korsholm (5,6%) än i n (7,8%). I hela 2013 var siffran 9,6 %. De flesta i Korsholm (94,3%)upplevde trygghet i bostadsområdet (91% i n och ca 90% i hela ). I Korsholm och n hade 8,6% av invånarna uppgett att de råkat ut för våld eller hot om våld. Att de har en hälsa på medelnivå eller sämre upplever sig 38,4 % i Korsholm ha, något färre i n (37,9%). Överviktiga anser sig 14,2 % vara, mot ca 16 % i n. Dock uppgav sig endast 17,5 % motionera regelbundet (21% i n). Rökningen ligger på 10,1% i Korsholm, något lägre än i n (ca 12 %). Alkoholkonsumtionen (anser att man använder för mycket) är lägre i Korsholm (19,3%) mot ca 22,5 % i n. Resultatet för hela landet visar att 30,9 % anser sig använda för mycket alkohol. Av de tillfrågade var andelen som tror sig orka arbeta ända till pensionsåldern i Korsholm 25 %, samma resultat som för hela landet. Den psykiska hälsan i ATH mäts i tankar på självmord., 4,8 % av korsholmarna svarade att de under de senaste 12 månaderna haft tankar på självmord. För n var siffran 3,5 och för hela landet 5%. I ATH tillfrågades respondenterna om de har förtroende för den kommunala social- och hälsovården samt för den egna kommunens beslutsfattare. På skalan 1 5 fick hälsovården 3,6 och socialvården 3,1. Kommunala beslutsfattandet fick 3,2 i Korsholm. Av respondenterna anser 34,9 % att trafikförbindelserna är så dåliga att det i någon mån stör. För n var siffran 28,3 % och för hela landet 23,1 %. 5

7 Barn, ungdomar i de lägre tonåren och barnfamiljer Andelen trångbodda bostadshushåll med barn är i Korsholm relativt lågt jämfört med resten av landet. Av bostadshushållen med barn (2473 st.) var 22,2 % trångbodda år 2013 vilket är en minskning jämfört med år 2009 då siffran låg på 24,1 % Bostaden räknas som trångbodd om det i bostaden bor fler personer än en per rum. Köket ingår inte i antalet rum. Andelen barn i dagvård är i Korsholm högre än i landet i övrigt, men siffran har inte ökat nämnvärt jämfört med år År 2011 var andelen barn i dagvård som högst då 72,1 % av barnen fanns i dagvård. Av barnfamiljerna i Korsholm fick år ,7 % av familjerna utkomststöd. Risken för fattigdom bland barn mäts i andelen personer under 18 år som bor i hushåll med inkomster under den relativa gränsen för låg inkomst. I Korsholm var risken för fattigdom bland barn år ,9 %. Motsvarande siffra för hela landet var 14,3 % Andelen barn och unga i specialiserad somatisk vård har under de senaste åren legat stadigt mellan 7 % och 8 %. År 2012 fanns 7,6 % av 0 17-åringarna i specialiserad somatisk vård. Öppenvårdsbesöken inom barnpsykiatrin har under perioden ökat något. År 2009 gjordes 124 besök per 1000 invånare i åldern 0 12 år medan det år 2013 gjordes 149 besök. Inom ungdomspsykiatrin har antalet besök ökat från 268 besök till 326 besök/1000 invånare i åldern år. I enkäten Hälsa i skolan tillfrågades eleverna i årskurserna 8 och 9 om de mobbas regelbundet samt om de har någon nära vän. 4 % svarade år 2013 att de blivit mobbade minst 1 gång per vecka och 7 % uppgav att de inte har några nära vänner. Både siffrorna har förbättrats jämfört med tidigare år. Av de tillfrågade eleverna uppgav 21,2 % att deras hälsotillstånd är medelmåttligt eller dåligt vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år. Andelen elever i årskurserna 8 och 9 med övervikt var år %. Elevernas drogvanor undersöktes också i enkäten Hälsa i skolan. Av eleverna i årskurserna 8 och 9 svarade 6 % att de röker dagligen, vilket är en minskning sedan år Även andelen som uppgett sig vara ordentligt berusade minst en gång i månaden har sjunkit från 18,6 % år 2009 till 17 % år % uppgav att de prövat olagliga droger vilket är en liten ökning jämfört med år 2009 men en minskning jämfört med år Andelen 8:e och 9:e klassare som svarat att de varit fysiskt hotade under det senaste året har mellan åren 2007 och 2013 sjunkit från 18 % till 13 %. 19 % av eleverna i årskurserna 8 och 9 anser att det finns brister i föräldraskapet. Brister i föräldraskapet består av följande: föräldrarna känner inte elevens kamrater, föräldrarna vet inte var eleven tillbringar veckoslutskvällarna, eleven kan inte tala med sina föräldrar om sina personliga angelägenheter och får inte hjälp hemifrån med problem i skolan. Siffran har förbättrats jämfört med tidigare år. 6

8 Unga och unga vuxna Antalet unga som fått invalidpension på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar var år ,3 % av befolkningen i åldern år, vilket är en liten minskning jämfört med tidigare år. Statistiken visar också att andelen åringar i Korsholm som fått antidepressiva mediciner har minskat under de senaste åren. År 2013 fick 3,3 % av åringarna antidepressiva mediciner vilket är en liten nedgång jämfört med år 2009 då 3,8 % fick dessa mediciner. Mellan åren 2009 och 2012 har ungdomsarbetslösheten i Korsholm minskat och den var som lägst år 2012 (5,1 % av arbetskraften i åldrarna år) men år 2013 började arbetslösheten bland unga åter att öka. Statistiken visar att arbetslösheten bland åringar år 2013 var 7,8 % av arbetskraften i samma ålder. Av åringarna fick 4,2 % utkomststöd år 2012, vilket är en minskning sedan 2009 då siffran var 4,6 %. Under åren 2009 till 2012 har andelen unga i åldrarna år utanför utbildningssystemet minskat från 6,7 % år 2009 till 5,5 % år Ungdomsbrottsligheten är i Korsholm lägre än i övriga landet. Av ungdomarna i åldern år var år ,7 % misstänkta för brott medan motsvarande siffra i hela landet var 11,1 %. Av åringarna var 5,6 % misstänkta för brott (landet som helhet 15,8 %). Enkäten Hälsa i skolan har endast genomförts i årskurserna 1 och 2 gymnasiet vilket betyder att ca 28 % av ungdomarna i åldrarna år har svarat på frågorna. I enkäten uppgav 6,5 % av de tillfrågade att de inte har några nära vänner. Av de tillfrågade gymnasieeleverna uppgav 21,8 % att deras hälsotillstånd är medelmåttligt eller dåligt vilket är en förbättring jämfört med år 2009 men en försämring jämfört med år 2011 då 14,4 % ansåg att hälsotillståndet var medelmåttligt eller dåligt. Andelen elever i gymnasiets första och andra klass som anser sig vara överviktiga har ökat från år 2009 då 10,5 % uppgav sig vara överviktiga till17,4 % år Av eleverna i årskurserna 1 och 2 i gymnasiet svarade 5,8 % att de röker dagligen, vilket är en rejäl minskning sedan år Även andelen som uppgett sig vara ordentligt berusade minst en gång i månaden har nästan halverats sedan år 2009 (15,6 % år 2013 jämfört med 26 % år 2009). 6 % uppgav att de prövat olagliga droger vilket är en liten ökning jämfört med år 2009 men en minskning jämfört med år Andelen elever i gymnasiets första och andra klass som svarat att de varit fysiskt hotade under det senaste året har mellan åren 2009 och 2013 ökat från 35,4 % till 40,3 %. 22 % av de tillfrågade gymnasieeleverna anser att det finns brister i föräldraskapet vilket är en ökning jämfört med tidigare år. 7

9 Människor i arbetsför ålder Långtidsarbetslösa har ökat med 0,5 % under perioden åriga mottagare av utkomststöd har minskat något, från 2,2 % 2009 till 1,8 % åriga långvariga mottagare av utkomststöd, utgör 0,4 % av befolkningen i samma ålder (2012) har inte förändrats under perioden Långvariga mottagare av utkomststöd är personer som fått utkomststöd under minst tio månader. Personer som anses vara svårsysselsatta av åringarna har ökat från 1,1 % år 2009 till 1,6 % år Till gruppen med svårsysselsatta personer räknas långtidsarbetslösa, periodiskt arbetslösa, personer som blivit arbetslösa efter att ha omfattats av en åtgärd och arbetslösa som upprepade gånger placerats i en åtgärd. Svårsysselsatta personer är personer i arbetsför ålder som rör sig mellan arbetslöshet, arbetskraftspolitiska åtgärder och korta anställningsförhållanden och som har svårigheter att få arbete på den öppna arbetsmarknaden åriga invalidpensionstagare (% av befolkningen i samma ålder) har minskat från 5,9 år 2009 till 5 % år Siffran för öppenvårdsklienter inom missbrukarvården per invånare är stabil under perioden på 0,23 % åringar som vårdats på institutioner för missbrukarvård per 1000 personer var 0,15 % år 2009 och 0,18 % Personer i åldrarna år som fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa/1 000 i samma åldrar (2013) har ökat från 18,4 år 2009 till 22,3 år Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, psykiatri/1 000 i åldrarna 18 år och över (2012) hålls relativt stabil med 246 besök per 1000 invånare år 2009 och 241 besök år Indikatorn Läkarbesök i åldrarna år inom primärvårdens öppenvård / 1000 i samma åldrar visar på en minskning i antalet läkarbesök. År 2009 var antalet 851 och år 2012 var det 814. Så förhåller det sig också med andra besök än läkarbesök inom primärvårdens öppenvård per invånare som år 2009 låg på 3450 och år 2012 på Läkarens patienter inom primärvården totalt/1 000 invånare omfattar 50 % av befolkningen. Patientantalet hos läkare inom primärvårdens öppenvård omfattar läkarens patientantal under året på hälsovårdscentralernas rådgivningsbyråer för mödravård, barnavård och familjeplanering samt inom hälsovårdscentralernas skolhälsovård, studenthälsovård och företagshälsovård. Dessutom omfattas hemsjukvårds- och mentalvårdsbesök och övriga öppenvårdsbesök (olika mottagnings-besök, hälsokontrolls- och screeningbesök samt besök för att utreda hälsotillståndet, t.ex. läkarintyg). En patient kan ha gjort flera besök under ett år. 8

10 Äldre Andelen hemmaboende äldre i Korsholm är på ungefär samma nivå som övriga landet. År 2012 bodde 90,6 % av de 75 år fyllda korsholmarna hemma. Detta är en liten ökning jämfört med år 2009 då 89,5 % bodde hemma. I Korsholm bor däremot färre äldre ensamma än i Vasaregionen som helhet och i hela landet. År 2013 bodde 49,3 % av de 75 år fyllda ensamma medan motsvarande siffra för hela landet var 58,2 %. Under åren 2009 till 2012 har täckningsgraden för hemvården varierat mellan 9,5 % och 11,4 % och år 2013 har den gått ner till 9 %. Variationerna kan förklaras med att täckningsgraden för regelbunden hemvård mäts varje år. I täckningsgraden ingår personer över 75 år med regelbunden hemservice som är hemma på inventeringsdagen. Med andra ord, om en person med regelbunden hemvård befinner sig i tillfällig vård någon annanstans så tas denna inte med i inventeringen. Under hela perioden har andelen 75 år fyllda som vårdas med stöd för närståendevård ökat. År 2009 var andelen 4,1 % av de 75 år fyllda och år 2012 var siffran 4,8 %. År 2013 var siffran uppe i 5 %. Korsholm låg år 2013 ungefär på samma nivå som Vasaregionen och något över hela landet. Andelen 75 år fyllda som bor i effektiverat serviceboende har ökat från 3,7 % år 2009 till 6 % år Ökningen beror på att Solgård ålderdomshem gjordes om till effektiverat serviceboende år Därför minskade också institutionsvården på motsvarande sätt år 2012 till 3,5 % (år ,8 %). Täckningsgraden för effektiverat serviceboende och institutionsvård låg i Korsholm år 2012 på samma nivå som i övriga landet. Andelen äldre personer som får full folkpension minskar hela tiden både i Korsholm och i landet i övrigt. I Korsholm hade år , 7 % av de 65 år fyllda full folkpension, medan motsvarande siffra för hela landet var 2,6 %. Indikatorn visar omfattningen av låga inkomster bland befolkningen i pensionsåldern. Av befolkningen över 65 år hade 60,2 % rätt till specialersättningsgilla läkemedel år 2013, vilket ligger något under landet som helhet (62,6 %). Specialersättning för läkemedel beviljas personer som har en allvarlig sjukdom som kräver långvarig medicinering. Ersättningen beviljas av Folkpensionsanstalten och det finns ca 50 sjukdomar som berättigar till specialersättning. 9

11 Sammandrag och slutsatser av observationer och bedömning Positiva trender Frisk befolkning Hög utbildningsnivå åringar utanför utbildningssystemet minskar Relativt hög sysselsättningsnivå Kommunens allmänna risk för fattigdom går ner Andelen äldre med låga inkomster minskar Rökning och alkoholkonsumtion hos 8:e och 9:e klassare samt elever i gymnasiet (åk 1 och 2) går ner Mobbningen bland 8:e och 9.e klassare minskar Negativa trender Ökad demografisk försörjningskvot Andelen familjer med bara en förälder ökar Mottagarna av utkomststöd ökar både generellt och bland barnfamiljer. Andelen svårsysselsatta och långtidsarbetslösa ökar. Öppenvårdsbesöken inom barn- och ungdomspsykiatrin ökar. Ca 20 % av eleverna i 8:e och 9:e klass och i gymnasiets åk 1 och 2 anser sig ha medelmåttligt eller dåligt hälsotillstånd. Droganvändning hos 8:e och 9:e klassare samt elever i gymnasiet (åk 1 och 2) går upp. Andelen elever i 8:e och 9:e klass och i gymnasiets åk 1 och 2 som anser att det finns brister i föräldraskapet ökar. Välfärdsberättelsens förslag till särskilda tyngdpunktsområden i verksamheten och budgeten Förebyggande arbete gällande hälsa (minska droganvändning, anti-mobbning etc) bland ungdomar Långtidsarbetslösa bland unga vuxna De äldres fritid och hälsa Psykisk hälsa och välmående bland hela befolkningen Stödja föräldraskapet FULLMÄKTIGEBEHANDLING Godkännande av välfärdsberättelsen för fullmäktigeperioden Godkänd i fullmäktige som en del av kommunens verksamhetsplanering och ekonomiska planering

12 STATISTIKBILAGA Märkesförklaringar ingen förändring eller förändring under 5 % förändring på minst 5 % förändring på minst 10% förändring på minst 15% förändring i positiv riktning förändring i negativ riktning situationen minst 10 % bättre än i jämförelsemålen ingen skillnad gentemot jämförelsemålen eller skillnaden mindre än 10 % situationen minst 10 % sämre än i jämförelsemålen? =? = uppgifter saknas Kommunens struktur, ekonomi och livskraft V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 Befolkning ,9 (2013) Nettoflyttning / ,6 5,4 3,3-0,61 invånare (2013) Demografisk 63,7 56,2 55,7 63,87 försörjningskvot (2013) Barnfamiljer, % av 43,1 39,6 39,1 38,78 familjerna (2013) Familjer med bara en 11,6 16,3 20,6 17,44 förälder, % av barnfamiljerna (2013) En persons 27,3 40,1 41,7 37,09 bostadshushåll, % av bostadshushållen (2013) Sysselsatta, % av 48, ,1 41,42 befolkningen (2012) Mått för ,79 utbildningsnivå (2012) Kommunens allmänna risk för ,3 13,37 11

13 fattigdom (2012) Risk för fattigdom bland barn (2012) Ginikoefficient, disponibel inkomst (2012) FPA:s sjuklighetsindex, åldersstandardiserat (2012) Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, psykiatri/1 000 i åldrarna 18 år och över (2012) Öppenvårdsklienter inom missbrukarvården / invånare (2013) Brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom/ invånare (2012) 5, ,3 13,4 22,5 24,5 27,2 24,32 76,5 98,9-103, ,1 2,4 10,5 8,8 7,12 2,8 7 7,5 6,2 Barn, ungdomar i de lägre tonåren och barnfamiljer V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 Trångbodda 22,2 26,6 29,3 28,39 bostadshushåll med barn, % av alla bostadshushåll med barn (2013) Alla barn i dagvård som 69,7 69,1 57,8 56,56 finansieras av kommun, % (2013) Barnfamiljer som fått 2,7 7,9 8,7 7,12 utkomststöd, % av barnfamiljerna (2012) Patienter i specialiserad somatisk vård i åldrarna 0-17 år / i samma åldrar (2012) 75, ,3 74,23 12

14 Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, barnpsykiatri / i åldrarna 0-12 år (2012) Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, ungdomspsykiatri / i åldrarna år (2012) Mobbats i skolan, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Inga nära vänner, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Övervikt, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Röker dagligen, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Prövat på olagliga droger minst en gång, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Uppfostrings- och familjerådgivningens klienter under året/1 000 under 18 år (2013) Brister i föräldraskapet, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) , ,03 4,3 6,5 6,9 7,18 6,9 7,9 8,4 7,95 21,2 16,4 15,9 16,23 16,3 18,5 16,4 18, ,6 13,1 14,59 17,4 15, ,34 4,2 6,5 8,8 6,87 65, ,1 88, ,5 18,6 18,79 13

15 Unga och unga vuxna V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela åriga mottagare 14,1 13,53 av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder (2012) 4,2 9, åriga personer 5,5 8,3 10,8 9,87 utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma ålder (2012) Inga nära vänner, % av 6,5 6,3 6,4 6,41 eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Personer som fått 0,3 0,6 0,9 1,08 invalidpension på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, år, % av befolkningen i samma ålder (2013) Personer i åldrarna 18-5,9 5,4 24 år som fått ersättning för antidepressiva, % av befolkningen i samma ålder (2013) 3,3 5 Medelmåttigt eller dåligt 21,8 18,3 16,4 17,19 hälsotillstånd, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Övervikt, % av eleverna i 17,4 12,7 14,2 16,73 årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Röker dagligen, % av 5,8 7,4 8,2 7,93 eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Ordentligt berusad minst 15,6 15,7 19,6 19 en gång i månaden, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Prövat på olagliga droger 6 7,5 13,2 7,64 minst en gång, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Brister i föräldraskapet, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) 22 18,6 18,7 17,53 14

16 Människor i arbetsför ålder V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 Långtidsarbetslösa, % 1 1,7 2,8 2,3 av arbetskraften (2013) åriga mottagare 1,8 5,6 6,8 5,41 av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder (2012) åriga långvariga 0,4 1,8 2,1 1,38 mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder (2012) Svårsysselsatta, % av 1,6 4,4 4,6 4, åringarna (2013) Öppenvårdsklienter 2,4 10,5 8,8 7,12 inom missbrukarvården / invånare (2013) Personer i åldrarna 25-22,3 21,3 17,7 17,88 64 år som fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa/1 000 i samma åldrar (2013) Öppenvårdsbesök inom ,1 den specialiserade sjukvården, psykiatri/1 000 i åldrarna 18 år och över (2012) Läkarbesök i åldrarna , år inom primärvårdens öppenvård / 1000 i samma åldrar (2012) Andra än läkarbesök ,53 inom primärvårdens öppenvård / invånare (2012) Läkarens patienter inom primärvården totalt / invånare (2012) ,58 15

17 Äldre V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 Personer i åldrarna 75 år och 90, ,15 över som bor hemma, % av befolkningen i samma ålder (2012) En persons bostadshushåll i 49,3 56,1 58,2 55,5 åldrarna 75 år och över, % av bostadshushållen med personer i samma ålder (2013) Personer i åldrarna 75 år och 9 10,9 11,9 12,28 över som fick regelbunden hemvård 30.11, % av befolkningen i samma ålder (2013) Klienter i åldrarna 75 år och 5 4,9 4,6 4,53 över som omfattats av stöd för närståendevård under året, % av befolkningen i samma ålder (2013) Klienter i åldrarna 75 år och över inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg 6 7,1 6,1 6, , % av befolkningen i samma ålder (2012) Klienter i åldrarna 75 år och 3,5 3,8 3,8 3,45 över på ålderdomshem eller i långvarig institutionsvård på hälsovårdscentraler 31.12, % av befolkningen i samma ålder (2012) Personer i åldrarna 65 år och 1,7 1,7 2,6 2,11 över som fått full folkpension, % av befolkningen i samma ålder (2013) Läkarbesök i åldrarna 65 år ,56 och över inom primärvårdens öppenvård/1000 i samma åldrar (2012) Personer i åldrarna 65 år och över med rätt till specialersättningsgilla läkemedel, % av befolkningen i samma ålder (2013) 60,2 62,3 62,6 63,94 16

18 ATH-BILAGA Indikator Område Alla Alla (N) Känner sig ensamma, andel % Medeltal för förtroende för kommunala hälsovården på skalan 1-5 (1= litar inte alls, 5=litar fullständigt) Medeltal för förtroende för kommunala socialvården på skalan 1-5 (1=litar inte alls, 5=litar fullständigt) Medeltal för förtroendet för egna kommunens beslultsfattande på skalan 1-5 (1=litar inte alls, 5=litar fullständigt) Nöjda med tryggheten i bostadområdet, andel % Råkat ut för våld eller hot om våld, andel % Upplever sig ha en hälsa på medelnivå eller sämre än det, andel % Överviktig (BMI >= 30 kg/m2) (%) , n , Korsholm 5, , n , Korsholm 3, , n , Korsholm 3, n , Korsholm 3, , n , Korsholm 94, , n , Korsholm 8, , n , Korsholm 38, , n , Korsholm 14,

19 Tankar på självmord under de senaste 12 månaderna, andel i % Använder för mycket alkohol (AUDIT-C) andel (%) Röker dagligen, andel (%) Motionerar regelbundet flera ggr/vecka, andel % Tror sig sannolikt inte orka jobba ända till pensionsåldern, andel % Dåliga allmänna trafikförbindelser stör åtminstone i någon mån, andel % , n , Korsholm 4, , n , Korsholm 19, , n , Korsholm 10, n , Korsholm 17, , n , Korsholm 25, , n , Korsholm 34,

20 Korsholms kommun / Mustasaaren kunta,

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012 Utvald statistik ur Stockholmsenkäten Statistiken presenterar ett urval resultat från Stockholmsenkäten för elever i årskurs 9 mellan åren, och. Antal svarande elever 250 200 150 100 50 0 Antal svarande

Läs mer

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL Förslag till strategiska mål Stadens delområden/synpunkter på välfärd Förslag till strategiska

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts En stad för alla Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013 ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BEGREPP OCH DEFINITIONER INOM NÄRSTÅENDEVÅRDEN 2. KRITERIER

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011

FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011 FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011 Svaranvisningar Alla frågor i webbformuläret besvaras på en gång. Det går inte att avbryta svarandet och fortsätta senare. När

Läs mer

Nämnden för folkhälsa och primärvård 2015-03-25 VLL 82-2015 i Umeåregionen

Nämnden för folkhälsa och primärvård 2015-03-25 VLL 82-2015 i Umeåregionen 1 (9) Underlag till landstingsstyrelsen inför budget 2016 1 Inledning Nämnden lämnar årligen ett underlag till landstingsstyrelsen inför budget och planering för kommande år. I underlaget sammanfattas

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Kriterier för beviljande av plats på serviceboende och vårdhem

Kriterier för beviljande av plats på serviceboende och vårdhem SAS: Utreda, bedöma, placera Kriterier för beviljande av plats på serviceboende och vårdhem SAS-verksamhetens principer i äldreomsorgen Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 1. Syfte och målsättning Syftet

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Att arbeta på avdelningen Stöd och service Att arbeta på avdelningen Stöd och service Stöd och service är en avdelning på socialkontoret. På Stöd och service arbetar vi med stöd till personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport Brott och utsatthet för brott 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 3.3.1 Hur producerar olika länder tjänsterna för främjande av barns och ungas hälsa och välfärd genom samarbete mellan olika förvaltningar såsom social- och hälsovården och skolväsendet? Belopp: 100 000

Läs mer

Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2015-03-02 BUN 2015.0123 Handläggare: Lotta Frisk Barn- och utbildningsnämnden Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro Kaleva seniorer Äldrepolitiskt program för Upplands-Bro Från halvdålig till mönsterkommun Ett samhälles omsorg om sina allra svagaste invånare är ett bra mått på den kunskap, omsorg, empati som de kommunalpolitiskt

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Rådet för Hälsa och Trygghet

Rådet för Hälsa och Trygghet $Ä ESLÖVS ESLÖVS Vård och Omsorg 2013-05- 3,1 Dnr Rådet för Hälsa och Trygghet Protokoll Sammanträdesprotokoll Sida 1 (12) Plats och tid Stadshuset, klockan 14.00 Beslutande Cecilia Lind (S) Henrik Wöhlecke

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-12-10 Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-12-10 Folkhälsorådet 1/2 Festvåning 4:anhuset, 2013-12-10 kl 09:00-11.45 50-66 Beslutande Anna-Karin Skatt (S) Peter Friberg (M) Astrid Bengtsson (S) Lennart Rehn (S) Berit Sörman (S) Bengt Karlsson (S) Per-Erik Thurén (S)

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Skolmiljö, mobbning och hälsa

Skolmiljö, mobbning och hälsa Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland 1988-211 Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Polisen Fyrbodal 20140924 Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Handlingsplan Detta dokument innehåller Uddevalla kommuns och Polisområde Fyrbodals gemensamma handlingsplan.

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...

Läs mer

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2014

Övergångar från gymnasium till högskola 2014 FS 15:5 15-11- FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 14 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Riktlinjer - Sociala bostäder

Riktlinjer - Sociala bostäder TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/122-IFN-004 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Riktlinjer

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Temo-enkäten Registerstatistik Provköpsstudier Styrgruppsenkäten System för lokal uppföljning Krogen : Inköpsförsök ungdomar, andel som

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Vad tycker du om din hemtjänst?

Vad tycker du om din hemtjänst? UEnr Hösten 2012 Vad tycker du om din hemtjänst? Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten genomför Statistiska centralbyrån (SCB) denna undersökning

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(10) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer