Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret."

Transkript

1 Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad

2 2

3 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i samhället är en mycket viktig fråga för vår demokrati. Den svenska ungdomspolitiken eftersträvar en helhetssyn på ungdomars situation och villkor i samhället. En helhetssyn på ungdomars villkor kan med fördel nås genom en sektorsövergripande och kunskapsbaserad ungdomspolitik. Denna rapport är en del av Malmö stads deltagande i LUPP-projektet (Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken). Projektet är ett pilotprojekt och genomförs i samarbete med Ungdomsstyrelsen och åtta andra kommuner i Sverige. För att arbeta med en kunskapsbaserad ungdomspolitik behöver ungdomars villkor och situation i samhället studeras och synliggöras. Denna rapport är ett resultat av en enkätundersökning som genomförts bland Malmös ungdomar under hösten 2002 och tidiga våren Syftet med rapporten och enkätundersökningen är att ge en bild av hur villkoren för unga i Malmö ser ut vad gäller områdena politik, inflytande, skola, fritid och framtid. Tanken med enkätundersökningen är, inom ramen för LUPP-projektet, att resultaten skall kunna användas av kommunen som ett underlag i diskussionerna om hur Malmö vill arbeta vidare med den sektorsövergripande ungdomspolitiken. Rapporten fokuserar speciellt på ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet inom ovanstående områden. Ett stort tack riktas till Malmö högskola och professor Annelis Jönsson vid Lärarutbildningen som på uppdrag av Malmö stad har stått för den statistiska bearbetningen och den statistiska analysen av enkätsvaren. Ett stort tack riktas också till Ungdomsstyrelsen och de övriga LUPP-kommunerna för ett gott samarbete under projektets gång. De som framförallt har möjliggjort denna rapport är alla de ungdomar, i grundskolans skolår åtta och gymnasieskolans årskurs två, som har deltagit i undersökningen samt alla de lärare och rektorer som har varit mycket hjälpsamma i arbetet med att genomföra enkätundersökningen. Ett särskilt stort tack till er alla! Malmö Sólveig Bjarnadóttir Projektsekreterare Ungdomsdemokrati Stadskontoret Malmö stad 3

4 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 7 Ungdomstiden 7 Ungdomars underrepresentation ett demokratiproblem 7 Ungdomspolitik i Sverige 8 LUPP-projektet 9 Författarens roll 10 Syftet med rapporten 10 Enkätundersökningen i Malmö 10 Undersökningsgruppen 11 Enkäten till ungdomar utanför skolan 13 Den statistiska analysen begreppsdefinitioner 13 Statistiska bearbetningar 14 Fortsatt framställning Politik och inflytande 16 Intresset för politik och samhällsfrågor 16 Att påverka i kommunala frågor 17 Vill ungdomarna vara med och påverka? 17 Vilka möjligheter att påverka anser ungdomarna att de har? 18 Sambandet mellan viljan och möjligheterna 19 Vart vänder ungdomarna sig för att påverka? 20 Kommentarer 20 Ungdomars möten med beslutsfattare, är det viktigt? 21 Kommentarer 22 Hur mycket har ungdomarna lärt sig i skolan om hur de kan påverka? 23 Kommentarer 24 Vilka samhällsfrågor är viktigast? 24 Kommentarer 28 Politisk aktivitet 28 Medlemskap i föreningar som arbetar med politik eller samhällsfrågor 30 Sammanfattning Politik och inflytande 31 Intresse, vilja och möjligheter 31 Vad vill man påverka vad är viktigt att satsa på? 32 Politisk aktivitet Skolan 34 Elevinflytande 34 Arbetsmiljön i skolan 37 Allmänna frågor om skolan 37 Den psykosociala arbetsmiljön i skolan 38 Kommentarer 39 Sammanfattning Skolan 40 Elevinflytande 40 Den psykosociala arbetsmiljön Fritiden 42 Hur mycket fritid har ungdomarna? 42 5

6 Vad gör ungdomarna på fritiden? 43 Hur ofta ägnar sig ungdomarna åt olika fritidsaktiviteter? 44 Medlemskap i föreningar med fritidsaktiviteter 45 Sammanfattning Fritiden 47 Hur mycket fritid anser ungdomarna att de har och vad gör de på fritiden? 47 Föreningsmedlemskap Framtiden 49 Vad vill ungdomarna helst göra efter grundskolan respektive Gymnasieskolan? 49 Grundskolan 49 Gymnasieskolan 49 Planerad utbildningsnivå vid trettio? 51 Traditionella yrkesval 52 Kommer ungdomarna att stanna i Malmö? 53 Var vill ungdomarna helst bo och var tror de att de kommer att bo när de är trettio? 53 Sammanfattning Framtiden 54 Vad vill ungdomarna helst göra efter grundskolan och gymnasieskolan? 54 Vilken utbildningsnivå vill man ha och vad vill man jobba med vid trettio? 54 Var vill man bo? Slutdiskussion 56 Rapportens resultat 56 Det fortsatta ungdomspolitiska arbetet i Malmö stad 57 Författarens förslag till fortsättning 58 Referenser 61 Appendix 1 - Diagram- och tabellförteckning 62 Appendix 2 - De 32 nationella ungdomspolitiska delmålen. 64 Appendix 3 - Enkäten för ungdomar år. Appendix 4 - Enkäten för ungdomar år. 6

7 1. INLEDNING Ungdomstiden Ungdomar och ungdomstiden är ofta föremål för en livlig diskussion och ungdomars vardag och levnadsvillkor förändras ständigt. Utbildningstiden har förlängts och unga människors inträde på arbetsmarknaden har fördröjts kraftigt. Unga människor bildar familj betydligt senare idag än för bara ett par decennier sedan. Ungdomstiden kan ses ur olika perspektiv och det är mycket svårt att säga bestämt när den påbörjas och avslutas. När är man inte barn längre och när är man vuxen? Svaren på dessa frågor kan variera kraftigt, beroende på vem som uttalar sig, vilken fråga det gäller och under vilka omständigheter. Det är också väldigt individuellt när man börjar betrakta sig själv som vuxen och inte som ungdom längre. I en studie gjord av Ungdomsstyrelsen, presenterad i skriften Ny tid Nya tankar (1998) ungdomars värderingar och framtidstro, instämmer tre fjärdedelar av de unga som deltagit i studien att man är vuxen när man tar ansvar för egna beslut. (Ungdomsstyrelsens utredningar nr 10, Ny tid nya tankar, s 10). Ungdomar är inte någon homogen grupp i samhället där alla individer är likadana. Ungdomar är precis som vuxna och barn - olika. De har olika ursprung, olika intressen, olika kön, olika levnadsvillkor, socioekonomiskt, kulturellt o s v. I regeringens proposition På Ungdomars villkor ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro betonas det att det är avgörande hur dagens samhälle ger ungdomar möjligheter till påverkan och inflytande. Detta för att det är gemensamt för alla ungdomar att de skall ta över det samhälle som äldre generationer lämnar efter sig. (Regeringens proposition 1998/99:115, s. 11). Ungdomsforskningen definierar ungdom utifrån tre olika perspektiv nämligen ungdom som en livsfas, en social kategori och som en generation. I rapporten Svensk ungdomspolitik en underlagsrapport inför en bedömning inom Europarådet beskrevs dessa tre perspektiv på följande sätt: I de fall man utgår ifrån ungdomstiden som en avgränsad och övergående livsfas ligger det nära till hands att se uppgiften att förbereda ungdomar för deras inträde i vuxenlivet som den viktigaste inom ungdomspolitiken. Om man istället utgår från ungdom som en social kategori framstår det som viktigare att se till de sociala villkor som gäller under själva ungdomstiden. Därtill är det möjligt att se till ungdom som en generation, så att man ser till relationen mellan olika generationer exempelvis när det gäller ekonomiskt och politiskt inflytande. (Ungdomsstyrelsens utredningar nr 14, Svensk ungdomspolitik en underlagsrapport inför en bedömning inom Europarådet, s. 264). Ungdomars underrepresentation - ett demokratiproblem Ungdomstiden ses ofta ur ett problemorienterat perspektiv. I många diskussioner framhålls ungdomar som en grupp människor som inte är intresserade av de traditionella formerna för engagemang i samhället, d v s de politiska partierna och den representativa demokratin. Ungdomars engagemang i alternativa politiska rörelser framhålls ibland som problematiskt och som ett hot mot den representativa demokratin. Den svenska ungdomspolitiken har som mål att se ungdomar som en mänsklig och kulturell resurs, där ungas kunskaper och erfarenheter tas tillvara. En strävan är att öka unga människors representation i beslutsfattande 7

8 organ och på så vis öka unga människors inflytande i samhället. Ungas underrepresentation är ett demokratiproblem eftersom ungas perspektiv, kunskaper och erfarenheter ej tas tillvara. Ungdomars inflytande i samhället är också en mycket debatterad fråga och på många håll pågår det arbete med ungdomsråd och andra ungdomsinflytandeforum för att främja ungdomars inflytande i den lokala politiken. I Ungdomsstyrelsens rapport, Ung 2003, framhålls det dock att fokus bör ligga på att främja ungdomars inflytande i den representativa demokratin. Valdeltagandet bland förstagångsväljare har under den senaste tioårsperioden minskat. Förstagångsväljarnas valdeltagande har minskat med nästan 4 procentenheter från valet 1998 jämfört med valet 2002 (från 74 % i valet 1998 till 70,3 % i valet 2002). Andelen unga i statliga nämnder och styrelser samt kommunala beslutsfattande organ är också väldigt lågt (Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:6, Ung 2003, s 34-36). Ungdomspolitik i Sverige Sveriges nationella ungdomspolitik utgår ifrån regeringens proposition På ungdomars villkor ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro (1998/99:115). I propositionen, som fastställdes av riksdagen i december 1999, föreslår regeringen ett system för målstyrning, uppföljning och analys av ungdomspolitiken. Styrsystemet består av tre delar; mål, delmål och goda exempel. Ungdomspolitiken ska också bedrivas sektorsövergripande och utgå ifrån ett helhetsperspektiv på ungdomars situation och levnadsvillkor. Det är väldigt viktigt att den sektorsövergripande ungdomspolitiken baseras på kunskap om ungdomars situation och på kunskap om hur olika insatser påverkar ungdomars liv (Enkätundersökningen i LUPPprojektet, s. 1). Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som har som uppgift att bevaka ungdomars intressen och levnadsvillkor i samhället. Ungdomsstyrelsen har av riksdagen fått i uppdrag att följa upp de ungdomspolitiska målen. Det är tre övergripande mål som gäller för den nationella ungdomspolitiken. Utöver dessa övergripande mål finns det 32 delmål som är kopplade till huvudmålen (delmålen redovisas i appendix 2). Målen är styrande för staten och tanken är att de ska kunna fungera som vägledande även för kommunernas ungdomspolitiska arbete. De övergripande målen är: 1) Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. 2) Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet. 3) Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs. (Regeringens proposition 1998/99:115, s. 30). Det första målet syftar framförallt på självständighet i förhållande till arbete, bostad och egen ekonomi. Ungdomspolitiken bör underlätta för ungdomar att etablera sig på dessa arenor. Inflytandemålet, det andra målet, handlar om att ungdomar skall ha ett verkligt inflytande över sin vardag men även att ungdomar skall ha möjlighet att påverka den generella samhällsutvecklingen. Det tredje målet handlar om att samhället skall bli bättre på att ta tillvara unga människors kompetens och stimulera aktivt engagemang inom olika områden. Detta leder till ökad delaktighet för unga människor i samhället. (ibid.). I denna rapport kommer det andra målet, d v s inflytandemålet, att stå i fokus. Att studera de övriga två ungdomspolitiska målen, självständighetsmålet och resursmålet, är också mycket angeläget men ryms ej i denna rapport. Ett verkligt inflytande är en förutsättning för att individen skall kunna leva ett självständigt liv. Hur kan en individ vara självständig utan ett verkligt inflytande över sin vardag och sitt liv och utan att kunna påverka 8

9 samhällsutvecklingen? För att resursmålet skall kunna uppfyllas krävs också ungas inflytande och delaktighet. Hur skall ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande kunna tas tillvara om ungdomarna inte har ett direkt inflytande och är aktivt delaktiga? Dessa frågor kommer ej att besvaras i denna rapport men de lyfter väl fram tanken om att det på många sätt är primärt att studera hur ungdomars villkor ser ut vad gäller inflytande och delaktighet. LUPP-projektet Ungdomsstyrelsen har, förutom att följa upp och samordna den nationella ungdomspolitiken, också som uppdrag att stödja Sveriges kommuner i det ungdomspolitiska arbetet samt stödja kommunerna i att finna metoder för den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken. Det var utifrån detta uppdrag som Ungdomsstyrelsen våren 2001 erbjöd samtliga av Sveriges kommuner att anmäla intresse av att delta i LUPP-projektet. Förkortningen LUPP står för Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken. LUPP-projektets främsta syfte är att utveckla metoder för en kunskapsbaserad och sektorsövergripande ungdomspolitik. Nio kommuner valdes ut av Ungdomsstyrelsen för att delta i projektet. De deltagande kommunerna är: Malmö, Båstad, Växjö, Huddinge, Lycksele, Kristinehamn, Haparanda, Västerås och Motala. Kommunerna är geografiskt spridda, är olika stora och har olika erfarenheter av ungdomspolitiskt arbete. Malmö är den största kommunen som deltar i projektet. Meningen är att erfarenheterna av projektet skall sprida sig till övriga kommuner i Sverige. En förutsättning för deltagande i projektet var ett politiskt beslut om att arbeta sektorsövergripande med ungdomspolitiken i kommunen samt ett beslut om att utveckla ett ungdomspolitiskt strategidokument (Ungdomsstyrelsen, Förslag till system för uppföljning av ungdomspolitiken på kommunal nivå, s. 10). Ungdomsstyrelsens förslag till metod för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken ser ut på följande sätt: 1. Politiskt initiativ. Att det finns en politisk vilja i kommunen att arbeta strategiskt med uppföljning av den sektorsövergripande ungdomspolitiken. Att ta beslut om deltagande i LUPP-projektet är ett exempel på sådant politiskt initiativ. 2. Lägesbeskrivning som utgör en kartläggning av ungdomars villkor och situation i kommunen. Lägesbeskrivningen redovisas i en lägesrapport. Inom LUPP-projektet genomförs kartläggningen genom en enkätundersökning till kommunens ungdomar. 3. Utveckling av politisk strategi. Lägesrapporten av ungdomars situation används som underlag i utvecklingen av mål och medel för den kommunala ungdomspolitiken. Det är viktigt att strategin fastställs i ett dokument. 4. Genomförande av politisk strategi. I detta steg implementeras de politiska besluten och strategin i den kommunala verksamheten. Att utarbeta och följa upp en handlingsplan är viktigt samt att engagera kommunens unga i detta arbete. 5. Uppföljning av strategi. Det är väldigt viktigt att följa upp det ungdomspolitiska arbete som har gjorts i kommunen för att se vilka effekter det har haft för kommunens ungdomar. Uppföljningsarbetet bör planeras redan i utformandet av strategin och handlingsplanen. Det är centralt att det finns mätbara mål. 9

10 Denna rapport är resultatet av steg två i Ungdomsstyrelsens förslag till uppföljning av den lokala ungdomspolitiken. LUPP-projektet har pågått sedan hösten 2001 och avslutas hösten Förhoppningen har varit att steg två, enkätundersökningen och lägesbeskrivningen, samt steg tre, politisk strategi, skall kunna genomföras under denna period. Grundtanken för det fortsatta arbetet är att de deltagande kommunerna sedan kan arbeta självständigt, med stöd från Ungdomsstyrelsen, med genomförande och uppföljning av den sektorsövergripande ungdomspolitiken i kommunen. Författarens roll Författaren, Sólveig Bjarnadóttir, är projektanställd av stadskontoret i Malmö stad för att arbeta med LUPP-projektet och frågor som rör ungdomars inflytande i Malmö stad. Författaren är den som har arbetat med genomförandet av enkätundersökningen, allt från förberedelser (som att göra urval, bestämma antalet frågor, ta kontakt med skolor etc.) till att skriva denna rapport. Författaren var också med vid själva enkättillfället i ett stort antal skolklasser, framförallt i grundskolan. Eftersom författarens uppdrag har varit att arbeta med LUPP-projektet och särskilt fokusera på ungdomars möjlighet till inflytande i den lokala politiken har också frågan om inflytande varit i fokus i denna rapport. Några givna ramar för hur enkätundersökningen skulle presenteras har ej funnits. Författaren har skrivit rapporten, gjort tolkningar av enkätresultaten och till sist kommit med förslag för det fortsatta ungdomspolitiska arbetet i Malmö stad. Annelis Jönsson professor på Lärarutbildningen vid Malmö högskola har på uppdrag av Malmö stad gjort de statistiska bearbetningarna och den statistiska analysen av enkätsvaren. Viss handledning till författaren har även ingått i uppdraget. Syftet med rapporten Syftet med rapporten och enkätundersökningen är att ge en bild av hur villkoren för unga i Malmö ser ut vad gäller områdena politik, inflytande, skola, fritid och framtid utifrån de bestämda frågor som enkäten omfattar. Detta är en deskriptiv lägesbeskrivning. Tanken med enkätundersökningen är, inom ramen för LUPP-projektet, att resultaten kan användas av kommunen som ett underlag i diskussionerna om hur Malmö stad vill arbeta vidare med den sektorsövergripande ungdomspolitiken. Denna rapport fokuserar speciellt på ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet inom ovanstående områden. Hur ser Malmös ungdomar på sina egna möjligheter till inflytande i förhållande till det nationella ungdomspolitiska målet om ungdomars möjlighet till ett verkligt inflytande och delaktighet? Enkätundersökningen i Malmö Malmö stad genomförde under hösten (med början i oktober) 2002 och början av våren 2003 enkätundersökningen inom ramen för LUPP-projektet. Enkäten är utformad av Ungdomsstyrelsen och bygger på olika moduler som kan beskrivas som särskilda områden. Alla kommunerna skulle genomföra grundmodulen (benämnd bakgrund) som består av olika 10

11 bakgrundsfrågor såsom födelseår, kön, föräldrars utbildningsnivå, etnisk bakgrund o s v. Utöver denna grundmodul fanns det åtta olika moduler som varje kommun fritt fick bestämma vilken som skulle användas. Dessa moduler var; fritid, skola, politik/inflytande, kompisar/familj, hälsa, trygghet, arbete samt framtid. Sammanlagt omfattade enkäten med alla modulerna 78 frågor för ungdomar i åldern år och 87 frågor för ungdomar i åldern år. För att enkäten i Malmö inte skulle bli för stor och omfattande och för att bättre kunna fokusera på de frågor som berör ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet användes fem av enkätens nio moduler. Modulerna kompisar/familj, hälsa, trygghet och arbete valdes bort med anledning av att dessa moduler inte innefattade frågor som direkt berörde ungdomars inflytande. Att studera ungdomars relationer till kompisar och familj, hälsa, trygghet samt arbete är också väldigt angeläget och denna rapport utesluter inte att dessa faktorer kan ha inverkan på ungdomars villkor för inflytande och delaktighet. Malmö stad har tidigare, under hösten 2000, genomfört en omfattande enkätundersökning om elevers hälsa (Malmö stad, stadskontoret. Slutrapport , Malmöelevers förhållningssätt till vissa riskbeteenden). Det framkom i diskussioner med Ungdomsstyrelsen, efter att de övriga kommunerna som är delaktiga i LUPP-projektet genomfört enkätundersökningen med alla modulerna, att det var att föredra att välja ett antal moduler istället för att genomföra hela enkäten. Dels upplevdes det som för många frågor för ungdomarna att svara på och dels att det blev för stort material att bearbeta och presentera. Det totala antalet frågor i LUPP-enkäten som ungdomarna i Malmö besvarade var för grundskolans skolår åtta 50 frågor och för gymnasiets årskurs två 59 frågor (enkäterna finns presenterade i appendix 3 och 4). Eleverna besvarade enkäten under en lektion om minuter. Undersökningsgruppen Urvalet till enkätundersökningen gjordes slumpmässigt och utifrån antalet klasser i Malmös skolor. Var femte klass i grundskolans skolår åtta och gymnasiets årskurs två blev slumpmässigt utvald. Urvalet bestod av sammanlagt 24 klasser eller 556 elever i grundskolans skolår åtta samt 29 klasser eller 593 elever i gymnasiets årskurs två. Sammanlagt har 499 elever i grundskolans skolår åtta och 496 elever i gymnasiets årskurs två besvarat enkäten. Svarsfrekvensen är 90 % för grundskoleleverna och 84 % för gymnasieeleverna. De allra flesta eleverna i skolår åtta är födda 1988 (36 personer är födda 1989 och 16 personer är födda 1987). Eleverna i gymnasiets årskurs två är födda allt ifrån 1981 till De flesta (366 personer) är födda år 1985 men ett stort antal är också födda 1984 (90 personer). 11

12 I tabell 1.1 ges en sammanfattande beskrivning av undersökningsgruppen. Totalt har sammanlagt 995 elever besvarat enkäten. Tabell 1.1 Undersökningsgruppen Grundskolan Gymnasieskolan Antal % Antal % Kön Killar Tjejer Etnisk bakgrund Född i Sverige Född i Europa Född utanför Europa Moderns utbildning Avslutade ej grundskola Grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial - Yrkesutbildning Universitet/högskola Vet ej Annat Faderns utbildning Avslutade ej grundskolan Grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial- Yrkesutbildning Universitet/högskola Vet ej Annat För att relatera undersökningsgruppen till Malmös befolkningsstatistik ges här information om unga i ålder år samt hur utbildningsnivån generellt ser ut bland Malmöborna (uppgifterna är hämtade från Malmö stad, Stadskontoret, avdelningen Strategisk utveckling). Antalet ungdomar i åldern år, bosatta i Malmö, var den 1:a januari 2003 sammanlagt personer (8803 killar och 8401 tjejer). Av dessa är personer födda i Sverige (74 %) personer är födda i något annat land i Europa (12 %) och 2515 personer är födda i något land utanför Europa (15 %). Undersökningsgruppen speglar således ungdomar i åldern väl utifrån denna statistik. Utbildningsnivån i Malmö för befolkningen i åldern år var den 31/ följande: Förgymnasial 18 %, gymnasial 45 %, eftergymnasial 32 %, uppgift saknas 5 %. 12

13 Enkäten till ungdomar utanför skolan. För att undersökningen skulle omfatta även de ungdomar som står utanför skolan, som antingen är arbetslösa, praktiserar eller är hemmavarande, skickades enkäter hem till de personer som är födda 1985 och som inte går i skolan. Enligt uppgifter från Utbildningsförvaltningen i Malmö stad i januari 2003 var det 115 personer födda 1985 som ej gick i skolan. Postenkäter skickades till samtliga 115 personer. 10 enkäter återkom på grund av okänd adress. Inga svar inkom från de övriga 105 personerna trots att en påminnelse skickades till samtliga en vecka senare. Att inga svar hade inkommit trots en påminnelse visar ett tydligt tecken på att en annan metod än postenkäter behövs för att nå de ungdomar som inte går i skolan, vilket inte har kunnat genomföras inom ramen för denna undersökning. Den statistiska analysen begreppsdefinitioner. I denna undersökning har de tre bakgrundsvariablerna; kön, föräldrarnas utbildningsnivå och etnisk bakgrund använts i den statistiska analysen. Anledningen till att dessa bakgrundsvariabler har valts är att det är intressant att studera ifall upplevelsen av inflytande, politiskt intresse och villkor i skolan samt fritid och framtid skiljer sig åt mellan ungdomar i Malmö. Upplever och bedömer man sina villkor på olika sätt beroende av kön, var man är född samt vilken utbildningsnivå föräldrarna har? Det är dock viktigt att påpeka att det inte går att generalisera och påstå att en individ svarat på ett visst sätt endast utifrån det faktum att personen är tjej eller kille eller på grund av att personen är född i Sverige eller någon annanstans etc. Det finns en mängd olika faktorer som kan spela roll avseende hur man som enskild individ svarar på olika frågor, till exempel socioekonomiska, kulturella, ålder, kön, personliga intressen etc. Variablerna kön och etnisk bakgrund samt föräldrars utbildningsnivå kan betraktas som stora variabler och har använts för att denna rapport skall kunna användas så generellt som möjligt och visa hur det ser ut i Malmö stad som helhet. Nedan definieras viktiga begrepp: Med kön menas här att personen är antingen kille eller tjej. Detta är också de uttryck som kommer att användas i rapporten. Med föräldrars utbildningsnivå avses här den högsta avslutade utbildningen. Denna variabel har valts för att se om det finns någon skillnad mellan elevernas svar utifrån socialgruppstillhörighet där utbildningsnivån är en viktig faktor. Med låg utbildningsnivå avses här högst gymnasieutbildning. Med hög utbildningsnivå avses eftergymnasial utbildning som universitet eller högskola samt yrkesinriktad eftergymnasial utbildning. Väldigt många bland ungdomarna, framförallt grundskoleeleverna, har uppgett att de inte vet vad deras föräldrar har för högsta utbildning. Resultaten om vilken inverkan föräldrarnas utbildningsnivå har i de olika frågorna bör därför tolkas med försiktighet. Omkring hälften av grundskoleeleverna har svarat att de ej vet vad deras föräldrar har för utbildning vilket kan betraktas som mycket anmärkningsvärt. Vad detta beror på kan ej besvaras här men det är angeläget att notera att så många inte vet. Betydligt färre gymnasieelever, omkring 20 %, har svarat att de inte vet vad deras föräldrar har för utbildning. Med etnisk bakgrund menas i denna undersökning att personen är född i Sverige eller född utomlands. Hänsyn till var föräldrarna är födda har inte tagits i denna undersökning. 13

14 Statistiska bearbetningar Enkätsvaren har matats in manuellt och bearbetats i statistikprogrammet SPSS. De statistiska bearbetningarna har i huvudsak genomförts med hjälp av variansanalys och Chi 2 -analys 1. Analyserna innebär i korthet jämförelser av olika undergrupper för att se i vilken utsträckning grupperna skiljer sig åt. I tabellerna redovisas i vissa fall procentsatser och i vissa fall medelvärden. När det föreligger signifikanta skillnader med hänsyn till någon av de tre bakgrundsvariablerna anges detta antingen i texten eller i tabellerna med en till tre stjärnor. Antalet stjärnor motsvarar signifikansnivån som innebär att det finns tydligare skillnader ju fler stjärnor som presenteras (till exempel p=.*** betyder mycket tydlig skillnad = hög statistisk signifikans). 1 För ytterligare information om vad Chi-två analys och variansanalys innebär hänvisas till boken Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa metoder, av Holme och Solvang (1997). 14

15 Fortsatt framställning Kapitel två behandlar hur ungdomarna har svarat på de frågor som berör politik och inflytande. Här studeras ungdomarnas intresse för politik och samhällsfrågor samt hur mycket ungdomarna vill vara med och påverka i kommunala frågor. Även ungdomarnas bedömning av sina egna möjligheter att påverka belyses. Vart ungdomarna vänder sig för att påverka i kommunen, hur mycket de bedömer att de har lärt sig i skolan för att påverka samt olika frågor kring möten mellan ungdomar och beslutsfattare redovisas också i detta kapitel. I kapitel två redovisas även vilka samhällsfrågor ungdomarna tycker är viktigast att satsa på, hur den politiska handlingsbenägenheten ser ut samt medlemskap i föreningar som arbetar med politik eller samhällsfrågor. Kapitel tre behandlar ungdomarnas svar på frågor som berör skolan utifrån två teman, nämligen elevinflytande och arbetsmiljö. Hur mycket eleverna vill vara med och bestämma om i skolan samt hur mycket de bedömer att de kan vara med och bestämma om i skolan belyses i detta kapitel. Allmänna frågor om skolan samt specifika frågor kring den psykosociala arbetsmiljön belyses. Kapitel fyra behandlar de frågor som berör ungdomarnas fritid. Här redovisas hur mycket fritid ungdomarna anser att de har samt vad de helst gör på sin fritid och hur ofta de ägnar sig åt olika fritidssysselsättningar. Medlemskap i föreningar med fritidsaktiviteter och hur mycket ungdomarna bedömer att de varit med och påverkat dessa verksamheter belyses i detta kapitel. Kapitel fem belyser ungdomarnas svar vad gäller framtiden. Vad vill ungdomarna göra efter avslutad grundskola respektive gymnasieskola? Vilken utbildning vill de ha genomgått när de är trettio år? Kommer ungdomarna flytta från kommunen och var vill de helst bo? Kapitel sex består av slutdiskussion där rapportens resultat diskuteras samt förslag på hur det ungdomspolitiska arbetet i Malmö stad kan fortsätta. 15

16 2. POLITIK OCH INFLYTANDE I detta kapitel redovisas hur ungdomarna som deltagit i denna undersökning har svarat på olika frågor kring politik och inflytande. Hur intresserade är ungdomarna av politik och samhällsfrågor? Vill de vara med och påverka i kommunala frågor och hur stora möjligheter upplever de att de har? Vilka politiska områden är viktigast att satsa på? Hur ser ungdomarnas politiska handlingsbenägenhet ut? Dessa frågor och några till kommer att belysas. Intresset för politik och samhällsfrågor På frågan om hur intresserad man är av politik svarade majoriteten av ungdomarna i både grundskolans skolår åtta (70 %) och i gymnasiets årskurs två (65 %) att de inte är särskilt intresserade eller inte alls intresserade. Det är fler gymnasieelever än grundskoleelever som uppger att de inte alls är intresserade av politik samtidigt som fler uppger att de är mycket intresserade. Det politiska intresset är generellt sett lägre hos unga än hos äldre (SOU 1997:71, Politik för unga, s. 73). Det kan tänkas bero på att intresset tenderar att öka när människor har etablerat sig i arbetslivet, familjelivet och på andra arenor som tillhör vuxenlivet. Då kan känslan av delaktighet i samhället vara större. Tabell 2.1 Hur intresserad är du av politik? (Procent). Grundskolan Gymnasieskolan (%) (%) Mycket intresserad 5 10 Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Intresset för politik bland eleverna i grundskolan skiljer sig varken med hänsyn till kön, etnisk bakgrund eller föräldrarnas utbildningsnivå. Bland gymnasieeleverna finns det däremot signifikanta könsskillnader (p=**). Killarna i gymnasiets årskurs två uppger ett större politiskt intresse än de jämnåriga tjejerna. Bland gymnasieeleverna förefaller moderns utbildningsnivå även ha betydelse för det politiska intresset (p=**). Elever vars mödrar har högre utbildning visade ett större intresse för politik än elever till lågutbildade mödrar. Någon skillnad med hänsyn till etnisk bakgrund finns ej bland gymnasieeleverna. Det är mycket intressant att i samband med frågan om det politiska intresset även studera hur eleverna har svarat på frågan om hur intresserade de är av samhällsfrågor. I många diskussioner talas det om att begreppet politik har en negativ laddning och att det ofta enbart kopplas till partipolitik medan begreppet samhällsfrågor förfaller ha en mera positiv laddning och som kan röra ett bredare spektra av frågor än vad politiken gör. Det är mycket svårt att 16

17 genom den här typen av undersökningar få reda på vad ungdomarna tolkar in i de olika begreppen. Däremot kan man här se hur intresserade ungdomarna anser sig vara av politik och samhällsfrågor. Tabell 2.2 Hur intresserad är du av samhällsfrågor? (Procent). Grundskolan Gymnasieskolan (%) (%) Mycket intresserad 7 11 Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Intresset för samhällsfrågor bland ungdomarna i både grundskolan och gymnasieskolan är väldigt likartat och skiljer sig inte med hänsyn till kön, etnisk bakgrund eller föräldrarnas utbildningsnivå. Många uppger att de inte är särskilt eller inte alls intresserade av samhällsfrågor (59 % av grundskoleeleverna och 52 av gymnasieeleverna). Killarnas intresse för både politik och samhällsfrågor tenderar att öka något på gymnasiet. 7 % av killarna i grundskolans skolår åtta uppger att de är mycket intresserade av politik jämfört med 13 % i gymnasiets årskurs två. 14 % av killarna i gymnasiets årskurs två svarar att de är mycket intresserade av samhällsfrågor jämfört med 8 % i grundskolans skolår åtta. Det finns ett relativt starkt samband mellan hur ungdomarna har svarat på frågan om intresse för politik och frågan om intresse för samhällsfrågor. Det är dock betydligt färre, i båda åldersgrupperna, som uppger att de inte alls är intresserade av samhällsfrågor jämfört med hur många det är som inte alls är intresserade av politik. Det är också fler ungdomar som har svarat att de är ganska intresserade av samhällsfrågor jämfört med hur många som svarat att de är ganska intresserade av politik. Även om det är svårt att veta vad ungdomarna tolkar i de olika begreppen politik och samhällsfrågor visar resultaten att fler ungdomar är intresserade av samhällsfrågor jämfört med politik. Detta tyder på att politik och samhällsfrågor inte är helt samma sak för ungdomarna, vilket kan tolkas som att man uppfattar samhällsfrågor som något mer positivt och att det berör ett bredare område än vad politiken gör. Att påverka i kommunala frågor Vill ungdomarna vara med och påverka? Majoriteten av ungdomarna i både grundskolans skolår åtta (66 %) och gymnasiets årskurs två (63 %) uppger att de inte vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen. Drygt en tredjedel av ungdomarna i båda åldersgrupperna (30 % av grundskoleeleverna och 35 % av gymnasieeleverna) vill vara med och påverka i kommunala frågor. 17

18 Tabell 2.3 Elevernas svar på frågan vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun?. (Procent). Grundskolan Gymnasieskolan (%) (%) Ja Nej Ej svarat 4 2 Bland gymnasieeleverna finns det inga skillnader i frågan om man vill vara med och påverka eller ej med hänsyn till kön, etnisk bakgrund eller föräldrarnas utbildningsnivå. Däremot finns det vissa skillnader bland grundskoleeleverna med hänsyn till kön och etnisk bakgrund. Det är fler tjejer (58 %) än killar (36 %) i grundskolans skolår åtta som vill vara med och påverka i kommunala frågor. Det är också något fler elever som är födda i Sverige (36%) än elever födda utomlands (26 %) som vill vara med och påverka. Ungdomarna som svarat att de vill vara med och påverka fick i en öppen fråga skriva vilka tre områden de helst vill påverka i kommunen. De tre områden som ungdomarna främst uppgav att de vill vara med och påverka är stads- och samhällsplaneringen/kollektivtrafiken (37 % av grundskoleeleverna och 49 % av gymnasieeleverna), fr itidsfrågor (25% av grundskoleeleverna och 13 % av gymnasieeleverna) och skolfrågor (15% av grundskoleeleverna och 12 % av gymnasieeleverna). De ungdomar som inte vill vara med och påverka i kommunala frågor uppger att det främst beror på att de inte är tillräckligt intresserade (42 % av grundskoleeleverna och 37 % av gymnasisterna). Därefter följer orsaken att man kan för lite om hur man går till väga, vilket drygt en fjärdedel av grundskoleeleverna (28 %) tycker och en femtedel av gymnasieeleverna (20 %). 14 % av eleverna i grundskolans skolår åtta och 20 % av eleverna i gymnasiets årskurs två uppger att de inte vill vara med och påverka i kommunala frågor på grund av att de inte tror att det spelar någon roll. 12 % av grundskoleeleverna och 19 % av gymnasieeleverna uppger att anledningen till att de inte vill vara med och påverka är att de har för lite tid. Vilka möjligheter att påverka anser ungdomarna att de har? En fråga i enkätundersökningen ställdes på följande sätt: Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen?. Närmare en tredjedel av ungdomarna i både gymnasiets årskurs två (28 %) och grundskolans skolår åtta (29 %) uppgav att de inte vet hur stor möjlighet de har vad gäller att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Över hälften av ungdomarna (56 % av grundskoleeleverna och 59 % av gymnasieeleverna) anser att de har mycket små eller ganska små möjligheter att föra fram sina åsikter. Drygt var tionde elev anser sig ha ganska stora eller mycket stora möjligheter (13 % av grundskoleeleverna och 11 % av gymnasieeleverna). 18

19 Diagram 2.1 Grundskoleelevernas svar på frågan om hur stora möjligheter de har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. (Procent) Vet inte Mycket små Ganska små Ganska stora Mycket stora Ej svarat 0 1 Diagram 2.2 Gymnasieelevernas svar på frågan om hur stora möjligheter de har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. (Procent) Vet inte Mycket små Ganska små Ganska stora Mycket stora Ej svarat 0 1 Bland grundskoleeleverna finns det vissa skillnader med hänsyn till hur tjejer och killar bedömer sina möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Det är avsevärt fler tjejer (35 %) än killar (24 %) som uppgett att de inte vet hur deras möjligheter ser ut. Killarna (14 %) tycker i något större utsträckning än flickorna (6 %) att de har ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Några skillnader med hänsyn till etnisk bakgrund eller föräldrarnas utbildningsnivå finns ej. Sambandet mellan viljan och möjligheterna Upplevelsen av hur stora eller små möjligheter man har att påverka i samhället kan tänkas ha inverkan på hur viljan att påverka ser ut. Undersökningen visar att det finns en signifikant skillnad mellan de ungdomar som vill vara med och påverka och de som inte vill vara med och påverka, med hänsyn till hur de bedömer sina möjligheter att påverka. Det är en avsevärt större del bland ungdomarna som inte vill vara med och påverka som inte vet vilka möjligheter de har vad gäller att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Skillnaden finns i båda åldersgrupperna (grundskolan p=**, gymnasieskolan p=***). Detta 19

20 kan tolkas som att okunskapen om vilka möjligheter man har att påverka är större bland dem som inte vill vara med och påverka i kommunala frågor. En tolkning kan vara att okunskapen beror på ointresse, en annan tolkning kan vara att man inte har fått lära sig tillräckligt mycket om de möjligheter som finns. Vart vänder ungdomarna sig för att påverka? Det är många som inte vet vad de har för möjligheter att påverka i kommunen och en stor andel anser att deras möjligheter är mycket begränsade. Drygt hälften av ungdomarna i både grundskolans skolår åtta (55%) och gymnasiets årskurs två (55 %) uppger också att de inte vet vart de ska vända sig för att påverka något i kommunen. Tabell 2.4 Vart vänder du dig för att påverka något i din kommun? (Procent). (Ungdomarna fick möjlighet att kryssa i flera alternativ). Grundskolan Gymnasieskolan (%) (%) Vet inte Politiskt parti/ ungdomsförbund Vill inte påverka 10 9 Personlig kontakt Förening eller organisation 6 10 Tjänstemän eller politiker 6 7 Medierna 6 9 Annat 4 2 Kommentarer Det är av yttersta vikt för det demokratiska samhället att det finns goda möjligheter för medborgarna att påverka samhällsutvecklingen, vilket också skapar bättre förutsättningar för människors delaktighet i det demokratiska samhället. Undersökningen visar att det är väldigt få ungdomar, i både grundskolans skolår åtta och gymnasiets årskurs två, som anser sig ha goda möjligheter till att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Upplevelsen av att inte ha möjligheter att påverka kan skapa en känsla av maktlöshet och utanförskap. Det är också en väldigt stor andel som inte vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen. De flesta svarade att det beror på ointresse. Det kan tolkas som att upplever man inte att det finns några möjligheter till påverkan då brister intresset också. Intresset torde således öka om möjligheterna till påverkan upplevs som goda och man känner sig delaktig. En annan tolkning är att man helt enkelt inte är intresserad av att påverka i 20

21 kommunala frågor. Det kan dock ses som positivt att trots att ungdomarna upplever sina möjligheter till påverkan som små finns det ändå ungdomar som faktiskt vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen (30 % av grundskoleeleverna och 35 % av gymnasieeleverna). Det måste dock lyftas fram att det är väldigt många som inte känner till sina möjligheter samt att drygt hälften uppger att de inte vet vart de kan vända sig för att påverka. Ungdomars möten med beslutsfattare, är det viktigt? Antalet inflytandeforumen för ungdomar har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren, enligt uppgifter från Ungdomsstyrelsen ökade dessa från 102 till 165 under perioden 1998 till 2002 (Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:6, Ung 2003, s 34). Ungdomsstyrelsen definierar ett inflytandeforum för ungdomar som ett forum för dialog mellan ungdomar och beslutsfattare i kommunen. Inflytandeforumen kan benämnas på olika sätt men den allra vanligaste benämningen är ungdomsråd. I Malmö stad finns det idag (2003) ett ungdomsråd i fem av Malmös tio stadsdelar. Det varierar hur länge ungdomsråden har varit aktiva och hur arbetet ser ut. Som längst har ungdomsrådet funnits sedan För att ta reda på om ungdomarna tycker att det är viktigt att möten mellan ungdomar och kommunens beslutsfattare äger rum, samt om de själva skulle vilja delta i sådana möten ställdes följande frågor: Tycker du att det är viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas för att diskutera viktiga frågor? Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen regelbundet för att diskutera viktiga frågor?. Tabell 2.5 Är det viktigt att beslutsfattare i kommunen träffar grupper av ungdomar? (Procent). Grundskolan Gymnasieskolan (%) (%) Ja Nej 8 7 Vet inte Ej svarat 1 0 Tabell 2.6 Skulle du vilja träffa beslutsfattare regelbundet för att diskutera viktiga frågor? (Procent). Grundskolan Gymnasieskolan (%) (%) Ja Nej Vet inte Ej svarat

22 En stor del av ungdomarna tycker att det är viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas för att diskutera viktiga frågor i kommunen (59 % av grundskoleeleverna och 62 % av gymnasieeleverna). Bland gymnasieeleverna finns här en signifikant könsskillnad. Tjejerna anser i högre utsträckning än killarna att det är viktigt att möten mellan beslutsfattare och grupper av ungdomar äger rum (p=***). Någon könsskillnad finns inte bland grundskoleeleverna men däremot finns det en viss skillnad med hänsyn till moderns utbildningsnivå. Elever vars mödrar är högutbildade anser i något högre utsträckning än de elever vars mödrar har lägre utbildning att möten mellan beslutsfattare och ungdomar är viktiga (p=**). En tredjedel av ungdomarna (32 % av grundskoleleverna och 31 % av gymnasisterna) har svarat att de inte vet om det är viktigt att grupper av ungdomar träffar beslutsfattare. Relativt få har svarat att de inte tycker att det är viktigt (8 % av grundskoleeleverna och 7 % av gymnasieeleverna). 24 % av eleverna i grundskolans skolår åtta och 23 % av eleverna i gymnasiets årskurs två skulle själva vilja träffa kommunens beslutsfattare regelbundet för att diskutera viktiga frågor. En större del av ungdomarna uppger att de inte själva vill delta i sådana möten (39 % av grundskoleeleverna och 43 % av gymnasisterna). En stor del av ungdomarna i denna undersökning vet inte om de tycker att det är viktigt att beslutsfattare och ungdomar träffas för att diskutera viktiga frågor. Många vet inte heller om de själva vill vara med på sådana möten regelbundet (36 % av grundskoleeleverna och 33 % av gymnasieeleverna). I undersökningen ställdes även frågan om beslutsfattare i kommunen brukar träffa ungdomar regelbundet för att diskutera viktiga frågor. Endast 6 % av grundskoleeleverna och 4 % av gymnasieeleverna svarade att sådana möten förekommer. Kommentarer I dag finns det ungdomsråd i fem av Malmös tio stadsdelar. När enkätundersökningen genomfördes i 19 av de 24 grundskoleklasserna var rapportens författare närvarande. Eleverna blev informerade om att det finns något som heter ungdomsråd och att det finns till för att stärka ungdomars inflytande i stadsdelspolitiken och att möten mellan ungdomar och beslutsfattare äger rum. I enkätundersökningen blir begreppet beslutsfattare inte definierat. Ungdomarnas svar tyder på att de tycker att det är viktigt att möten mellan beslutsfattare och ungdomar äger rum men de har svårt att se att de själva skulle vilja vara med på sådana möten. Detta kan tolkas som att de inte riktigt vet vad sådana möten skulle gå ut på och hur de skulle fungera, därför kan det tänkas vara svårt att veta om man själv vill vara med eller ej. En annan tolkning kan vara att ungdomarna tycker att det rent allmänt är viktigt att möten äger rum mellan beslutsfattare och ungdomar men man är helt enkelt inte beredd att själv delta. En mängd olika faktorer kan här spela en roll till exempel ointresse, att man har annat att göra som man tycker är viktigare, tidsbrist etc. 22

23 Hur mycket har ungdomarna lärt sig i skolan om hur de kan påverka? Drygt en tredjedel av ungdomarna, både i grundskolan och gymnasiet, vet inte om de har stora eller små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. 55 % av ungdomarna vet inte vart de skall vända sig för att kunna påverka i kommunala frågor. Detta tyder på en bristande kunskap om hur man som medborgare och ung människa kan påverka i samhället. Ett av skolans viktigaste uppgifter är att lära ut såväl praktiska som teoretiska kunskaper om och i demokrati (se vidare i kapitel tre om skolan). Hur mycket anser ungdomarna själva att de har lärt sig om hur de kan påverka samhället? Diagram 2.3 Grundskoleelevernas svar på frågan; hur mycket har du lärt dig i skolan om hur du kan påverka samhället?. (Procent) Mycket Ganska mycket Ganska lite Lite Inget alls Ej svarat 0 1 Diagram 2.4 Gymnasieelevernas svar på frågan; hur mycket har du lärt dig i skolan om hur du kan påverka samhället?. (Procent) Mycket Ganska mycket Ganska lite Lite Inget alls Ej svarat Det finns vissa skillnader mellan hur mycket gymnasieeleverna och grundskoleeleverna bedömer att de har lärt sig i skolan om hur de kan påverka samhället. Grundskoleeleverna (49 %) anser i större utsträckning än gymnasieeleverna (31 %) att de har fått lära sig mycket eller ganska mycket om hur de kan påverka samhället. 58 % av gymnasieeleverna och 41 % av grundskoleeleverna tycker att de har fått lära sig ganska lite eller lite om hur de kan påverka. 23

24 Kommentarer Att gymnasieeleverna i högre utsträckning än grundskoleeleverna anser att de har fått lära sig lite om hur de kan påverka i samhället kan tänkas bero på att kunskapen om hur samhället fungerar, rent allmänt, är större bland gymnasieeleverna. Ökad kunskap leder ofta till större medvetenhet och ökad förmåga till kritiskt tänkande vilket i sin tur kan generera att kraven på hur mycket man faktiskt får lära sig ökar. Det är intressant att fundera vidare på hur det kommer sig att så många grundskoleelever anser att de har lärt sig mycket eller ganska mycket i skolan om hur de kan påverka samhället samtidigt som en stor andel har svarat att de inte vet om de har stora eller små möjligheter till påverkan och att de inte heller vet vart de skall vända sig för att påverka i kommunen. Vilka samhällsfrågor är viktigast? En fråga i enkätundersökningen ställdes på följande sätt Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Hur viktigt tycker du att det är att satsa på följande saker?. Sedan följde 15 olika politiska frågor som ungdomarna fick kryssa i om de anser dem vara viktiga eller ej. Denna fråga är ställd på ett speciellt sätt och förutsätter att den person som svarar ska sätta sig i en annan roll, nämligen politikerrollen. Det blir på det viset svårt att veta om personen har svarat utifrån sig själv eller om personen försökt sätta sig in i vad som skulle vara viktigt om jag vore politiker. Det jag själv tycker behöver således inte helt överensstämma med vad jag tror att jag skulle tycka om jag vore politiker. Både eleverna i grundskolan och gymnasiet tycker att alla de olika frågorna är viktiga att satsa på. Grundskoleeleverna tycker dock att nästan alla frågorna är viktigare att satsa på än vad gymnasieeleverna tycker. Ålder verkar här vara en faktor som gör att man anser de olika samhällsfrågorna vara något mindre viktiga i gymnasiets årskurs två än vad man tycker i grundskolans skolår åtta. Den viktigaste frågan att satsa på är, enligt eleverna i båda åldersgrupperna, att minska kriminaliteten. Tätt därpå följer att minska droganvändningen bland unga, att minska arbetslösheten bland unga samt att arbeta mot främlingsfientlighet och rasism (grundskoleeleverna tycker i betydligt större utsträckning än gymnasieeleverna att den frågan är viktig). Stöd till kulturverksamhet för unga samt stöd till föreningar är det som förefaller vara något mindre viktigt. 24

25 Tabell 2.7 Elevernas svar på frågan om vad de tycker är viktigt att politikerna satsar på i deras kommun (m=medelvärde, Skala 1-5 där 5=mycket viktigt och 1=inte alls viktigt). Grundskolan m Gymnasieskolan m Minska kriminaliteten 4,7 4,6 Minska användningen av droger bland unga 4,6 4,4 Minska arbetslösheten bland unga 4,5 4,5 Arbeta mot främlingsfientlighet och rasism 4,6 4,2 Arbetsmiljön i skolan 4,4 4,3 Miljön 4,4 4,2 Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 4,4 4,1 Bostäder för unga 4,2 4,3 Ställen där ungdomar kan mötas 4,2 4,2 Kollektivtrafiken 4,0 4,1 Djurens rättigheter 4,2 3,8 Idrottsanläggningar 4,1 3,9 Gator, vägar och cykelbanor 4,1 3,9 Stöd till föreningar 3,9 3,8 Stöd till kulturverksamhet för unga 3,8 3,6 Det finns signifikanta könsskillnader med hänsyn till hur viktigt man tycker att det är att satsa på olika samhällsfrågor (se tabell 2.8, s 27). Tjejerna tycker att nästan alla frågorna är viktigare än vad killarna anser dem vara. Att satsa på idrottsanläggningar och stöd till föreningar är det som förefaller vara angelägnare för killarna än för tjejerna. Den största skillnaden mellan könen finns i frågan om lika lön för lika arbete för män och kvinnor där tjejerna anser i väldigt hög utsträckning att frågan är mycket viktig att satsa på. För killarna är de flesta av de övriga frågorna viktigare att satsa på. Könskillnaden är något större bland gymnasisterna än bland grundskoleeleverna. 81 % av tjejerna i grundskolans skolår åtta tycker att frågan om lika lön är mycket viktig att satsa på jämfört med 46 % av killarna. Bland gymnasieeleverna anser 75 % av tjejerna och endast 35 % av killarna att det är mycket viktigt att satsa på lika lön för kvinnor och män för lika arbete. Tjejerna, i båda åldersgrupperna, anser också i väsentligt högre utsträckning än killarna att det 25

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Former för inflytande för ungdomar - Betänkande

Former för inflytande för ungdomar - Betänkande 1 (9) Slutversion Former för inflytande för ungdomar - Betänkande Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till former för inflytande för ungdomar.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG VAD ÄR FÖRSTUDIE: MEDBORGAR Jagvillhabostad.nu erhöll under våren 2010 ekonomiska medel från Allmänna Arvsfondens satsning Vi deltar för att under ett års tid genomföra en förstudie

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Barnkonventionen i praktiken

Barnkonventionen i praktiken Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Att vara ung i Timrå LUPP-undersökning 2005

Att vara ung i Timrå LUPP-undersökning 2005 Att vara ung i Timrå LUPP-undersökning 2005 Elisabet Ljungberg 2006 FÖRORD Först av allt skall ett stort tack riktas till alla ungdomar som deltagit i LUPP undersökningen. Enkätundersökningar kan vara

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Förord. Pia Widegren Utvecklingsledare Motala kommun

Förord. Pia Widegren Utvecklingsledare Motala kommun Förord -Jag vill vara med och bestämma hur kommunen jag lever i ska styras. Så skriver en tjej i gymnasiets årskurs 3 som svar på frågan om vad hon skulle vilja vara med och bestämma om i Motala kommun.

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner

Läs mer

LUPP. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken HUDIKSVALL. Nordanstig. Ljusdal. Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs. Söderhamn. Ockelbo. Sandviken Gävle.

LUPP. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken HUDIKSVALL. Nordanstig. Ljusdal. Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs. Söderhamn. Ockelbo. Sandviken Gävle. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ljusdal Nordanstig HUDIKSVALL LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Hösten 2013 genomfördes en enkät i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet i

Läs mer

Kompetensprogrammet Barn- och ungdomsperspektivet LUPP. Utvecklingsstrateger Carolin Sundberg & Elin Sundgren

Kompetensprogrammet Barn- och ungdomsperspektivet LUPP. Utvecklingsstrateger Carolin Sundberg & Elin Sundgren Kompetensprogrammet Barn- och ungdomsperspektivet LUPP Utvecklingsstrateger Carolin Sundberg & Elin Sundgren 1 1 NYA MÖJLIGHETER Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020 KOMPETENSPROGRAM för

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (6) Datum: 2011-12-20 Information om yrkeshögskolans

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen

Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Vansbro

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk strategi

Barn- och ungdomspolitisk strategi Datum Barn- och ungdomspolitisk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-09-09, 136 Dokumentägare: Förvaltningschef Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Barn- och ungdomspolitisk Dokumentansvarig:

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 2013-11-13 Lars Persson 0431-46 89 50 lars.persson@engelholm.se Policy antagen av Kommunfullmäktige 2006-11-27 174. Reviderad 2013-11-13 Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 Viljeinriktning

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2014

Övergångar från gymnasium till högskola 2014 FS 15:5 15-11- FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 14 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

Kartläggning av målgruppen

Kartläggning av målgruppen Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen 1 Innehåll Antal unga som inte fullföljer gymnasiet... 3 Antal unga inom aktivitetsansvaret... 3 Antal unga som uppbär försörjningsstöd... 3 Antal unga som har timanställning

Läs mer

Ge oss den ljusnande framtiden åter!

Ge oss den ljusnande framtiden åter! Ge oss den ljusnande framtiden åter! 2 (10) 3 (10) I den här rapporten vill jag berätta vad Socialdemokraterna i Västerås vill göra för stadens ungdomar, men också vad det innebär för dem om vi tillsammans

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Stöd till unga politiker

Stöd till unga politiker Stöd till unga politiker Delrapport om att stärka ungas inflytande i de demokratiska processerna Stöd till unga politiker Delrapport om att stärka ungas inflytande i de demokratiska processerna Förord

Läs mer

Ungdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25]

Ungdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Ungdomar i Skåne Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Förord I samverkan med region Skåne genomförde SOM-institutet 2011 en medborgarundersökning. Den var dels en uppföljning av de undersökningar

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

Statens Folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009

Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009 April 2010 20100429 Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009 LUPP-projektet i Växjö kommun Sofie Krantz och Stefan Lundholm Innehållsförteckning 1. Inledning.

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

LUPP. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken GÄVLE. Nordanstig. Ljusdal. Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs. Söderhamn. Ockelbo. Sandviken Gävle.

LUPP. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken GÄVLE. Nordanstig. Ljusdal. Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs. Söderhamn. Ockelbo. Sandviken Gävle. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ljusdal Nordanstig Hudiksvall GÄVLE LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Hösten 2013 genomfördes en enkät i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

Kompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland

Kompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Ärendenr BUN 2015/675 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 24 mars 2016 Barn- och utbildningsnämnden Kompetensförsörjning för att få sökande till

Läs mer

Uppföljning av kunskapsresultat

Uppföljning av kunskapsresultat 2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...

Läs mer

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Sidan 1 av 5 Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Tema: Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Med Stefan Dahlberg, forskare vid Göteborgs universitet

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Skövde

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer