INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER 6 BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN (68 st) 9 ÖVRIGT 147 Högstadieskolornas upptagningsområden karta 148 Alkohol och tobak 149 Behörighet att läsa vidare till nationellt program i gymnasiet 151 Simkunnighet i årskurs Skollunch 154 Tandhälsa 155 Tillgång till grönområden 156 1

2 2

3 VÄLFÄRDSINDIKATORER FÖR DELOMRÅDEN I JÖNKÖPINGS KOMMUN INLEDNING Som ett led i folkhälsoarbetet i har ett antal välfärdsindikatorer tagits fram som mått på välfärden i en. De faktorer som används behandlar bebyggelse- och befolkningssammansättning, utbildningsnivå, sysselsättning och arbetslöshet, inkomster, hälsa, demokrati, socialtjänst, säkerhet och trygghet m m. Välfärdsindikatorerna redovisas för 68 olika delområden i. Områdena omfattar dels stadsområden ungefär motsvarande stadsdelar i de större tätorterna, dels mindre tätorter och landsbygdsområden. Samtliga motsvarar statistikområden på så kallad tresiffernivå. Stadsområdena har delats in i centralt belägna och perifera områden. För varje område görs samtidigt en jämförelse med ens genomsnitt. I sammanställningen redovisas diagram, text och tabeller. Texten innehåller både kommentarer till diagrammen och annan information. Några indikatorer, såsom tandhälsa och användning av alkohol och tobak bland skolelever är inte möjliga att presentera efter lika detaljerad områdesindelning, utan redovisas indelade efter tandvårdsområden och högstadieskolornas upptagningsområden. 3

4 SAMMANFATTNING Delområdena i har delats in i fyra olika typer: centrala stadsområden, perifera stadsområden, mindre tätorter och landsbygdsområden. Som utgångspunkt för indelningen har framför allt använts bebyggelsetyp och befolkningsstruktur. Centrala stadsområden Som centrala stadsområden räknas i detta sammanhang centrumområdena i Jönköping och Huskvarna samt stadsområdena i nära anslutning till Jönköpings centrum. I Jönköpings centrum består bebyggelsen till största delen av flerbostadshus med små lägenheter, där det bor många ungdomar/studenter och även en hel del pensionärer. Andelen ensamstående är mycket hög. Förvärvsfrekvens och disponibel inkomst ligger lägre än genomsnittet, medan däremot utbildningsnivån är mycket hög. Valdeltagandet är ganska lågt. Omflyttningen är hög, eftersom ungdomar tillhör en flyttningsbenägen grupp. Antalet anmälda brott, trafikolyckor och bränder är betydligt större än i övriga delar av en. sberoendet är också ganska högt. Huskvarna Centrum har en något annorlunda struktur och skiljer sig från centrum i Jönköping genom att andelen pensionärer är mycket hög, vilket delvis beror på de servicehus och äldreboende som finns där. Andelen ungdomar/studenter ligger ungefär på ens genomsnitt. Detta innebär i sin tur att utbildningsnivån är ganska låg. Förvärvsfrekvens, disponibel inkomst och valdeltagande följer samma mönster som i Jönköpings centrum, medan ohälsotal, arbetslöshet och socialbidragsberoende ligger högre. Huskvarna Centrum är det område i en som har högst andel ungdomar som har varit i kontakt med socialtjänsten. De stadsområden som ligger i nära anslutning till Jönköpings centrum uppvisar ungefär samma mönster som ovan, men har en något annorlunda befolkningsstruktur. Andelen pensionärer är här betydligt högre, samtidigt som andelen unga fortfarande är ganska hög, särskilt i närheten av högskolorna. Förvärvsfrekvens och disponibel inkomst är relativt låga, arbetslöshet och ohälsotal ligger omkring eller något över ens genomsnitt. Utbildningsnivån är lägre än i centrum. Till centrala stadsområden räknas bl a Jönköping Söder och Liljeholmen. Även Bäckalyckan räknas hit, men här är bebyggelsestrukturen annorlunda, vilket påverkar områdets sammansättning. Perifera stadsområden De perifera stadsområdena har mycket olika karaktär. Bebyggelsen är ofta blandad med både småhus och flerbostadshus, men det finns också områden med nästan enbart småhus alternativt flerbostadshus. De områden som är mest typiska består till övervägande delen av småhus med en större andel familjer än ens genomsnitt. Andelen pensionärer är relativt liten, liksom andelen yngre i åldersgruppen 2-3 år. Förvärvsfrekvensen och den disponibla inkomsten är ganska höga, samtidigt som arbetslösheten och ohälsotalen är låga. Utbildningsnivån ligger oftast under ens genomsnitt. Brott, bränder och trafikolyckor ligger på en låg nivå, 4

5 liksom kontakterna med socialtjänst och missbrukarvård. sberoendet är i allmänhet mycket lågt. Valdeltagandet ligger över genomsnittet. Barnarp-Odensjö, Ljungarums kyrkby och Tokarp är exempel på områden med många familjer. I områden med en äldre befolkning sjunker ofta den disponibla inkomsten och ohälsotalet ökar. Exempel på sådana områden är Ekhagen och Gräshagen. I de s k utsatta områdena dominerar flerbostadsområden med hög arbetslöshet, låg förvärvsfrekvens, låg utbildningsnivå och låga inkomster. Dessa områden har ofta en stor andel utlandsfödda och ett högt ohälsotal, t ex Råslätt och Österängen. Antalet anmälda brott och personer som har varit i kontakt med socialtjänst eller missbrukarvård är betydligt fler än genomsnittet. sberoendet är mycket stort. Valdeltagandet är oftast mycket lågt. Det finns också högstatusområden med hög utbildningsnivå, hög förvärvsfrekvens, låg arbetslöshet, höga inkomster etc, till exempel Skänkeberg och Bymarken. Antalet anmälda brott är ofta relativt stort, vilket troligen beror på att det sker många villainbrott i denna typ av områden. Landsbygdsområden Befolkningen i landsbygdsområdena består oftast av en relativt stor andel familjer och antalet äldre är med några undantag ganska litet. Förvärvsfrekvensen är hög, arbetslösheten låg och omflyttningen mycket liten. Utbildningsnivån är låg och den disponibla inkomsten ligger oftast runt genomsnittet eller något över. Andelen utlandsfödda är låg och andelen ensamstående är också ganska låg. et är ofta lågt, men kan också i vissa fall ligga högre än genomsnittet, särskilt bland männen. Valdeltagandet är i allmänhet högt. Antalet bränder ligger dock ofta över genomsnittet och i vissa områden är även antalet brott relativt stort. Mindre tätorter De mindre tätorterna har delvis samma struktur som landsbygdsområdena. Även här är andelen utlandsfödda låg, liksom andelen hushåll som får socialbidrag. Däremot skiljer de sig från landsbygden på en del andra punkter och det finns också vissa skillnader mellan de olika tätorterna. Tenhult är exempel på en tätort som har många familjer, utbildningsnivå under genomsnittet, hög förvärvsfrekvens, låg arbetslöshet, låg andel ensamstående, lågt ohälsotal och inkomster ungefär som ens genomsnitt. Gränna däremot har en relativt hög andel äldre, genomsnittlig utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, arbetslöshet och inkomster ungefär som genomsnittet och ett ohälsotal något högre än genomsnittet. Omflyttningen är i allmänhet låg i de mindre tätorterna. KÄLLOR Senast tillgängliga statistik från Statistiska Centralbyrån har använts. Statistik har också hämtats från s förvaltningar, polismyndigheten och landstinget. Uppgifterna kommer från åren , i första hand från I några fall gäller uppgifterna längre tidsperioder. 5

6 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER Definitioner och förklaringar hänför sig till delområdesbeskrivningarna. Jämförelser med riket förekommer i de fall som det har gått att få fram motsvarande uppgifter. Befolkningsstruktur I diagrammet över befolkningens åldersstruktur redovisas indelningen i åldersklasser av olika storlek. I den förklarande texten har en jämförelse samtidigt gjorts med befolkningens indelning i femårsklasser, vilket ger möjlighet till en noggrannare redovisning. Utlandsfödda Med utlandsfödda menas invånare som är födda i utlandet. De kallas också 1:a generationens invandrare och kan vara antingen utländska eller svenska medborgare. I var andelen utlandsfödda 1,1% under Riksgenomsnittet var 11,1%. Andelen ensamstående har beräknats efter antalet hushåll som i inkomststatistiken anges som ensamstående män eller kvinnor utan i åldrarna 2 år och äldre. Som ensamstående räknas i detta sammanhang också samboende (ej gifta) utan. Utbildning Utbildningsnivån redovisar andelen av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år som under 1998 har minst förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Det finns i allmänhet också en liten grupp med okänd utbildningsnivå. I Jönköpings har 27% eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar riksgenomsnittet. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är generellt något högre än bland männen, i 29% respektive 25%. Motsvarande siffror för riket är ungefär desamma. Sysselsättning, förvärvsarbetande, förvärvsfrekvens, förvärvsintensitet Diagrammet för sysselsättning redovisar utöver förvärvsarbetande och arbetslösa även grupper som inte står till arbetsmarknadens förfogande, såsom studerande, förtidspensionärer och övriga ej förvärvsarbetande. Med arbetslösa menas i detta sammanhang personer som fått ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd någon gång under året. Det innebär att arbetslösheten mätt på detta sätt blir högre än om man mäter vid en viss tidpunkt (jämför nedan). Sysselsättningen redovisas för 1998 för åldersgruppen år. Andelen förvärvsarbetande blir därigenom lägre än om man anger förvärvsfrekvensen (förvärvsintensiteten) för åldersgruppen 2-64 år, vilket numera är det vanligaste, eftersom de flesta i åldrarna år är studerande. Förvärvsfrekvensen (andelen förvärvsarbetande) i 1998 var 75% i åldersgruppen 2-64 år. Motsvarande siffra för hela riket var 73%. I allmänhet är förvärvsfrekvensen lägre hos kvinnorna än hos männen, i 72% respektive 78% och i riket 71% respektive 75%. 6

7 Öppet arbetslösa och arbetsmarknadsåtgärder Som öppet arbetslösa räknas arbetslösa som står till arbetsmarknadens förfogande och kan ta arbete omgående. Andelen öppet arbetslösa anges i % av den totala befolkningen i åldrarna år uppdelad i olika åldersgrupper. Arbetslösheten anges vid en bestämd tidpunkt, i detta fall den 31 oktober 2. I områden med lågt invånarantal, framför allt landsbygdsområden, redovisas ingen åldersindelning. Den öppna arbetslösheten var 2,8% i och motsvarande siffra för riket var 4,%. Som arbetsmarknadsåtgärder räknas i detta sammanhang arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, starta eget-bidrag och eventuella övriga åtgärder som kan förekomma. Disponibel inkomst Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria ersättningar och bidrag. I sammanställningen redovisas medelinkomsterna för olika kategorier samt genomsnittet för samtliga inkomsttagare. Eftersom antalet kan variera ganska mycket i de olika kategorierna, kan genomsnittet för samtliga bli högre eller lägre än ens genomsnitt, trots att uppgifterna för de enskilda kategorierna visar på motsatsen. Samboende (ej gifta) utan räknas som ensamstående. anges som det genomsnittliga antalet kronor som under 1999 har betalats ut per invånare och månad. I var beloppet knappt 1 kr per person och månad. et ett visst år beräknas genom att för ett område summera invånarnas antal sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning. Därefter divideras antalet dagar med antalet sjukpenningförsäkrade och förtidspensionärer i åldrarna år. I diagrammet redovisas ohälsotalet uppdelat på män, kvinnor och totalt. Generellt är ohälsotalet betydligt högre för kvinnor än för män. Genomsnittet för Jönköpings ligger strax under riksgenomsnittet och var under , dagar jämfört med rikets 43,8. Motsvarande siffror för männen är 36,3 respektive 37, och för kvinnorna 49,8 respektive 51,. Rökning under graviditeten Rökning under graviditeten bygger på Jönköpings läns landstings uppgifter från perioden Aktuellare uppgifter uppdelade på statistikområden finns tyvärr inte. Gravidas rökning har emellertid minskat påtagligt i de senaste åren från 17% i genomsnitt under till 11% Riksgenomsnittet är 13%. Hemtjänst Uppgifterna om hemtjänst har hämtats från socialförvaltningen och redovisar hur stor andel av befolkningen som är 8 år och äldre och som har hemtjänst. Genomsnittet för är knappt 16%, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för hela riket som är 18%. 7

8 Socialtjänst Här redovisas antalet /ungdomar i åldersgruppen -2 år som någon gång under 1999 har varit aktuella inom individ- och familjeomsorgen för utredning/yttrande och/eller insats enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av unga. Dessutom redovisas antalet vuxna i åldrarna år som någon gång under 1999 varit aktuella inom individ- och familjeomsorgens missbrukarvård för utredning/yttrande och/eller insats enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av missbrukare. Båda grupperna redovisas som antal per 1 invånare. Redovisningen per tresifferområde bygger på var personerna är bosatta i januari 21, trots att utredningen/ insatsen genomfördes under Flyttningar som kan ha skett sedan dess är inte registrerade, vilket innebär att det kan finnas mindre avvikelser från de verkliga förhållandena. Valdeltagande i valet 1998 Valdeltagandet anges i procent av antalet valberättigade i ett område. Ofta ingår flera valdistrikt helt eller delvis i ett tresifferområde. I sådana fall har ett genomsnitt räknats fram, där hänsyn har tagits till varje distrikts andel av statistikområdet. I Jönköpings var valdeltagandet 82% i fullmäktigevalet 1998 jämfört med riksgenomsnittet 79%. Bränder Antalet bränder anges per 1 invånare under en 4-årsperiod (juli 1996-juni 2). Alla typer av bränder är inräknade. Trafikolyckor Trafikolyckor anges i antal per 1 invånare under en 5-årsperiod ( ). I statistiken ingår endast polisrapporterade olyckor på ens vägnät. Det innebär att trafikolyckor som sker på läns- och riksvägar samt E4 inte finns med. Någon statistik finns därmed inte för landsbygdsområdena som saknar ala vägar. Brott Brott anges i antal per 1 invånare under 1999 och omfattar polisanmälda brott i det område där brottet begås. Det innebär att antalet brott per invånare blir särskilt stort i de centrala delarna av de större tätorterna. Ett område som A6-Ryhov, där det inte bor många människor men där det finns både ett sjukhus och ett stort affärscentrum, begås många brott. Dessa går naturligtvis inte att redovisa som antal per invånare. Även i industriområdena inträffar en hel del brott. 8

9 BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN 9

10 111 CENTRUM ÖSTER Befolkning andel i olika åldersgrupper Centrum Öster w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Centrum Öster Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Centrum Jönköpings Öster Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Centrum Jönköpings Öster Arbetslöshet år (%) 3,5 3, 2,5 2, Totalt Centrum Jönköpings Öster Sammanfattning Centrum Öster är ett centrumområde med en stor andel ensamstående. Många av dessa är unga, vilket bl a avspeglas i en hög utbildningsnivå. Området avviker i övrigt inte särskilt mycket från ens genomsnitt utom på ett par punkter. Antalet anmälda brott och trafikolyckor ligger betydligt över genomsnittet, vilket är naturligt i ett centrumområde. Befolkning Befolkningen den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är betydligt högre än genomsnittet i åldrarna 2-29 år. Andelen ensamstående är hög och andelen utlandsfödda är något högre än ens genomsnitt. Bebyggelse Centrum Öster omfattar ca 1 9 lägenheter. I området finns nästan enbart flerbostadshus med i första hand 2- och 3-rumslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är betydligt högre än ens genomsnitt. Sysselsättning Sysselsättningsstrukturen motsvarar ungefär ens genomsnitt men med en något större andel studerande. Arbetslöshet Arbetslösheten är lägre än ens genomsnitt. Inkomster Den disponibla inkomsten ligger ungefär på ens genomsnitt för de olika kategorierna. Eftersom andelen ensamstående är hög, blir den disponibla inkomsten för samtliga lägre än genomsnittet. et per månad och person motsvarar ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Centrum Öster omfattar flera valdistrikt. Valdeltagandet som är lägre än genomsnittet, ligger på ungefär samma nivå i samtliga distrikt. 1,5 1,,5, Centrum Öster Totalt år et är totalt sett något lägre än genomsnittet. Det är enbart männens ohälsotal som är lägre, medan kvinnornas är ungefär lika. 1

11 111 CENTRUM ÖSTER Centrum Öster Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 1,9% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 62% 34% 71,5% 75,% 2,4% 2,8% 1,9% 1,8% år 1999: 39,4 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 19% 17% 17,6% 15,9% 76% 82% Familjer med bil 1999: 38% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 2,5 1,3 7,1 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 39,2 1, med utan Centrum Öster med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Centrum Öster Centrum Öster Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 3,1 3,2 2 1 Missbrukarvård år 1999: 1,4 1,1 män kvinnor totalt Centrum Öster i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Centrum Öster Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 11

12 112 LILJEHOLMEN Befolkning andel i olika åldersgrupper Liljeholmen w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) 6 5 Liljeholmen Sammanfattning Liljeholmen är ett relativt centralt beläget område med nästan enbart flerbostadshus. Det bor många unga i området och andelen ensamstående är hög, vilket bl a avspeglas i relativt låg disponibel inkomst. Arbetslösheten och ohälsotalet är ganska höga och det är många ungdomar som har varit i kontakt med socialtjänsten. Valdeltagandet är relativt lågt. I övrigt följer området i stort sett ens genomsnitt. Befolkning Områdets totala befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är betydligt högre än genomsnittet i åldrarna 2-34 år och betydligt lägre i grupperna under 2 år. Andelen ensamstående är hög och andelen utlandsfödda följer ens genomsnitt Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Bebyggelse Liljeholmen omfattar drygt 2 lägenheter. Bebyggelsen består nästan enbart av flerbostadshus med i första hand två- och trerumslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är obetydligt högre än ens genomsnitt. Sysselsättning år 1998 (%) Män Liljeholmen Jönköpings Kvinnor Liljeholmen Jönköpings Arbetslöshet år (%) 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Liljeholmen Jönköpings Liljeholmen år 2-24 år år år Totalt år Sysselsättning Sysselsättningsstrukturen motsvarar ungefär ens genomsnitt med en något högre andel av dels studerande dels förtidspensionerade kvinnor. Arbetslöshet Arbetslösheten är högre än genomsnittet. Inkomster Den disponibla inkomsten är lägre än genomsnittet i samtliga familjekategorier utom för ensamstående utan. et per person och månad är något lägre än ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Liljeholmen består av delar av två valdistrikt. Valdeltagandet som varierar något mellan de två valdistrikten är betydligt lägre än genomsnittet. et är högre än ens genomsnitt, särskilt bland kvinnorna. 12

13 112 LILJEHOLMEN Liljeholmen Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 9,9% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 6% 34% 71,2% 75,% 3,9% 2,8% 1,7% 1,8% år 1999: 53,6 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 22% 17% 22,5% 15,9% 75% 82% Familjer med bil 1999: 43% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv :,8 1,3 1,6 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 1,6 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 6, 3, med utan Liljeholmen med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Liljeholmen Liljeholmen Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Missbrukarvård år 1999: 1,3 1,1 män kvinnor totalt Liljeholmen i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Liljeholmen Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 13

14 114 ROSENLUND Befolkning andel i olika åldersgrupper 1999 Sammanfattning Rosenlund Rosenlund är ett område med en hög andel pensionärer. Även andelarna ensamstående och utlandsfödda är relativt höga. sberoendet är stort och området har en relativt hög arbetslöshet och högt ohälsotal. Antalet anmälda brott är dubbelt så stort som ens genomsnitt w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) 6 Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är betydligt lägre än genomsnittet i åldersgruppen år medan däremot andelen pensionärer är betydligt högre. Andelen ensamstående är ganska hög och även andelen utlandsfödda är högre än genomsnittet Rosenlund Bebyggelse Rosenlund omfattar drygt 1 25 lägenheter. Bebyggelsen består till 7% av flerbostadshus med i första hand två- och trerumslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är obetydligt högre än genomsnittet. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Rosenlund Jönköpings Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Rosenlund Jönköpings Arbetslöshet år (%) 4, 3,5 3, 2,5 2, Rosenlund Totalt Rosenlund Jönköpings Sysselsättning Sysselsättningsstrukturen är ungefär som ens genomsnitt men med en högre andel studerande bland kvinnorna och en lägre bland männen. Förvärvsintensiteten är lägre än genomsnittet. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är något högre än genomsnittet. Inkomster Den disponibla inkomsten är högre än genomsnittet för gifta/sambo med men i övrigt ligger den under ens genomsnitt. et per person och månad är nästan dubbelt så stort som ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Rosenlund består av flera valdistrikt. Valdeltagandet som är under ens genomsnitt är ungefär detsamma i de olika distrikten. 1,5 1,,5, Totalt år et ligger något över genomsnittet för både män och kvinnor. 14

15 114 ROSENLUND Rosenlund Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 13,1% 1,1% Andel ensamstående utan 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 46% 34% 7,4% 75,% 3,4% 2,8%,9% 1,8% år 1999: 49,6 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 19% 17% 1,7% 15,9% 76% 82% Familjer med bil 1999: 48% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1,6 1,3 2,7 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 21, 1, med utan Rosenlund med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Rosenlund Rosenlund Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Personer -2 i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 5,2 3,2 2 1 Missbrukarvård 2- år 1999: 1,4 1,1 män kvinnor totalt Rosenlund i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Rosenlund Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 15

16 115 EKHAGEN Befolkning andel i olika åldersgrupper Ekhagen w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Ekhagen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Ekhagen Jönköpings Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Ekhagen Jönköpings Arbetslöshet år (%) 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Ekhagen Totalt Ekhagen Jönköpings Totalt år Sammanfattning Ekhagen ger intryck av att vara ett relativt stabilt område som inte skiljer sig alltför mycket från ens genomsnitt. Befolkningen har emellertid en låg andel unga och en allt högre andel pensionärer. Detta avspeglas i en låg utbildningsnivå och ett relativt högt ohälsotal. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är lägre än genomsnittet för en i åldrarna upp till 55 år, medan andelen pensionärer är betydligt högre. Bebyggelse I Ekhagen finns ca 2 15 lägenheter, därav 26% i småhus och 74% i flerbostadshus. Större delen är byggda under 196-talet. Trerumslägenheter dominerar i flerbostadshusen. Utbildning Utbildningsnivån är lägre än ens genomsnitt, vilket troligen beror på den höga andelen äldre i området. Sysselsättning Andelen studerande är lägre än ens genomsnitt och andelen förtidspensionerade och övriga utan förvärvsarbete är högre. Förvärvsintensiteten är lägre än genomsnittet. Arbetslöshet Andelen öppet arbetslösa är lägre än genomsnittet. Inkomster Den disponibla inkomsten är i allmänhet lägre än ens genomsnitt med undantag av familjer utan. et per person och månad är något lägre än genomsnittet. Valdeltagande i valet Ekhagen omfattar tre valdistrikt med ett genomsnittligt valdeltagande strax under ens genomsnitt. Det är ingen större skillnad i valdeltagandet mellan distrikten. et ligger över ens genomsnitt. 16

17 115 EKHAGEN Ekhagen Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 1,1% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 35% 34% 71,3% 75,% 3,2% 2,8% 2,1% 1,8% år 1999: 5,5 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 27% 17% 16,% 15,9% 81% 82% Familjer med bil 1999: 61% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: 1,8 1, med utan Ekhagen med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Ekhagen Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1,6 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 6,6 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 5,5 3,2 Missbrukarvård år 1999: 1, 1, Ekhagen män kvinnor totalt Ekhagen i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Ekhagen Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 17

18 116 ÖSTERÄNGEN Befolkning andel i olika åldersgrupper Österängen w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Österängen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Österängen Jönköpings Kvinnor Österängen Jönköpings Arbetslöshet år (%) Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Österängen Jönköpings Sammanfattning Österängen är ett flerbostadsområde med stor andel små lägenheter. Detta innebär att området är attraktivt för små unga och små gamla hushåll, vilket bidrar till en låg inkomstnivå. Hög andel utlandsfödda, låg förvärvsfrekvens och hög arbetslöshet ger också låga inkomster. et är högt och socialbidragsberoendet stort. Valdeltagandet är mycket lågt. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är högre än ens genomsnitt i åldrarna 2-29 år och 6-69 år. Andelen i åldrarna -19 år och 4-59 år är däremot lägre än genomsnittet. Det finns fler män än kvinnor i området. Andelen ensamstående är hög och nästan en tredjedel av befolkningen är född i utlandet. Bebyggelse Österängen har knappt 2 lägenheter. Bebyggelsen består till största delen av flerbostadshus byggda på 195-talet. Ungefär hälften av lägenheterna är 2:or och 2% vardera 1:or och 3:or. De flesta är hyresrätter. Utbildning Utbildningsnivån är betydligt lägre än ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är betydligt lägre än genomsnittet. Grupper med högre andelar är studerande och övriga utan förvärvsarbete. Arbetslöshet Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög som ens genomsnitt. Inkomster Den disponibla inkomsten är betydligt lägre i samtliga familjekategorier. 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Österängen Totalt år 18 et per person och månad är ca 5 gånger så stort som ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Österängen består av två valdistrikt. Valdeltagandet skiljer sig inte särskilt mycket mellan distrikten, men är betydligt lägre än ens genomsnitt. et är ungefär dubbelt så högt som genomsnittet.

19 116 ÖSTERÄNGEN Österängen Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 32,5% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 6% 34% 46,7% 75,% 6,1% 2,8% 4,7% 1,8% år 1999: 87,9 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 22% 17% 15,3% 15,9% 63% 82% Familjer med bil 1999: 35% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1,2 1,3 1,6 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 17,1 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 7,9 3,2 Missbrukarvård år 1999: 3,6 1,1 Österängen i förhållande till med utan Österängen med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Österängen Österängen Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person män kvinnor totalt index 1 = ens genomsnitt OBS annan skala Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Österängen Förvärvsfrekvens 2 1 Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 19

20 117 VÄTTERSNÄS Befolkning andel i olika åldersgrupper Vättersnäs w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Vättersnäs Jönköpings Kvinnor Vättersnäs Jönköpings Arbetslöshet år (%) 4, 3,5 3, 2,5 2, Vättersnäs Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Vättersnäs Totalt Vättersnäs Jönköpings Sammanfattning Vättersnäs är ett område med en hög andel av befolkningen i åldrarna över 45 år. Området ligger över genomsnittet avseende utbildningsnivå, inkomster, förvärvsfrekvens och valdeltagande. och arbetslöshet är relativt låga. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är lägre än genomsnittet i åldrarna upp till 45 år, däröver är andelen betydligt högre än genomsnittet. Andelen utlandsfödda är lägre än genomsnittet. Bebyggelse Vättersnäs omfattar knappt 8 lägenheter, varav ungefär hälften är småhus. I flerbostadshusen dominerar två- och trerumslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är något högre än ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är över genomsnittet. Bland övriga grupper är andelen studerande relativt låg. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är lägre än genomsnittet med undantag för ungdomsarbetslösheten. Antalet ungdomar är dock inte så stort. Inkomster Den disponibla inkomsten är högre än genomsnittet för samtliga hushållskategorier. et per person och månad är ca 1/5 av ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Valdeltagandet är högre än genomsnittet. et är något lägre än ens genomsnitt för både män och kvinnor. 1,5 1,,5, Totalt år 2

21 117 VÄTTERSNÄS Vättersnäs Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 7,% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 33% 34% 8,2% 75,% 1,9% 2,8%,8% 1,8% år 1999: 37,6 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 17% 17% 22,9% 15,9% 85% 82% Familjer med bil 1999: 67% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2:,8 1, med utan Vättersnäs med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Vättersnäs Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1, 1,7 5 4 Vättersnäs Anmälda brott per 1 inv 1999: 4, 1,8 3 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 1,2 3,2 2 1 Missbrukarvård år 1999: 1,5 1,1 män kvinnor totalt Vättersnäs i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Eftergymnasial utbildning 2 Vättersnäs Valdeltagande Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 21

22 121 HUSKVARNA CENTRUM Befolkning andel i olika åldersgrupper Huskvarna Centrum w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Huskvarna Centrum Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Huskvarna Jönköpings Centrum Kvinnor Huskvarna Jönköpings Centrum Arbetslöshet år (%) 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Huskvarna Centrum Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Huskvarna Jönköpings Centrum Totalt år Sammanfattning Huskvarna Centrum är ett område där det bor många pensionärer. Bland den övriga befolkningen är den disponibla inkomsten låg, utbildningsnivån låg och arbetslösheten relativt hög. et är betydligt högre än genomsnittet. Antalet anmälda brott är högt, vilket dock är naturligt i ett centrumområde. Antalet ungdomar som har varit i kontakt med socialtjänsten är mycket högt. Valdeltagandet är ganska lågt. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var 3 7 personer. Andelen pensionärer är mycket hög, vilket beror på att det finns flera servicehus och äldreboende i området. Åldersgruppen 2-29 år ligger på ens genomsnitt, övriga åldersgrupper betydligt under genomsnittet. Andelen ensamstående är relativt hög och andelen utlandsfödda motsvarar genomsnittet i en. Bebyggelse Huskvarna Centrum har ca 1 9 lägenheter, varav ungefär 85% finns i flerbostadshus. Två- och trerumslägenheter dominerar. Utbildning Utbildningsnivån ligger under ens genomsnitt. Sysselsättning Sysselsättningsgraden är något lägre än i en i övrigt. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är ganska hög. Inkomster Den disponibla inkomsten är lägre än genomsnittet i samtliga kategorier utom för ensamstående med. et per person och månad är något högre än ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Huskvarna Centrum är uppdelat i två valdistrikt. Valdeltagandet som är relativt lågt är ungefär detsamma i båda distrikten. et ligger betydligt över genomsnittet för både män och kvinnor. 22

23 121 HUSKVARNA CENTRUM Huskvarna Centrum Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 1,4% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 52% 34% 71,2% 75,% 4,% 2,8% 2,6% 1,8% år 1999: 56,8 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 12% 17% 11,2% 15,9% 75% 82% Familjer med bil 1999: 42% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 2,5 1,3 3,7 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 2,6 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 1,7 3, med utan Huskvarna Centrum med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Huskvarna Centrum Huskvarna Centrum Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Missbrukarvård år 1999: 1,7 1,1 män kvinnor totalt Huskvarna Centrum i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Huskvarna Centrum Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 23

24 122 NORRÄNGEN Befolkning andel i olika åldersgrupper Norrängen w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Norrängen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Norrängen Jönköpings Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Norrängen Jönköpings Arbetslöshet år (%) 3,5 Totalt Norrängen Jönköpings Sammanfattning Norrängen är ett område där det bor en hel del pensionärer. Området följer ganska väl ens genomsnitt. Utbildningsnivå, förvärvsfrekvens och valdeltagande ligger något högre, disponibel inkomst, arbetslöshet och ohälsotal något lägre. Antalet anmälda brott är emellertid ganska högt. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är betydligt lägre än genomsnittet i åldrarna upp till 5 år. Andelen pensionärer är hög. Andelen ensamstående är något lägre än genomsnittet och andelen utlandsfödda är relativt låg. Bebyggelse Norrängen omfattar ca 875 lägenheter, där hälften finns i småhus och hälften i flerbostadshus. Utbildning Utbildningsnivån är något högre än ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är något högre än genomsnittet. Bland övriga grupper är det framför allt andelen studerande som är lägre. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är lägre än ens genomsnitt. Inkomster Den disponibla inkomsten är ungefär lika med eller något under ens genomsnitt. et per person och månad är mycket lågt. Valdeltagande i valet Norrängen omfattar ett helt valdistrikt plus en liten del av ytterligare ett. Valdeltagandet som är något över genomsnittet, är ungefär detsamma i båda distrikten. 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Norrängen Totalt år et ligger ganska lågt både för män och kvinnor. 24

25 122 NORRÄNGEN Norrängen Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 5,7% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 3% 34% 79,7% 75,% 2,3% 2,8% 1,8% 1,8% år 1999: 35,5 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 2% 17% 12,7% 15,9% 84% 82% Familjer med bil 1999: 7% 58% med utan Norrängen med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Norrängen Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv :,9 1,3 1,3 1, Norrängen Anmälda brott per 1 inv 1999: 11,6 1,8 3 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 1,2 3,2 2 1 Missbrukarvård år 1999:,4 1,1 män kvinnor totalt Norrängen i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Norrängen Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 25

26 123 BRUNSTORP Befolkning andel i olika åldersgrupper Brunstorp w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Brunstorp Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Sammanfattning Brunstorp är ett villaområde med en relativt stor del av befolkningen i åldrarna över 5 år. Förvärvsfrekvensen är hög, arbetslösheten låg och den disponibla inkomsten betydligt över genomsnittet. Inget socialbidrag har betalats ut under Valdeltagandet är mycket högt. Antalet anmälda brott är relativt stort. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var 18 personer. Befolkningsandelen är över genomsnittet i åldersgruppen 5-69 år och under i gruppen 2-29 år. Eftersom antalet personer är litet, är det emellertid svårt att göra jämförelser med ens genomsnitt. Andelen ensamstående är låg och andelen utlandsfödda är relativt låg. Bebyggelse I Brunstorp finns drygt 4 småhus. Utbildning Utbildningsnivån ligger något över ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är relativt stor i förhållande till ens genomsnitt. Andelen studerande är lägre Män Brunstorp Jönköpings Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Brunstorp Jönköpings Totalt Brunstorp Jönköpings Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten motsvarar genomsnittet i en. Det finns emellertid mycket få arbetslösa i Brunstorp i antal räknat. Inkomster Den disponibla inkomsten ligger betydligt över genomsnittet i samtliga familjekategorier. Inget socialbidrag har betalats ut under Arbetslöshet år (%) 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, På grund av lågt invånarantal redovisas inte uppgifter fördelade på olika åldersklasser Brunstorp Valdeltagande i valet Brunstorp är en del av ett större valdistrikt. Valdeltagandet ligger betydligt över ens genomsnitt. et ligger totalt sett ungefär på ens genomsnitt, men är betydligt högre för kvinnorna och lägre för männen.,5, Totalt år 26

27 123 BRUNSTORP Brunstorp Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 6,5% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 13% 34% 84,1% 75,% 3,% 2,8%,% 1,8% år 1999: 45,8 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet ingen uppgift ingen uppgift 17% 15,9% 89% 82% Familjer med bil 1999: 87% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 4,6 1,3 2,8 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 13,9 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999:, 3, med utan Brunstorp med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Brunstorp Brunstorp Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Missbrukarvård år 1999:, 1,1 män kvinnor totalt Brunstorp i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Brunstorp Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 27

28 124 GRÅBO - TORMENÅS Befolkning andel i olika åldersgrupper Gråbo-Tormenås Sammanfattning Gråbo-Tormenås är ett område som till stor del motsvarar ens genomsnitt. Utbildningsnivån är emellertid relativt låg och ohälsotalet högre än genomsnittet. Området har en relativt stor andel pensionärer w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) 6 Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Andelen pensionärer är högre än genomsnittet och andelen i åldersgruppen år är lägre. Bebyggelse I Gråbo-Tormenås omfattar ca 1 7 lägenheter, varav ca 55% finns i flerbostadshus. Två- och trerumslägenheter dominerar Gråbo-Tormenås Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Utbildning Utbildningsnivån är lägre än genomsnittet. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är något högre än genomsnittet. Även andelen studerande är högre. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten ligger på genomsnittet i en. Sysselsättning år 1998 (%) Män Gråbo- Jönköpings Tormenås Kvinnor Gråbo- Jönköpings Tormenås Arbetslöshet år (%) 3,5 3, 2,5 2, Gråbo-Tormenås Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Gråbo- Jönköpings Tormenås Inkomster Den disponibla inkomsten ligger generellt något lägre än genomsnittet i samtliga familjekategorier. et per person och månad är ca 6% av ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Gråbo-Tormenås omfattar två valdistrikt. Valdeltagandet är obetydligt lägre än i en i övrigt. Det är ingen större skillnad i valdeltagandet mellan distrikten. et är högre än genomsnittet både för män och kvinnor. 1,5 1,,5, Totalt år 28

29 124 GRÅBO - TORMENÅS Gråbo-Tormenås Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 9,5% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 35% 34% 78,6% 75,% 2,8% 2,8% 1,5% 1,8% år 1999: 5,3 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 22% 17% 17,% 15,9% 81% 82% Familjer med bil 1999: 62% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv :,7 1,3 1, 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 9, 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 4,1 3, med utan Gråbo-Tormenås med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Gråbo-Tormenås Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Gråbo-Tormenås Missbrukarvård år 1999: 1,1 1,1 män kvinnor totalt Gråbo - Tormenås i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Gråbo-Tormenås Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 29

30 125 HUSKVARNA SÖDER Befolkning andel i olika åldersgrupper Huskvarna Söder w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Huskvarna Söder Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Huskvarna Jönköpings Söder Kvinnor Huskvarna Jönköpings Söder Arbetslöshet år (%) Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Huskvarna Jönköpings Söder Sammanfattning Huskvarna Söder är ett område med hög arbetslöshet, låg förvärvsfrekvens och låg utbildningsnivå. Även den disponibla inkomsten är relativt låg. Befolkningssammansättningen skiljer sig inte särskilt mycket från ens genomsnitt, dock är andelen lite högre i åldersgruppen år. Andelen utlandsfödda är hög. sberoendet är mycket stort och antalet ungdomar som har haft kontakt med socialtjänsten är också stort. Delar av Huskvarna Söder har betydligt högre arbetslöshet, lägre förvärvsfrekvens och lägre inkomster etc än övriga delar. Dessa skillnader inom området framgår inte av redovisningen. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var 2 13 personer. Befolkningsandelen är lägre än ens genomsnitt i åldersgruppen 5 år och äldre, medan andelen i övriga åldersgrupper är något högre, framför allt i gruppen år. Andelen ensamstående är relativt hög och andelen utlandsfödda är nästan dubbelt så stor som i en i övrigt. Bebyggelse Huskvarna Söder omfattar ca 1 3 lägenheter. Av dessa finns knappt 8% i flerbostadshus. Två- och trerumslägenheter dominerar. Utbildning Utbildningsnivån är betydligt lägre än genomsnittet. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är betydligt lägre än genomsnittet. Det finns en stor andel förtidspensionerade och övriga utan förvärvsarbete. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är nästan dubbelt så hög som i en i övrigt. Inkomster Den disponibla inkomsten är lägre än genomsnittet. 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Huskvarna Söder Totalt år 3 et per person och månad är drygt tre gånger så stort som ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Huskvarna Söder består av två valdistrikt. Valdeltagandet som är relativt lågt och skiljer sig inte nämnvärt åt i de båda distrikten. et är betydligt högre än ens genomsnitt, särskilt bland kvinnorna.

31 125 HUSKVARNA SÖDER Huskvarna Söder Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 18,9% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 42% 34% 64,4% 75,% 5,% 2,8% 3,1% 1,8% år 1999: 65,2 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 21% 17% 23,5% 15,9% 74% 82% Familjer med bil 1999: 52% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1,2 1,3 1,6 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 12,1 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 9,3 3, med utan Huskvarna Söder med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Huskvarna Söder Huskvarna Söder Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Missbrukarvård år 1999: 3,3 1,1 män kvinnor totalt Huskvarna Söder i förhållande till index 1 = ens genomsnitt OBS annan skala Eftergymnasial utbildning 4 Huskvarna Söder Valdeltagande Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 31

32 126 ÖXNEHAGA Befolkning andel i olika åldersgrupper Öxnehaga w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Öxnehaga Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Öxnehaga Jönköpings Kvinnor Öxnehaga Jönköpings Arbetslöshet år (%) 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Öxnehaga Jönköpings Öxnehaga Totalt år Sammanfattning Öxnehaga består av två delar, dels småhusområden med låg arbetslöshet, lågt ohälsotal etc, dels ett flerbostadsområde med hög arbetslöshet, högt ohälsotal och låga inkomster. Trots detta visar genomsnittet för hela området på hög arbetslöshet, låg förvärvsfrekvens och högt ohälsotal. Andelen utlandsfödda är mycket hög. sberoendet är mycket högt och det är många ungdomar som har varit i kontakt med socialtjänsten. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är högre än genomsnittet i åldersgrupperna -19 och år, medan andelen pensionärer är relativt låg. Andelen ensamstående är ganska låg och andelen utlandsfödda betydligt högre än ens genomsnitt. Bebyggelse Öxnehaga innehåller ca 2 2 lägenheter, varav nästan 7% finns i flerbostadshus. Området är delat med flerbostadshus i de centrala delarna och småhus i norr och söder. Utbildning Utbildningsnivån är ganska låg i förhållande till ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är betydligt lägre än genomsnittet. Bland övriga grupper är andelarna studerande och övriga utan förvärvsarbete relativt stora. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är betydligt högre än genomsnittet med undantag av åldersgruppen år. Inkomster Den disponibla inkomsten ligger ungefär på ens genomsnitt. et per person och månad är nästan tre gånger så stort som ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Öxnehaga är uppdelat i tre valdistrikt. Valdeltagandet är något lägre än ens genomsnitt totalt sett, men skiljer sig mellan områdena. Invånarna i flerbostadshusområdet har ett avsevärt lägre valdeltagande. et är högre än ens genomsnitt, särskilt bland kvinnorna. 32

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

HÖGSTADIESKOLORNAS UPPTAGNINGSOMRÅDEN

HÖGSTADIESKOLORNAS UPPTAGNINGSOMRÅDEN HÖGSTADIESKOLORNAS UPPTAGNINGSOMRÅDEN Ribbaskolan Attarpsskolan Ljungarumsskolan Junedalsskolan Kungsängsskolan Alfred Dalinskolan Flahultsskolan Stadsgårdsskolan Rosenlundsskolan I finns det nio skolupptagningsområden

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012 Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012 Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Välfärds INDIKATORER. för kommunens delområden

Välfärds INDIKATORER. för kommunens delområden Välfärds INDIKATORER för kommunens delområden STADSKONTORET z NOVEMBER 2009 STADSKONTORET Utredningsenheten i november 2009 Ansvarig utredare Författare Diagram Bearbetning Omslag & Layout Gunilla Kärrdahl

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7

Läs mer

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet? Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr Lycksele i siffror Lycksele i siffror TABELLFÖRETECKNING LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr VI SOM BOR I LYCKSELE Befolkningsförändring Utrikes

Läs mer

Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad

Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad Helsingborgs Stad Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad Statistik över Helsingborg brukar vanligtvis presenteras per statistikområde i staden, men här presenterar och analyseras statistiken oberoende

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Folkhälsodata 2005 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping

Folkhälsodata 2005 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping Rapport nr 2006:3 Folkhälsodata 2005 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping 14 mars 2006 Planeringskontoret planeringochstatistik@norrkoping.se Maria Essy-Ehsing, tel 011-15 22 33 Charlotte

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

StatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5.

StatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 212:5 Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 21-39, www.vasteras.se

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Fördelningen av inkomster och förmögenheter VÄLFÄRD Fördelningen av inkomster och förmögenheter Författare: Anna Fransson, utredare Arbetslivsenheten Sammanfattning År 27 är arbetsinkomsten i genomsnitt 22 9 kronor för arbetarkvinnor och 273 2 kronor

Läs mer

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12 Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder

Läs mer

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Befolkning i Nyköpings kommun 2012 Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

ÖVRIGA INDIKATORER. Alkohol och tobak Behörighet att läsa vidare till nationellt program i gymnasiet Tandhälsa Amning Spädbarn och rökning

ÖVRIGA INDIKATORER. Alkohol och tobak Behörighet att läsa vidare till nationellt program i gymnasiet Tandhälsa Amning Spädbarn och rökning ÖVRIGA INDIKATORER Alkohol och tobak Behörighet att läsa vidare till nationellt program i gymnasiet Tandhälsa Amning Spädbarn och rökning 153 HÖGSTADIESKOLORNAS UPPTAGNINGSOMRÅDEN I finns det nio skolupptagningsområden

Läs mer

Befolkning. Population

Befolkning. Population Befolkning Population 30 3:1 Folkmängden i Jönköpings f.d. stad, nuvarande Jönköpings kommun samt riket 1910 2010 Population in Jönköping Municipality and the whole country År Jönköpings f.d. stad Jönköpings

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET SIDA 2 AV 46 Om Norrköping och Norrköpingsborna Visste du att.. Norrköpings

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 Fler övergångar till arbete I oktober 2015 påbörjade 929 personer av samtliga som var

Läs mer

Befolkningsprognos 2015 2024

Befolkningsprognos 2015 2024 Upplands-Bro kommun Befolkningsprognos 215 224 PL-391 PL-392 PL-393 PL-394 PL-395 Bro-distrikts glesbygd Uppl-B NÖ- Kungsä. glesb Bro tätort Kungsängen-Tibble Brunna Kommentarer om tabellerna På kommunnivå

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Öppna jämförelser 2015

Öppna jämförelser 2015 1 2016-01-11 Öppna jämförelser 2015 Trygghet och säkerhet 2 2016-01-11 I december 2015 presenterade Sveriges Kommuner och Landsting för åttonde året: Öppna jämförelser 2015 Trygghet och säkerhet Bakgrund

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Helsingborg. Områdesbeskrivning

Helsingborg. Områdesbeskrivning 2016 Områdesbeskrivning 1 Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av. I beskrivningen är s tätort indelad i åtta områden och övriga delar av är indelade i två landsbygdsområden:

Läs mer

Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden. fokus på unga som varken arbetar eller studerar

Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden. fokus på unga som varken arbetar eller studerar Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden fokus på unga som varken arbetar eller studerar Ura 2013:? Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden fokus på unga som varken arbetar eller studerar Innehåll Sid 1.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 1 2014 17 januari 2014

Inlåning & Sparande Nummer 1 2014 17 januari 2014 Inlåning & Sparande Nummer 1 2014 17 januari 2014 Strukturer i hushållens sparande, - Kvinnor med samma inkomster spar mer än män. - Sparandekulturen skiljer mycket mellan hushållstyper. - Nettosparandet

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013 Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013 KKiK 2013 1 Innehåll Kommunens Kvalitet i Korthet....4 Fakta om kommunerna i SOLTAK....6 7 Kommunalråden har ordet....8

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 7 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)

Läs mer

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam...

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam... Detta dokument har tagits fram till kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskott av kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med omsorg- och äldreförvaltningen, vilka tillsammans ansvarar för framtagandet

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 213:2 17.12.213 Bostäder och boendeförhållanden 212 Det fanns 15 4 bostäder på Åland vid utgången av 212. Av dessa var drygt 13 1 stadigvarande bebodda,

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 7 9 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 2007 2008 samt jämförelse 1: a kvartal 2008 och 2009. Verksamhetsrapport 2009:03

Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 2007 2008 samt jämförelse 1: a kvartal 2008 och 2009. Verksamhetsrapport 2009:03 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 27 28 samt jämförelse 1: a kvartal 28 och 29 Verksamhetsrapport 29:3 VERKSAMHETsrapport Den rådande finansoron och konjunkturläget med en skenande

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 1 1 9 9 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 9 9 9 9 9 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014.

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Centrum Söder. Områdesbeskrivning

Centrum Söder. Områdesbeskrivning 2015 Centrum Söder Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av Helsingborg. I beskrivningen är Helsingborgs tätort indelad i åtta områden och övriga delar

Läs mer

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET Foto: Linn Ahlex Foto: www.smalandsbilder.se KOMMUNENS KVALITET I KORTHET KRONOBERG 2014 MARKARYDS KOMMUN 2 Kommunens Kvalitet i Korthet... Om KKiK Sedan 2007 genomför Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2012 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer