INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER 6 BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN (68 st) 9 ÖVRIGT 147 Högstadieskolornas upptagningsområden karta 148 Alkohol och tobak 149 Behörighet att läsa vidare till nationellt program i gymnasiet 151 Simkunnighet i årskurs Skollunch 154 Tandhälsa 155 Tillgång till grönområden 156 1

2 2

3 VÄLFÄRDSINDIKATORER FÖR DELOMRÅDEN I JÖNKÖPINGS KOMMUN INLEDNING Som ett led i folkhälsoarbetet i har ett antal välfärdsindikatorer tagits fram som mått på välfärden i en. De faktorer som används behandlar bebyggelse- och befolkningssammansättning, utbildningsnivå, sysselsättning och arbetslöshet, inkomster, hälsa, demokrati, socialtjänst, säkerhet och trygghet m m. Välfärdsindikatorerna redovisas för 68 olika delområden i. Områdena omfattar dels stadsområden ungefär motsvarande stadsdelar i de större tätorterna, dels mindre tätorter och landsbygdsområden. Samtliga motsvarar statistikområden på så kallad tresiffernivå. Stadsområdena har delats in i centralt belägna och perifera områden. För varje område görs samtidigt en jämförelse med ens genomsnitt. I sammanställningen redovisas diagram, text och tabeller. Texten innehåller både kommentarer till diagrammen och annan information. Några indikatorer, såsom tandhälsa och användning av alkohol och tobak bland skolelever är inte möjliga att presentera efter lika detaljerad områdesindelning, utan redovisas indelade efter tandvårdsområden och högstadieskolornas upptagningsområden. 3

4 SAMMANFATTNING Delområdena i har delats in i fyra olika typer: centrala stadsområden, perifera stadsområden, mindre tätorter och landsbygdsområden. Som utgångspunkt för indelningen har framför allt använts bebyggelsetyp och befolkningsstruktur. Centrala stadsområden Som centrala stadsområden räknas i detta sammanhang centrumområdena i Jönköping och Huskvarna samt stadsområdena i nära anslutning till Jönköpings centrum. I Jönköpings centrum består bebyggelsen till största delen av flerbostadshus med små lägenheter, där det bor många ungdomar/studenter och även en hel del pensionärer. Andelen ensamstående är mycket hög. Förvärvsfrekvens och disponibel inkomst ligger lägre än genomsnittet, medan däremot utbildningsnivån är mycket hög. Valdeltagandet är ganska lågt. Omflyttningen är hög, eftersom ungdomar tillhör en flyttningsbenägen grupp. Antalet anmälda brott, trafikolyckor och bränder är betydligt större än i övriga delar av en. sberoendet är också ganska högt. Huskvarna Centrum har en något annorlunda struktur och skiljer sig från centrum i Jönköping genom att andelen pensionärer är mycket hög, vilket delvis beror på de servicehus och äldreboende som finns där. Andelen ungdomar/studenter ligger ungefär på ens genomsnitt. Detta innebär i sin tur att utbildningsnivån är ganska låg. Förvärvsfrekvens, disponibel inkomst och valdeltagande följer samma mönster som i Jönköpings centrum, medan ohälsotal, arbetslöshet och socialbidragsberoende ligger högre. Huskvarna Centrum är det område i en som har högst andel ungdomar som har varit i kontakt med socialtjänsten. De stadsområden som ligger i nära anslutning till Jönköpings centrum uppvisar ungefär samma mönster som ovan, men har en något annorlunda befolkningsstruktur. Andelen pensionärer är här betydligt högre, samtidigt som andelen unga fortfarande är ganska hög, särskilt i närheten av högskolorna. Förvärvsfrekvens och disponibel inkomst är relativt låga, arbetslöshet och ohälsotal ligger omkring eller något över ens genomsnitt. Utbildningsnivån är lägre än i centrum. Till centrala stadsområden räknas bl a Jönköping Söder och Liljeholmen. Även Bäckalyckan räknas hit, men här är bebyggelsestrukturen annorlunda, vilket påverkar områdets sammansättning. Perifera stadsområden De perifera stadsområdena har mycket olika karaktär. Bebyggelsen är ofta blandad med både småhus och flerbostadshus, men det finns också områden med nästan enbart småhus alternativt flerbostadshus. De områden som är mest typiska består till övervägande delen av småhus med en större andel familjer än ens genomsnitt. Andelen pensionärer är relativt liten, liksom andelen yngre i åldersgruppen 2-3 år. Förvärvsfrekvensen och den disponibla inkomsten är ganska höga, samtidigt som arbetslösheten och ohälsotalen är låga. Utbildningsnivån ligger oftast under ens genomsnitt. Brott, bränder och trafikolyckor ligger på en låg nivå, 4

5 liksom kontakterna med socialtjänst och missbrukarvård. sberoendet är i allmänhet mycket lågt. Valdeltagandet ligger över genomsnittet. Barnarp-Odensjö, Ljungarums kyrkby och Tokarp är exempel på områden med många familjer. I områden med en äldre befolkning sjunker ofta den disponibla inkomsten och ohälsotalet ökar. Exempel på sådana områden är Ekhagen och Gräshagen. I de s k utsatta områdena dominerar flerbostadsområden med hög arbetslöshet, låg förvärvsfrekvens, låg utbildningsnivå och låga inkomster. Dessa områden har ofta en stor andel utlandsfödda och ett högt ohälsotal, t ex Råslätt och Österängen. Antalet anmälda brott och personer som har varit i kontakt med socialtjänst eller missbrukarvård är betydligt fler än genomsnittet. sberoendet är mycket stort. Valdeltagandet är oftast mycket lågt. Det finns också högstatusområden med hög utbildningsnivå, hög förvärvsfrekvens, låg arbetslöshet, höga inkomster etc, till exempel Skänkeberg och Bymarken. Antalet anmälda brott är ofta relativt stort, vilket troligen beror på att det sker många villainbrott i denna typ av områden. Landsbygdsområden Befolkningen i landsbygdsområdena består oftast av en relativt stor andel familjer och antalet äldre är med några undantag ganska litet. Förvärvsfrekvensen är hög, arbetslösheten låg och omflyttningen mycket liten. Utbildningsnivån är låg och den disponibla inkomsten ligger oftast runt genomsnittet eller något över. Andelen utlandsfödda är låg och andelen ensamstående är också ganska låg. et är ofta lågt, men kan också i vissa fall ligga högre än genomsnittet, särskilt bland männen. Valdeltagandet är i allmänhet högt. Antalet bränder ligger dock ofta över genomsnittet och i vissa områden är även antalet brott relativt stort. Mindre tätorter De mindre tätorterna har delvis samma struktur som landsbygdsområdena. Även här är andelen utlandsfödda låg, liksom andelen hushåll som får socialbidrag. Däremot skiljer de sig från landsbygden på en del andra punkter och det finns också vissa skillnader mellan de olika tätorterna. Tenhult är exempel på en tätort som har många familjer, utbildningsnivå under genomsnittet, hög förvärvsfrekvens, låg arbetslöshet, låg andel ensamstående, lågt ohälsotal och inkomster ungefär som ens genomsnitt. Gränna däremot har en relativt hög andel äldre, genomsnittlig utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, arbetslöshet och inkomster ungefär som genomsnittet och ett ohälsotal något högre än genomsnittet. Omflyttningen är i allmänhet låg i de mindre tätorterna. KÄLLOR Senast tillgängliga statistik från Statistiska Centralbyrån har använts. Statistik har också hämtats från s förvaltningar, polismyndigheten och landstinget. Uppgifterna kommer från åren , i första hand från I några fall gäller uppgifterna längre tidsperioder. 5

6 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER Definitioner och förklaringar hänför sig till delområdesbeskrivningarna. Jämförelser med riket förekommer i de fall som det har gått att få fram motsvarande uppgifter. Befolkningsstruktur I diagrammet över befolkningens åldersstruktur redovisas indelningen i åldersklasser av olika storlek. I den förklarande texten har en jämförelse samtidigt gjorts med befolkningens indelning i femårsklasser, vilket ger möjlighet till en noggrannare redovisning. Utlandsfödda Med utlandsfödda menas invånare som är födda i utlandet. De kallas också 1:a generationens invandrare och kan vara antingen utländska eller svenska medborgare. I var andelen utlandsfödda 1,1% under Riksgenomsnittet var 11,1%. Andelen ensamstående har beräknats efter antalet hushåll som i inkomststatistiken anges som ensamstående män eller kvinnor utan i åldrarna 2 år och äldre. Som ensamstående räknas i detta sammanhang också samboende (ej gifta) utan. Utbildning Utbildningsnivån redovisar andelen av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år som under 1998 har minst förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Det finns i allmänhet också en liten grupp med okänd utbildningsnivå. I Jönköpings har 27% eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar riksgenomsnittet. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är generellt något högre än bland männen, i 29% respektive 25%. Motsvarande siffror för riket är ungefär desamma. Sysselsättning, förvärvsarbetande, förvärvsfrekvens, förvärvsintensitet Diagrammet för sysselsättning redovisar utöver förvärvsarbetande och arbetslösa även grupper som inte står till arbetsmarknadens förfogande, såsom studerande, förtidspensionärer och övriga ej förvärvsarbetande. Med arbetslösa menas i detta sammanhang personer som fått ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd någon gång under året. Det innebär att arbetslösheten mätt på detta sätt blir högre än om man mäter vid en viss tidpunkt (jämför nedan). Sysselsättningen redovisas för 1998 för åldersgruppen år. Andelen förvärvsarbetande blir därigenom lägre än om man anger förvärvsfrekvensen (förvärvsintensiteten) för åldersgruppen 2-64 år, vilket numera är det vanligaste, eftersom de flesta i åldrarna år är studerande. Förvärvsfrekvensen (andelen förvärvsarbetande) i 1998 var 75% i åldersgruppen 2-64 år. Motsvarande siffra för hela riket var 73%. I allmänhet är förvärvsfrekvensen lägre hos kvinnorna än hos männen, i 72% respektive 78% och i riket 71% respektive 75%. 6

7 Öppet arbetslösa och arbetsmarknadsåtgärder Som öppet arbetslösa räknas arbetslösa som står till arbetsmarknadens förfogande och kan ta arbete omgående. Andelen öppet arbetslösa anges i % av den totala befolkningen i åldrarna år uppdelad i olika åldersgrupper. Arbetslösheten anges vid en bestämd tidpunkt, i detta fall den 31 oktober 2. I områden med lågt invånarantal, framför allt landsbygdsområden, redovisas ingen åldersindelning. Den öppna arbetslösheten var 2,8% i och motsvarande siffra för riket var 4,%. Som arbetsmarknadsåtgärder räknas i detta sammanhang arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, starta eget-bidrag och eventuella övriga åtgärder som kan förekomma. Disponibel inkomst Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria ersättningar och bidrag. I sammanställningen redovisas medelinkomsterna för olika kategorier samt genomsnittet för samtliga inkomsttagare. Eftersom antalet kan variera ganska mycket i de olika kategorierna, kan genomsnittet för samtliga bli högre eller lägre än ens genomsnitt, trots att uppgifterna för de enskilda kategorierna visar på motsatsen. Samboende (ej gifta) utan räknas som ensamstående. anges som det genomsnittliga antalet kronor som under 1999 har betalats ut per invånare och månad. I var beloppet knappt 1 kr per person och månad. et ett visst år beräknas genom att för ett område summera invånarnas antal sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning. Därefter divideras antalet dagar med antalet sjukpenningförsäkrade och förtidspensionärer i åldrarna år. I diagrammet redovisas ohälsotalet uppdelat på män, kvinnor och totalt. Generellt är ohälsotalet betydligt högre för kvinnor än för män. Genomsnittet för Jönköpings ligger strax under riksgenomsnittet och var under , dagar jämfört med rikets 43,8. Motsvarande siffror för männen är 36,3 respektive 37, och för kvinnorna 49,8 respektive 51,. Rökning under graviditeten Rökning under graviditeten bygger på Jönköpings läns landstings uppgifter från perioden Aktuellare uppgifter uppdelade på statistikområden finns tyvärr inte. Gravidas rökning har emellertid minskat påtagligt i de senaste åren från 17% i genomsnitt under till 11% Riksgenomsnittet är 13%. Hemtjänst Uppgifterna om hemtjänst har hämtats från socialförvaltningen och redovisar hur stor andel av befolkningen som är 8 år och äldre och som har hemtjänst. Genomsnittet för är knappt 16%, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för hela riket som är 18%. 7

8 Socialtjänst Här redovisas antalet /ungdomar i åldersgruppen -2 år som någon gång under 1999 har varit aktuella inom individ- och familjeomsorgen för utredning/yttrande och/eller insats enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av unga. Dessutom redovisas antalet vuxna i åldrarna år som någon gång under 1999 varit aktuella inom individ- och familjeomsorgens missbrukarvård för utredning/yttrande och/eller insats enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av missbrukare. Båda grupperna redovisas som antal per 1 invånare. Redovisningen per tresifferområde bygger på var personerna är bosatta i januari 21, trots att utredningen/ insatsen genomfördes under Flyttningar som kan ha skett sedan dess är inte registrerade, vilket innebär att det kan finnas mindre avvikelser från de verkliga förhållandena. Valdeltagande i valet 1998 Valdeltagandet anges i procent av antalet valberättigade i ett område. Ofta ingår flera valdistrikt helt eller delvis i ett tresifferområde. I sådana fall har ett genomsnitt räknats fram, där hänsyn har tagits till varje distrikts andel av statistikområdet. I Jönköpings var valdeltagandet 82% i fullmäktigevalet 1998 jämfört med riksgenomsnittet 79%. Bränder Antalet bränder anges per 1 invånare under en 4-årsperiod (juli 1996-juni 2). Alla typer av bränder är inräknade. Trafikolyckor Trafikolyckor anges i antal per 1 invånare under en 5-årsperiod ( ). I statistiken ingår endast polisrapporterade olyckor på ens vägnät. Det innebär att trafikolyckor som sker på läns- och riksvägar samt E4 inte finns med. Någon statistik finns därmed inte för landsbygdsområdena som saknar ala vägar. Brott Brott anges i antal per 1 invånare under 1999 och omfattar polisanmälda brott i det område där brottet begås. Det innebär att antalet brott per invånare blir särskilt stort i de centrala delarna av de större tätorterna. Ett område som A6-Ryhov, där det inte bor många människor men där det finns både ett sjukhus och ett stort affärscentrum, begås många brott. Dessa går naturligtvis inte att redovisa som antal per invånare. Även i industriområdena inträffar en hel del brott. 8

9 BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN 9

10 111 CENTRUM ÖSTER Befolkning andel i olika åldersgrupper Centrum Öster w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Centrum Öster Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Centrum Jönköpings Öster Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Centrum Jönköpings Öster Arbetslöshet år (%) 3,5 3, 2,5 2, Totalt Centrum Jönköpings Öster Sammanfattning Centrum Öster är ett centrumområde med en stor andel ensamstående. Många av dessa är unga, vilket bl a avspeglas i en hög utbildningsnivå. Området avviker i övrigt inte särskilt mycket från ens genomsnitt utom på ett par punkter. Antalet anmälda brott och trafikolyckor ligger betydligt över genomsnittet, vilket är naturligt i ett centrumområde. Befolkning Befolkningen den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är betydligt högre än genomsnittet i åldrarna 2-29 år. Andelen ensamstående är hög och andelen utlandsfödda är något högre än ens genomsnitt. Bebyggelse Centrum Öster omfattar ca 1 9 lägenheter. I området finns nästan enbart flerbostadshus med i första hand 2- och 3-rumslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är betydligt högre än ens genomsnitt. Sysselsättning Sysselsättningsstrukturen motsvarar ungefär ens genomsnitt men med en något större andel studerande. Arbetslöshet Arbetslösheten är lägre än ens genomsnitt. Inkomster Den disponibla inkomsten ligger ungefär på ens genomsnitt för de olika kategorierna. Eftersom andelen ensamstående är hög, blir den disponibla inkomsten för samtliga lägre än genomsnittet. et per månad och person motsvarar ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Centrum Öster omfattar flera valdistrikt. Valdeltagandet som är lägre än genomsnittet, ligger på ungefär samma nivå i samtliga distrikt. 1,5 1,,5, Centrum Öster Totalt år et är totalt sett något lägre än genomsnittet. Det är enbart männens ohälsotal som är lägre, medan kvinnornas är ungefär lika. 1

11 111 CENTRUM ÖSTER Centrum Öster Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 1,9% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 62% 34% 71,5% 75,% 2,4% 2,8% 1,9% 1,8% år 1999: 39,4 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 19% 17% 17,6% 15,9% 76% 82% Familjer med bil 1999: 38% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 2,5 1,3 7,1 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 39,2 1, med utan Centrum Öster med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Centrum Öster Centrum Öster Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 3,1 3,2 2 1 Missbrukarvård år 1999: 1,4 1,1 män kvinnor totalt Centrum Öster i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Centrum Öster Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 11

12 112 LILJEHOLMEN Befolkning andel i olika åldersgrupper Liljeholmen w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) 6 5 Liljeholmen Sammanfattning Liljeholmen är ett relativt centralt beläget område med nästan enbart flerbostadshus. Det bor många unga i området och andelen ensamstående är hög, vilket bl a avspeglas i relativt låg disponibel inkomst. Arbetslösheten och ohälsotalet är ganska höga och det är många ungdomar som har varit i kontakt med socialtjänsten. Valdeltagandet är relativt lågt. I övrigt följer området i stort sett ens genomsnitt. Befolkning Områdets totala befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är betydligt högre än genomsnittet i åldrarna 2-34 år och betydligt lägre i grupperna under 2 år. Andelen ensamstående är hög och andelen utlandsfödda följer ens genomsnitt Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Bebyggelse Liljeholmen omfattar drygt 2 lägenheter. Bebyggelsen består nästan enbart av flerbostadshus med i första hand två- och trerumslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är obetydligt högre än ens genomsnitt. Sysselsättning år 1998 (%) Män Liljeholmen Jönköpings Kvinnor Liljeholmen Jönköpings Arbetslöshet år (%) 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Liljeholmen Jönköpings Liljeholmen år 2-24 år år år Totalt år Sysselsättning Sysselsättningsstrukturen motsvarar ungefär ens genomsnitt med en något högre andel av dels studerande dels förtidspensionerade kvinnor. Arbetslöshet Arbetslösheten är högre än genomsnittet. Inkomster Den disponibla inkomsten är lägre än genomsnittet i samtliga familjekategorier utom för ensamstående utan. et per person och månad är något lägre än ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Liljeholmen består av delar av två valdistrikt. Valdeltagandet som varierar något mellan de två valdistrikten är betydligt lägre än genomsnittet. et är högre än ens genomsnitt, särskilt bland kvinnorna. 12

13 112 LILJEHOLMEN Liljeholmen Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 9,9% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 6% 34% 71,2% 75,% 3,9% 2,8% 1,7% 1,8% år 1999: 53,6 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 22% 17% 22,5% 15,9% 75% 82% Familjer med bil 1999: 43% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv :,8 1,3 1,6 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 1,6 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 6, 3, med utan Liljeholmen med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Liljeholmen Liljeholmen Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Missbrukarvård år 1999: 1,3 1,1 män kvinnor totalt Liljeholmen i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Liljeholmen Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 13

14 114 ROSENLUND Befolkning andel i olika åldersgrupper 1999 Sammanfattning Rosenlund Rosenlund är ett område med en hög andel pensionärer. Även andelarna ensamstående och utlandsfödda är relativt höga. sberoendet är stort och området har en relativt hög arbetslöshet och högt ohälsotal. Antalet anmälda brott är dubbelt så stort som ens genomsnitt w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) 6 Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är betydligt lägre än genomsnittet i åldersgruppen år medan däremot andelen pensionärer är betydligt högre. Andelen ensamstående är ganska hög och även andelen utlandsfödda är högre än genomsnittet Rosenlund Bebyggelse Rosenlund omfattar drygt 1 25 lägenheter. Bebyggelsen består till 7% av flerbostadshus med i första hand två- och trerumslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är obetydligt högre än genomsnittet. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Rosenlund Jönköpings Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Rosenlund Jönköpings Arbetslöshet år (%) 4, 3,5 3, 2,5 2, Rosenlund Totalt Rosenlund Jönköpings Sysselsättning Sysselsättningsstrukturen är ungefär som ens genomsnitt men med en högre andel studerande bland kvinnorna och en lägre bland männen. Förvärvsintensiteten är lägre än genomsnittet. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är något högre än genomsnittet. Inkomster Den disponibla inkomsten är högre än genomsnittet för gifta/sambo med men i övrigt ligger den under ens genomsnitt. et per person och månad är nästan dubbelt så stort som ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Rosenlund består av flera valdistrikt. Valdeltagandet som är under ens genomsnitt är ungefär detsamma i de olika distrikten. 1,5 1,,5, Totalt år et ligger något över genomsnittet för både män och kvinnor. 14

15 114 ROSENLUND Rosenlund Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 13,1% 1,1% Andel ensamstående utan 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 46% 34% 7,4% 75,% 3,4% 2,8%,9% 1,8% år 1999: 49,6 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 19% 17% 1,7% 15,9% 76% 82% Familjer med bil 1999: 48% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1,6 1,3 2,7 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 21, 1, med utan Rosenlund med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Rosenlund Rosenlund Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Personer -2 i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 5,2 3,2 2 1 Missbrukarvård 2- år 1999: 1,4 1,1 män kvinnor totalt Rosenlund i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Rosenlund Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 15

16 115 EKHAGEN Befolkning andel i olika åldersgrupper Ekhagen w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Ekhagen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Ekhagen Jönköpings Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Ekhagen Jönköpings Arbetslöshet år (%) 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Ekhagen Totalt Ekhagen Jönköpings Totalt år Sammanfattning Ekhagen ger intryck av att vara ett relativt stabilt område som inte skiljer sig alltför mycket från ens genomsnitt. Befolkningen har emellertid en låg andel unga och en allt högre andel pensionärer. Detta avspeglas i en låg utbildningsnivå och ett relativt högt ohälsotal. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är lägre än genomsnittet för en i åldrarna upp till 55 år, medan andelen pensionärer är betydligt högre. Bebyggelse I Ekhagen finns ca 2 15 lägenheter, därav 26% i småhus och 74% i flerbostadshus. Större delen är byggda under 196-talet. Trerumslägenheter dominerar i flerbostadshusen. Utbildning Utbildningsnivån är lägre än ens genomsnitt, vilket troligen beror på den höga andelen äldre i området. Sysselsättning Andelen studerande är lägre än ens genomsnitt och andelen förtidspensionerade och övriga utan förvärvsarbete är högre. Förvärvsintensiteten är lägre än genomsnittet. Arbetslöshet Andelen öppet arbetslösa är lägre än genomsnittet. Inkomster Den disponibla inkomsten är i allmänhet lägre än ens genomsnitt med undantag av familjer utan. et per person och månad är något lägre än genomsnittet. Valdeltagande i valet Ekhagen omfattar tre valdistrikt med ett genomsnittligt valdeltagande strax under ens genomsnitt. Det är ingen större skillnad i valdeltagandet mellan distrikten. et ligger över ens genomsnitt. 16

17 115 EKHAGEN Ekhagen Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 1,1% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 35% 34% 71,3% 75,% 3,2% 2,8% 2,1% 1,8% år 1999: 5,5 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 27% 17% 16,% 15,9% 81% 82% Familjer med bil 1999: 61% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: 1,8 1, med utan Ekhagen med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Ekhagen Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1,6 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 6,6 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 5,5 3,2 Missbrukarvård år 1999: 1, 1, Ekhagen män kvinnor totalt Ekhagen i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Ekhagen Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 17

18 116 ÖSTERÄNGEN Befolkning andel i olika åldersgrupper Österängen w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Österängen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Österängen Jönköpings Kvinnor Österängen Jönköpings Arbetslöshet år (%) Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Österängen Jönköpings Sammanfattning Österängen är ett flerbostadsområde med stor andel små lägenheter. Detta innebär att området är attraktivt för små unga och små gamla hushåll, vilket bidrar till en låg inkomstnivå. Hög andel utlandsfödda, låg förvärvsfrekvens och hög arbetslöshet ger också låga inkomster. et är högt och socialbidragsberoendet stort. Valdeltagandet är mycket lågt. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är högre än ens genomsnitt i åldrarna 2-29 år och 6-69 år. Andelen i åldrarna -19 år och 4-59 år är däremot lägre än genomsnittet. Det finns fler män än kvinnor i området. Andelen ensamstående är hög och nästan en tredjedel av befolkningen är född i utlandet. Bebyggelse Österängen har knappt 2 lägenheter. Bebyggelsen består till största delen av flerbostadshus byggda på 195-talet. Ungefär hälften av lägenheterna är 2:or och 2% vardera 1:or och 3:or. De flesta är hyresrätter. Utbildning Utbildningsnivån är betydligt lägre än ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är betydligt lägre än genomsnittet. Grupper med högre andelar är studerande och övriga utan förvärvsarbete. Arbetslöshet Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög som ens genomsnitt. Inkomster Den disponibla inkomsten är betydligt lägre i samtliga familjekategorier. 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Österängen Totalt år 18 et per person och månad är ca 5 gånger så stort som ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Österängen består av två valdistrikt. Valdeltagandet skiljer sig inte särskilt mycket mellan distrikten, men är betydligt lägre än ens genomsnitt. et är ungefär dubbelt så högt som genomsnittet.

19 116 ÖSTERÄNGEN Österängen Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 32,5% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 6% 34% 46,7% 75,% 6,1% 2,8% 4,7% 1,8% år 1999: 87,9 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 22% 17% 15,3% 15,9% 63% 82% Familjer med bil 1999: 35% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1,2 1,3 1,6 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 17,1 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 7,9 3,2 Missbrukarvård år 1999: 3,6 1,1 Österängen i förhållande till med utan Österängen med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Österängen Österängen Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person män kvinnor totalt index 1 = ens genomsnitt OBS annan skala Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Österängen Förvärvsfrekvens 2 1 Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 19

20 117 VÄTTERSNÄS Befolkning andel i olika åldersgrupper Vättersnäs w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Vättersnäs Jönköpings Kvinnor Vättersnäs Jönköpings Arbetslöshet år (%) 4, 3,5 3, 2,5 2, Vättersnäs Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Vättersnäs Totalt Vättersnäs Jönköpings Sammanfattning Vättersnäs är ett område med en hög andel av befolkningen i åldrarna över 45 år. Området ligger över genomsnittet avseende utbildningsnivå, inkomster, förvärvsfrekvens och valdeltagande. och arbetslöshet är relativt låga. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är lägre än genomsnittet i åldrarna upp till 45 år, däröver är andelen betydligt högre än genomsnittet. Andelen utlandsfödda är lägre än genomsnittet. Bebyggelse Vättersnäs omfattar knappt 8 lägenheter, varav ungefär hälften är småhus. I flerbostadshusen dominerar två- och trerumslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är något högre än ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är över genomsnittet. Bland övriga grupper är andelen studerande relativt låg. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är lägre än genomsnittet med undantag för ungdomsarbetslösheten. Antalet ungdomar är dock inte så stort. Inkomster Den disponibla inkomsten är högre än genomsnittet för samtliga hushållskategorier. et per person och månad är ca 1/5 av ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Valdeltagandet är högre än genomsnittet. et är något lägre än ens genomsnitt för både män och kvinnor. 1,5 1,,5, Totalt år 2

21 117 VÄTTERSNÄS Vättersnäs Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 7,% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 33% 34% 8,2% 75,% 1,9% 2,8%,8% 1,8% år 1999: 37,6 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 17% 17% 22,9% 15,9% 85% 82% Familjer med bil 1999: 67% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2:,8 1, med utan Vättersnäs med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Vättersnäs Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1, 1,7 5 4 Vättersnäs Anmälda brott per 1 inv 1999: 4, 1,8 3 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 1,2 3,2 2 1 Missbrukarvård år 1999: 1,5 1,1 män kvinnor totalt Vättersnäs i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Eftergymnasial utbildning 2 Vättersnäs Valdeltagande Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 21

22 121 HUSKVARNA CENTRUM Befolkning andel i olika åldersgrupper Huskvarna Centrum w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Huskvarna Centrum Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Huskvarna Jönköpings Centrum Kvinnor Huskvarna Jönköpings Centrum Arbetslöshet år (%) 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Huskvarna Centrum Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Huskvarna Jönköpings Centrum Totalt år Sammanfattning Huskvarna Centrum är ett område där det bor många pensionärer. Bland den övriga befolkningen är den disponibla inkomsten låg, utbildningsnivån låg och arbetslösheten relativt hög. et är betydligt högre än genomsnittet. Antalet anmälda brott är högt, vilket dock är naturligt i ett centrumområde. Antalet ungdomar som har varit i kontakt med socialtjänsten är mycket högt. Valdeltagandet är ganska lågt. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var 3 7 personer. Andelen pensionärer är mycket hög, vilket beror på att det finns flera servicehus och äldreboende i området. Åldersgruppen 2-29 år ligger på ens genomsnitt, övriga åldersgrupper betydligt under genomsnittet. Andelen ensamstående är relativt hög och andelen utlandsfödda motsvarar genomsnittet i en. Bebyggelse Huskvarna Centrum har ca 1 9 lägenheter, varav ungefär 85% finns i flerbostadshus. Två- och trerumslägenheter dominerar. Utbildning Utbildningsnivån ligger under ens genomsnitt. Sysselsättning Sysselsättningsgraden är något lägre än i en i övrigt. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är ganska hög. Inkomster Den disponibla inkomsten är lägre än genomsnittet i samtliga kategorier utom för ensamstående med. et per person och månad är något högre än ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Huskvarna Centrum är uppdelat i två valdistrikt. Valdeltagandet som är relativt lågt är ungefär detsamma i båda distrikten. et ligger betydligt över genomsnittet för både män och kvinnor. 22

23 121 HUSKVARNA CENTRUM Huskvarna Centrum Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 1,4% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 52% 34% 71,2% 75,% 4,% 2,8% 2,6% 1,8% år 1999: 56,8 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 12% 17% 11,2% 15,9% 75% 82% Familjer med bil 1999: 42% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 2,5 1,3 3,7 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 2,6 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 1,7 3, med utan Huskvarna Centrum med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Huskvarna Centrum Huskvarna Centrum Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Missbrukarvård år 1999: 1,7 1,1 män kvinnor totalt Huskvarna Centrum i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Huskvarna Centrum Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 23

24 122 NORRÄNGEN Befolkning andel i olika åldersgrupper Norrängen w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Norrängen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Norrängen Jönköpings Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Norrängen Jönköpings Arbetslöshet år (%) 3,5 Totalt Norrängen Jönköpings Sammanfattning Norrängen är ett område där det bor en hel del pensionärer. Området följer ganska väl ens genomsnitt. Utbildningsnivå, förvärvsfrekvens och valdeltagande ligger något högre, disponibel inkomst, arbetslöshet och ohälsotal något lägre. Antalet anmälda brott är emellertid ganska högt. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är betydligt lägre än genomsnittet i åldrarna upp till 5 år. Andelen pensionärer är hög. Andelen ensamstående är något lägre än genomsnittet och andelen utlandsfödda är relativt låg. Bebyggelse Norrängen omfattar ca 875 lägenheter, där hälften finns i småhus och hälften i flerbostadshus. Utbildning Utbildningsnivån är något högre än ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är något högre än genomsnittet. Bland övriga grupper är det framför allt andelen studerande som är lägre. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är lägre än ens genomsnitt. Inkomster Den disponibla inkomsten är ungefär lika med eller något under ens genomsnitt. et per person och månad är mycket lågt. Valdeltagande i valet Norrängen omfattar ett helt valdistrikt plus en liten del av ytterligare ett. Valdeltagandet som är något över genomsnittet, är ungefär detsamma i båda distrikten. 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Norrängen Totalt år et ligger ganska lågt både för män och kvinnor. 24

25 122 NORRÄNGEN Norrängen Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 5,7% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 3% 34% 79,7% 75,% 2,3% 2,8% 1,8% 1,8% år 1999: 35,5 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 2% 17% 12,7% 15,9% 84% 82% Familjer med bil 1999: 7% 58% med utan Norrängen med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Norrängen Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv :,9 1,3 1,3 1, Norrängen Anmälda brott per 1 inv 1999: 11,6 1,8 3 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 1,2 3,2 2 1 Missbrukarvård år 1999:,4 1,1 män kvinnor totalt Norrängen i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Norrängen Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 25

26 123 BRUNSTORP Befolkning andel i olika åldersgrupper Brunstorp w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Brunstorp Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Sammanfattning Brunstorp är ett villaområde med en relativt stor del av befolkningen i åldrarna över 5 år. Förvärvsfrekvensen är hög, arbetslösheten låg och den disponibla inkomsten betydligt över genomsnittet. Inget socialbidrag har betalats ut under Valdeltagandet är mycket högt. Antalet anmälda brott är relativt stort. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var 18 personer. Befolkningsandelen är över genomsnittet i åldersgruppen 5-69 år och under i gruppen 2-29 år. Eftersom antalet personer är litet, är det emellertid svårt att göra jämförelser med ens genomsnitt. Andelen ensamstående är låg och andelen utlandsfödda är relativt låg. Bebyggelse I Brunstorp finns drygt 4 småhus. Utbildning Utbildningsnivån ligger något över ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är relativt stor i förhållande till ens genomsnitt. Andelen studerande är lägre Män Brunstorp Jönköpings Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Brunstorp Jönköpings Totalt Brunstorp Jönköpings Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten motsvarar genomsnittet i en. Det finns emellertid mycket få arbetslösa i Brunstorp i antal räknat. Inkomster Den disponibla inkomsten ligger betydligt över genomsnittet i samtliga familjekategorier. Inget socialbidrag har betalats ut under Arbetslöshet år (%) 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, På grund av lågt invånarantal redovisas inte uppgifter fördelade på olika åldersklasser Brunstorp Valdeltagande i valet Brunstorp är en del av ett större valdistrikt. Valdeltagandet ligger betydligt över ens genomsnitt. et ligger totalt sett ungefär på ens genomsnitt, men är betydligt högre för kvinnorna och lägre för männen.,5, Totalt år 26

27 123 BRUNSTORP Brunstorp Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 6,5% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 13% 34% 84,1% 75,% 3,% 2,8%,% 1,8% år 1999: 45,8 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet ingen uppgift ingen uppgift 17% 15,9% 89% 82% Familjer med bil 1999: 87% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 4,6 1,3 2,8 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 13,9 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999:, 3, med utan Brunstorp med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Brunstorp Brunstorp Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Missbrukarvård år 1999:, 1,1 män kvinnor totalt Brunstorp i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Brunstorp Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 27

28 124 GRÅBO - TORMENÅS Befolkning andel i olika åldersgrupper Gråbo-Tormenås Sammanfattning Gråbo-Tormenås är ett område som till stor del motsvarar ens genomsnitt. Utbildningsnivån är emellertid relativt låg och ohälsotalet högre än genomsnittet. Området har en relativt stor andel pensionärer w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) 6 Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Andelen pensionärer är högre än genomsnittet och andelen i åldersgruppen år är lägre. Bebyggelse I Gråbo-Tormenås omfattar ca 1 7 lägenheter, varav ca 55% finns i flerbostadshus. Två- och trerumslägenheter dominerar Gråbo-Tormenås Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Utbildning Utbildningsnivån är lägre än genomsnittet. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är något högre än genomsnittet. Även andelen studerande är högre. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten ligger på genomsnittet i en. Sysselsättning år 1998 (%) Män Gråbo- Jönköpings Tormenås Kvinnor Gråbo- Jönköpings Tormenås Arbetslöshet år (%) 3,5 3, 2,5 2, Gråbo-Tormenås Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Gråbo- Jönköpings Tormenås Inkomster Den disponibla inkomsten ligger generellt något lägre än genomsnittet i samtliga familjekategorier. et per person och månad är ca 6% av ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Gråbo-Tormenås omfattar två valdistrikt. Valdeltagandet är obetydligt lägre än i en i övrigt. Det är ingen större skillnad i valdeltagandet mellan distrikten. et är högre än genomsnittet både för män och kvinnor. 1,5 1,,5, Totalt år 28

29 124 GRÅBO - TORMENÅS Gråbo-Tormenås Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 9,5% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 35% 34% 78,6% 75,% 2,8% 2,8% 1,5% 1,8% år 1999: 5,3 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 22% 17% 17,% 15,9% 81% 82% Familjer med bil 1999: 62% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv :,7 1,3 1, 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 9, 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 4,1 3, med utan Gråbo-Tormenås med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Gråbo-Tormenås Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Gråbo-Tormenås Missbrukarvård år 1999: 1,1 1,1 män kvinnor totalt Gråbo - Tormenås i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Gråbo-Tormenås Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 29

30 125 HUSKVARNA SÖDER Befolkning andel i olika åldersgrupper Huskvarna Söder w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Huskvarna Söder Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Huskvarna Jönköpings Söder Kvinnor Huskvarna Jönköpings Söder Arbetslöshet år (%) Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Huskvarna Jönköpings Söder Sammanfattning Huskvarna Söder är ett område med hög arbetslöshet, låg förvärvsfrekvens och låg utbildningsnivå. Även den disponibla inkomsten är relativt låg. Befolkningssammansättningen skiljer sig inte särskilt mycket från ens genomsnitt, dock är andelen lite högre i åldersgruppen år. Andelen utlandsfödda är hög. sberoendet är mycket stort och antalet ungdomar som har haft kontakt med socialtjänsten är också stort. Delar av Huskvarna Söder har betydligt högre arbetslöshet, lägre förvärvsfrekvens och lägre inkomster etc än övriga delar. Dessa skillnader inom området framgår inte av redovisningen. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var 2 13 personer. Befolkningsandelen är lägre än ens genomsnitt i åldersgruppen 5 år och äldre, medan andelen i övriga åldersgrupper är något högre, framför allt i gruppen år. Andelen ensamstående är relativt hög och andelen utlandsfödda är nästan dubbelt så stor som i en i övrigt. Bebyggelse Huskvarna Söder omfattar ca 1 3 lägenheter. Av dessa finns knappt 8% i flerbostadshus. Två- och trerumslägenheter dominerar. Utbildning Utbildningsnivån är betydligt lägre än genomsnittet. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är betydligt lägre än genomsnittet. Det finns en stor andel förtidspensionerade och övriga utan förvärvsarbete. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är nästan dubbelt så hög som i en i övrigt. Inkomster Den disponibla inkomsten är lägre än genomsnittet. 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Huskvarna Söder Totalt år 3 et per person och månad är drygt tre gånger så stort som ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Huskvarna Söder består av två valdistrikt. Valdeltagandet som är relativt lågt och skiljer sig inte nämnvärt åt i de båda distrikten. et är betydligt högre än ens genomsnitt, särskilt bland kvinnorna.

31 125 HUSKVARNA SÖDER Huskvarna Söder Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 18,9% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 42% 34% 64,4% 75,% 5,% 2,8% 3,1% 1,8% år 1999: 65,2 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 21% 17% 23,5% 15,9% 74% 82% Familjer med bil 1999: 52% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1,2 1,3 1,6 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 12,1 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 9,3 3, med utan Huskvarna Söder med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Huskvarna Söder Huskvarna Söder Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Missbrukarvård år 1999: 3,3 1,1 män kvinnor totalt Huskvarna Söder i förhållande till index 1 = ens genomsnitt OBS annan skala Eftergymnasial utbildning 4 Huskvarna Söder Valdeltagande Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 31

32 126 ÖXNEHAGA Befolkning andel i olika åldersgrupper Öxnehaga w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Öxnehaga Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Öxnehaga Jönköpings Kvinnor Öxnehaga Jönköpings Arbetslöshet år (%) 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Öxnehaga Jönköpings Öxnehaga Totalt år Sammanfattning Öxnehaga består av två delar, dels småhusområden med låg arbetslöshet, lågt ohälsotal etc, dels ett flerbostadsområde med hög arbetslöshet, högt ohälsotal och låga inkomster. Trots detta visar genomsnittet för hela området på hög arbetslöshet, låg förvärvsfrekvens och högt ohälsotal. Andelen utlandsfödda är mycket hög. sberoendet är mycket högt och det är många ungdomar som har varit i kontakt med socialtjänsten. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är högre än genomsnittet i åldersgrupperna -19 och år, medan andelen pensionärer är relativt låg. Andelen ensamstående är ganska låg och andelen utlandsfödda betydligt högre än ens genomsnitt. Bebyggelse Öxnehaga innehåller ca 2 2 lägenheter, varav nästan 7% finns i flerbostadshus. Området är delat med flerbostadshus i de centrala delarna och småhus i norr och söder. Utbildning Utbildningsnivån är ganska låg i förhållande till ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är betydligt lägre än genomsnittet. Bland övriga grupper är andelarna studerande och övriga utan förvärvsarbete relativt stora. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är betydligt högre än genomsnittet med undantag av åldersgruppen år. Inkomster Den disponibla inkomsten ligger ungefär på ens genomsnitt. et per person och månad är nästan tre gånger så stort som ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Öxnehaga är uppdelat i tre valdistrikt. Valdeltagandet är något lägre än ens genomsnitt totalt sett, men skiljer sig mellan områdena. Invånarna i flerbostadshusområdet har ett avsevärt lägre valdeltagande. et är högre än ens genomsnitt, särskilt bland kvinnorna. 32

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola RAPPORT 2014-11-04 1(8) UTVECKLINGSCHEF BO GERTSSON Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola Bättre resultat i Staffanstorp! Sammanfattning Bättre resultat 2014 i Staffanstorps kommun jämfört med föregående

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN 3.1 3.2 3.1=Ramsdalen/Svartbäcken 3.2= Innehåll Befolkningssammansättning och boende.. 77 Sysselsättning 79 Möjlighet till kunskap och utbildning. 1 Ungdomars

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Övergången från gymnasieskolan till högskolan

Övergången från gymnasieskolan till högskolan STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 39 anders.wiberg@hsv.se 2007/10 Övergången från gymnasieskolan till högskolan I regleringsbrevet för 2007 har regeringen

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

SORTERING BLAND MÄTETAL

SORTERING BLAND MÄTETAL UTBILDNING JOBB SORTERING BLAND MÄTETAL BOSTÄDER INKOMST MILJÖ OECD SÄKERHET Breddat mått på hållbar regional LIVSTILLFRED- STÄLLELSE MEDBORGAR ENGANGEMANG BALANS I LIVET HÄLSA KAPITALANSATS 1 JOBB - Sysselsättningsgrad

Läs mer

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Medborgarförvaltningen- nyckeltal Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation

Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation Vald kommun: Variation Variation bland bland Rikets kommuner kommuner Kön/Totalt Område Nummer Kortnamn Värde Felmarginal värde Min - Max Värde Felmarginal Min - Max Hälsan i befolkningen 2 72 2,9 73 6-82

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

En rapport om villkor för bemanningsanställda

En rapport om villkor för bemanningsanställda Oktober 2012 Johan Kreicbergs Europeiskt ungdomsindex 2012 En rapport om villkor för bemanningsanställda på en föränderlig arbetsmarknad Innehåll Inledning... 3 Så utfördes undersökningen... 4 Ingående

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder?

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? REDOVISAR 2004:4 Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2001 och med regler som gällde före 2003 Utvärderingsavdelningen

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Vad händer när någon i aktiv ålder dör?

Vad händer när någon i aktiv ålder dör? 2007:2 Vad händer när någon i aktiv ålder dör? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2003 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Denna Redovisar bygger på de registerdata som

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Stockholms stadshus September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Den borgerliga politiken slår hårt mot Rinkeby - sammanfattning Rinkeby är

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

NÄR DU VILL VETA VILKA DINA KUNDER ÄR

NÄR DU VILL VETA VILKA DINA KUNDER ÄR U R B A N I S E R I N G VA R B O R M A N? NÄR DU VILL VETA VILKA DINA KUNDER ÄR Consumer classification PA R 1 PAR ingår i Bisnodekoncernen Bisnode är en av Europas största leverantörer av digital affärsinformation.

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014 Övergripande planering Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014 Innehållsförteckning Bostadsrätterna upp med 20 procent 3 Störst prisökning

Läs mer

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET KVALITETSREDOVISNING 2007 KOMMUNENS KVALITET I KORTHET INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning..... 3 1.1. Bakgrund.. 3 1.2. Om diagrammen.. 4 2. Resultat... 5 2.1. Områdesresultat.. 5 2.2. Utmärkande mått med

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer