LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID"

Transkript

1 LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID

2 Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN Rapporten är sammanställd av: Maria Pålsson Telefon: E-post: Text och layout: Foto: Maria Pålsson Jens Pålsson Övrig kontakt: Inga-Lill Olsson Telefon: E-post: Svalövs kommun Svalövs kommun Tel:

3 3 Kunskap om ungdomars vardag I Svalövs kommun arbetar vi utifrån våra kommuninvånares behov, önskemål och intressen. Men vi nöjer oss inte med gissningar och antaganden. Vi vill veta mer! Därför krävs det att vi tar reda på hur människor upplever sin vardag och hur de kan bidra till vår gemensamma utveckling i kommunen. Vi tycker att det är särskilt viktigt att vi ser och lyssnar på våra ungdomar. Det är en stor grupp med en inte så stark röst men som äger en enorm förmåga till att skapa förändring. Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Lika mycket som det handlar om att följa upp det arbete som har gjorts handlar Lupp om att ta ut riktningen för framtiden. Undersökningen ställer frågor kring hur Svalövs kommuns unga upplever vardagen och hur de ser på framtiden. Arbetslöshet, ungas psykiska och fysiska hälsa samt möjligheten till inflytande och delaktighet är några områden som kräver extra uppmärksamhet under den närmaste framtiden. Detta ställer stora krav på hela samhället. För oss förtroendevalda och för kommunens anställda är det viktigt att utgå från aktuell kunskap om ungas vardag när vi fattar beslut. Vi kan inte veta allt om alla, men vi kan med hjälp av undersökningar som Lupp ta reda på vad en stor del ungdomar upplever som positivt och negativt, vad de ser för utmaningar i framtiden och vilka prioriteringar unga har. Tillsammans har vi stora möjligheter att samtala, diskutera och genomföra sådant som gör Svalövs kommun till en allt bättre kommun för ungdomar. Karl-Erik Kruse, kommunstyrelsens ordförande Leif Hägg, kommunfullmäktiges ordförande Genomförande Lupp lokal uppföljning av ungdomspolitiken är en enkät som Ungdomsstyrelsen har utvecklat för att kommuner på ett enkelt sätt ska få bättre kännedom om ungas levnadssituation och utifrån detta kunna utveckla den kommunala ungdomspolitiken. Totalt har 514 ungdomar i Svalövs kommun fått möjlighet att göra Lupp. Av dessa genomförde 410 ungdomar Lupp, vilket ger en svarsfrekvens på 8. 46% av de svarande är tjejer och 54% är killar. Svalövs kommun var en av ett 30-tal svenska kommuner som genomförde Lupp Det är med dessa kommuner som resultatet i denna rapport jämförs. Lupp genomfördes för första gången i Svalövs kommun under hösten Högstadieungdomar var den grupp av unga som fick möjlighet att göra Lupp. För Linåkerskolan och Svalövs Montessoris elever gjordes Lupp elektroniskt under schemalagd skoltid. Även Särskolans elever genomförde Lupp på skoltid, men på pappersenkäter. Till de elever som bor i Svalövs kommun men som går i högstadiet i en annan kommun skickades pappersenkäter hem till varje ungdom och enkäten fick då genomföras frivilligt på fritiden. Särskolan och skolor som inte tillhör Svalövs kommun men som har elever boende i kommunen benämns i rapporten som Övriga skolor. Linåkerskolan och Svalövs Montessori benämns med sina namn. Alla citat i rapporten är tagna från de öppna frågor där ungdomarna fått skriva fritt. Då ungdomarna svarade anonymt är således även citaten anonyma.

4 4 FRITID De flesta ungdomar i Svalövs kommun är nöjda med både mängden fritid och utbudet av fritidsaktiviteter. Dock så uppger många att de saknar ställen där unga kan träffas och umgås på, till exempel ungdomsgård, café eller badhus. Figur 1. Hur mycket fritid har du? För mycket Lagom För lite tjej kille De flesta av högstadieungdomarna i Svalövs kommun upplever att de har en lagom balans mellan fritid och annan tid. Men sett till kön så uppger främst tjejer att de har för lite fritid. 45% känner att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med sina fritidsaktiviteter För killarna ser det bättre ut, men cirka 3 känner att inte de hinner med vad de vill på sin fritid. Mängden fritid minskar i takt med att de unga blir äldre. Bland elever i åttonde och nionde klass upplever 41% respektive 44% att de har för lite fritid, jämfört med 25% bland eleverna i sjunde klass. Jämfört med övriga Lupp-kommuner så är det fler i Svalövs kommun som uppger att de har för lite fritid. Nationellt uppger knappt 3 av tjejerna och 2 av killarna att de har för lite fritid. Men även här är tjejerna de som upplever störst obalans mellan fritid och annan tid. De flesta unga upplever att de har lagom med fritid

5 5 Figur 2. Hur mycket av det du är intresserad av finns att göra på fritiden? (Orter) Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting 2 1 Billeberga Kågeröd Röstånga Svalöv Teckomatorp Tågarp Övriga De flesta unga verkar vara ganska nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter i kommunen. Sex av tio anser att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden. Tre av tio anser att det finns ganska eller väldigt liten möjlighet till fritidsaktiviteter i kommunen. Men det finns en skillnad mellan de olika orterna i kommunen för hur nöjd man är över mängden fritidsaktiviteter. Nöjdast med utbudet är ungdomarna i Tågarp, där 8 tycker att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Mest missnöjda är ungdomarna i Billeberga där motsvarande siffra är 6. I övriga orter är mellan 65-67% nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter. Figur 3. Hur mycket av det du är intresserad av finns att göra på fritiden? (Kön) Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Lite/ingenting Uppfattningen om intressanta fritidsaktiviteter skiljer sig mellan tjejer och killar. 74% av killarna anser att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden, medan den siffran är lägre för tjejerna, 57%. Även i jämförelse med andra Luppkommuner anser tjejerna att det finns mindre intressanta fritidsaktiviteter än vad killarna upplever. Nationellt är 72% av tjejerna och 78% av killarna ganska eller mycket nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter.

6 6 Figur 4. Var brukar du och dina kompisar träffas? Hemma hos varandra På café Fritidsgård eller liknande Restaurang Idrottshall Utomhus I en föreningslokal Men även om många är nöjda med utbudet av aktiviteter så är hemma hos varandra det vanligaste stället att träffas på. 9 av tjejerna och 8 av killarna träffas hemma hos varandra. Även utomhus är en vanlig mötesplats. Vidare träffas ungefär 15% av killarna i en idrottshall eller i idrottssammanhang och där är siffran för tjejer ca 8%. Att så få ställen ges som exempel, och här kan knappast utomhus räknas som en plats, kan vara ett uttryck för att de unga saknar ställen att umgås och träffas på utanför hemmet. Jag tycker att det saknas ett ställe där alla ungdomar kan samlas och träffas och bara umgås Denna bild stärks också när de unga fritt får ge exempel på saker och ställen som de saknar. Figur 5. Vilka fritidsmöjligheter tycker du saknas? 1. Ungdomsgård/Café 1. Badhus 2. Möjlighet att utöva andra sporter än fotboll 2. Fritidsgård/Café 3. Badhus 3. Multiarena/Idrottshall 4. Möjlighet att utöva dans 4. BMX/Skatepark 5. Ishall/Ridhus 5. Möjlighet att utöva andra sporter än fotboll

7 7 Figur 6. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? (Varje dag/vecka) Hjälper till hemma Skriver Läser Surfar/chattar på internet Spelar datorspel/tvspel Ute i naturen Umgås med kompisar Idrottar, ej i klubb Idrottar i klubb Som tidigare visats är ungdomarna i Svalövs kommun aktiva på sin fritid. Att spendera tid med kompisar och vid datorn är de vanligaste aktiviteterna. 9 av både killarna och tjejerna använder datorn ofta och många killar spelar också TV-spel. erna läser och skriver mycket, vilket även kanske kan rymmas in i tiden framför datorn. En majoritet av de unga motionerar ofta, antingen i en klubb eller för sig själva. De flesta unga hjälper till hemma, tjejerna något mer än killarna. Figur 7. Är du medlem i någon av följande föreningar? Idrottsförening Skolförening Kulturförening Hobbyförening Supporterklubb Annan Flest föreningsaktiva ungdomar finns i Tågarp. Den vanligaste föreningsverksamheten att delta i är en idrottsförening. Därefter kommer hobby- och kulturföreningar för både tjejer och killar samt även skolföreningar. Även nationellt sett är deltagande i en idrottsförening den föreningsform som flest unga är aktiva i. 47% av tjejerna och 54% av killarna är aktiva i idrottsföreningar. Det går inte att säga om föreningsdeltagandet ökar eller minskar med stigande ålder då antalet varierar beroende på vilken typ av förening det handlar om.

8 8 SKOLA Många upplever att det är en bra stämning i skolan, även om det skiljer sig en del skolorna emellan. Mobbing upplevs dock som ett problem av många unga och det uppges även att det inte alltid sätts in åtgärder mot mobbing. En del unga markerar också att sexuella trakasserier och främlingsfientlighet förekommer i skolan. En majoritet av de unga vill vara med och påverka i frågor om skolan, till exempel läxor, skolmiljö, schema och skolmat. Men eleverna upplever att de har mindre möjlighet till påverkan än vad de önskar. Figur 8. Hur tycker du att det är på din skola? Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val Om en lärare kränker en elev agerar skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan Det är bra stämning i skolan Linåkerskolan Svalövs Montessori Övriga skolor De flesta högstadieungdomarna tycker att det är en bra stämning i sin skola. Men det är en större andel elever från Montessori och övriga skolor, 75% och 77%, som instämmer med det påståendet än elever från Linåkerskolan, 71%. Nationellt tycker 76% av högstadieeleverna att det är bra stämning i skolan. 22% tycker att mobbing är ett problem i skolan men 53% anser också att skolan agerar när en elev mobbas. Som figur 9 visar kan kanske upplevelsen av god stämning förklaras med att det är fler elever på Linåkerskolan än på de andra skolorna som uppger att mobbing, sexuella trakasserier och främlingsfientlighet är ett problem. Till exempel tycker nästan 35% av Linåkerskolans elever att mobbing är ett problem på deras skola mot 21% och 15% på Montessori respektive övriga skolor.

9 9 Samtidigt är siffrorna nästan omvända när det gäller uppfattningen om skolan reagerar när en elev mobbas. 35% av eleverna på Linåkerskolan uppger att skolan reagerar jämfört med 75% av Montessoris elever och drygt 6 av övriga skolors elever. Figur 9. Hur tycker du att det är på din skola? 4 35% 3 25% Mobbing är ett problem Sexuella trakasserier är ett problem Främlingsfientlighet är ett problem 2 15% 1 5% Linåkerskolan Svalövs Montessori Övriga skolor När det gäller vilket inflytande eleverna har i skolan skiljer även det sig mellan de olika skolorna. På Montessori är man nöjdast, där anser 7 av eleverna att elevrådet tas på allvar i skolan och nästan 6 upplever att de uppmuntras av skolan att delta i klassråd och elevråd. Motsvarande siffror för övriga skolor är drygt 5 och 4. Bland Linåkerskolans elever anser cirka 4 att elevrådet tas på allvar och knappt 3 att de har uppmuntrats av skolan att aktivt delta i elevråd och klassråd. Figur 10. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av skolan Skolan uppmuntrar mig att medverka i klassråd och elevråd Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Linåkerskolan Svalövs Montessori Övriga skolor

10 10 Som visas i figur 11a, b och c är skolmiljön viktig för att eleverna ska trivas och de flesta elever tycker om miljön i sin skola. På Linåkerskolan bidrar skolbiblioteket säkert till detta då över 8 av eleverna där rankar biblioteket högt. Möjlighet till extra stöd är mycket viktigt men här får de olika skolornas elever inte riktigt samma chans. Runt 8 av Montessoris och övriga skolors elever tycker att de har bra möjlighet till extra stöd jämfört med 65% av Linåkerskolans elever. De flesta elever anser att det är bra stämning i skolan Jämfört med övriga Lupp-kommuner, där 68% uppger att möjligheten till extra stöd är ganska eller mycket bra, ligger Linåkerskolans elever strax under snittet. Montessoris och övriga skolors elever ligger alltså en ganska bra bit över genomsnittet för hur Lupp-kommunernas elever uppgett möjligheten till extra stöd. Figur 11a, b och c visar att allra sämst anser eleverna att skolmaten är och sämst verkar den vara för Linåkerskolans elever, då endast 15% tycker att den är bra jämfört med Montessoris 65% och övriga skolors 55%. Åsikter om skolmaten skiljer sig en del mellan skolorna

11 11 Figur 11a. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Linåkerskolan Möjlighet till extra stöd Schemat Skolmaten Skolbiblioteket Skolmiljön Dåligt Varken eller Bra Figur 11b. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Svalövs Montessori Möjlighet till extra stöd Schemat Skolmaten Skolbiblioteket Skolmiljön Dåligt Varken eller Bra Figur 11c. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Övriga skolor Möjlighet till extra stöd Schemat Skolmaten Skolbiblioteket Skolmiljön Dåligt Varken eller Bra

12 12 Som figur 12a, b och c visar vill de flesta av högstadieungdomarna vara med och påverka i frågor som gäller skolan. Det är dock fler som uppger att de vill vara med och påverka än vad de anser sig få göra, och det gäller i alla frågor på alla skolor. På Linåkerskolan vill eleverna främst påverka sina läxor och är mest missnöjda med schemat. På Montessori vill eleverna i hög grad vara med och påverka schemat, och den möjligheten är man också väldigt missnöjd med. På övriga skolor vill man kunna påverka skolmaten mer vilket eleverna också har minst inflytande över. Figur 12a, b och c visar även det eleverna har störst möjlighet att påverka. På Linåkerskolan har eleverna mest inflytande över hur eleverna ska arbeta, på Montessori har man inflytande om skolmiljön samt förhållningsregler. För elever på övriga skolor är påverkan till vad eleverna ska lära sig störst. Jag skulle vilja göra skolan mycket bättre än vad den är just nu. T ex att förbättra skolmaten mycket för det är oftast inte så god mat Sämst inflytande har de unga över schemat och skolmaten Även nationellt är skillnaden mellan hur mycket inflytande eleverna vill ha och faktiskt får väldigt stor. Till exempel är det i den fråga som eleverna säger sig ha störst inflytande i, hur eleverna ska arbeta, 4 som säger sig ha inflytande mot nästan 8 som vill ha inflytande. Sämst inflytande har eleverna nationellt sett över schemat och skolmaten vilket är samma frågor som Svalövs kommuns högstadieelever uppvisar att det är störst skillnad i.

13 Figur 12a. Hur mycket vill och får du som elev vara med och bestämma? 13 Linåkerskolan Vill 9 8 Får Schemat Skolmaten Prov Läxor Regler i skolan Skolmiljön inne Skolmiljön ute Hur du ska arbeta Böcker och läromedel Vad du får lära dig Figur 12b. Hur mycket vill och får du som elev vara med och bestämma? Svalövs Montessori Vill 10 Får Schemat Skolmaten Prov Läxor Regler i skolan Skolmiljön inne Skolmiljön ute Hur du ska arbeta Böcker och läromedel Vad du får lära dig Figur 12c. Hur mycket vill och får du som elev vara med och bestämma? Övriga skolor Vill Får Schemat Skolmaten Prov Läxor Regler i skolan Skolmiljön inne Skolmiljön ute Hur du ska arbeta Böcker och läromedel Vad du får lära dig

14 14 Skolk är vanligast förekommande på Linåkerskolan, där 9,1% av eleverna skolkar minst en gång i månaden jämfört med Montessoris 5% och övriga skolors 4,2%. Skolk är också vanligare bland elever i årskurs nio än årskurs sju, samma trend följer också eleverna nationellt sett. Skolk är vanligare i nionde klass än i sjunde 9,8% av eleverna i andra Lupp-kommuner skolkar minst en gång i månaden. Därmed ligger Svalövs elever under genomsnittet för skolk. Dessutom är snittet för skolk flera gånger i veckan lägre för Svalövs kommuns elever än det generella snittet. Figur 13. Brukar du skolka? 3 25% 2 15% Åk 7 Åk 7 nationellt Åk 8 Åk 8 nationellt Åk 9 Åk 9 nationellt 1 5% Någon gång per termin Någon gång i månaden Flera gånger i månaden Flera gånger i veckan Bland högstadieungdomarna i Svalövs kommun skolkas det mindre jämfört med nationella siffror

15 15 POLITIK & INFLYTANDE Högstadieungdomarna är intresserade av frågor som rör hela samhället. Många unga tycker att det är viktigt att unga och beslutsfattare i kommunen träffas. Det är dock en ganska stor andel som upplever att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till makthavare i kommunen och många vet inte heller vart de ska vända sig. Skolan, arbete mot kriminalitet och att skapa arbeten för unga är exempel på områden som unga vill vara med och påverka. Skulle vilja lära mig mer om politik så jag blev mer insatt och kunde förstå det bättre Figur 14. Hur intresserad är du av följande? Politik Samhällsfrågor Vad som händer i andra länder Vid en första anblick verkar intresset för politik och påverkan vara svalt bland kommunens ungdomar. Bara knappt 2 av de unga anser sig vara intresserad. Men kan det vara just ordet politik som avskräcker elevernas intresse? Det visade sig ju att många elever ville vara med och påverka i frågor om skolan och 35% respektive 5 har ett intresse av samhällsfrågor och av vad som händer i andra länder. Jämfört med andra Lupp-kommuner är intresset för politik bland Svalövs kommuns unga något lägre än genomsnittet, där 24% säger sig vara intresserade av politik. Att uttrycka sin åsikt går att göra på många olika sätt. Ungdomarna i Svalövs kommun verkar föredra att ta kontakt med beslutsfattare eller genom samtal eller text. Det som de flesta redan har gjort eller kan tänka sig är att skriva på en namninsamling. Därefter försöker man påverka genom att bära politiska symboler, ta kontakt med politiker, skriva insändare och debattera på internet. Minst intresse finns det för att ockupera byggnader, måla politiska slagord och delta i olagliga demonstrationer.

16 16 Figur 15. Vad skulle du satsa på om du var politiker? 1. Skola (38%) 1. Arbete mot kriminalitet (38%) 2. Djurens rättigheter (34%) 2. Skola (34%) 3. Sjukvård (32%) 3. Skapa arbeten för unga (3) 4. Lika lön för män och kvinnor (32%) 4. Sjukvård (28%) 5. Skapa arbeten för unga (27%) 5. Bostäder för unga (23%) Att kommunens unga är engagerade märks i svaren på de öppna frågor som de frivilligt fick svara på i enkäten. I fråga 15 gavs de unga möjligheten att svara på vad de själva skulle satsa på om de var politiker i kommunen. De fick dock ett antal förslag att välja på. Skola, sjukvård och att skapa arbeten för unga tycker både tjejer och killar att man ska satsa på. erna värnar även om djurens rättigheter och vill att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete. Killarna vill arbeta mot kriminalitet och att skapa bostäder för unga. Ungdomar verkar i tanken som politiker tänka på det stora hela i samhället. Om de unga var politiker skulle de bland annat satsa på skola, sjukvård och att skapa arbeten för unga Topp 5 nationellt sett är följande: skola, sjukvård, arbete mot kriminalitet, lika lön för lika arbete för män och kvinnor samt skapa arbeten för unga. Hur skolans planering av pengar ser ut och hur vår schemaläggning ser ut. Jag vill också vara med och se hur politiker tänker kring vissa situationer

17 17 Figur 16. Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till makthavare? , Svalöv, nationellt, Svalöv, nationellt Vet ej Små Stora Även om de unga är engagerade och vill vara med och påverka finns risken att det stannar där. 58% av tjejerna och 48% av killarna anser sig ha ganska eller mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter till makthavare i kommunen. 33% respektive 38% säger sig inte veta hur stora deras möjligheter är. Inte många vet heller vart de ska vända sig om de vill påverka något i kommunen. Så här ser det ut även nationellt. Det är dock en större andel tjejer i Svalövs kommun som tror att deras chanser att påverka är små, jämfört med tjejer nationellt och även med killar i Svalövs kommun och nationellt. Men även om man själv inte anser sig kunna påverka så tycker många att det är viktigt att unga och beslutsfattare träffas. På den frågan svarar drygt 65% av tjejerna och cirka 6 av killarna att det är mycket eller ganska viktigt. Figur 17. Frågor om inflytande Skulle vilja träffa beslutsfattare Det är viktigt att unga träffar beslutsfattare i kommunen Vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen

18 18 Figur 18. Vill du vara med och påverka i kommunen? Ja Nej 1, Svalövs kommun nationellt, Svalövs kommun nationellt 42% av tjejerna och 31% av killarna vill däremot vara med och påverka i kommunen. Jämfört med andra Lupp-kommuner är engagemanget bland Svalövs kommuns unga lika för tjejer men något lägre för killar. För de som uppger att de inte vill vara med och påverka handlar det främst om ointresse och brist på tid. Men många menar återigen att de kan för lite om hur de ska gå tillväga och tror inte heller att det spelar någon roll om de engagerar sig för ingen kommer att lyssna ändå. Även nationellt sett så är ointresse den främsta orsaken till att man inte vill vara med och påverka och tätt efter följer anledningar som för lite kunskap om hur man går tillväga samt att det inte spelar någon roll då ingen ändå kommer att lyssna. Jag vill säga det jag tycker är fel, så att jag kan hjälpa kommunen att bli bättre Figur 19. Varför vill du inte vara med och påverka i kommunen? Kan för lite om hur jag ska göra Är inte tillräckligt intresserad Har inte tid Tror inte det spelar någon roll, ingen som lyssnar ändå Är på väg att flytta från kommunen Annat

19 19 HÄLSA & TRYGGHET De flesta unga uppger att de mår bra. Dock är trötthet, stress och sömnsvårigheter ett problem för många unga. Det framkommer också att tjejerna mår sämre än killarna i alla frågor som rör hälsa, och tjejer känner generellt även en större otrygghet än vad killarna gör. Figur 20. Har något av följande hänt dig? 2 18% 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Har inte vågat gå ut Blivit hotad Blivit bestulen Blivit misshandlad Blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjad Att bli utsatt för hot eller bli bestulen är det vanligaste högstadieungdomarna i kommunen blir utsatta för, 3 respektive 21% uppger att det hänt dem. 9% uppger även att de inte vågar går ut, 6% att de blivit misshandlade och 4% uppger att de blivit sexuellt utnyttjade. erna är mest utsatta för alla brott som ges som exempel, och det i ganska kraftig övervikt jämfört med killarna. Bara erfarenheten i att bli bestulen har ungefär lika många killar som tjejer utsatts för. Hot och stöld är de vanligaste brotten mot kommunens unga

20 20 erna i kommunen är också mer otrygga. Det är på offentliga platser och i situationer som rör kvällstid som tjejerna känner sig som mest otrygga; i kollektivtrafiken, ute på stan, på olika nöjesställen samt i sitt bostadsområde på kvällen. Killarna är också mest otrygga på samma ställen som tjejerna men endast hälften så många killar som tjejer upplever otrygghet i samma situationer. Tryggast är de unga i hemmet, där 95% av killarna och 91% av tjejerna alltid känner sig trygga. Figur 21. Känner du dig trygg på följande ställen? (Ja, alltid) Utomhus i mitt bostadsområde på dagen Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen På väg till eller från skolan Även nationellt sett så är tjejer mer otrygga än killar och i likhet med Svalövs kommuns unga tjejer är det på offentliga platser som otryggheten är som störst. Och i likhet med Svalövs kommuns unga killar är de andra Luppkommunernas killar mest otrygga på samma platser som tjejerna men de är färre till antalet. Den tryggaste platsen för unga överlag är i hemmet, också det i likhet med hur Svalövs kommuns unga har svarat. I klassrummet På rasterna i skolan På fritidsgård eller liknande På disko eller annat nöjesställe Ute på stan, på allmän plats erna upplever större otrygghet än killarna På buss, tåg och liknande I hemmet

21 21 Många unga anser att mobbing är ett problem på deras skolor. Det stämmer överens med frågan om man blivit mobbad det senaste halvåret. 25% av tjejerna och 1 av killarna svarar ja på den frågan. Ungefär lika många på Linåkerskolan och på Montessori, cirka 18%, uppger att blivit mobbade medan det är färre som känner sig mobbade på övriga skolor, 8%. Det är i situationer i samband med skolan som mobbing är vanligast och det är på rasterna i skolan som flest blir mobbade. Även i klassrummet och på väg till och från skolan blir många utsatta för mobbing, killarna något mer än tjejerna. Mobbing via telefon, sms, e-post och internet är också vanligt och här är tjejerna mer utsatta än killarna. Figur 22. Var har du blivit mobbad? På rasterna i skolan (68%) På rasterna i skolan (76%) Via telefon, sms, e-post, internet (52%) I klassrummet (52%) I klassrummet (36%) På väg till eller från skolan (28%) På väg till eller från skolan (18%) Via telefon, sms, e-post, internet (24%) Figur 23. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Ganska bra/mycket bra Någorlunda Ganska dåligt/mycket dåligt 73% av tjejerna och 85% av killarna uppger att deras hälsotillstånd är ganska eller mycket bra. De flesta anser att de är sjuka lika ofta som andra eller mer sällan. Killarna verkar må bättre än tjejerna vilket är genomgående för alla frågor om hälsa. I jämförelse med andra Lupp-kommuner mår Svalövs kommuns unga tjejer sämre än genomsnittet medan kommunens unga killar mår bättre. Nationellt svarar 78% av tjejerna och 83% av killarna att de mår ganska eller mycket bra. De flesta unga i Svalövs kommun mår ganska eller mycket bra

22 22 Många unga är duktiga på att röra på sig. 87% av tjejerna och 89% av killarna uppger att de tränar så att de svettas minst en gång i veckan. Som presenterades tidigare i kapitlet Fritid tränar väldigt många tillsammans i idrottsföreningar eller för sig själva. Kommunens unga tränar ofta, både i föreningar och för sig själva Figur 24. Har du följande besvär? (Varje dag/flera gånger i veckan) Sovit dåligt på natten Trött under dagarna Känt dig stressad Svårt att somna Ont i magen Huvudvärk Även om de flesta unga anser sig må ganska bra så visar figur 24 att det finns vissa negativa hälsoaspekter. Många unga är trötta under dagarna och en ganska stor andel unga har svårigheter att somna på kvällarna och att sova bra på natten. Det finns också besvär som är klart dominerade av tjejerna. En hög andel tjejer känner sig stressade och dubbelt så många tjejer som killar har ont i magen och i huvudet. 4 av ungdomarna hoppar över frukosten en gång i veckan eller oftare och många slarvar också med att äta lunch. Samtidigt uppger många att de äter godis; 3 av tjejerna och nästan 4 av killarna äter godis flera gånger i veckan eller varje dag. Att hoppa över måltider är vanligast bland tjejerna medan killarna äter mer snabbmat och godis. Det är tydligt att de som hoppar över skollunchen också är mer missnöjda med skolmaten än de som brukar äta lunch i skolan. Figur 25. Hur ofta händer följande? (Varje dag/flera gånger i veckan) Många unga slarvar med frukost och lunch 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Hoppar över frukosten Hoppar över lunchen Äter snabbmat Äter godis eller snacks

23 23 Figur 26. Hur ofta (om alls) dricker du alkohol så att du blir berusad? 3 25% 2 15% 1 5% en gång om året eller mera sällan några gånger per år någon gång i månaden ett par gånger i månaden någon gång i veckan, Svalövs kommun, nationellt, Svalövs kommun, nationellt 46% av tjejerna och 38% av killarna i Svalövs kommun dricker aldrig alkohol. I jämförelse med andra Lupp-kommuner dricker tjejerna i Svalövs kommun mindre alkohol än tjejer nationellt. Endast för alternativet En gång per år eller mera sällan är det högre andel av kommunens tjejer som svarar ja. För killarna är det tvärtom, en högre andel av Svalövs kommuns killar dricker oftare alkohol så att de blir berusade än killar nationellt sett. Endast för alternativet Någon gång i veckan är den nationella andelen högre. Figur 27. Hur får du tag på alkohol? (Topp 3) De flesta unga får tag på alkohol från någon i deras närhet, antingen via föräldrar eller kompisar. Ju högre upp i årskurserna desto mer tillåtande blir föräldrarna mot att ungdomarna dricker alkohol, vilket gäller för både tjejer och killar. Bland elever i sjunde klass uppger cirka 8% att de får dricka alkohol för sina föräldrar, i åttan uppger ännu några fler att det är tillåtet för dem. I nionde klass uppger hela 35% att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Samtidigt är många unga osäkra på vilken inställning deras föräldrar har. Som figur 28 visar nedan dricker ungdomarna i Kågeröd mest och ungdomarna i Röstånga minst. Egna föräldrar (med lov) (16%) Kompisar eller kompisars syskon (15%) Kompisar eller kompisars syskon (12%) Egna föräldrar (med lov) (13%) På annat sätt (1) På annat sätt (11%) Figur 28. Hur ofta (om alls) dricker du alkohol så att du blir berusad? (Orter) 35% 3 25% en gång om året eller mera sällan några gånger per år någon gång i månaden ett par gånger i månaden någon gång i veckan 2 15% 1 5% Billeberga Kågeröd Röstånga Svalöv Teckomatorp Tågarp Övriga

24 24 Debutåldern för snusning är ungefär densamma för Svalövs kommuns tjejer jämfört med nationella siffror. Däremot är debutåldern högre för första gången att röka cigaretter, dricka sig berusad och prova hasch eller marijuana. Debutåldern för alkohol och tobak är lägre i Svalövs kommun jämfört med nationella siffror Figur 29a. Hur gammal var du (om du någonsin) när du första gången gjorde följande? Rökte cigaretter Drack sig berusad Snusade Provade hasch eller marijuana 12% 1 8% 6% 4% 2% 11 år eller yngre 12 år 13 år 14 år 15 år Svalövs kommuns killar följer ett annat mönster. Det är färre killar i kommunen än nationellt sett som provat hasch/marijuana överhuvudtaget medan åldern för snusning och första berusning följer det nationella mönstret. Jämfört med andra Lupp-kommuner är det färre killar i kommunen som rökte cigaretter för första gången som 11-åringar men desto fler gjorde det som 12- och 13-åringar. Figur 29b. Hur gammal var du (om du någonsin) när du första gången gjorde följande? Rökte cigaretter Drack sig berusad Snusade Provade hasch eller marijuana 12% 1 8% 6% 4% 2% 11 år eller yngre 12 år 13 år 14 år 15 år

25 25 Figur 30. Har du den senaste tiden blivit kränkt eller orättvist behandlad? 10 Drygt en tredjedel av de unga uppger att de har blivit kränkta eller orättvist behandlade det senaste halvåret tjej kille ja, flera gånger ja, någon gång nej, aldrig Figur 31. När blev du kränkt/orättvist behandlad? Drygt 35% av ungdomarna i Svalövs kommun uppger att har blivit kränkta eller orättvist behandlade det senaste halvåret, tjejerna något mer än killarna. Främst blir de unga kränkta av andra elever men även av andra personer i sin närhet, som skolpersonal och familjemedlemmar. Andra elever (56%) Andra elever (56%) Skolans personal (29%) Skolans personal (45%) Familjemedlem (27%) Familjemedlem (15%) Annat (19%) Annat (13%) Annan privatperson (11%) Annan privatperson (1) Figur 32. Av vilken orsak blev du kränkt/orättvist behandlad? Samtidigt som många upplever sig kränkta eller orättvist behandlade är det svårt att veta och förstå varför. Annat och vet inte är vanliga svar för både tjejerna och killarna. Utseende är också en orsak till att de unga kränks. Annat (6) Annat (34%) Utseende (29%) Vet inte (32%) Vet inte (21%) Utseende (26%) Ålder (11%) Ålder (6%) Funktionsnedsättning (7%) Kön (6%) Utländsk bakgrund (7%) Funktionsnedsättning (5%) Kön (4%) Utländsk bakgrund (3%) Religion (1%) Religion (3%) Sexuell läggning (1%) Sexuell läggning ()

26 26 ARBETE Arbetsmarknadsfrågor är viktigt för många unga. Det märks dels när de pratar om vad de vill påverka i samhället och dels när det gäller deras egen situation. Det verkar vara lättare för killar än tjejer att få tag på både extrajobb och sommarjobb. Sommarjobb skaffas främst genom familj och vänner. Nationellt har 12% av tjejerna och 17% av killarna ett extrajobb. Det är ungefär samma siffror som i Svalövs kommun. Figur 33. Frågor om extrajobb och sommarjobb Det verkar vara lite svårare för tjejerna i kommunen att skaffa sig extrajobb och sommarjobb. 1 av tjejerna och 15% av killarna uppger att de har ett extrajobb. Av andelen som hade ett sommarjobb i somras var det 18% tjejer och cirka 3 killar. Något fler tjejer än killar har försökt att skaffa både extrajobb och sommarjobb utan att lyckas: 18% tjejer mot 14% killar respektive 18% mot 16%. 35% 3 25% 2 15% 1 5% Har extrajobb Hade sommarjobb i somras, Svalöv, nationellt, Svalöv, nationellt Figur 34. Arbetsrelaterade frågor 35% 3 25% 2 15% 1 5% Har ett extrajobb Har inte lyckats få extrajobb Hade sommarjobb i somras Lyckades inte få sommarjobb i somras

27 27 Figur 35. Hur fick du ditt sommarjobb? Genom någon i min familj Genom släktning eller bekant Kontaktade själv arbetsplatsen På annat sätt För de unga som hade ett sommarjobb i somras var familj, släkt och andra bekanta en klart bidragande faktor till att de unga fick sina sommarjobb. Ingen av de unga fick sommarjobb genom en utannonserad tjänst eller med stöd från Arbetsförmedlingen. Som figur 15 visar i kapitlet Politik & Inflytande är frågor om jobb för unga, som till exempel extra- och sommarjobb, något som engagerar de unga. Flera uttrycker att det borde skapas fler jobb åt unga och att det borde vara lättare för unga att få just extra- och sommarjobb. Jag skulle vilja påverka vad som händer i kommunen när det gäller jobb till både unga och arbetslösa Det vanligaste sättet för unga att skaffa sommarjobb på är genom familj och vänner

28 28 FRAMTID De flesta högstadieungdomar i Svalövs kommun ser positivt på framtiden. Många vill flytta från kommunen, de flesta för studier eller jobb. Men många unga ser också en anledning att flytta tillbaka. Närhet till familj och en bra uppväxtmiljö för eventuella barn ses som starka skäl till en återflytt till Svalövs kommun. Figur 36. Vad skulle du helst vilja göra direkt efter grundskolan? Gå en gymnasieutbildning i Svalövs kommun Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun Börja jobba Annat Vet inte Efter grundskolans slut vill över hälften av högstadieeleverna gå en gymnasieutbildning i en annan kommun än i Svalövs kommun, 58% av tjejerna och 51% av killarna. Nationellt sett vill färre ungdomar gå en gymnasieutbildning i en annan kommun jämfört med Svalövs kommuns unga, 47% av tjejerna och 35% av killarna. Nästan var femte kille i Svalövs kommun vill hellre börja jobba än läsa på gymnasiet medan den siffran är något lägre för tjejer och siffrorna är generellt desamma nationellt. Dock har de flesta unga i kommunen för avsikt att läsa vidare efter grundskolan, främst på gymnasiet. Därefter planerar cirka 35% av tjejerna och knappt 3 av killarna att läsa vidare på universitet eller högskola. Samtidigt är många osäkra på framtida utbildning vilket kanske kan förklaras med att högstadieungdomarnas nästa eventuella utbildningssteg är gymnasiet. Figur 37. Vilken är den högsta utbildningen du planerar att gå? 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% grundskola eller motsvarande gymnasieskola eller motsvarande yrkesutbildning efter gymnasiet universitet eller högskola annan utbildning vet inte

29 29 Figur 38. Kommer du att flytta från Svalövs kommun? 6 5 Ja Nej Vet inte Billeberga Kågeröd Röstånga Svalöv Teckomatorp Tågarp Övriga Hälften av de unga tror att de kommer att flytta från Svalövs kommun. Allra säkrast på det är ungdomarna från Kågeröd medan ungdomarna från Billeberga är de som tvekar mest. Som figur 39 visar är den vanligaste orsaken till varför man vill flytta från kommunen jobb och studier och även att man vill prova på något nytt. Figur 39. Varför skulle du flytta från Svalövs kommun? 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Jobb Studier Partner/kompisar Prova på något nytt Annat Vet inte Det mest attraktiva för både tjejer och killar är att bo utomlands. Drygt 2 svarar ja på det alternativet. erna vill också bo antingen i en svensk storstad eller i en lite mindre stad medan killarna vill söka sig till en storstad i Sverige. Samtidigt vill 15% av killarna bo i Svalövs kommun medan knappt 1 av tjejerna vill det. Hälften av högstadieungdomarna i Svalövs kommun tror att de kommer att flytta från kommunen

30 30 Figur 40. Vad skulle få dig att flytta tillbaka? Närheten till släkt och familj (43%) Närheten till släkt och familj (27%) Jobb (37%) Partner (23%) Bättre miljö för mina barn att växa upp i (17%) Jobb (2) Partner (16%) Bättre miljö för mina barn att växa upp i (2) Vet inte (16%) Vet inte (17%) Ingenting kan få mig att flytta tillbaka (7%) Ingenting kan få mig att flytta tillbaka (5%) Även om många är sugna på att flytta från kommunen ser de också anledningar att komma tillbaka. Närheten till familj och vänner är starka skäl för en tillbakaflyttning och många tänker sig också att kommunen är en bra plats för eventuella barn att växa upp i. De allra flesta av högstadieungdomarna ser positivt på framtiden Det har tidigare i denna rapport konstaterats att en majoritet av de unga i Svalövs kommun mår bra. Även när de unga blickar framåt ser det glädjande ut. 81% av tjejerna och 84% av killarna ser positivt på framtiden (svarsalternativ 5-7), även om det är något lägre än jämfört med 85% nationellt sett. En ganska låg andel, 4% av tjejerna och 5% av killarna, ser negativt på sin framtid, vilket är samma siffror i jämförelse med andra Lupp-kommuner. Figur 41. Hur ser du på din framtid? 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% 1 Är mycket negativ Varken eller Är mycket positiv

31 31 Sammanfattning För första gången har nu undersökningen Lupp genomförts i Svalövs kommun. Syftet med Lupp är att ta reda på, och få en samlad bild av, hur unga upplever sin vardag. Under hösten 2010 hade drygt 500 högstadieungdomar möjligheten att svara på ca 200 frågor som rör fritid, skola, hälsa och trygghet, politik och påverkan, arbete samt framtid. Genom Lupp kan vi se både positiva och negativa fakta och tendenser. Här följer en kort sammanfattning av vad som framkommer i Lupp De flesta ungdomar i Svalövs kommun är nöjda med både mängden fritid och utbudet av fritidsaktiviteter. Dock så uppger många att de saknar ställen där unga kan träffas och umgås på, till exempel ungdomsgård, café eller badhus. Många upplever att det är en bra stämning i skolan, även om det skiljer sig en del skolorna emellan. Mobbing upplevs dock som ett problem av många unga och det uppges även att det inte alltid sätts in åtgärder mot mobbing. En del unga markerar också att sexuella trakasserier och främlingsfientlighet förekommer i skolan. En majoritet av de unga vill vara med och påverka i frågor om skolan, som till exempel läxor, skolmiljö, schema och skolmat. Men eleverna upplever att de har mindre möjlighet till påverkan än vad de önskar. Även frågor i stort, som rör hela samhället, är de unga intresserade av. Många unga tycker att det är viktigt att unga och beslutsfattare i kommunen träffas. Det är dock en ganska stor andel som upplever att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till makthavare i kommunen och många vet inte heller vart de ska vända sig. Skola, arbete mot kriminalitet och att skapa arbeten för unga är exempel på områden som unga vill vara med och påverka. De flesta unga uppger att de mår bra. Dock är trötthet, stress och sömnsvårigheter ett problem för många unga. Det framkommer också att tjejerna mår sämre än killarna i alla frågor som rör hälsa, och tjejer känner generellt även en större otrygghet än vad killarna gör. De flesta högstadieungdomar i Svalövs kommun ser positivt på framtiden. Många vill flytta från kommunen, främst för för studier eller jobb. Men många unga ser också en anledning att flytta tillbaka. Närhet till familj och en bra uppväxtmiljö för eventuella barn ses som starka skäl för en återflytt till Svalövs kommun. Har du några frågor eller vill veta mer om Lupp? Tveka inte att höra av dig! Maria Pålsson Projektledare Ungt Inflytande, Svalövs kommun Tfn: E-post:

32 Svalövs kommun, Svalöv Besöksadress Herrevadsgatan 10 Tel Fax e-post

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

Våra unga i Gällivare!

Våra unga i Gällivare! Våra unga i Gällivare! Gällivare kommuns uppföljning av ungdomspolitiken- Lupp Gällivare kommun Gemensam administration Nämnd& utredning Ann-Helen Köhler 0970-18128 ann-helen.kohler@kommun.gellivare.se

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 19-25-åringarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de bor Sysselsättning och ekonomi Hur de mår Vad de gör på fritiden Vad de vill ha för inflytande Hur

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 9

!Du svarar anonymt. Årskurs 9 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks

Läs mer

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Viktig information om rapporten: Syftet med snabbrapporterna är att ge dig som arbetar i kommunen eller skolan snabb återkoppling av resultaten. Det är en automatiserad

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Skövde

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

UNG RÖST Lycksele 2011

UNG RÖST Lycksele 2011 UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Piteå 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Gävle 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Vansbro

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Elevernas trygghetsplan

Elevernas trygghetsplan Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat 10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk

Läs mer

Sammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson

Sammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson Sammanställning av ungas åsikter November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område Barn och unga vår framtid. Utifrån de övergripande och nämndsspecifika

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Du svarar anonymt Du skall inte uppge ditt namn någonstans. Ingen kommer att kunna koppla svaren till dig som person.

Du svarar anonymt Du skall inte uppge ditt namn någonstans. Ingen kommer att kunna koppla svaren till dig som person. Årskurs 9 & Årskurs 2 2006 Vad är Liv och Hälsa ung 2006? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och Hälsa ung 2006. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår,

Läs mer

Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan.

Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan. Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5: 2006 Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan. Rikard Stenberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer