Ung i Ulricehamn, 2007

Transkript

1 Ung i Ulricehamn, Resultat från Lupp-undersökningen 2007

2 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel 4 Skola 32 Kapitel 5 Politik & inflytande 41 Kapitel 6 Trygghet & hälsa 51 Kapitel 7 Arbete 64 Kapitel 8 Framtid 68 Kapitel 9 Övriga kommentarer 76 Referenser 78 Om Splitvision Research 79-2-

3 Förord Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka. Albert Einstein Det är viktigt att vi samlar in kunskap om hur det ser ut för ungdomar idag. Hur trivs de i skolan? Hur mår de? Hur upplever de att de kan påverka och medverka i sin vardag? Vad vill de förändra? Vad har de för drömmar och mål inför framtiden? Dessa frågor och många fler som rör ungdomarna och deras liv kommer att besvaras i denna Lupp-undersökning. Resultatet från undersökningen kommer att användas när vi nu tar fram det ungdomspolitiska handlingsprogrammet. När det gäller ungdomar är det också viktigt att vi politiker och tjänstemän inte fattar beslut som baserar sig på hur det var när vi själva var unga. Vi hoppas fortsättningsvis att ungdomsfrågorna än mer kommer in som en naturlig del i den politiska processen. Birgitta Larsson Förvaltningschef, Serviceförvaltningen -3-

4 I korta drag Det finns inte mycket som är så viktigt som våra barns och ungdomars liv och leverne. Här nedan finner ni en sammanfattning av de viktigaste delarna från respektive kapitel i Lupp-undersökningen Vi vill varmt rekommendera att ni läser samtliga kapitel eller åtminstone de kapitel som är mest aktuella för ert arbetsområde. Ungdomarna i år 9 efterfrågar: Sportmöjligheter Fritidslokal för ungdomar LAN-lokal Internetcafé Affärer Bakgrund Lupp-undersökningen genomfördes i oktober och november 2007 i form av en webbenkät. Totalt har 267 elever i årskurs 9 samt 575 elever på gymnasiet besvarat undersökningen. Detta ger en svarsfrekvens på 8 för eleverna i årskurs 9 samt 80% svarsfrekvens för gymnasieeleverna. Fritid Ungdomarna i Ulricehamn är generellt sett nöjda med sin fritidssituation. Majoriteten av ungdomarna upplever att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden. En majoritet av ungdomarna upplever också att de har lagom med fritid eller så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid. Gymnasieungdomarna efterfrågar: Mötesplats för ungdomar Uteställen för ungdomar Ungdomscafé Bättre kommunikationsmöjligheter Bland ungdomarna framkommer ett behov av att få vara på mötesplatser som till exempel ungdomsgårdar och caféer. Skola En majoritet av ungdomarna uppger att det är bra stämning i skolan. 36% av ungdomarna i år 9 uppger att det inte stämmer att skolan agerar om en lärare kränker en elev. Det är främst ungdomar i år 9 som upplever att mobbning är ett problem i skolan. Ungdomar i år 9 får i viss grad bestämma om de områden de vill bestämma om i skolan (schemat, hur de ska arbeta, proven, läxorna), men inte i den omfattning de önskar. Ungdomarna i gymnasiet får i högre grad bestämma om de områden de vill, dock inte i den omfattning de vill (hur de ska arbeta, proven, läxorna, vad de får lära sig, schemat). Politik & inflytande 1 av ungdomarna i år 9 och 27% av ungdomarna på gymnasiet har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av politik. 3 av ungdomarna i år 9 och 5 av ungdomarna på gymnasiet har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor och 5 av ungdomarna i år 9 och 66% av ungdomarna på gymnasiet har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av vad som händer i andra länder. -4-

5 En majoritet (68%) av ungdomarna tycker att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att ungdomar & beslutsfattare i kommunen träffas & diskuterar. 3 av ungdomarna i år 9 och 39% av ungdomarna på gymnasiet vill själva träffa en beslutfattare. 10% av ungdomarna upplever att de själva har hyfsade möjligheter att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Resterande 90% upplever att de har små möjligheter eller att de inte vet vilka möjligheter de har. Hälften av ungdomarna vill vara med och påverka de frågor som rör Ulricehamns kommun. Det som ungdomar i år 9 framförallt vill vara med och påverka enligt deras öppna svar är frågor som rör skolan, fritidsaktiviteter och kollektivtrafik. Det som gymnasieungdomar framförallt vill vara med och påverka enligt deras öppna svar är frågor som berör kollektivtrafiken, som berör dem när det gäller kommunpolitiken samt skolan och aktiviteter som skapar jobb för ungdomar. Trygghet 27% av ungdomarna i årskurs 9 och 2 av gymnasieungdomarna har känt sig otrygga under det senaste halvåret. 1 av ungdomarna i år 9 och 9% av gymnasieungdomarna har blivit mobbade det senaste halvåret. Hälsa 8 av ungdomarna i år 9 och 80% av gymnasieungdomarna uppger att de mår ganska bra eller mycket bra. De vanligaste symptomen på ohälsa bland ungdomarna är trötthet och stress. Fler tjejer än killar uppvisar olika symptom på ohälsa. Det finns ett tydligt samband mellan mobbning och symptom på ohälsa. Mobbade ungdomar lider oftare än andra av huvudvärk, magont, sömnsvårigheter, stress och trötthet. Arbete 2 av ungdomarna i årskurs 9, 2 av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet, 29% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet och 50% av ungdomarna i årskurs 3 på gymnasiet har extrajobb. 37% av ungdomarna i årskurs 9 och 5 av ungdomarna i årskurs 1, 77% av ungdomarna i årskurs 2 och 8 ungdomarna i årskurs 3 på gymnasiet hade ett sommarjobb sommaren De flesta av ungdomarna som sommarjobbade sommaren 2007 fick arbetet genom någon i sin familj eller genom någon annan släkting eller folk de känner. 57% av ungdomarna i årskurs 9 och 60% av ungdomarna på gymnasiet kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. -5-

6 Framtid 8 av ungdomarna i år 9 och 88% av ungdomarna på gymnasiet ser positivt på framtiden för egen del. Tjejer i år 9 (7%) och tjejer i år 3 på gymnasiet (6%) är de som i högst omfattning (procentuellt) har angett en negativ bild av framtiden för egen del. Ungdomar i år 9 vill helst gå en gymnasieutbildning i den kommun som de bor i. Ut och resa är det som gymnasieungdomarna helst vill göra direkt efter att skolan är klar, med undantag av killar i år 1 på gymnasiet, där flest istället har svarat att de vill arbeta här i kommunen eller i en kommun närheten. 36% av ungdomarna i år 9 och 56% av ungdomarna på gymnasiet planerar att ha högskole- eller universitetsstudier som sin högsta examen. 49% av ungdomarna i år 9 och 6 av gymnasieungdomarna tror att de kommer att flytta ifrån kommunen. Tjejer i år 3 på gymnasiet är de som i högst omfattning (procentuellt) tror att de kommer att flytta från kommunen. Närhet till släkt och familj är vanligaste anledningen till att återvända till kommunen. Övriga kommentarer Ungdomarna i Ulricehamn efterfrågar följande för att kommunen ska bli en bättre plats att leva i: Ungdomarna i årskurs 9 efterfrågar bättre kollektivtrafikmöjligheter, olika sporadiska sportmöjligheter, upprustning av skollokaler. Gymnasieungdomarna efterfrågar bättre kollektivtrafikmöjligheter, aktiviteter för ungdomar (även på kvällarna), fler jobbmöjligheter. -6-

7 Kapitel 1 Inledning Ungdomars situation idag blir inte begriplig enbart genom att äldre erinrar sig sin ungdom. En sådan självbiografisk jämförelse är inte bara haltande, den är direkt vilseledande. Ovanstående citat kommer från ungdomsforskaren Tomas Ziehe. Följande sammanställning har till syfte att ge en bild av hur det är att vara ung i Ulricehamn. LUPP-undersökningen (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är en nationell undersökning där kommuner erbjuds möjlighet att delta för att kunna samla in kunskap om ungdomars egen situation. LUPP-undersökningen genomförs i samarbete med Ungdomsstyrelsen. LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av Ungdomsstyrelsen Mellan 2001 och 2007 har mer än 90 kommuner deltagit i LUPP. Samtliga rapporter finns att tillgå på Ungdomsstyrelsens webbsida: deltog totalt 20 kommuner i ungdomsenkäten LUPP. Undersökningen har sammanställts av Splitvision Research på uppdrag av Ulricehamns kommun, Per Ebenfeldt. Tack alla ungdomar som fyllt i enkäten! Utan er insats hade denna beskrivning av er situation inte varit möjlig att genomföra. -7-

8 Metod Lupp-undersökningen genomfördes i oktober och november 2007 i form av en webbenkät. Elever i årskurs 9 och årskurs 1-3 på gymnasiet som går i skola i Ulricehamn har fått möjlighet att delta i undersökningen. De elever som ingått i undersökningen bor och studerar i Ulricehamns kommun. Totalt har 320 elever i årskurs 9 samt 720 elever på gymnasiet erbjudits möjlighet att besvara Lupp-undersökningen. Undersökningen har en svarsfrekvens på 8 för eleverna i årskurs 9 (267 svar) samt 80% svarsfrekvens för gymnasieeleverna (575 svar), vilket är en bra svarsfrekvens. Svarsfrekvensen är 8 för ungdomarna i årskurs 9 och 80% för gymnasieungdomarna. Enkätundersökningen består av 75 frågor för årskurs 9 och 83 frågor för ungdomarna på gymnasiet. Läsanvisningar Rapporten presenteras efter teman som i stort sett följer enkätens temaupplägg. Tabeller och diagram numreras löpande i rapporten var för sig. Olika sorters diagram och tabeller används i rapporten. Staplarna i nedanstående exempel på diagram utläses så här: När det gäller frågan Pojkar får bättre möjligheter än flickor har av killarna i årskurs 3 på gymnasiet, 1 av tjejerna i årskurs 3 på gymnasiet, av killarna i årskurs 2 på gymnasiet, av tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet, av killarna i årskurs 1 på gymnasiet, 9% av tjejerna i årskurs 1 på gymnasiet, 10% av killarna i årskurs 9 samt 1 av tjejerna i årskurs 9 svarat detta alternativ. Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar 1 9% 10% % % Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 0% 20% 40% Exempel på diagram som återfinns i rapporten. -8-

9 Staplarna i nedanstående exempel på diagram utläses så här: När det gäller frågan Om ungdomarna är medlemmar i någon idrottsförening (översta stapeln i diagrammet) har 39% svarat att de inte är medlemmar, 17% att de är passiva medlemmar, 37% är aktiva medlemmar och 6% har ett förtroendeuppdrag. Jag är inte medlem Jag är passiv medlem Jag är aktiv medlem Jag har ett förtroendeuppdrag Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Supporterklubb Annan förening 39% 17% 89% 88% 79% 9 90% % 8 79% 37% 6% 6% 6% 1 6% 6% 1 7% 7% 1 Exempel på diagram som återfinns i rapporten. Nedanstående exempel på tabell utläses så här: När det gäller frågan Har försökt få sommarjobb utan att lyckas har 1 av tjejerna i årskurs 9, 16% av killarna i årskurs 9, 8 av tjejerna på gymnasiet samt 6 av killarna på gymnasiet svarat detta. Finns det inte några större skillnader mellan årskurs 1, 2 samt 3 redovisas gruppen som helhet (gymnasiet). År 9 Gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Har försökt få sommarjobb utan att lyckas 1 16% 8 6 Exempel på tabell som återfinns i rapporten. Till denna rapport redovisas frekvenstabeller och korstabeller per kön i separata bilagor för årskurs 9 och gymnasiet. -9-

10 Begrepp I rapporten kommer vi att använda både termen årskurs 9 och år 9 när vi pratar om ungdomar som går i skolår 9. När vi i rapporten pratar om ungdomar, generellt, åsyftas ungdomar i årskurs 9 och årskurs 1-3 på gymnasiet. I de fall där vi specifikt syftar på ungdomar i endast en av årskurserna specificeras detta i texten. Ungdomarna har fått fylla i vilket år de är födda. Vi redovisar i rapporten ungdomar födda 1991 som årskurs 1, ungdomar födda 1990 som årskurs 2 och ungdomar födda 1989 som årskurs 3. Ett fåtal ungdomar är födda Dessa ungdomar ingår endast i redovisningen för gymnasiet som helhet. -10-

11 Kapitel 2 Beskrivning av situationen I detta kapitel presenteras en bakgrund till situationen för ungdomar i årskurs 9 och årskurs 1-3 på gymnasiet i Ulricehamns kommun. Nedan följer en beskrivning av skola, social bakgrund, sysselsättning och boendesituation. Bakgrundsinformation om ungdomarna Totalt har 267 elever i årskurs 9 samt 575 elever på gymnasiet besvarat undersökningen. Detta ger en svarsfrekvens på 8 för eleverna i årskurs 9 samt 80% svarsfrekvens för gymnasieeleverna (se Metod). Könsfördelningen är jämn för både årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet, se tabell 2:1. För ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet har något fler tjejer än killar besvarat undersökningen och bland ungdomarna i årskurs 3 på gymnasiet utgörs knappt två tredjedelar av killar och drygt en tredjedel av tjejer, se diagram 2:1. Killar Tjejer År 3 på gymnasiet 6 36% År 2 på gymnasiet År 1 på gymnasiet År % 50% % 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 2:1 Är du tjej eller kille? Per årskurs. De mörkare färgerna representerar killar och du ljusare representerar tjejer. Fördelningen per kön ligger nära den demografiska profilen. Enligt statistik från Ulricehamns kommun från februari 2008 utgörs ungdomarna i årskurs 9 av 5 killar och 47% tjejer, ungdomarna i år 1 på gymnasiet utgörs av 5 killar och 48% tjejer, ungdomarna i år 2 utgörs av 50% killar och 50% tjejer och ungdomarna i år 3 på gymnasiet utgörs av 56% killar och 4 tjejer. -11-

12 Skola Årskurs 9 Knappt två tredjedelar av de svarande i årskurs 9 går på Stenbockskolan och drygt en tredjedel går på Ätradalskolan (se tabell 2:1), vilket följer den demografiska profilen. Skola Lupp 2007 Procent Stenbockskolan 6 Ätradalskolan 37% Totalt antal besvarande elever 266 Tabell 2:1 Fördelning per skola gällande ungdomarna i årskurs 9. Alla elever har inte besvarat denna fråga. Enligt statistik från Ulricehamns kommun går 6 av ungdomarna på Stenbockskolan och 38% på Ätradalskolan. Årskurs 1-3 på gymnasiet Nästan samtliga ungdomar i gymnasiet uppger att deras huvudsakliga sysselsättning är att de studerar på Tingsholmsgymnasiet. < uppger att de studerar på Didaktus. < uppger att de arbetar heltid (tillfällig anställning). Runt 60% studerar teoretiska program och runt 20% studerar mer praktiskt inriktade program (se diagram 2:2). 18% uppger att de studerar annat, vilket bland annat innefattar företagarprogrammet, natur- och samhällsvetenskap och specialutformade program inriktade på natur- och samhällskunskap. Barn och fritid El Estetiskt Fordon Handels och administration Individuellt program Industri Media Naturvetenskap Omvårdnad Samhällsvetenskap Teknik Annat 7% 7% 7% 9% 10% 18% 18% 0% 10% 1 20% Diagram 2:2 Vilket gymnasieprogram går du? Per årskurs 1-3 i gymnasiet. -12-

13 9 av gymnasieungdomarna bor i den kommun de går i skola i och bor i en annan kommun (exempelvis Borås, Herrljunga och Tranemo). uppger att de har varit tvungna att flytta för att kunna gå i den skola de går i nu. Egen sysselsättning 2 av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet, 29% av ungdomarna i årskurs 2 och 50% av ungdomarna i årskurs 3 uppger att de har extrajobb på kvällar och helger. Tjejerna i årskurs 3 har extrajobb i mycket högre omfattning än killarna (7 vs 3). Se även kapitel om Arbete. 7% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de har någon utbildning på kvällar och helger. Här råder det inte någon större skillnad sett till kön. När det gäller årskurs 3 i gymnasiet deltar tjejer i högre utsträckning i utbildning på kvällar och helger än killar (7% vs ) och det omvända råder för årskurs 1 på gymnasiet där killar i högre utsträckning deltar i utbildning på kvällar och helger än tjejer (6% vs ). Har extrajobb på kvällar och helger % 2 7 Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Deltar i utbildning på kvällar och helger 7% 6% 7% 6% Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet 0% 20% 40% 60% 80% Diagram 2:3 Har extrajobb, deltar i utbildning på kvällar och helger. Per årskurs 1-3 i gymnasiet och kön. -13-

14 Föräldrars nuvarande sysselsättning Flertalet ungdomar har föräldrar som arbetar, se tabell 2:2. År 9 Gymnasiet Mamma Pappa Mamma Pappa Arbetar % Studerar --- < Föräldraledig --- < --- Arbetslös Pensionerad/ förtidspensionerad Sjukskriven Annat Vet inte Tabell 2:2 Föräldrars nuvarande sysselsättning. Per årskurs 9 och gymnasiet. 30% av ungdomarna i årskurs 9 och 3 av ungdomarna i gymnasiet har någon förälder som har eget företag, se diagram 2:4. Någon av mina föräldrar har eget företag 29% 30% 3 3 År 3 på gymnasiet År 2 på gymnasiet År 1 på gymnasiet År 9 26% 28% 30% 3 3 Diagram 2:4 Någon av mina föräldrar har ett eget företag. Per årskurs. -14-

15 Föräldrars utbildningsbakgrund Bland gymnasieungdomarna har 7 av deras mammor och 5 av deras pappor en gymnasieutbildning eller högre, se tabell 2:3. Mamma Pappa Gick inte ut grundskolan Grundskola eller motsvarande 10% 26% Gymnasieskola 3 26% Yrkesutbildning efter gymnasiet Universitet och högskola 17% 9% 2 18% Vet inte 17% 19% Tabell 2:3 Föräldrars högsta avslutade utbildning. Per ungdomar i gymnasiet. Denna fråga ställdes endast till gymnasieungdomarna. Svenskt medborgarskap och födelseland 99% av ungdomarna i årskurs 9 och 98% av ungdomarna på gymnasiet är svenska medborgare. Majoriteten av ungdomarna är födda i Sverige, se tabell 2:4. När det gäller ungdomarna på gymnasiet är 98% av ungdomarna i årskurs 1, 97% av ungdomarna i årskurs 2 och 9 av ungdomarna i årskurs 3 födda i Sverige. I övrigt råder det inte några större skillnader sett per årskurserna 1-3 i gymnasiet. År 9 Gymnasiet Utanför Europa Europa Norden Sverige Utanför Europa Europa Norden Sverige Var de studerande är födda Var deras mammor är födda Var deras pappor är födda 9 96% < % 9 Tabell 2:4 Var de studerande och deras föräldrar är födda. Per årskurs. -15-

16 Boende Vem ungdomarna bor med Av ungdomarna i årskurs 9 bor 7 med båda sina föräldrar, 1 bor ibland hos pappa och ibland hos mamma, 1 bor enbart med en av sina föräldrar och bor inte med någon av sina föräldrar. Något fler tjejer än killar i år 9 bor med båda sina föräldrar, se diagram 2:5. Bland gymnasieungdomarna bor 6 med båda sina föräldrar, 1 bor ibland hos pappa och ibland hos mamma, 1 bor enbart med en av sina föräldrar, 7% uppger att de bor själva, med pojkvän eller flickvän eller med kompisar eller att inte något av alternativen stämmer med deras boende (se diagram 2:5). Bor med båda mina föräldrar Bor ibland hos pappa och ibland hos mamma Bor enbart med med en av mina föräldrar Bor inte med någon av mina föräldrar Bor själv % % 6 68% 7 Kille gymnasiet Tjej gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Bland ungdomar i år 9 bor 7 med båda sina föräldrar, 1 bor växelvis hos pappa och mamma och 1 bor enbart med en av sina föräldrar. Bland gymnasieungdomarna bor 6 med båda sina föräldrar, 1 bor växelvis hos pappa och mamma, 1 bor enbart med en av sina föräldrar och bor själva eller med pojk- och flickvänner eller med kompisar. Bor med pojkvän/flickvän Bor med kompisar Inget alternativ stämmer för mitt boende 0% 20% 40% 60% 80% Diagram 2:5 Vem bor du tillsammans med? Per årskurs. För ungdomarna i årskurs 9 ingick ej svarsalternativen Bor själv, Bor med pojkvän/flickvän, Bor med kompisar, Inget alternativ stämmer för mitt boende. För gymnasieungdomarna ingick ej svarsalternativet Bor inte med någon av mina föräldrar. -16-

17 Boendeform 9 av ungdomarna i årskurs 9 och 8 av gymnasieungdomarna uppger att de bor i villa, gård eller radhus, se diagram 2:6. Det är inte någon större skillnad i boende sett per kön. Bland ungdomar i år 9 bor 9 och bland gymnasieungdomarna bor 8 i villa, gård eller radhus. Villa, gård eller radhus Lägenhet med förstahandskontrakt Lägenhet i andra hand Studentrum/studentlägenhet 1 10% 8% 6% % 9 Kille gymnasiet Tjej gymnasiet Kille år 9 Inneboende/inackorderad Tjej år 9 Inget alternativ stämmer för mitt boende 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 2:6 Hur bor du? Per årskurs. För ungdomarna i årskurs 9 ingick ej svarsalternativen Lägenhet med förstahandskontrakt, Lägenhet i andra hand, Studentrum/studentlägenhet. För gymnasieungdomarna ingick ej svarsalternativet Lägenhet. -17-

18 Kapitel 3 Fritidssituationen för ungdomar i Ulricehamn Fritid är betydelsefull för de flesta människor. En aktiv fritid är en viktig del av en individs personliga utveckling, speciellt när man är ung. Ungdomarna i Ulricehamn är generellt sett nöjda med sin fritid. Runt 30% av ungdomarna upplever att det finns lite eller ganska lite för dem att göra. Det ungdomarna i Ulricehamn främst efterfrågar är tillgång till fler sociala mötesplatser som, fritids- eller ungdomsgårdar, ungdomscaféer eller uteställen. I detta kapitel kommer vi att presentera ungdomars fritidssituation i form av hur mycket fritid ungdomar har, hur nöjda de är med sin fritidssituation, vilka fritidsmöjligheter de ser saknas, ungdomars föreningsengagemang samt resor och internationell erfarenhet. Hur mycket fritid har ungdomar? 59% av ungdomarna (ungdomarna i årskurs 9 och gymnasieungdomarna) upplever att de har lagom med fritid eller så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid. Det är övervägande fler killar än tjejer som upplever att de har lagom med fritid eller så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid, se diagram 3:1. En majoritet av ungdomarna upplever att de har lagom med fritid eller så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid. Andelen ungdomar som upplever att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med allt ökar med stigande ålder (37% bland ungdomarna i årskurs 9, 40% bland ungdomarna i årskurs 1, 4 bland ungdomarna i årskurs 2 och 4 bland ungdomarna i årskurs 3 på gymnasiet). Det är övervägande fler tjejer än killar som upplever att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med allt, se diagram 3:

19 Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill 8% 10% 1 6% 7% % 5 49% 66% 50% % 57% % 48% Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 0% 50% 100% Diagram 3:1 Hur mycket fritid har du? Per årskurs och kön. Nöjd med fritidssituation Den yngre målgruppen är något mer nöjd med sin fritidssituation än den äldre målgruppen. En majoritet, 7, av ungdomarna i år 9 menar att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av. 67% av gymnasieungdomarna menar att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av (se tabell 3:1). 3 av gymnasieungdomarna och 29% av ungdomarna i år 9 upplever att det finns ganska lite för dem att göra eller att det inte finns någonting för dem att göra (se tabell 3:1). Hur mycket finns att göra på fritiden? År 9 Gymnasiet Ungdomar i år 9 är något mer nöjda med sin fritidssituation än gymnasieungdomarna. 7 av ungdomarna i år 9 uppger att det finns ganska mycket samt väldigt mycket att göra på fritiden. Det finns väldigt mycket att göra 2 17% Det finns ganska mycket att göra 50% 50% Det finns ganska lite att göra 2 26% Det finns väldigt lite/ingenting att göra 7% 6% Tabell 3:1 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Per årskurs 9 och gymnasiet. På grund av avrundning blir summan av det finns ganska lite och väldigt lite att göra 3 för ungdomarna i gymnasiet. 67% av ungdomarna i gymnasiet uppger att det finns ganska mycket samt väldigt mycket att göra på fritiden. -19-

20 18% av ungdomarna i år 9 och 1 av gymnasieungdomarna uppger att det finns något som de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av deras kön. Det framgår dock inte av undersökningen vad ungdomarna inte gör. Tjejer har i högre grad än killar svarat att det finns något som de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av deras kön, se diagram 3:2. Ja Nej Vet ej 16% 6% 17% 1 2 7% 29% % 49% 49% 38% 3 29% 3 28% 30% 30% 4 3 0% 20% 40% 60% 80% Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Diagram 3:2 Finns det något du skulle vilja göra på din fritid som du inte gör pga att du är kille eller tjej? Per årskurs och kön. Hur ofta ungdomarna gör fritidsaktiviteter Det ungdomarna i högst grad uppger att de gör varje dag är surfar och chattar på Internet (68% av ungdomarna i år 9, 70% av dem i år 1, 59% av dem i år 2 och 68% av dem i år 3 på gymnasiet), se tabell 3:2b. 9 av ungdomarna umgås med kompisar varje vecka eller oftare (9 av år 9, 9 av år 1, 96% av år 2 samt 90% av år 3 på gymnasiet), se tabell 3:2a. 76% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet, 7 av dem i år 1, 67% av dem i år 9 och 66% av dem i år 3 på gymnasiet idrottar (ej i klubb) varje vecka eller oftare, se tabell 3:2a. Det ungdomarna gör i högst grad varje dag, oavsett ålder, är surfar och chattar på Internet. En tredjedel av ungdomarna i år 9, 49% av ungdomarna i år 1, 4 av dem i år 2 och 36% av dem i år 3 på gymnasiet umgås med kompisar varje dag. Lite mer än en fjärdedel av ungdomarna hjälper till hemma varje dag. 77% av ungdomarna i år 1 och 76% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet och 7 av ungdomarna i år 9 och år 3 på gymnasiet hjälper till hemma varje vecka eller oftare, se tabell 3:2b. 58% av ungdomarna i år 1 på gymnasiet, 4 av dem i år 2, 4 av dem i år 9 och 38% av dem i år 3 på gymnasiet går runt på stan varje vecka eller oftare, se tabell 3:2a. -20-

21 Andelen ungdomar som uppger att de spelar om pengar på Internet utgörs av några få procent. Det är dock anmärkningsvärt att ungdomar under 18 år överhuvudtaget spelar om pengar på Internet, då de är för unga för att lagligen få spela. Killar fiskar och jagar i högre grad och de spelar i högre grad om pengar på Internet än vad tjejer gör. Spelar om pengar på Internet, spelar rollspel, tränar dans, spelar teater, går till Ungdomens hus och fritidsgård är aktiviteter som en mindre grupp ungdomar gör. -21-

22 År 9 Årskurs 1 på gymnasiet Årskurs 2 på gymnasiet Årskurs 3 på gymnasiet Varje dag Varje vecka Aldrig Varje dag Varje vecka Aldrig Varje dag Varje vecka Aldrig Varje dag Varje vecka Aldrig Idrottar i klubb 9% 4 39% 16% 4 38% 9% 3 50% 9% 3 50% Idrottar, men ej i klubb 1 5 8% 1 58% 1 16% 60% % Sportevenemang utan att själv delta 10% % < 7% % 2 Umgås med kompisar 3 60% < 49% 46% 4 5 < 36% 5 Deltar i föreningsverks. 6% 2 39% 9% 26% 37% 20% 5 18% 4 Går på café % 6% % 7% Går på konsert % Ungdomens hus, fritidsgård < 6% 66% % % % Går på teater/musikal/dansuppv % % Går på museum/utställning % Går runt stan med kompisar 6% 38% 7% 5 40% 3 Besöker bibliotek (ej skoltid) % < 50% Åker skateboard/snowboard 6% 2 4 7% 18% 4 19% 46% 1 48% Mekar med bilar/motorcyklar mm 6% 10% 5 9% 60% 68% 7% 10% 5 Tabell 3:2a Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Per årskurs. I ovanstående tabell redovisas ej intervallerna varje månad och varje år, vilka utgör resterande procent upp till 100% per respektive svarsalternativ -22-

23 År 9 Årskurs 1 på gymnasiet Årskurs 2 på gymnasiet Årskurs 3 på gymnasiet Varje dag Varje vecka Aldrig Varje dag Varje vecka Aldrig Varje dag Varje vecka Aldrig Varje dag Varje vecka Aldrig Går på fest % 6% 3 8% 39% 6% Går på restaurang/pub/bar % 6% 10% 8% 2 Är ute i naturen 16% 3 6% 1 28% 6% 1 2 8% 1 28% 7% Fiskar/jagar 6% % Sjunger/spelar instrument 20% 20% % % % Tränar dans/spelar teater 6% 7 18% 7 10% 76% 8 Målar/syr/annan 1 48% 6% 1 5 8% 58% 6 Läser 3 2 7% 19% 3 16% 2 26% 1 19% 3 10% Skriver 37% % 20% 29% 19% 17% Spelar datorspel 3 3 7% 28% % 17% 27% 2 16% Surfar/chattar på Internet 68% 2 70% 2 59% 3 68% 26% Spelar om pengar på Internet < 9 88% < 9 8 Spelar rollspel/levande rollspel 6% 7 80% 88% 86% Hjälper till hemma 28% 4 29% 48% % Tabell 3:2b Fortsättning på tabellen Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Per årskurs. I ovanstående tabell redovisas ej intervallerna varje månad och varje år, vilka utgör resterande procent upp till 100% per respektive svarsalternativ. Svarsalternativet Gå på restaurang/pub/bar finns ej för årskurs

24 Var ungdomarna är när de träffar kompisar på fritiden Ungdomarna uppger i störst omfattning att de oftast brukar vara hemma hos varandra när de träffar sina kompisar på fritiden. Ser vi till ungdomar i årskurs 9 träffas de därefter oftast utomhus (29%) och när de idrottar (19%). Ungdomarna i årskurs 1 och 2 på gymnasiet uppger på en andraplats att de träffar sina kompisar när de idrottar och därefter utomhus. Ungdomarna i årskurs 3 på gymnasiet uppger på en andraplats att de träffar sina kompisar på en restaurang, pub, bar och därefter när de idrottar. År 9 År 1 på gymnasiet År 2 på gymnasiet År 3 på gymnasiet Hemma hos varandra 9 89% 88% 9 På ett café 7% 9% 6% På ett ungdomens hus, fritidsgård På en restaurang, pub, bar < 2 I en idrottshall 19% % Utomhus 29% 2 18% 1 I en föreningslokal --- Inte på någon av ovanstående platser Tabell 3:3 När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni OFTAST vara? Per årskurs. Då frågan är en flervalsfråga utgör summan av svarsalternativen mer än 100%. Sett per kön skiljer det sig inte i hur ungdomarna umgås på fritiden, förutom när det gäller att tjejer i årskurs 2 på gymnasiet i större omfattning träffar sina vänner på café än vad killar i samma årskurs gör samt att killar i årskurs 9 i något högre omfattning träffar sina kompisar utomhus än vad tjejer i samma årskurs gör. Ställen som efterfrågas Det ungdomarna i årskurs 9 efterfrågar när det gäller ställen att vara på för dem och deras kompisar är främst ett ungdomshus eller en fritidsgård. Många ungdomar nämner också att de skulle vilja ha en festlokal för yngre ungdomar (några ungdomar refererar till Pluto, att de önskar en festlokal som den fast för yngre). Både bland ungdomarna i år 9 och gymnasieungdomarna framkommer ett behov av att få vara på mötesplatser som till exempel ungdomsgårdar och caféer. Vissa av ungdomarna efterfrågar ställen att vara på lokalt, där de bor (exempelvis nämner flera ungdomar en lokal att vara i, i Trädet). Det gymnasieungdomarna främst efterfrågar när det gäller ställen att vara på för dem och deras kompisar är främst ett ungdomscafé som har öppet på kvällstid och ställen för äldre ungdomar att träffas på där man bara kan vara (vissa ungdomar kallar det för ungdomsställe andra för fritidsgård). -24-

25 Ett flertal ungdomar efterfrågar dansställen och ytterligare andra nämner att de vill ha bättre barer och krogar. Några enstaka ungdomar efterfrågar lokaler där man kan umgås med kompisar och utföra det man är intresserad av, exempelvis konst-, spel-, litteratur- och musikverkstäder. Fritidsmöjligheter som saknas Vad ungdomarna i år 9 efterfrågar Bland ungdomarna i år 9 nämner man främst avsaknaden av olika sportmöjligheter. Många nämner dans, vissa efterfrågar en innebandyklubb och en volleybollklubb och ytterligare andra en skatehall. Några enstaka nämner också ridning, paintball, cheerleading och ytterligare en simhall. Utöver sportmöjligheter efterfrågar ungdomarna fler sociala mötesplatser i form av fritidslokaler och ungdomsgårdar, Internetcaféer (där det finns möjlighet att studera och vara med kompisar), bra festställen och LAN-lokal med bra Internetmöjligheter. Vissa ungdomar efterfrågar teaterförening och fler affärer att kunna handla i. Jag tycker att det ska finnas ett ställe som är som fritidsgården, men för alla slags människor, inte bara för t ex skatare eller snobbar. På det stället ska man kunna se bio ta det lugnt, sätta sig i ett rum med lite kompisar och ta det lugnt och snacka. Det ska vara öppet länge på lov till exempel för då jobbar ens föräldrar och man har ingenstans att se film med kompisar. Ungdomarna i år 9 efterfrågar: Sportmöjligheter Fritidslokal för ungdomar LAN-lokal Internetcafé Affärer Vad gymnasieungdomarna efterfrågar Gymnasieungdomarna efterfrågar främst en mötesplats för ungdomar att samlas på. En bättre fritidsgård och ungdomsställe dit alla kan gå nämns bland annat. Man efterfrågar möjligheter att kunna samlas på ett ställe som inte kostar så mycket pengar. Många ungdomar efterfrågar fler uteställen och disco för ungdomar under 18 år samt ett ungdomscafé som är öppet sent (nattöppet). Många nämner också att det vore önskvärt att caféet inte har någon religiös inriktning. Även möjligheter till Internetcafé efterfrågas. Ett antal ungdomar efterfrågar mer generellt fler möjligheter till aktiviteter på kvällar och helger. Det gula museet omnämns i kommentarerna, som ett ställe där ungdomar kan vara under dagarna. Var ska vi vara om museet stängs för oss? Gymnasieungdomarna efterfrågar: Mötesplats för ungdomar Uteställen för ungdomar Ungdomscafé Bättre kommunikationsmöjligheter Vissa gymnasieungdomar efterfrågar också möjligheter till olika sportaktiviteter. Några enstaka ungdomar efterfrågar även fritidsmöjligheter för dem som inte håller på med idrott, exempelvis nämns replokaler att utöva musik i. Fler klädaffärer i Ulricehamn för ungdomar efterfrågas. Som det är nu nämner de att de åker till Borås för att shoppa. Ett antal ungdomar efterfrågar bättre kommunikationsmöjligheter till de ytterområden där de bor så att möjlighet finns att utöva -25-

26 aktiviteter och träffa kompisar. Några enstaka personer efterfrågar också bättre kommunikationer med Borås och Göteborg. Föreningsliv Föreningslivet fungerar som en mötesplats för sociala relationer. Dess medlemmar får bland annat möjlighet att utveckla kompetens och egenskaper som behövs för gemensamt beslutsfattande. Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Ung idag 2007 har föreningslivet en stark ställning bland de unga, men andelen unga som är medlemmar sjunker. Det som är värt att notera är att de föreningsformer som omfattas av denna undersökning är traditionella föreningar. Man kan spekulera i om det sjunkande medlemsantalet i föreningslivet har ett samband med att: Ungdomar alltmer organiserar sig i så kallade nya sociala rörelser (Alberto Melucci), med en friare rörelseform där deltagare går in och ut ur grupper vid behov. På Internet ingår man också i tillfälliga sociala grupper, exempelvis på Facebook och Lunarstorm. Ungdomarna har inte tid att aktivera sig i föreningsliv. 6 av ungdomarna i år 9, 6 av ungdomarna i år 1 på gymnasiet, 46% av ungdomarna i år 2 och 5 av ungdomarna i år 3 på gymnasiet uppger att de i någon omfattning deltar i föreningsverksamhet idag. 3 av ungdomarna i år 9, 26% av ungdomarna i år 1, 29% av ungdomarna i år 2 och 1 av ungdomarna i år 3 har aldrig varit medlemmar i någon förening. Medlemskap i föreningsliv Många ungdomar i Ulricehamn (6 av ungdomarna i år 9, 6 av ungdomarna i år 1, 5 av ungdomarna i år 2 och 6 av ungdomarna i år 3 på gymnasiet) är medlemmar i idrottsföreningar. I övrigt är aktiviteten i föreningslivet låg. I minst omfattning verkar ungdomarna engagera sig i föreningar med samhällsinriktning och politisk inriktning. När det gäller medlemskap i föreningslivet är ungdomarna främst aktiva medlemmar. Få ungdomar har förtroendeuppdrag (se diagram 3:3-3:6). Flest passiva medlemmar har religiösa föreningar. Ungdomarna i år 9 och årskurs 2 på gymnasiet är främst aktiva medlemmar i idrottsföreningar, kulturföreningar och religiösa föreningar, se diagram 3:3 och 3:5. Ungdomarna i år 1 på gymnasiet är främst aktiva medlemmar i idrottsföreningar, kulturföreningar och supporterklubbar, se diagram 3:4. Ungdomarna i år 3 på gymnasiet är främst aktiva medlemmar i idrottsföreningar och supporterklubbar, se diagram 3:

27 Årskurs 9 Jag är inte medlem Jag är passiv medlem Jag är aktiv medlem Jag har ett förtroendeuppdrag Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Supporterklubb Annan förening 38% 10% 8 87% 67% % 97% 88% % 2 6% 6% 9% 10% 6% 6% 7% 9% 9% 10% 7% 7% Diagram 3:3 Är du just nu medlem i någon/några av följande föreningar? Per årskurs 9. Jag är inte medlem finns längst till vänster på stapeln och Jag har ett förtroendeuppdrag finns längst till höger på stapeln. Årskurs 1 på gymnasiet Jag är inte medlem Jag är passiv medlem Jag är aktiv medlem Jag har ett förtroendeuppdrag Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Supporterklubb Annan förening 37% % % 9 90% % 6% 2 6% 8% 8% 7% 8% 8% Diagram 3:4 Är du just nu medlem i någon/några av följande föreningar? Per årskurs 1 i gymnasiet. Jag är inte medlem finns längst till vänster på stapeln och Jag har ett förtroendeuppdrag finns längst till höger på stapeln. -27-

28 Årskurs 2 på gymnasiet Jag är inte medlem Jag är passiv medlem Jag är aktiv medlem Jag har ett förtroendeuppdrag Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Supporterklubb Annan förening 46% % % 6% 1 9% 9% 7% 6% Diagram 3:5 Är du just nu medlem i någon/några av följande föreningar? Per årskurs 2 i gymnasiet. Jag är inte medlem finns längst till vänster på stapeln och Jag har ett förtroendeuppdrag finns längst till höger på stapeln. Årskurs 3 på gymnasiet Jag är inte medlem Jag är passiv medlem Jag är aktiv medlem Jag har ett förtroendeuppdrag Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Supporterklubb Annan förening 39% 17% 89% 88% 79% 9 90% % 8 79% 37% 6% 6% 6% 1 6% 6% 1 7% 7% 1 Diagram 3:6 Är du just nu medlem i någon/några av följande föreningar? Per årskurs 3 i gymnasiet. Jag är inte medlem finns längst till vänster på stapeln och Jag har ett förtroendeuppdrag finns längst till höger på stapeln. -28-

29 Ungdomars inflytande i föreningsverksamheten Runt 47% av ungdomarna anger att de har tillräckligt med inflytande i den förening de är mest aktiva i. 26% uppger att de inte vill påverka föreningens verksamhet och runt 27% av ungdomarna uppger att de vill ha ett ökat inflytande i föreningsverksamheten. Mönstret är detsamma oavsett årskurs. Resor och internationell erfarenhet Många ungdomar har gjort någon semesterresa eller nöjesresa under de senaste 12 månaderna som varat minst en vecka (87% av ungdomarna i år 9 och 86% av ungdomarna i årskurs 1 och 2 på gymnasiet och 9 av ungdomarna i år 3 på gymnasiet). Ungdomarna i årskurs 3 på gymnasiet har i högre grad än övriga ungdomarna gjort någon semesterresa eller nöjesresa under de senaste 12 månaderna som varat minst en vecka (se diagram 3:7). 6 År 3 på gymnasiet Ja, utomlands 48% 5 48% År 2 på gymnasiet År 1 på gymnasiet 30% År 9 Ja, inom Sverige 38% 3 39% 0% 20% 40% 60% 80% Diagram 3:7 Har gjort någon semesterresa eller nöjesresa som varat minst en vecka under de senaste 12 månaderna. Per årskurs. Andelen ungdomar som uppger att de har varit utanför Sverige utan sällskap av sina föräldrar ökar med stigande ålder, se tabell 3:4. År 9 År 1 på gymnasiet År 2 på gymnasiet År 3 på gymnasiet Varit utanför Sverige utan föräldrar 47% 46% 60% 89% Tabell 3:4 Har varit utanför Sverige utan föräldrar. Per årskurs. Ungdomarna har främst varit på semester, följt av besökt släkt eller vänner, annat samt studerat (även språkresa eller kort kurs) när de varit utomlands. -29-

30 Inga nämnvärda skillnader föreligger sett per årskurs. Ungdomarna i år 9 har i något högre grad varit på semester och besökt släkt och vänner än gymnasieungdomarna. Ungdomarna i årskurs 3 har i högre omfattning studerat utomlands och varit på ungdomsutbyten. Sett per kön utmärker sig tjejer i gymnasiet med att ha varit volontärer i högre grad än killarna. Arbetat Studerat Varit volontär Varit på ungdomsutbyte Varit på semester Besökt släkt eller vänner Annat 20% 8% 1 1 6% 18% % % 8 76% 8 90% År 3 på gymnasiet År 2 på gymnasiet År 1 på gymnasiet År 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 3:8 Vilket av följande har du gjort när du varit utomlands? Per årskurs och kön. Då frågan är en flervalsfråga blir summan ej 100%. Bland de ungdomar som inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte utomlands anmärker flest att de skulle behöva mer pengar för att göra det och därefter svarar ungdomarna att de skulle behöva information om hur de ska göra för att komma iväg för att komma iväg. Tjejer utmärker sig genom att i högre grad än killar uppge att de skulle behöva mer pengar eller att de skulle behöva information om hur de ska göra för att komma iväg. Killar utmärker sig genom att i högre grad än tjejer uppge att de inte är intresserade av något av det, se diagram 3:

31 Jag skulle behöva mer pengar Jag skulle behöva information om hur jag ska göra för att komma iväg Att mina föräldrar tillåter det Annat Det spelar ingen roll, jag är inte intresserad av något av det 3 57% 36% 4 39% 60% % 5 40% 5 26% 38% % 2 26% 28% % 17% 27% % 1 36% 6% % 10% 27% 1 0% 20% 40% 60% 80% Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Diagram 3:9 Om du inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsbyte utomlands, vad behövs för att du ska göra det? Per årskurs och kön. -31-

32 Kapitel 4 Skola Skolan är den plats där ungdomarna tillbringar störst sammanhängande del av sin vakna tid och den utgör en viktig del av ungdomarnas liv. I skolan skall ungdomarna få lära sig kunskap. Skolan har också en roll när det gäller att förmedla grundläggande samhällsvärderingar. I läroplanen, Lpo 94, står det bland annat att skolan skall främja förståelse för andra människor och medmänsklighet. Generellt uppger Ulricehamns ungdomar att det är bra stämning i skolan och att elever och lärare bemöter varandra med respekt. Det är dock viktigt att komma ihåg att även om flertalet frågeområden i undersökningen visar positiva resultat finns det alltid möjlighet till förbättring inom alla områden. Det är även viktigt att samtliga skolungdomar blir sedda och att skolan fångar upp eventuella ungdomar som är på glid och ungdomar med asociala beteenden. I avsnitten som följer kommer vi att gå igenom hur ungdomarna uppfattar sin skolmiljö, hur de upplever möjlighet till inflytande i skolan samt hur de ser på information de fått till vidare studier. Skolmiljö I detta avsnitt presenteras hur ungdomarna upplever sin skolmiljö samt hur de ser på jämlikhet, skolk och mobbning. En majoritet av ungdomarna uppger att det är en bra stämning i skolan. I störst omfattning uppger ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet att det är bra stämning på skolan (96%), se diagram 4:1. Ungdomarna i årskurs 9 uppger i lägre omfattning än ungdomarna i gymnasiet att elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan (5 av ungdomarna i år 9 vs 79% av ungdomarna i gymnasiet), se diagram 4:1. En majoritet av ungdomarna uppger att det är bra stämning i skolan. Ungdomarna på gymnasiet gör det dock i högre grad än ungdomarna i år 9 (9 vs 7). Det är bra stämning i skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 9 89% 99% 90% 97% % 8 79% 80% 80% 56% 5 0% 50% 100% 150% Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Diagram 4:1 Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. Per årskurs och kön. -32-

33 Ungdomarna i årskurs 9 anger i något högre grad än ungdomarna på gymnasiet att sexuella trakasserier och främlingsfientlighet är problem på skolan, se diagram 4:2. Ungdomarna i årskurs 9 och årskurs 3 på gymnasiet uppger i lägre grad än ungdomarna i årskurs 1 och 2 att om en lärare kränker en elev agerar skolan, se diagram 4:2. För denna fråga uppger 36% av ungdomarna i år 9 att det stämmer ganska eller mycket dåligt att om en lärare kränker en elev agerar skolan. 19% av ungdomarna i år 1, 16% av ungdomarna i år 2 och 2 av ungdomarna i år 3 på gymnasiet anger också att det stämmer ganska eller mycket dåligt att om en lärare kränker en elev agerar skolan. Notera dock att diagrammet nedan visar de som har svarat att det stämmer mycket bra eller ganska bra att om en lärare kränker en elev agerar skolan. 36% av ungdomarna i år 9 uppger att det inte stämmer att skolan agerar om en lärare kränker en elev. Främlingsfientlighet är ett problem i skolan Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Om en lärare kränker en elev agerar skolan 10% % 19% 1 19% 17% 7% 1 8% 10% 1 36% 48% 50% % 4 3 0% 20% 40% 60% 80% Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Diagram 4:2 Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. Per årskurs och kön. Vad ungdomarna tycker om skolmiljön, skolmaten och schemat i skolan 4 av ungdomarna i år 9 och 79% av gymnasieungdomarna uppger att skolmiljön är ganska bra eller mycket bra. Trots detta är det 27% av ungdomarna i år 9 och 9% av gymnasieungdomarna som anser att skolmiljön är ganska eller mycket dålig. Skolbiblioteken upplevs vara ganska bra eller mycket bra bland 87% av gymnasieungdomarna och 69% av ungdomarna i år 9. Skolmaten upplevs vara ganska eller mycket bra bland 7 av gymnasieungdomarna och 39% av ungdomarna i år 9, se tabell 4:

34 Vad tycker du om följande saker i din skola? År 9 Mycket bra Ganska bra Varken bra / dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Skolmiljön 39% 28% 19% 8% Skolbiblioteket % 7% 7% Skolmaten 8% 3 27% 19% 1 Ditt schema 1 40% % Möjligheten att få extra stöd Gymnasiet 20% 4 2 7% 7% 1 av ungdomarna i år 9 uppger att möjligheten att få extra stöd är ganska eller mycket dålig. Skolmiljön % Skolbiblioteket % Skolmaten % 7% Ditt schema 19% 37% 2 1 8% Möjligheten att få extra stöd Tabell 4:1 Vad tycker du om följande saker i din skola? Per årskurs 9 samt per ungdomar i gymnasiets årskurser 1-3. Jämlikhet Killar anser i betydligt högre grad än tjejer att flickor får bättre möjligheter än pojkar, se diagram 4:3. När det gäller frågan om pojkar får bättre möjligheter än flickor uppger tjejer i år 9 och tjejer i år 3 på gymnasiet i högre grad än övriga grupper detta, se diagram 4:3. Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar 1 9% 10% % % Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Killar anser, oavsett ålder, att flickor får bättre möjligheter än pojkar. 0% 20% 40% Diagram 4:3 Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. Per årskurs och kön. -34-

35 Skolk 30% av ungdomarna i år 9 och 4 av gymnasieungdomarna skolkar i någon omfattning. Över hälften av ungdomarna i år 3 på gymnasiet (59% av tjejerna och 60% av killarna) skolkar i någon omfattning. 10% av ungdomarna i år 9 och 1, av ungdomarna i år 2 på gymnasiet skolkar någon gång i månaden eller oftare, se diagram 4:4. Detta är dock lägre värden än om man jämför med CANs riksundersökning (2006), där det framgår att 1 av tjejerna och killarna i år 9 och 2 av tjejerna i år 2 och 30% av killarna i år 2 på gymnasiet skolkar i intervallet 2-3 gånger i månaden till flera gånger i veckan. Skolkar i någon omfattning: 30% - år 9 27% - år 1 40% - år 2 60% - år 3 Det är inte någon större skillnad mellan omfattningen av tjejers och killars skolkning, förutom för ungdomarna i år 2 på gymnasiet, där 4 av tjejerna och 3 av killarna skolkar i någon omfattning. Ja, flera gånger i veckan Ja, flera gånger i månaden Ja, någon gång i månaden Ja, någon gång per termin 6% 7% 16% 18% 1 10% 6% 38% 3 19% 29% 2 16% 20% 2 Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Skolkar någon gång i månaden eller oftare: 10% - år 9 9% - år år år 3 0% 10% 20% 30% 40% Diagram 4:4 Brukar du skolka? Per årskurs. Mobbning Betydligt fler bland ungdomarna i årskurs 9 än bland gymnasieungdomarna upplever att mobbning är ett problem i skolan. 28% av ungdomarna i år 9 och 1 av ungdomarna i gymnasiet anser att mobbning är ett problem i skolan. I minst omfattning uppger ungdomarna i år 2 på gymnasiet att mobbning är ett problem i skolan (8%). Det är främst ungdomar i år 9 som upplever att mobbning är ett problem i skolan. Tjejers och killars svar är samstämmiga, förutom när det gäller år 3 på gymnasiet där tjejer i högre omfattning än killar uppger att mobbning är ett problem i skolan (18% vs 9%). Mobbning tas även upp i kapitel 6 om Trygghet och hälsa. -35-

36 Mobbning är ett problem i skolan År 9 År 1 År 2 År 3 Stämmer mycket bra 7% Stämmer ganska bra 2 9% 6% 10% Stämmer varken bra eller dåligt 36% 2 27% 3 28% år 9 1 år 1 8% år 2 1 år 3 Stämmer ganska dåligt 26% 39% 4 3 Stämmer mycket dåligt 10% % Tabell 4:2 Mobbning är ett problem i skolan. Per årskurs. Ungdomarna i år 1 uppger i högst omfattning (66%) att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev, se tabell 4:3. 29% av ungdomarna i år 9 och 20% av ungdomarna i år 3 anser att skolan inte agerar i tillräcklig utsträckning om en elev mobbar en annan (se tabell 4:3). Tjejerna i årskurs 3 anser detta i något högre omfattning än killarna (2 vs 17%). 29% av ungdomarna i år 9 och 20% av ungdomarna i år 3 anser att skolan inte agerar i tillräcklig utsträckning om en elev mobbar en annan. Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan År 9 År 1 År 2 År 3 Stämmer mycket bra 1 28% 1 Stämmer ganska bra 2 39% 4 37% Stämmer varken bra eller dåligt % Stämmer ganska dåligt 19% 6% 10% 16% Stämmer mycket dåligt 10% 7% Tabell 4:3 Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan. Per årskurs och kön. 36% år 9 66% år 1 5 år 2 4 år 3 29% år 9 1 år 1 1 år 2 20% år 3 De ungdomar som blir mobbade upplever symptom på ohälsa i högre grad än ungdomar som inte blir mobbade. Med de mentala kränkningarna följer fysiska symptom, se mer i kapitlet om Trygghet och hälsa. Inflytande i skolan I läroplanen, Lpo 94, står det att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. För att ungdomarna ska ha möjlighet att påverka i skolan behöver de veta hur och i vilka sammanhang de har möjlighet att påverka. I följande avsnitt presenteras hur många av ungdomarna som anser att de har fått veta vad de ska ha inflytande över i skolan, som anser att skolan uppmuntrar till aktiv medverkan i klassråd och elevråd, som anser att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen, vad ungdomarna vill bestämma om samt vad de får bestämma om. -36-