Ung i Ulricehamn, 2007

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung i Ulricehamn, 2007"

Transkript

1 Ung i Ulricehamn, Resultat från Lupp-undersökningen 2007

2 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel 4 Skola 32 Kapitel 5 Politik & inflytande 41 Kapitel 6 Trygghet & hälsa 51 Kapitel 7 Arbete 64 Kapitel 8 Framtid 68 Kapitel 9 Övriga kommentarer 76 Referenser 78 Om Splitvision Research 79-2-

3 Förord Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka. Albert Einstein Det är viktigt att vi samlar in kunskap om hur det ser ut för ungdomar idag. Hur trivs de i skolan? Hur mår de? Hur upplever de att de kan påverka och medverka i sin vardag? Vad vill de förändra? Vad har de för drömmar och mål inför framtiden? Dessa frågor och många fler som rör ungdomarna och deras liv kommer att besvaras i denna Lupp-undersökning. Resultatet från undersökningen kommer att användas när vi nu tar fram det ungdomspolitiska handlingsprogrammet. När det gäller ungdomar är det också viktigt att vi politiker och tjänstemän inte fattar beslut som baserar sig på hur det var när vi själva var unga. Vi hoppas fortsättningsvis att ungdomsfrågorna än mer kommer in som en naturlig del i den politiska processen. Birgitta Larsson Förvaltningschef, Serviceförvaltningen -3-

4 I korta drag Det finns inte mycket som är så viktigt som våra barns och ungdomars liv och leverne. Här nedan finner ni en sammanfattning av de viktigaste delarna från respektive kapitel i Lupp-undersökningen Vi vill varmt rekommendera att ni läser samtliga kapitel eller åtminstone de kapitel som är mest aktuella för ert arbetsområde. Ungdomarna i år 9 efterfrågar: Sportmöjligheter Fritidslokal för ungdomar LAN-lokal Internetcafé Affärer Bakgrund Lupp-undersökningen genomfördes i oktober och november 2007 i form av en webbenkät. Totalt har 267 elever i årskurs 9 samt 575 elever på gymnasiet besvarat undersökningen. Detta ger en svarsfrekvens på 8 för eleverna i årskurs 9 samt 80% svarsfrekvens för gymnasieeleverna. Fritid Ungdomarna i Ulricehamn är generellt sett nöjda med sin fritidssituation. Majoriteten av ungdomarna upplever att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden. En majoritet av ungdomarna upplever också att de har lagom med fritid eller så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid. Gymnasieungdomarna efterfrågar: Mötesplats för ungdomar Uteställen för ungdomar Ungdomscafé Bättre kommunikationsmöjligheter Bland ungdomarna framkommer ett behov av att få vara på mötesplatser som till exempel ungdomsgårdar och caféer. Skola En majoritet av ungdomarna uppger att det är bra stämning i skolan. 36% av ungdomarna i år 9 uppger att det inte stämmer att skolan agerar om en lärare kränker en elev. Det är främst ungdomar i år 9 som upplever att mobbning är ett problem i skolan. Ungdomar i år 9 får i viss grad bestämma om de områden de vill bestämma om i skolan (schemat, hur de ska arbeta, proven, läxorna), men inte i den omfattning de önskar. Ungdomarna i gymnasiet får i högre grad bestämma om de områden de vill, dock inte i den omfattning de vill (hur de ska arbeta, proven, läxorna, vad de får lära sig, schemat). Politik & inflytande 1 av ungdomarna i år 9 och 27% av ungdomarna på gymnasiet har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av politik. 3 av ungdomarna i år 9 och 5 av ungdomarna på gymnasiet har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor och 5 av ungdomarna i år 9 och 66% av ungdomarna på gymnasiet har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av vad som händer i andra länder. -4-

5 En majoritet (68%) av ungdomarna tycker att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att ungdomar & beslutsfattare i kommunen träffas & diskuterar. 3 av ungdomarna i år 9 och 39% av ungdomarna på gymnasiet vill själva träffa en beslutfattare. 10% av ungdomarna upplever att de själva har hyfsade möjligheter att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Resterande 90% upplever att de har små möjligheter eller att de inte vet vilka möjligheter de har. Hälften av ungdomarna vill vara med och påverka de frågor som rör Ulricehamns kommun. Det som ungdomar i år 9 framförallt vill vara med och påverka enligt deras öppna svar är frågor som rör skolan, fritidsaktiviteter och kollektivtrafik. Det som gymnasieungdomar framförallt vill vara med och påverka enligt deras öppna svar är frågor som berör kollektivtrafiken, som berör dem när det gäller kommunpolitiken samt skolan och aktiviteter som skapar jobb för ungdomar. Trygghet 27% av ungdomarna i årskurs 9 och 2 av gymnasieungdomarna har känt sig otrygga under det senaste halvåret. 1 av ungdomarna i år 9 och 9% av gymnasieungdomarna har blivit mobbade det senaste halvåret. Hälsa 8 av ungdomarna i år 9 och 80% av gymnasieungdomarna uppger att de mår ganska bra eller mycket bra. De vanligaste symptomen på ohälsa bland ungdomarna är trötthet och stress. Fler tjejer än killar uppvisar olika symptom på ohälsa. Det finns ett tydligt samband mellan mobbning och symptom på ohälsa. Mobbade ungdomar lider oftare än andra av huvudvärk, magont, sömnsvårigheter, stress och trötthet. Arbete 2 av ungdomarna i årskurs 9, 2 av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet, 29% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet och 50% av ungdomarna i årskurs 3 på gymnasiet har extrajobb. 37% av ungdomarna i årskurs 9 och 5 av ungdomarna i årskurs 1, 77% av ungdomarna i årskurs 2 och 8 ungdomarna i årskurs 3 på gymnasiet hade ett sommarjobb sommaren De flesta av ungdomarna som sommarjobbade sommaren 2007 fick arbetet genom någon i sin familj eller genom någon annan släkting eller folk de känner. 57% av ungdomarna i årskurs 9 och 60% av ungdomarna på gymnasiet kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. -5-

6 Framtid 8 av ungdomarna i år 9 och 88% av ungdomarna på gymnasiet ser positivt på framtiden för egen del. Tjejer i år 9 (7%) och tjejer i år 3 på gymnasiet (6%) är de som i högst omfattning (procentuellt) har angett en negativ bild av framtiden för egen del. Ungdomar i år 9 vill helst gå en gymnasieutbildning i den kommun som de bor i. Ut och resa är det som gymnasieungdomarna helst vill göra direkt efter att skolan är klar, med undantag av killar i år 1 på gymnasiet, där flest istället har svarat att de vill arbeta här i kommunen eller i en kommun närheten. 36% av ungdomarna i år 9 och 56% av ungdomarna på gymnasiet planerar att ha högskole- eller universitetsstudier som sin högsta examen. 49% av ungdomarna i år 9 och 6 av gymnasieungdomarna tror att de kommer att flytta ifrån kommunen. Tjejer i år 3 på gymnasiet är de som i högst omfattning (procentuellt) tror att de kommer att flytta från kommunen. Närhet till släkt och familj är vanligaste anledningen till att återvända till kommunen. Övriga kommentarer Ungdomarna i Ulricehamn efterfrågar följande för att kommunen ska bli en bättre plats att leva i: Ungdomarna i årskurs 9 efterfrågar bättre kollektivtrafikmöjligheter, olika sporadiska sportmöjligheter, upprustning av skollokaler. Gymnasieungdomarna efterfrågar bättre kollektivtrafikmöjligheter, aktiviteter för ungdomar (även på kvällarna), fler jobbmöjligheter. -6-

7 Kapitel 1 Inledning Ungdomars situation idag blir inte begriplig enbart genom att äldre erinrar sig sin ungdom. En sådan självbiografisk jämförelse är inte bara haltande, den är direkt vilseledande. Ovanstående citat kommer från ungdomsforskaren Tomas Ziehe. Följande sammanställning har till syfte att ge en bild av hur det är att vara ung i Ulricehamn. LUPP-undersökningen (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är en nationell undersökning där kommuner erbjuds möjlighet att delta för att kunna samla in kunskap om ungdomars egen situation. LUPP-undersökningen genomförs i samarbete med Ungdomsstyrelsen. LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av Ungdomsstyrelsen Mellan 2001 och 2007 har mer än 90 kommuner deltagit i LUPP. Samtliga rapporter finns att tillgå på Ungdomsstyrelsens webbsida: deltog totalt 20 kommuner i ungdomsenkäten LUPP. Undersökningen har sammanställts av Splitvision Research på uppdrag av Ulricehamns kommun, Per Ebenfeldt. Tack alla ungdomar som fyllt i enkäten! Utan er insats hade denna beskrivning av er situation inte varit möjlig att genomföra. -7-

8 Metod Lupp-undersökningen genomfördes i oktober och november 2007 i form av en webbenkät. Elever i årskurs 9 och årskurs 1-3 på gymnasiet som går i skola i Ulricehamn har fått möjlighet att delta i undersökningen. De elever som ingått i undersökningen bor och studerar i Ulricehamns kommun. Totalt har 320 elever i årskurs 9 samt 720 elever på gymnasiet erbjudits möjlighet att besvara Lupp-undersökningen. Undersökningen har en svarsfrekvens på 8 för eleverna i årskurs 9 (267 svar) samt 80% svarsfrekvens för gymnasieeleverna (575 svar), vilket är en bra svarsfrekvens. Svarsfrekvensen är 8 för ungdomarna i årskurs 9 och 80% för gymnasieungdomarna. Enkätundersökningen består av 75 frågor för årskurs 9 och 83 frågor för ungdomarna på gymnasiet. Läsanvisningar Rapporten presenteras efter teman som i stort sett följer enkätens temaupplägg. Tabeller och diagram numreras löpande i rapporten var för sig. Olika sorters diagram och tabeller används i rapporten. Staplarna i nedanstående exempel på diagram utläses så här: När det gäller frågan Pojkar får bättre möjligheter än flickor har av killarna i årskurs 3 på gymnasiet, 1 av tjejerna i årskurs 3 på gymnasiet, av killarna i årskurs 2 på gymnasiet, av tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet, av killarna i årskurs 1 på gymnasiet, 9% av tjejerna i årskurs 1 på gymnasiet, 10% av killarna i årskurs 9 samt 1 av tjejerna i årskurs 9 svarat detta alternativ. Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar 1 9% 10% % % Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 0% 20% 40% Exempel på diagram som återfinns i rapporten. -8-

9 Staplarna i nedanstående exempel på diagram utläses så här: När det gäller frågan Om ungdomarna är medlemmar i någon idrottsförening (översta stapeln i diagrammet) har 39% svarat att de inte är medlemmar, 17% att de är passiva medlemmar, 37% är aktiva medlemmar och 6% har ett förtroendeuppdrag. Jag är inte medlem Jag är passiv medlem Jag är aktiv medlem Jag har ett förtroendeuppdrag Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Supporterklubb Annan förening 39% 17% 89% 88% 79% 9 90% % 8 79% 37% 6% 6% 6% 1 6% 6% 1 7% 7% 1 Exempel på diagram som återfinns i rapporten. Nedanstående exempel på tabell utläses så här: När det gäller frågan Har försökt få sommarjobb utan att lyckas har 1 av tjejerna i årskurs 9, 16% av killarna i årskurs 9, 8 av tjejerna på gymnasiet samt 6 av killarna på gymnasiet svarat detta. Finns det inte några större skillnader mellan årskurs 1, 2 samt 3 redovisas gruppen som helhet (gymnasiet). År 9 Gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Har försökt få sommarjobb utan att lyckas 1 16% 8 6 Exempel på tabell som återfinns i rapporten. Till denna rapport redovisas frekvenstabeller och korstabeller per kön i separata bilagor för årskurs 9 och gymnasiet. -9-

10 Begrepp I rapporten kommer vi att använda både termen årskurs 9 och år 9 när vi pratar om ungdomar som går i skolår 9. När vi i rapporten pratar om ungdomar, generellt, åsyftas ungdomar i årskurs 9 och årskurs 1-3 på gymnasiet. I de fall där vi specifikt syftar på ungdomar i endast en av årskurserna specificeras detta i texten. Ungdomarna har fått fylla i vilket år de är födda. Vi redovisar i rapporten ungdomar födda 1991 som årskurs 1, ungdomar födda 1990 som årskurs 2 och ungdomar födda 1989 som årskurs 3. Ett fåtal ungdomar är födda Dessa ungdomar ingår endast i redovisningen för gymnasiet som helhet. -10-

11 Kapitel 2 Beskrivning av situationen I detta kapitel presenteras en bakgrund till situationen för ungdomar i årskurs 9 och årskurs 1-3 på gymnasiet i Ulricehamns kommun. Nedan följer en beskrivning av skola, social bakgrund, sysselsättning och boendesituation. Bakgrundsinformation om ungdomarna Totalt har 267 elever i årskurs 9 samt 575 elever på gymnasiet besvarat undersökningen. Detta ger en svarsfrekvens på 8 för eleverna i årskurs 9 samt 80% svarsfrekvens för gymnasieeleverna (se Metod). Könsfördelningen är jämn för både årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet, se tabell 2:1. För ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet har något fler tjejer än killar besvarat undersökningen och bland ungdomarna i årskurs 3 på gymnasiet utgörs knappt två tredjedelar av killar och drygt en tredjedel av tjejer, se diagram 2:1. Killar Tjejer År 3 på gymnasiet 6 36% År 2 på gymnasiet År 1 på gymnasiet År % 50% % 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 2:1 Är du tjej eller kille? Per årskurs. De mörkare färgerna representerar killar och du ljusare representerar tjejer. Fördelningen per kön ligger nära den demografiska profilen. Enligt statistik från Ulricehamns kommun från februari 2008 utgörs ungdomarna i årskurs 9 av 5 killar och 47% tjejer, ungdomarna i år 1 på gymnasiet utgörs av 5 killar och 48% tjejer, ungdomarna i år 2 utgörs av 50% killar och 50% tjejer och ungdomarna i år 3 på gymnasiet utgörs av 56% killar och 4 tjejer. -11-

12 Skola Årskurs 9 Knappt två tredjedelar av de svarande i årskurs 9 går på Stenbockskolan och drygt en tredjedel går på Ätradalskolan (se tabell 2:1), vilket följer den demografiska profilen. Skola Lupp 2007 Procent Stenbockskolan 6 Ätradalskolan 37% Totalt antal besvarande elever 266 Tabell 2:1 Fördelning per skola gällande ungdomarna i årskurs 9. Alla elever har inte besvarat denna fråga. Enligt statistik från Ulricehamns kommun går 6 av ungdomarna på Stenbockskolan och 38% på Ätradalskolan. Årskurs 1-3 på gymnasiet Nästan samtliga ungdomar i gymnasiet uppger att deras huvudsakliga sysselsättning är att de studerar på Tingsholmsgymnasiet. < uppger att de studerar på Didaktus. < uppger att de arbetar heltid (tillfällig anställning). Runt 60% studerar teoretiska program och runt 20% studerar mer praktiskt inriktade program (se diagram 2:2). 18% uppger att de studerar annat, vilket bland annat innefattar företagarprogrammet, natur- och samhällsvetenskap och specialutformade program inriktade på natur- och samhällskunskap. Barn och fritid El Estetiskt Fordon Handels och administration Individuellt program Industri Media Naturvetenskap Omvårdnad Samhällsvetenskap Teknik Annat 7% 7% 7% 9% 10% 18% 18% 0% 10% 1 20% Diagram 2:2 Vilket gymnasieprogram går du? Per årskurs 1-3 i gymnasiet. -12-

13 9 av gymnasieungdomarna bor i den kommun de går i skola i och bor i en annan kommun (exempelvis Borås, Herrljunga och Tranemo). uppger att de har varit tvungna att flytta för att kunna gå i den skola de går i nu. Egen sysselsättning 2 av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet, 29% av ungdomarna i årskurs 2 och 50% av ungdomarna i årskurs 3 uppger att de har extrajobb på kvällar och helger. Tjejerna i årskurs 3 har extrajobb i mycket högre omfattning än killarna (7 vs 3). Se även kapitel om Arbete. 7% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de har någon utbildning på kvällar och helger. Här råder det inte någon större skillnad sett till kön. När det gäller årskurs 3 i gymnasiet deltar tjejer i högre utsträckning i utbildning på kvällar och helger än killar (7% vs ) och det omvända råder för årskurs 1 på gymnasiet där killar i högre utsträckning deltar i utbildning på kvällar och helger än tjejer (6% vs ). Har extrajobb på kvällar och helger % 2 7 Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Deltar i utbildning på kvällar och helger 7% 6% 7% 6% Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet 0% 20% 40% 60% 80% Diagram 2:3 Har extrajobb, deltar i utbildning på kvällar och helger. Per årskurs 1-3 i gymnasiet och kön. -13-

14 Föräldrars nuvarande sysselsättning Flertalet ungdomar har föräldrar som arbetar, se tabell 2:2. År 9 Gymnasiet Mamma Pappa Mamma Pappa Arbetar % Studerar --- < Föräldraledig --- < --- Arbetslös Pensionerad/ förtidspensionerad Sjukskriven Annat Vet inte Tabell 2:2 Föräldrars nuvarande sysselsättning. Per årskurs 9 och gymnasiet. 30% av ungdomarna i årskurs 9 och 3 av ungdomarna i gymnasiet har någon förälder som har eget företag, se diagram 2:4. Någon av mina föräldrar har eget företag 29% 30% 3 3 År 3 på gymnasiet År 2 på gymnasiet År 1 på gymnasiet År 9 26% 28% 30% 3 3 Diagram 2:4 Någon av mina föräldrar har ett eget företag. Per årskurs. -14-

15 Föräldrars utbildningsbakgrund Bland gymnasieungdomarna har 7 av deras mammor och 5 av deras pappor en gymnasieutbildning eller högre, se tabell 2:3. Mamma Pappa Gick inte ut grundskolan Grundskola eller motsvarande 10% 26% Gymnasieskola 3 26% Yrkesutbildning efter gymnasiet Universitet och högskola 17% 9% 2 18% Vet inte 17% 19% Tabell 2:3 Föräldrars högsta avslutade utbildning. Per ungdomar i gymnasiet. Denna fråga ställdes endast till gymnasieungdomarna. Svenskt medborgarskap och födelseland 99% av ungdomarna i årskurs 9 och 98% av ungdomarna på gymnasiet är svenska medborgare. Majoriteten av ungdomarna är födda i Sverige, se tabell 2:4. När det gäller ungdomarna på gymnasiet är 98% av ungdomarna i årskurs 1, 97% av ungdomarna i årskurs 2 och 9 av ungdomarna i årskurs 3 födda i Sverige. I övrigt råder det inte några större skillnader sett per årskurserna 1-3 i gymnasiet. År 9 Gymnasiet Utanför Europa Europa Norden Sverige Utanför Europa Europa Norden Sverige Var de studerande är födda Var deras mammor är födda Var deras pappor är födda 9 96% < % 9 Tabell 2:4 Var de studerande och deras föräldrar är födda. Per årskurs. -15-

16 Boende Vem ungdomarna bor med Av ungdomarna i årskurs 9 bor 7 med båda sina föräldrar, 1 bor ibland hos pappa och ibland hos mamma, 1 bor enbart med en av sina föräldrar och bor inte med någon av sina föräldrar. Något fler tjejer än killar i år 9 bor med båda sina föräldrar, se diagram 2:5. Bland gymnasieungdomarna bor 6 med båda sina föräldrar, 1 bor ibland hos pappa och ibland hos mamma, 1 bor enbart med en av sina föräldrar, 7% uppger att de bor själva, med pojkvän eller flickvän eller med kompisar eller att inte något av alternativen stämmer med deras boende (se diagram 2:5). Bor med båda mina föräldrar Bor ibland hos pappa och ibland hos mamma Bor enbart med med en av mina föräldrar Bor inte med någon av mina föräldrar Bor själv % % 6 68% 7 Kille gymnasiet Tjej gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Bland ungdomar i år 9 bor 7 med båda sina föräldrar, 1 bor växelvis hos pappa och mamma och 1 bor enbart med en av sina föräldrar. Bland gymnasieungdomarna bor 6 med båda sina föräldrar, 1 bor växelvis hos pappa och mamma, 1 bor enbart med en av sina föräldrar och bor själva eller med pojk- och flickvänner eller med kompisar. Bor med pojkvän/flickvän Bor med kompisar Inget alternativ stämmer för mitt boende 0% 20% 40% 60% 80% Diagram 2:5 Vem bor du tillsammans med? Per årskurs. För ungdomarna i årskurs 9 ingick ej svarsalternativen Bor själv, Bor med pojkvän/flickvän, Bor med kompisar, Inget alternativ stämmer för mitt boende. För gymnasieungdomarna ingick ej svarsalternativet Bor inte med någon av mina föräldrar. -16-

17 Boendeform 9 av ungdomarna i årskurs 9 och 8 av gymnasieungdomarna uppger att de bor i villa, gård eller radhus, se diagram 2:6. Det är inte någon större skillnad i boende sett per kön. Bland ungdomar i år 9 bor 9 och bland gymnasieungdomarna bor 8 i villa, gård eller radhus. Villa, gård eller radhus Lägenhet med förstahandskontrakt Lägenhet i andra hand Studentrum/studentlägenhet 1 10% 8% 6% % 9 Kille gymnasiet Tjej gymnasiet Kille år 9 Inneboende/inackorderad Tjej år 9 Inget alternativ stämmer för mitt boende 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 2:6 Hur bor du? Per årskurs. För ungdomarna i årskurs 9 ingick ej svarsalternativen Lägenhet med förstahandskontrakt, Lägenhet i andra hand, Studentrum/studentlägenhet. För gymnasieungdomarna ingick ej svarsalternativet Lägenhet. -17-

18 Kapitel 3 Fritidssituationen för ungdomar i Ulricehamn Fritid är betydelsefull för de flesta människor. En aktiv fritid är en viktig del av en individs personliga utveckling, speciellt när man är ung. Ungdomarna i Ulricehamn är generellt sett nöjda med sin fritid. Runt 30% av ungdomarna upplever att det finns lite eller ganska lite för dem att göra. Det ungdomarna i Ulricehamn främst efterfrågar är tillgång till fler sociala mötesplatser som, fritids- eller ungdomsgårdar, ungdomscaféer eller uteställen. I detta kapitel kommer vi att presentera ungdomars fritidssituation i form av hur mycket fritid ungdomar har, hur nöjda de är med sin fritidssituation, vilka fritidsmöjligheter de ser saknas, ungdomars föreningsengagemang samt resor och internationell erfarenhet. Hur mycket fritid har ungdomar? 59% av ungdomarna (ungdomarna i årskurs 9 och gymnasieungdomarna) upplever att de har lagom med fritid eller så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid. Det är övervägande fler killar än tjejer som upplever att de har lagom med fritid eller så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid, se diagram 3:1. En majoritet av ungdomarna upplever att de har lagom med fritid eller så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid. Andelen ungdomar som upplever att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med allt ökar med stigande ålder (37% bland ungdomarna i årskurs 9, 40% bland ungdomarna i årskurs 1, 4 bland ungdomarna i årskurs 2 och 4 bland ungdomarna i årskurs 3 på gymnasiet). Det är övervägande fler tjejer än killar som upplever att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med allt, se diagram 3:

19 Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill 8% 10% 1 6% 7% % 5 49% 66% 50% % 57% % 48% Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 0% 50% 100% Diagram 3:1 Hur mycket fritid har du? Per årskurs och kön. Nöjd med fritidssituation Den yngre målgruppen är något mer nöjd med sin fritidssituation än den äldre målgruppen. En majoritet, 7, av ungdomarna i år 9 menar att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av. 67% av gymnasieungdomarna menar att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av (se tabell 3:1). 3 av gymnasieungdomarna och 29% av ungdomarna i år 9 upplever att det finns ganska lite för dem att göra eller att det inte finns någonting för dem att göra (se tabell 3:1). Hur mycket finns att göra på fritiden? År 9 Gymnasiet Ungdomar i år 9 är något mer nöjda med sin fritidssituation än gymnasieungdomarna. 7 av ungdomarna i år 9 uppger att det finns ganska mycket samt väldigt mycket att göra på fritiden. Det finns väldigt mycket att göra 2 17% Det finns ganska mycket att göra 50% 50% Det finns ganska lite att göra 2 26% Det finns väldigt lite/ingenting att göra 7% 6% Tabell 3:1 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Per årskurs 9 och gymnasiet. På grund av avrundning blir summan av det finns ganska lite och väldigt lite att göra 3 för ungdomarna i gymnasiet. 67% av ungdomarna i gymnasiet uppger att det finns ganska mycket samt väldigt mycket att göra på fritiden. -19-

20 18% av ungdomarna i år 9 och 1 av gymnasieungdomarna uppger att det finns något som de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av deras kön. Det framgår dock inte av undersökningen vad ungdomarna inte gör. Tjejer har i högre grad än killar svarat att det finns något som de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av deras kön, se diagram 3:2. Ja Nej Vet ej 16% 6% 17% 1 2 7% 29% % 49% 49% 38% 3 29% 3 28% 30% 30% 4 3 0% 20% 40% 60% 80% Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Diagram 3:2 Finns det något du skulle vilja göra på din fritid som du inte gör pga att du är kille eller tjej? Per årskurs och kön. Hur ofta ungdomarna gör fritidsaktiviteter Det ungdomarna i högst grad uppger att de gör varje dag är surfar och chattar på Internet (68% av ungdomarna i år 9, 70% av dem i år 1, 59% av dem i år 2 och 68% av dem i år 3 på gymnasiet), se tabell 3:2b. 9 av ungdomarna umgås med kompisar varje vecka eller oftare (9 av år 9, 9 av år 1, 96% av år 2 samt 90% av år 3 på gymnasiet), se tabell 3:2a. 76% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet, 7 av dem i år 1, 67% av dem i år 9 och 66% av dem i år 3 på gymnasiet idrottar (ej i klubb) varje vecka eller oftare, se tabell 3:2a. Det ungdomarna gör i högst grad varje dag, oavsett ålder, är surfar och chattar på Internet. En tredjedel av ungdomarna i år 9, 49% av ungdomarna i år 1, 4 av dem i år 2 och 36% av dem i år 3 på gymnasiet umgås med kompisar varje dag. Lite mer än en fjärdedel av ungdomarna hjälper till hemma varje dag. 77% av ungdomarna i år 1 och 76% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet och 7 av ungdomarna i år 9 och år 3 på gymnasiet hjälper till hemma varje vecka eller oftare, se tabell 3:2b. 58% av ungdomarna i år 1 på gymnasiet, 4 av dem i år 2, 4 av dem i år 9 och 38% av dem i år 3 på gymnasiet går runt på stan varje vecka eller oftare, se tabell 3:2a. -20-

21 Andelen ungdomar som uppger att de spelar om pengar på Internet utgörs av några få procent. Det är dock anmärkningsvärt att ungdomar under 18 år överhuvudtaget spelar om pengar på Internet, då de är för unga för att lagligen få spela. Killar fiskar och jagar i högre grad och de spelar i högre grad om pengar på Internet än vad tjejer gör. Spelar om pengar på Internet, spelar rollspel, tränar dans, spelar teater, går till Ungdomens hus och fritidsgård är aktiviteter som en mindre grupp ungdomar gör. -21-

22 År 9 Årskurs 1 på gymnasiet Årskurs 2 på gymnasiet Årskurs 3 på gymnasiet Varje dag Varje vecka Aldrig Varje dag Varje vecka Aldrig Varje dag Varje vecka Aldrig Varje dag Varje vecka Aldrig Idrottar i klubb 9% 4 39% 16% 4 38% 9% 3 50% 9% 3 50% Idrottar, men ej i klubb 1 5 8% 1 58% 1 16% 60% % Sportevenemang utan att själv delta 10% % < 7% % 2 Umgås med kompisar 3 60% < 49% 46% 4 5 < 36% 5 Deltar i föreningsverks. 6% 2 39% 9% 26% 37% 20% 5 18% 4 Går på café % 6% % 7% Går på konsert % Ungdomens hus, fritidsgård < 6% 66% % % % Går på teater/musikal/dansuppv % % Går på museum/utställning % Går runt stan med kompisar 6% 38% 7% 5 40% 3 Besöker bibliotek (ej skoltid) % < 50% Åker skateboard/snowboard 6% 2 4 7% 18% 4 19% 46% 1 48% Mekar med bilar/motorcyklar mm 6% 10% 5 9% 60% 68% 7% 10% 5 Tabell 3:2a Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Per årskurs. I ovanstående tabell redovisas ej intervallerna varje månad och varje år, vilka utgör resterande procent upp till 100% per respektive svarsalternativ -22-

23 År 9 Årskurs 1 på gymnasiet Årskurs 2 på gymnasiet Årskurs 3 på gymnasiet Varje dag Varje vecka Aldrig Varje dag Varje vecka Aldrig Varje dag Varje vecka Aldrig Varje dag Varje vecka Aldrig Går på fest % 6% 3 8% 39% 6% Går på restaurang/pub/bar % 6% 10% 8% 2 Är ute i naturen 16% 3 6% 1 28% 6% 1 2 8% 1 28% 7% Fiskar/jagar 6% % Sjunger/spelar instrument 20% 20% % % % Tränar dans/spelar teater 6% 7 18% 7 10% 76% 8 Målar/syr/annan 1 48% 6% 1 5 8% 58% 6 Läser 3 2 7% 19% 3 16% 2 26% 1 19% 3 10% Skriver 37% % 20% 29% 19% 17% Spelar datorspel 3 3 7% 28% % 17% 27% 2 16% Surfar/chattar på Internet 68% 2 70% 2 59% 3 68% 26% Spelar om pengar på Internet < 9 88% < 9 8 Spelar rollspel/levande rollspel 6% 7 80% 88% 86% Hjälper till hemma 28% 4 29% 48% % Tabell 3:2b Fortsättning på tabellen Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Per årskurs. I ovanstående tabell redovisas ej intervallerna varje månad och varje år, vilka utgör resterande procent upp till 100% per respektive svarsalternativ. Svarsalternativet Gå på restaurang/pub/bar finns ej för årskurs

24 Var ungdomarna är när de träffar kompisar på fritiden Ungdomarna uppger i störst omfattning att de oftast brukar vara hemma hos varandra när de träffar sina kompisar på fritiden. Ser vi till ungdomar i årskurs 9 träffas de därefter oftast utomhus (29%) och när de idrottar (19%). Ungdomarna i årskurs 1 och 2 på gymnasiet uppger på en andraplats att de träffar sina kompisar när de idrottar och därefter utomhus. Ungdomarna i årskurs 3 på gymnasiet uppger på en andraplats att de träffar sina kompisar på en restaurang, pub, bar och därefter när de idrottar. År 9 År 1 på gymnasiet År 2 på gymnasiet År 3 på gymnasiet Hemma hos varandra 9 89% 88% 9 På ett café 7% 9% 6% På ett ungdomens hus, fritidsgård På en restaurang, pub, bar < 2 I en idrottshall 19% % Utomhus 29% 2 18% 1 I en föreningslokal --- Inte på någon av ovanstående platser Tabell 3:3 När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni OFTAST vara? Per årskurs. Då frågan är en flervalsfråga utgör summan av svarsalternativen mer än 100%. Sett per kön skiljer det sig inte i hur ungdomarna umgås på fritiden, förutom när det gäller att tjejer i årskurs 2 på gymnasiet i större omfattning träffar sina vänner på café än vad killar i samma årskurs gör samt att killar i årskurs 9 i något högre omfattning träffar sina kompisar utomhus än vad tjejer i samma årskurs gör. Ställen som efterfrågas Det ungdomarna i årskurs 9 efterfrågar när det gäller ställen att vara på för dem och deras kompisar är främst ett ungdomshus eller en fritidsgård. Många ungdomar nämner också att de skulle vilja ha en festlokal för yngre ungdomar (några ungdomar refererar till Pluto, att de önskar en festlokal som den fast för yngre). Både bland ungdomarna i år 9 och gymnasieungdomarna framkommer ett behov av att få vara på mötesplatser som till exempel ungdomsgårdar och caféer. Vissa av ungdomarna efterfrågar ställen att vara på lokalt, där de bor (exempelvis nämner flera ungdomar en lokal att vara i, i Trädet). Det gymnasieungdomarna främst efterfrågar när det gäller ställen att vara på för dem och deras kompisar är främst ett ungdomscafé som har öppet på kvällstid och ställen för äldre ungdomar att träffas på där man bara kan vara (vissa ungdomar kallar det för ungdomsställe andra för fritidsgård). -24-

25 Ett flertal ungdomar efterfrågar dansställen och ytterligare andra nämner att de vill ha bättre barer och krogar. Några enstaka ungdomar efterfrågar lokaler där man kan umgås med kompisar och utföra det man är intresserad av, exempelvis konst-, spel-, litteratur- och musikverkstäder. Fritidsmöjligheter som saknas Vad ungdomarna i år 9 efterfrågar Bland ungdomarna i år 9 nämner man främst avsaknaden av olika sportmöjligheter. Många nämner dans, vissa efterfrågar en innebandyklubb och en volleybollklubb och ytterligare andra en skatehall. Några enstaka nämner också ridning, paintball, cheerleading och ytterligare en simhall. Utöver sportmöjligheter efterfrågar ungdomarna fler sociala mötesplatser i form av fritidslokaler och ungdomsgårdar, Internetcaféer (där det finns möjlighet att studera och vara med kompisar), bra festställen och LAN-lokal med bra Internetmöjligheter. Vissa ungdomar efterfrågar teaterförening och fler affärer att kunna handla i. Jag tycker att det ska finnas ett ställe som är som fritidsgården, men för alla slags människor, inte bara för t ex skatare eller snobbar. På det stället ska man kunna se bio ta det lugnt, sätta sig i ett rum med lite kompisar och ta det lugnt och snacka. Det ska vara öppet länge på lov till exempel för då jobbar ens föräldrar och man har ingenstans att se film med kompisar. Ungdomarna i år 9 efterfrågar: Sportmöjligheter Fritidslokal för ungdomar LAN-lokal Internetcafé Affärer Vad gymnasieungdomarna efterfrågar Gymnasieungdomarna efterfrågar främst en mötesplats för ungdomar att samlas på. En bättre fritidsgård och ungdomsställe dit alla kan gå nämns bland annat. Man efterfrågar möjligheter att kunna samlas på ett ställe som inte kostar så mycket pengar. Många ungdomar efterfrågar fler uteställen och disco för ungdomar under 18 år samt ett ungdomscafé som är öppet sent (nattöppet). Många nämner också att det vore önskvärt att caféet inte har någon religiös inriktning. Även möjligheter till Internetcafé efterfrågas. Ett antal ungdomar efterfrågar mer generellt fler möjligheter till aktiviteter på kvällar och helger. Det gula museet omnämns i kommentarerna, som ett ställe där ungdomar kan vara under dagarna. Var ska vi vara om museet stängs för oss? Gymnasieungdomarna efterfrågar: Mötesplats för ungdomar Uteställen för ungdomar Ungdomscafé Bättre kommunikationsmöjligheter Vissa gymnasieungdomar efterfrågar också möjligheter till olika sportaktiviteter. Några enstaka ungdomar efterfrågar även fritidsmöjligheter för dem som inte håller på med idrott, exempelvis nämns replokaler att utöva musik i. Fler klädaffärer i Ulricehamn för ungdomar efterfrågas. Som det är nu nämner de att de åker till Borås för att shoppa. Ett antal ungdomar efterfrågar bättre kommunikationsmöjligheter till de ytterområden där de bor så att möjlighet finns att utöva -25-

26 aktiviteter och träffa kompisar. Några enstaka personer efterfrågar också bättre kommunikationer med Borås och Göteborg. Föreningsliv Föreningslivet fungerar som en mötesplats för sociala relationer. Dess medlemmar får bland annat möjlighet att utveckla kompetens och egenskaper som behövs för gemensamt beslutsfattande. Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Ung idag 2007 har föreningslivet en stark ställning bland de unga, men andelen unga som är medlemmar sjunker. Det som är värt att notera är att de föreningsformer som omfattas av denna undersökning är traditionella föreningar. Man kan spekulera i om det sjunkande medlemsantalet i föreningslivet har ett samband med att: Ungdomar alltmer organiserar sig i så kallade nya sociala rörelser (Alberto Melucci), med en friare rörelseform där deltagare går in och ut ur grupper vid behov. På Internet ingår man också i tillfälliga sociala grupper, exempelvis på Facebook och Lunarstorm. Ungdomarna har inte tid att aktivera sig i föreningsliv. 6 av ungdomarna i år 9, 6 av ungdomarna i år 1 på gymnasiet, 46% av ungdomarna i år 2 och 5 av ungdomarna i år 3 på gymnasiet uppger att de i någon omfattning deltar i föreningsverksamhet idag. 3 av ungdomarna i år 9, 26% av ungdomarna i år 1, 29% av ungdomarna i år 2 och 1 av ungdomarna i år 3 har aldrig varit medlemmar i någon förening. Medlemskap i föreningsliv Många ungdomar i Ulricehamn (6 av ungdomarna i år 9, 6 av ungdomarna i år 1, 5 av ungdomarna i år 2 och 6 av ungdomarna i år 3 på gymnasiet) är medlemmar i idrottsföreningar. I övrigt är aktiviteten i föreningslivet låg. I minst omfattning verkar ungdomarna engagera sig i föreningar med samhällsinriktning och politisk inriktning. När det gäller medlemskap i föreningslivet är ungdomarna främst aktiva medlemmar. Få ungdomar har förtroendeuppdrag (se diagram 3:3-3:6). Flest passiva medlemmar har religiösa föreningar. Ungdomarna i år 9 och årskurs 2 på gymnasiet är främst aktiva medlemmar i idrottsföreningar, kulturföreningar och religiösa föreningar, se diagram 3:3 och 3:5. Ungdomarna i år 1 på gymnasiet är främst aktiva medlemmar i idrottsföreningar, kulturföreningar och supporterklubbar, se diagram 3:4. Ungdomarna i år 3 på gymnasiet är främst aktiva medlemmar i idrottsföreningar och supporterklubbar, se diagram 3:

27 Årskurs 9 Jag är inte medlem Jag är passiv medlem Jag är aktiv medlem Jag har ett förtroendeuppdrag Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Supporterklubb Annan förening 38% 10% 8 87% 67% % 97% 88% % 2 6% 6% 9% 10% 6% 6% 7% 9% 9% 10% 7% 7% Diagram 3:3 Är du just nu medlem i någon/några av följande föreningar? Per årskurs 9. Jag är inte medlem finns längst till vänster på stapeln och Jag har ett förtroendeuppdrag finns längst till höger på stapeln. Årskurs 1 på gymnasiet Jag är inte medlem Jag är passiv medlem Jag är aktiv medlem Jag har ett förtroendeuppdrag Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Supporterklubb Annan förening 37% % % 9 90% % 6% 2 6% 8% 8% 7% 8% 8% Diagram 3:4 Är du just nu medlem i någon/några av följande föreningar? Per årskurs 1 i gymnasiet. Jag är inte medlem finns längst till vänster på stapeln och Jag har ett förtroendeuppdrag finns längst till höger på stapeln. -27-

28 Årskurs 2 på gymnasiet Jag är inte medlem Jag är passiv medlem Jag är aktiv medlem Jag har ett förtroendeuppdrag Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Supporterklubb Annan förening 46% % % 6% 1 9% 9% 7% 6% Diagram 3:5 Är du just nu medlem i någon/några av följande föreningar? Per årskurs 2 i gymnasiet. Jag är inte medlem finns längst till vänster på stapeln och Jag har ett förtroendeuppdrag finns längst till höger på stapeln. Årskurs 3 på gymnasiet Jag är inte medlem Jag är passiv medlem Jag är aktiv medlem Jag har ett förtroendeuppdrag Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Supporterklubb Annan förening 39% 17% 89% 88% 79% 9 90% % 8 79% 37% 6% 6% 6% 1 6% 6% 1 7% 7% 1 Diagram 3:6 Är du just nu medlem i någon/några av följande föreningar? Per årskurs 3 i gymnasiet. Jag är inte medlem finns längst till vänster på stapeln och Jag har ett förtroendeuppdrag finns längst till höger på stapeln. -28-

29 Ungdomars inflytande i föreningsverksamheten Runt 47% av ungdomarna anger att de har tillräckligt med inflytande i den förening de är mest aktiva i. 26% uppger att de inte vill påverka föreningens verksamhet och runt 27% av ungdomarna uppger att de vill ha ett ökat inflytande i föreningsverksamheten. Mönstret är detsamma oavsett årskurs. Resor och internationell erfarenhet Många ungdomar har gjort någon semesterresa eller nöjesresa under de senaste 12 månaderna som varat minst en vecka (87% av ungdomarna i år 9 och 86% av ungdomarna i årskurs 1 och 2 på gymnasiet och 9 av ungdomarna i år 3 på gymnasiet). Ungdomarna i årskurs 3 på gymnasiet har i högre grad än övriga ungdomarna gjort någon semesterresa eller nöjesresa under de senaste 12 månaderna som varat minst en vecka (se diagram 3:7). 6 År 3 på gymnasiet Ja, utomlands 48% 5 48% År 2 på gymnasiet År 1 på gymnasiet 30% År 9 Ja, inom Sverige 38% 3 39% 0% 20% 40% 60% 80% Diagram 3:7 Har gjort någon semesterresa eller nöjesresa som varat minst en vecka under de senaste 12 månaderna. Per årskurs. Andelen ungdomar som uppger att de har varit utanför Sverige utan sällskap av sina föräldrar ökar med stigande ålder, se tabell 3:4. År 9 År 1 på gymnasiet År 2 på gymnasiet År 3 på gymnasiet Varit utanför Sverige utan föräldrar 47% 46% 60% 89% Tabell 3:4 Har varit utanför Sverige utan föräldrar. Per årskurs. Ungdomarna har främst varit på semester, följt av besökt släkt eller vänner, annat samt studerat (även språkresa eller kort kurs) när de varit utomlands. -29-

30 Inga nämnvärda skillnader föreligger sett per årskurs. Ungdomarna i år 9 har i något högre grad varit på semester och besökt släkt och vänner än gymnasieungdomarna. Ungdomarna i årskurs 3 har i högre omfattning studerat utomlands och varit på ungdomsutbyten. Sett per kön utmärker sig tjejer i gymnasiet med att ha varit volontärer i högre grad än killarna. Arbetat Studerat Varit volontär Varit på ungdomsutbyte Varit på semester Besökt släkt eller vänner Annat 20% 8% 1 1 6% 18% % % 8 76% 8 90% År 3 på gymnasiet År 2 på gymnasiet År 1 på gymnasiet År 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 3:8 Vilket av följande har du gjort när du varit utomlands? Per årskurs och kön. Då frågan är en flervalsfråga blir summan ej 100%. Bland de ungdomar som inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte utomlands anmärker flest att de skulle behöva mer pengar för att göra det och därefter svarar ungdomarna att de skulle behöva information om hur de ska göra för att komma iväg för att komma iväg. Tjejer utmärker sig genom att i högre grad än killar uppge att de skulle behöva mer pengar eller att de skulle behöva information om hur de ska göra för att komma iväg. Killar utmärker sig genom att i högre grad än tjejer uppge att de inte är intresserade av något av det, se diagram 3:

31 Jag skulle behöva mer pengar Jag skulle behöva information om hur jag ska göra för att komma iväg Att mina föräldrar tillåter det Annat Det spelar ingen roll, jag är inte intresserad av något av det 3 57% 36% 4 39% 60% % 5 40% 5 26% 38% % 2 26% 28% % 17% 27% % 1 36% 6% % 10% 27% 1 0% 20% 40% 60% 80% Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Diagram 3:9 Om du inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsbyte utomlands, vad behövs för att du ska göra det? Per årskurs och kön. -31-

32 Kapitel 4 Skola Skolan är den plats där ungdomarna tillbringar störst sammanhängande del av sin vakna tid och den utgör en viktig del av ungdomarnas liv. I skolan skall ungdomarna få lära sig kunskap. Skolan har också en roll när det gäller att förmedla grundläggande samhällsvärderingar. I läroplanen, Lpo 94, står det bland annat att skolan skall främja förståelse för andra människor och medmänsklighet. Generellt uppger Ulricehamns ungdomar att det är bra stämning i skolan och att elever och lärare bemöter varandra med respekt. Det är dock viktigt att komma ihåg att även om flertalet frågeområden i undersökningen visar positiva resultat finns det alltid möjlighet till förbättring inom alla områden. Det är även viktigt att samtliga skolungdomar blir sedda och att skolan fångar upp eventuella ungdomar som är på glid och ungdomar med asociala beteenden. I avsnitten som följer kommer vi att gå igenom hur ungdomarna uppfattar sin skolmiljö, hur de upplever möjlighet till inflytande i skolan samt hur de ser på information de fått till vidare studier. Skolmiljö I detta avsnitt presenteras hur ungdomarna upplever sin skolmiljö samt hur de ser på jämlikhet, skolk och mobbning. En majoritet av ungdomarna uppger att det är en bra stämning i skolan. I störst omfattning uppger ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet att det är bra stämning på skolan (96%), se diagram 4:1. Ungdomarna i årskurs 9 uppger i lägre omfattning än ungdomarna i gymnasiet att elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan (5 av ungdomarna i år 9 vs 79% av ungdomarna i gymnasiet), se diagram 4:1. En majoritet av ungdomarna uppger att det är bra stämning i skolan. Ungdomarna på gymnasiet gör det dock i högre grad än ungdomarna i år 9 (9 vs 7). Det är bra stämning i skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 9 89% 99% 90% 97% % 8 79% 80% 80% 56% 5 0% 50% 100% 150% Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Diagram 4:1 Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. Per årskurs och kön. -32-

33 Ungdomarna i årskurs 9 anger i något högre grad än ungdomarna på gymnasiet att sexuella trakasserier och främlingsfientlighet är problem på skolan, se diagram 4:2. Ungdomarna i årskurs 9 och årskurs 3 på gymnasiet uppger i lägre grad än ungdomarna i årskurs 1 och 2 att om en lärare kränker en elev agerar skolan, se diagram 4:2. För denna fråga uppger 36% av ungdomarna i år 9 att det stämmer ganska eller mycket dåligt att om en lärare kränker en elev agerar skolan. 19% av ungdomarna i år 1, 16% av ungdomarna i år 2 och 2 av ungdomarna i år 3 på gymnasiet anger också att det stämmer ganska eller mycket dåligt att om en lärare kränker en elev agerar skolan. Notera dock att diagrammet nedan visar de som har svarat att det stämmer mycket bra eller ganska bra att om en lärare kränker en elev agerar skolan. 36% av ungdomarna i år 9 uppger att det inte stämmer att skolan agerar om en lärare kränker en elev. Främlingsfientlighet är ett problem i skolan Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Om en lärare kränker en elev agerar skolan 10% % 19% 1 19% 17% 7% 1 8% 10% 1 36% 48% 50% % 4 3 0% 20% 40% 60% 80% Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Diagram 4:2 Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. Per årskurs och kön. Vad ungdomarna tycker om skolmiljön, skolmaten och schemat i skolan 4 av ungdomarna i år 9 och 79% av gymnasieungdomarna uppger att skolmiljön är ganska bra eller mycket bra. Trots detta är det 27% av ungdomarna i år 9 och 9% av gymnasieungdomarna som anser att skolmiljön är ganska eller mycket dålig. Skolbiblioteken upplevs vara ganska bra eller mycket bra bland 87% av gymnasieungdomarna och 69% av ungdomarna i år 9. Skolmaten upplevs vara ganska eller mycket bra bland 7 av gymnasieungdomarna och 39% av ungdomarna i år 9, se tabell 4:

34 Vad tycker du om följande saker i din skola? År 9 Mycket bra Ganska bra Varken bra / dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Skolmiljön 39% 28% 19% 8% Skolbiblioteket % 7% 7% Skolmaten 8% 3 27% 19% 1 Ditt schema 1 40% % Möjligheten att få extra stöd Gymnasiet 20% 4 2 7% 7% 1 av ungdomarna i år 9 uppger att möjligheten att få extra stöd är ganska eller mycket dålig. Skolmiljön % Skolbiblioteket % Skolmaten % 7% Ditt schema 19% 37% 2 1 8% Möjligheten att få extra stöd Tabell 4:1 Vad tycker du om följande saker i din skola? Per årskurs 9 samt per ungdomar i gymnasiets årskurser 1-3. Jämlikhet Killar anser i betydligt högre grad än tjejer att flickor får bättre möjligheter än pojkar, se diagram 4:3. När det gäller frågan om pojkar får bättre möjligheter än flickor uppger tjejer i år 9 och tjejer i år 3 på gymnasiet i högre grad än övriga grupper detta, se diagram 4:3. Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar 1 9% 10% % % Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Killar anser, oavsett ålder, att flickor får bättre möjligheter än pojkar. 0% 20% 40% Diagram 4:3 Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. Per årskurs och kön. -34-

35 Skolk 30% av ungdomarna i år 9 och 4 av gymnasieungdomarna skolkar i någon omfattning. Över hälften av ungdomarna i år 3 på gymnasiet (59% av tjejerna och 60% av killarna) skolkar i någon omfattning. 10% av ungdomarna i år 9 och 1, av ungdomarna i år 2 på gymnasiet skolkar någon gång i månaden eller oftare, se diagram 4:4. Detta är dock lägre värden än om man jämför med CANs riksundersökning (2006), där det framgår att 1 av tjejerna och killarna i år 9 och 2 av tjejerna i år 2 och 30% av killarna i år 2 på gymnasiet skolkar i intervallet 2-3 gånger i månaden till flera gånger i veckan. Skolkar i någon omfattning: 30% - år 9 27% - år 1 40% - år 2 60% - år 3 Det är inte någon större skillnad mellan omfattningen av tjejers och killars skolkning, förutom för ungdomarna i år 2 på gymnasiet, där 4 av tjejerna och 3 av killarna skolkar i någon omfattning. Ja, flera gånger i veckan Ja, flera gånger i månaden Ja, någon gång i månaden Ja, någon gång per termin 6% 7% 16% 18% 1 10% 6% 38% 3 19% 29% 2 16% 20% 2 Kille år 3 på gymnasiet Tjej år 3 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 1 på gymnasiet Tjej år 1 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Skolkar någon gång i månaden eller oftare: 10% - år 9 9% - år år år 3 0% 10% 20% 30% 40% Diagram 4:4 Brukar du skolka? Per årskurs. Mobbning Betydligt fler bland ungdomarna i årskurs 9 än bland gymnasieungdomarna upplever att mobbning är ett problem i skolan. 28% av ungdomarna i år 9 och 1 av ungdomarna i gymnasiet anser att mobbning är ett problem i skolan. I minst omfattning uppger ungdomarna i år 2 på gymnasiet att mobbning är ett problem i skolan (8%). Det är främst ungdomar i år 9 som upplever att mobbning är ett problem i skolan. Tjejers och killars svar är samstämmiga, förutom när det gäller år 3 på gymnasiet där tjejer i högre omfattning än killar uppger att mobbning är ett problem i skolan (18% vs 9%). Mobbning tas även upp i kapitel 6 om Trygghet och hälsa. -35-

36 Mobbning är ett problem i skolan År 9 År 1 År 2 År 3 Stämmer mycket bra 7% Stämmer ganska bra 2 9% 6% 10% Stämmer varken bra eller dåligt 36% 2 27% 3 28% år 9 1 år 1 8% år 2 1 år 3 Stämmer ganska dåligt 26% 39% 4 3 Stämmer mycket dåligt 10% % Tabell 4:2 Mobbning är ett problem i skolan. Per årskurs. Ungdomarna i år 1 uppger i högst omfattning (66%) att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev, se tabell 4:3. 29% av ungdomarna i år 9 och 20% av ungdomarna i år 3 anser att skolan inte agerar i tillräcklig utsträckning om en elev mobbar en annan (se tabell 4:3). Tjejerna i årskurs 3 anser detta i något högre omfattning än killarna (2 vs 17%). 29% av ungdomarna i år 9 och 20% av ungdomarna i år 3 anser att skolan inte agerar i tillräcklig utsträckning om en elev mobbar en annan. Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan År 9 År 1 År 2 År 3 Stämmer mycket bra 1 28% 1 Stämmer ganska bra 2 39% 4 37% Stämmer varken bra eller dåligt % Stämmer ganska dåligt 19% 6% 10% 16% Stämmer mycket dåligt 10% 7% Tabell 4:3 Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan. Per årskurs och kön. 36% år 9 66% år 1 5 år 2 4 år 3 29% år 9 1 år 1 1 år 2 20% år 3 De ungdomar som blir mobbade upplever symptom på ohälsa i högre grad än ungdomar som inte blir mobbade. Med de mentala kränkningarna följer fysiska symptom, se mer i kapitlet om Trygghet och hälsa. Inflytande i skolan I läroplanen, Lpo 94, står det att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. För att ungdomarna ska ha möjlighet att påverka i skolan behöver de veta hur och i vilka sammanhang de har möjlighet att påverka. I följande avsnitt presenteras hur många av ungdomarna som anser att de har fått veta vad de ska ha inflytande över i skolan, som anser att skolan uppmuntrar till aktiv medverkan i klassråd och elevråd, som anser att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen, vad ungdomarna vill bestämma om samt vad de får bestämma om. -36-

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 19-25-åringarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de bor Sysselsättning och ekonomi Hur de mår Vad de gör på fritiden Vad de vill ha för inflytande Hur

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

Våra unga i Gällivare!

Våra unga i Gällivare! Våra unga i Gällivare! Gällivare kommuns uppföljning av ungdomspolitiken- Lupp Gällivare kommun Gemensam administration Nämnd& utredning Ann-Helen Köhler 0970-18128 ann-helen.kohler@kommun.gellivare.se

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

typ ett café. ett mysigt, flummigt, schysst

typ ett café. ett mysigt, flummigt, schysst typ ett café. ett mysigt, flummigt, schysst En rapport om ungas situation i Sunne kommun. Eric Ceder Anna Halldén Klas Jansson Förord Under hösten 5 genomförde Sunne kommun LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Rapport. Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Rapport. Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Rapport Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Mars 2009 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande 24-åringar från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy Lönn 3 Kapitel

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Vansbro

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Skövde

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

Att vara ung i Timrå LUPP-undersökning 2005

Att vara ung i Timrå LUPP-undersökning 2005 Att vara ung i Timrå LUPP-undersökning 2005 Elisabet Ljungberg 2006 FÖRORD Först av allt skall ett stort tack riktas till alla ungdomar som deltagit i LUPP undersökningen. Enkätundersökningar kan vara

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Januari 2009 Sammanställningen är

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

Förord. Pia Widegren Utvecklingsledare Motala kommun

Förord. Pia Widegren Utvecklingsledare Motala kommun Förord -Jag vill vara med och bestämma hur kommunen jag lever i ska styras. Så skriver en tjej i gymnasiets årskurs 3 som svar på frågan om vad hon skulle vilja vara med och bestämma om i Motala kommun.

Läs mer

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 1 ISBN 978-91-86397-06-7 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Påverkanstorg i Lidköping 9 november

Påverkanstorg i Lidköping 9 november Påverkanstorg i Lidköping 9 november Den 9 november besökte politiker från Västra Götalandsregionen Lidköping och deltog tillsammans med kommunpolitiker i de påverkanstorg som regionen och De la Gardiegymnasiet

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009

Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009 April 2010 20100429 Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009 LUPP-projektet i Växjö kommun Sofie Krantz och Stefan Lundholm Innehållsförteckning 1. Inledning.

Läs mer

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation Örebro universitet Rapport: Linje 14 September 13, Markör Marknad och Kommunikation Markör Örebro Kungsgatan 1 71 47 Örebro Fax: 19-16 16 17 Markör Stockholm Virkesvägen 4 1 3 Stockholm Fax: 8-716 83 81

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision

Läs mer

Sammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson

Sammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson Sammanställning av ungas åsikter November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område Barn och unga vår framtid. Utifrån de övergripande och nämndsspecifika

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland. Rolf Dalin, Göran Bostedt

Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland. Rolf Dalin, Göran Bostedt Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland Rolf Dalin, Göran Bostedt Livsområden/politikområden i LUPP SKOLA FRITID ARBETE TRYGGHET ÅK 7-9

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Resultatredovisning av kultur- och fritidsvaneundersökningen i Nacka år 2009. 2009-11-23 Dnr 2008/50.

Tjänsteskrivelse. Resultatredovisning av kultur- och fritidsvaneundersökningen i Nacka år 2009. 2009-11-23 Dnr 2008/50. Tjänsteskrivelse 2009-11-23 Dnr 2008/50 1 (15) Fritidsnämnden Resultatredovisning av kultur- och fritidsvaneundersökningen i Nacka år 2009 Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar redovisningen till

Läs mer

Bo förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Bo förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011 Föräldrar Förskola - Våren 4 svar, 48% Utveckling och lärande. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 4 4 40 4 Medelvärde 7,4,,4 8 7, 4. Mitt barns tankar

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet Lå 2008-2009 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Metod...4 Resultat...5 Trivsel och trygghet...

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens

Läs mer

Splitvision. Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003

Splitvision. Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003 Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003 April 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Vuxenutbildningen i

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 9

!Du svarar anonymt. Årskurs 9 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011 April 2011 Genomförd av CMA Research AB Sammanfattning Grundskoleelever För tredje året i rad har Norrköpings kommun genomfört en brukarundersökning bland grundskoleelever

Läs mer

Engelska skolan, Järfälla

Engelska skolan, Järfälla Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Elevernas trygghetsplan

Elevernas trygghetsplan Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer

Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen

Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer