Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid"

Transkript

1 Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är m² stor och på denna yta bor innevånare, trots en stadigt minskande befolkning. Strömsund blev år 2008 vald till länets bästa småföretagarkommun. Grundskolans årskurs åtta I Strömsunds kommun har 122 ungdomar svarat på Lupp enkäten och de fördelar sig mellan skolorna på detta sätt; Vattudalsskolan (54), Grevåkersskolan (25), Fjällsjöskolan (18), Centralskolan i Hoting (14) och Frostvikenskolan (11). Här är svarsfrekvensen enligt ungdomsstyrelsen angiven till 91 %. Fjällsjöskolan verkar ha bättre stämning i skolan, något bättre skolmiljö, elever och lärare bemöter varandra med respekt i större utsträckning. Skolans elever uppger också att det är mindre problem med mobbning, främlingsfientlighet och sexuella trakasserier med det är ganska lite som skiljer skolorna åt. Majoriteten av ungdomarna bor tillsammans med båda sina föräldrar eller så växelbor de mellan föräldrarna. De flesta kommer ifrån Sverige, några har flyttat in från länder utanför Europa. Majoriteten av föräldrarna är även de födda i Sverige, några kommer från länder utanför Europa, Norden eller annat Europeiskt land. Majoriteten av mammorna och papporna yrkesarbetar. Tabellen nedan anger föräldrarnas sysselsättning för både årskurs åtta och årskurs två på gymnasiet. Tabell 1. Föräldrarnas sysselsättning mamma pappa arbetar 78% 80% studerar 3% 1% mamma-/pappaledig 1% 0% arbetslös 5% 5% pensionerad/förtidspensionerad 2% 4% sjukskriven 6% 4% annat 3% 4% vet inte 1% 3% Fritid De flesta ungdomarna i Strömsund tycker att de har lagom med fritid, men de tycker att det finns väldigt lite eller inget alls att göra av det som de är intresserade utav. Det de framförallt tycker sig sakna är bowlinghall och fritidsgård. När de träffas är de hemma hos varandra eller utomhus. Ett 20-tal av ungdomarna svarar att de träffar varandra på idrottshallen. På frågan om vad de gör på sin fritid visar det sig att majoriteten av ungdomarna tränar antingen på egen hand eller i förening varje vecka. De är ute i naturen kontinuerligt varje månad, vecka eller dag. Det är 10 ungdomar som svarar att de aldrig är ute i naturen. Ungefär hälften av ungdomarna sjunger eller spelar något instrument varje dag eller varje vecka. En nästan lika stor grupp säger att de aldrig sjunger eller spelar. Ungefär hälften a ungdomarna är med i någon förening. Den absolut mest förekommande fritidsaktiviteten för ungdomarna är att spela dataspel eller att vara ute och chatta på nätet. Detta gör de i stort sett varje dag. Ingen av ungdomarna spelar om pengar på nätet. De besöker nästa aldrig bibliotek utanför skolan, men läser ändå relativt ofta och regelbundet på sin fritid, liksom de skriver. Majoriteten av ungdomarna hjälper till hemma varje dag eller vecka.

2 Tabell 2. Antal ungdomar som angett vilka fritidsaktiviteter de ägnar sig åt åtminstone varje vecka tjej kille Idrottar/motionerar i klubb eller förening Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Umgås med kompisar Deltar i föreningsverksamhet 'Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande' Går runt på stan med kompisar Är ute i naturen Fiskar/jagar 5 16 Sjunger/spelar instrument/skapar musik Tränar dans/spelar teater 14 6 Målar/syr/annan skapande verksamhet 28 5 Spelar datorspel/tv-spel Surfar/chattar på internet Åker skateboard/snowboard (under säsongen) Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar/andra tekniska saker 4 19 Läser Skriver Hjälper till hemma med mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m Ett 30-tal av ungdomarna uppger att det finns saker som de skulle vilja göra men som de inte gör på grund av könstillhörighet, ett 40-tal svarar vet ej och resterande ser inte kön som något hinder för sina aktiviteter. Tabell 3. Andel ungdomar som vill göra saker på sin fritid som de inte kan göra på grund av sitt kön tjej kille ja 28 % 16 % nej 45 % 42 % vet inte 27 % 42 % Det är ungefär lika många som är aktiva medlemmar i någon idrottsförening som inte är med i någon alls. Några uppger att de är passiva eller aktiva medlemmar i någon religiös förening, någon hobbyförening eller datorförening. Trots detta finns det någon som har angivit att den har något förtroendeuppdrag i nästan alla valalternativ. De flesta ungdomarna tycker att de kan vara med och påverka i den utsträckning som de vill i de föreningar som de är med i, många av de övriga vill inte vara med och påverka. Majoriteten av ungdomarna som har varit utomlands har varit där på semester, medan några har hälsat på släkt eller vänner. Några enstaka har varit utomlands utan sina föräldrar och har då arbetat, studerat eller varit på ungdomsutbyte.

3 Skola De flesta tycker att stämningen i skolan är ganska bra. Ändå är det många som anser att mobbning är ett problem i skolan men att skolan agerar när det förekommer. Ett 25-tal ungdomar upplever att det finns problem av främlingsfientliga inslag i skolan och ett 10-tal menar att det förekommer sexuella trakasserier. De flesta tycker att elever och lärare bemöter varandra med respekt, ett 20-tal instämmer inte i detta. Det är ett 40-tal ungdomar som inte tycker att skolan ingriper om någon lärare kränker elev. Det är varierad uppfattning bland ungdomarna om huruvida tjejer har/får bättre möjligheter i skolan än killarna. Tabell 4. Antal ungdomar som instämmer och inte instämmer till respektive påstående tjej kille Stämmer Stämmer dåligt Stämmer Stämmer dåligt Det är bra stämning i skolan Mobbning är ett problem i skolan Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan Främlingsfientlighet är ett problem i skolan Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan Om en lärare kränker en elev agerar skolan Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella valet De flesta vacklar lite i om de tycker att de har fått veta vad de skall vara med och bestämma om i skolan. Däremot så tycker de flesta att de uppmuntras till att vara med i klassråd eller elevråd och de tycker att dessa forum tas på allvar. Det är nästan 50/50 mellan dem som tycker att det finns tillräckligt med ämnen att välja mellan på individens val och de som svarar varken eller, eller som tycker att de är för få. De tycker att skolmiljön, schema, möjligheten till extrahjälp och skolbiblioteket är bra. Däremot är det spridda åsikter om skolmaten. Om de fick vara med och bestämma i skolan så skulle de vilja påverka i det mesta. Det som framför allt lyfts fram är vad de får lära sig, vilka läromedel som skall användas, hur de skall arbeta, inre skolmiljö, regler i skolan, läxor, prov, schema och skolmaten. På frågan om vad det tycker att de får vara med och bestämma om blir svaren motsatsen. De tycker att de får vara med och bestämma ganska lite eller inget alls. De flesta av ungdomarna skolkar aldrig. Ett 20-tal skolkar någon gång per termin., därefter kommer de som menar att de skolkar varje vecka eller flera gånger i månaden. Majoriteten av ungdomarna tycker inte att de fått någon information om kommande gymnasieprogram.

4 Politik, Samhälle och Inflytande De flesta av ungdomarna svarar att de inte alls är intresserade eller att de inte är särskilt intresserade av politik. De politiska aktiviteter som de har gjort eller skulle kunna tänka sig att göra är i första hand att skriva på namninsamlingar, skriva insändare, bära märke eller symbol och delta i lagliga demonstrationer. Om de var politiker i kommun skulle de i storleksordning vilja vara med och bestämma om; lika lön för lika arbete mellan män och kvinnor, arbete för unga, bostäder för unga, fritidsaktiviteter, idrottsanläggningar, sjukvård och arbetsmiljön i skolan. De flesta vet inte eller så tycker de att de har ganska eller mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Majoriteten av ungdomarna säger att de inte vill vara med och påverka. De tycker inte att de vet hur de skall göra och så säger de att de inte är tillräckligt intresserade eller har tid. Tabell 5. Antal ungdomar som svarat på varför man inte vill vara med och påverka i kommunen tjej kille jag kan för lite om hur jag ska göra jag är inte tillräckligt intresserad jag har inte tid 5 7 jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall jag är på väg att flytta från kommunen 2 3 annat 7 5 Om de skulle vilja vara med och påverka skulle de i första hand ta kontakt med någon som de känner. Ändå så tycker majoriteten av ungdomarna att det är viktigt att de som bestämmer i kommunen träffar ungdomar i grupp för att diskuterar och ett 40-tal ungdomar svarar att de är intresserade av att vara med på denna form av träffar. Intresset för samhällsfrågor i allmänhet är något större, liksom frågor om vad som händer i andra länder. Men det är fortfarande så att majoriteten inte är särskilt intresserade. Det är få bland åttondeklassarna som tror att de kommer att flytta ifrån kommunen. Trygghet De flesta ungdomarna upplever att de är trygga. Det är få som inte vågar gå ut, ett 20-tal har blivit bestulna, ett 10-tal har blivit hotade och några ungdomar uppger att de har blivit misshandlade eller utsatta för misshandel eller sexuellt våld/utnyttjande. De områden som de upplever sig mest otrygga i är på buss eller tåg, på diskotek, på ungdomsgården/fritidsgården, utomhus på kvällen i området där de bor, på stan och på rasterna i skolan. Ett 20-tal ungdomar upplever att de har blivit mobbade eller utfrysta under de senaste sex månaderna. Lika många säger att de själva har varit med och mobbat andra. De som har blivit mobbade menar att detta förekommer oftast på rasterna i skolan, i klassrummet, via telefon och sms, på fritidsgården, på stan, i det egna hemmet eller hemma hos någon annan. Hälsa Här svara ungdomarna att de upplever sig må någorlunda till mycket bra. De symptom som de tar upp är huvudvärk, ont i magen och att de har svårt att somna. De upplever stress och de är trötta under dagen. De sover dåligt på nätterna. Majoriteten av ungdomarna tränar en till flera gånger i veckan så att de blir andfådda och svettas.

5 Tabell 6. Antal ungdomar som tränar så pass att de blir andfådda eller svettas tjej kille varje dag 1 5 flera gånger i veckan en gång i veckan någon gång i månaden 9 4 mer sällan eller aldrig 5 3 Majoriteten är också rök-, snus- och alkoholfria. De som dricker alkohol dricker ibland folköl, men väljer hellre starköl eller cider. Dessa drycker får de tillgång till genom kompisar, egna föräldrar, annan vuxen. Det mest förekommande svaret är på annat sätt och här vet vi inte vad detta innebär, då det inte har funnits tilläggsfråga om detta i enkätmaterialet. De flesta har aldrig varit berusade, men det finns de som uppger att de är berusade varje vecka eller månad. De flesta får inte dricka alkohol för sina föräldrar, men det finns ett 10-tal ungdomar som svarar att de får det. Nästan ingen har provat hasch, marijuana eller annan narkotika. Det finns några som anger att de prövat över 20 gånger. Yngsta debutålder för de olika drogerna är för cigaretter 11 år eller yngre, snus 13 år, berusad 13 år och hasch/marijuana 11 år eller yngre. Ungefär hälften av ungdomarna har känt sig orättvist behandlade på ett sätt som kränkt dem under det senaste halvåret. Här är det skolans personal, andra elever och annat som kommer högst. Därefter nämner de annan privatperson, inom sjukvård, polis och socialtjänsten samt på restaurang/diskotek och förening. Orsaker till dessa kränkande handlingar uppger de ha varit ålder, utseende, religion, utländsk bakgrund, kön, sexuell läggning, funktionshinder eller annat. Arbete Av ungdomarna som svarat är det ett 20-tal som har extrajobb någon dag i veckan eller månaden. Ungefär lika många har sökt men inte fått något. Dubbelt så många har haft sommarjobb. Dessa har de i första hand fått tag i via föräldrar eller släkt. Några har sökt jobb på egen hand. Ett 15-tal ungdomar hade sökt men inte fått något sommarjobb. Drygt ett 50-tal av ungdomarna kan tänka sig att starta eget företag och ungefär lika många att de inte vet. Ett 40-tal av ungdomarna har någon förälder som har eget företag. Framtid De flesta ungdomarna vill gå på gymnasium på annan ort eller hemma i Strömsund. Ett 20-tal vill börja jobba. Majoriteten tror att de kommer att flytta från kommunen, många vet inte. Anledningarna som de nämner för flytt är möjligheten att få jobb, studier, några för att flytta med flick- eller pojkvän eller för att de vill prova på något nytt. Anledningar som gör att de kan tänka sig flytta tillbaka är närheten till släkt och vänner, bra miljö för barnen, eller att de flyttar tillbaka för att de vill bo tillsammans med flick- eller pojkvännen. Ett 10-tal ungdomar säger att det inte finns något som kan få dem att flytta tillbaka. På frågan om var de skulle vilja bo om 10 år ifall alla möjligheter fanns svarar de flesta att de inte vet, storstad i Sverige, utomlands, i mindre stad i Sverige eller där de bor nu. Den högsta planerade utbildningen som tänker nu är gymnasium, de vet inte, universitet eller yrkesutbildning.

6 Ungdomarna i grundskolans åttondeklasser i Strömsund har en positiv framtidssyn. Gymnasieskolans årskurs två Strömsund har en egen gymnasieskola där de flesta av deras ungdomar läser. Antalet ungdomar skrivna i kommunen som är födda 1992 och därmed utgör det största underlaget för årskurs två på gymnasiet uppgår enligt SCB till 157 stycken. Av dessa har 103 av ungdomarna som läser i Strömsund svarat på de 123 enkäter som ungdomsstyrelsen distribuerade och det innebär att svarsfrekvens blir 84 %. Det är något fler killar än tjejer som har svarat på enkäten. Det är enbart en av eleverna som svarat i Östersund som kommer från Strömsund. Av kommunens gymnasieungdomar i tvåan är det ungefär hälften som bor tillsammans med båda sina föräldrar och ett 20-tal som bor med enbart en av föräldrarna. Ett 10-tal växelbor mellan föräldrarna och ett 10-tal bor själv. Fyra bor tillsammans med en kompis, samma antal menar att inget av angivna alternativ stämmer för deras boendeform. Två av ungdomarna bor tillsammans med flick- eller pojkvän. Den vanligaste boendeformen är hus, villa eller radhus (74). De övriga fördelar sig relativt jämnt mellan lägenhet och studentboende. En klar majoritet av ungdomarna är födda i Sverige, medan vardera fyra ungdomar är födda i annat land inom Europa och utanför Europa. Alla ungdomar utom fyra är svenska medborgare. Bland mammorna är det fyra vardera som kommer från annat land i Norden eller från land utanför Europa. Fem kommer från annat land inom Europa. Bland papporna är det två vardera som kommer från annat land i Norden eller land utanför Europa, fyra kommer från annat land i Europa. Resterande mammor och pappor är födda i Sverige. Ett tjugotal av ungdomarna har extrajobb och en handfull deltar i studier på kvällar och/eller helger. Mammornas högsta utbildningsnivåer är universitet/högskola och gymnasium (27 vardera), yrkesutbildning (15), grundskola (10), gick inte ut grundskolan (2) och 20 ungdomar har svarat att de inte vet. Pappornas högsta utbildningsnivåer är gymnasium (42), grundskolan (16), yrkesutbildning (15), universitet eller högskola (10) och även här är det 20 ungdomar som svarar att de inte vet. Fritid Drygt 70 av ungdomarna tycker att de har tillräckligt med fritid och ett 20-tal tycker de har för lite fritid för att hinna med det de vill göra. Resterande ungdomar anser att de har så mycket fritid att de inte vet vad de skall göra av sin tid. När det gäller om det finns tillräckligt av aktiviteter som de vill göra på sin fritid är svaren mycket blandade. Ett 40-tal tycker att det finns mycket att göra, drygt 30-talet tycker att det finns ganska lite att göra, 16 tycker att det finns väldigt mycket att göra och 14 tycker slutligen att det finns ganska lite eller ingenting. Tabell 7. Antal elever som anger hur mycket som finns att göra på sin fritid. tjej kille det finns väldigt mycket att göra 3 13 det finns ganska mycket att göra det finns ganska lite att göra det finns väldigt lite/ingenting att göra 7 6 Det som de skriver att de saknar är ungdomsgård med café, lan, bowlinghall, filmvisning, dans, skateboardramp, större förening så att de kan få pröva på mer saker, motorcross och handboll.

7 När de träffas gör de det framför allt hemma hos varandra. Därefter kommer utomhus, på café, restaurang/pub eller på idrottshallen. Det de tycker saknas är ungdomsgård, sporthall, bowlinghall, skateboardramp, gym, festlokaler, dans, fik, bättre hockeyrink och biograf. Det de framför allt sysselsätter sig med på sin fritid är att umgås med kompisar, chatta på nätet eller spela dataspel. Därefter kommer att idrotta på egen hand, vara ute i naturen. Majoriteten av ungdomarna läser och skriver från varje dag till minst någon gång i månaden på sin fritid. Det finns ett tal ungdomar som menar att de aldrig läser eller skriver på sin fritid. Alla ungdomarna hjälper till hemma någon gång och de absolut flesta gör det kontinuerligt minst varje vecka. Ungefär 5 % av ungdomarna tycker att det finns saker som de skulle vilja göra men som de hindras i på grund av sitt kön och cirka 30 % svarar att de inte vet. Det är cirka 10 % av ungdomarna som svarar att de någon gång har varit medlem i någon förening. Bland de som är aktiva i någon förening så är det framför allt i någon idrottsförening. Bland dem som menar att de är passiva medlemmar så är det även här idrottsföreningar som fått flest kryss tillsammans med någon religiös förening och skolförening. För övrigt är det bara några enstaka som uppger att de är passiva eller aktiva. Ungdomar med något förtroendeuppdrag i föreningarna uppgår till cirka tre i varje förening oavsett antalet aktiva eller passiva medlemmar. Drygt 30-talet ungdomar tycker att de kan vara med och påverka i den utsträckning som de vill i föreningarna. Knappt 30-talet vill inte vara med och påverka, medan resterande tycker att de får påverka i mindre omfattning än vad de vill. Det är fler av ungdomarna som har varit på semesterresa inom Sverige (55) än utomlands (20) under de senaste tolv månaderna. Ett 40-tal av ungdomarna menar att de aldrig har varit utomlands utan någon av sina föräldrar, 48 ungdomar har rest utan någon förälder 1-2 gånger, 10 stycken 3-4 gånger och fem mer än sex gånger. De har då i huvudsak varit på semester (44), besökt släkt eller vänner (18), varit på ungdomsutbyte (5), studerat (4), arbetat (2) och 26 har kryssat för alternativet annat. För dem som inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte skulle det enligt 45 ungdomar behövas mer pengar för att genomföra detsamma. Mer information efterfrågas av 35 stycken, sex behöver tillåtelse från förälder och 10 har kryssat för alternativet annat. Skola De program som finns representerade bland dem som har svarat på enkäten är bygg, teknik, handels och administration, samhällsvetenskap, hotell och restaurang, industri, el, estetiska, fordonstekniska, naturvetenskap, omvårdnad och transport/teknik. Tabell 8. Antal elever på de olika gymnasieprogrammen tjej kille bygg 2 14 el 0 8 estetiskt 5 1 fordon 1 5 handels- och administration 7 6 hotell- och restaurang 5 4 industri 2 6 naturvetenskap 5 1 omvårdnad 5 0 samhällsvetenskap 7 4 teknik 1 11 annat: 0 3

8 Drygt ett 15-tal ungdomar uppger att de kommer från en annan kommun. Däribland finns det även de som kommer från annat län. Ett 20-tal ungdomar har fått flytta för att kunna gå på gymnasiet i Strömsund. Majoriteten av ungdomarna tycker att det är mycket bra eller ganska bra stämning på skolan. Ett 10-tal har svarat varken eller och resterande är jämnt fördelade mellan dem som tycker att den är ganska eller mycket dålig. Det är knappt 10-tal av ungdomarna som tycker att mobbning är ett problem på skolan, ett 30-tal svarar varken eller. Det är dubbelt så många som anser att inte skolan agerar när mobbning förekommer och ett 50-tal svarar varken eller. När det gäller främlingsfientlighet är det ett drygt 20-tal som anser att det är ett problem på skolan och drygt 35 som svarar varken eller. Sexuella trakasserier är det ett 10-tal ungdomar som anser som ett problem på skolan och 20-talet svarar varken eller. De flesta ungdomarna tycker att elever och lärare har ett respektfullt bemötande till varandra. Om lärare kränker någon elev anser fortfarande de flesta om än något färre att skolan agerar. Det finns en uppfattning bland ungdomarna att tjejerna har något större möjligheter än killar på skolan, även om det är marginellt. Ungefär hälften av ungdomarna tycker att det vet ganska bra eller mycket bra vad de skall ha inflytande om i skolan. En stor grupp svarar varken eller på detta påstående och ett 10-tal vardera tycker att det vet ganska lite eller ingenting alls om vad de skall ha inflytande om i skolan. Nästan hälften tycker att de uppmuntras till att vara med i klass- eller elevråd och ungefär lika många tycker att dessa tas på allvar av dem som arbetar på skolan. När det gäller tillgång till ämnen på elevens individuella val är det lite större spridning mellan uppfattningarna. De som tycker att det är mycket bra är 16, ganska bra (28), varken eller (24) ganska dåligt (18) och mycket dåligt (20). De flesta tycker att schema, skolmiljön, skolbiblioteket och tillgången till extrahjälp vid behov är ganska eller mycket bra. När det gäller skolmaten tycker de flesta att den är mycket eller ganska dålig. Om de fick vara med och bestämma i skolan skulle en klar majoritet vilja vara med och bestämma om skolmaten. De flesta skulle också vilja vara med och bestämma om framför allt schema, prov, läxor, inre skolmiljö, hur de skall arbeta och vad de skall lära sig. Det de tycker att de får vara med och bestämma om i någon omfattning att tala om är hur de skall arbeta, vad de skall lära, läxor och prov. Drygt hälften av eleverna skolkar aldrig, 20-talet någon gång per termin eller någon gång i månaden. Det är bara ett par av ungdomarna som menar att de skolkar flera gånger i veckan. Ungefär hälften av ungdomarna tycker att de fick bra information inför gymnasievalet och ett drygt 10-tal mycket bra. Ett 25-tal ungdomar svarar varken eller och övriga fjärdedelen tycker att den var ganska dålig eller ingen alls. Information inför kommande studier tycker ett drygt 30-tal varken eller om den information som de fått. Ett drygt 20-tal tycker ganska bra, ett knappt 20-tal tycker inte att de fått någon information alls. De som tycker att den har varit ganska bra är ett 10-tal och åtta vardera tycker att den har varit mycketbra eller ganska dålig. Politik, Samhälle och Inflytande När det gäller politik så är det ungefär två tredjedelar av ungdomarna som svarar att de inte alls är eller är ganska lite intresserade. Den sista tredjedelen är i huvudsak ganska intresserade och med en handfull ungdomar som är mycket intresserade. De aktiviteter som de har deltagit i eller som de kan tänka sig att göra är framför allt att skriva på namninsamling, bära märke eller symbol, kontakta politiker, skriva insändare eller gå med i laglig demonstration.

9 Om de själva var politiker skulle de framför allt vilja sats på frågor som sjukvård, skola och arbete för unga. Därefter kommer lika lön för lika arbete mellan män och kvinnor, arbete mot främlingsfientlighet, bostäder för unga, idrottsanläggningar, fritidsaktiviteter, ställen för unga och ungas psykiska hälsa. Ett 40-tal ungdomar tycker att de har ganska små möjligheter och ett 20-tal mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommun. Ett 10-tal tycker att de har ganska stora och en knapp handfull mycket stora möjligeter, medan ett 30-tal svara att de inte vet vilka möjligheter de har. Det runt 45 ungdomar som vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen där de bor. Det de lyfter är vägar, ungdomars möjligheter, ställen för ungdomar att vara på, skolmiljön, idrottsanläggningar, orättvisor som de ser och invandrarpolitiken. Ett 30-tal tycker inte att de är tillräckligt intresserade, ett knappt 20-tal tycker att de kan för lite och ett 15- tal har inte tid för att vara med och påverka. Ett 20-tal ungdomar tror inte att det spelar någon roll för de som bestämmer lyssnar inte ändå. Om de skulle vilja vara med och påverka så skulle de i första hand ta kontakt med någon som de känner eller med ett politiskt ungdomsförbund. Därefter skulle de ta kontakt med någon tjänsteman eller politiker, någon organiserad ungdomsgrupp, medier eller någon förening eller organisation. Ett 10-tal ungdomar säger att de inte vill påverka och ett 50-tal vet inte vad de skulle göra. Ett 40-tal ungdomar tycker att det är ganska viktigt och ett drygt 20-tal mycket viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas för att diskutera olika frågor. Ett 30-tal av dessa ungdomar vill själva vara med på dylika träffar. Det är ett 35-tal ungdomar som uppger att de är intresserade av samhällsfrågor och ett knappt 10-tal är mycket intresserade. När det gäller intresset för vad som händer i andra länder är det ungefär lika stort. Trygghet Majoriteten av ungdomarna i Strömsund känner sig trygga i sin vardag. Det är ett fåtal av ungdomarna som har känts sig så otrygga så att de inte har vågat gå ut under det senaste halvåret. Ett 10-tal av ungdomarna har känt sig hotade, fem har blivit bestulna, och ett par uppger att de har blivit utsatta för sexuellt våld eller trakasserier. De platser som upplevs som mest otrygga är på allmänna kommunikationsmedel, disco, ute på stan, utomhus i bostadsområdet på kvällen och på rasterna i skolan. Det är ett 10-tal ungdomar som uppger att de har blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret Detta har då mest förekommit i samband med raster i skolan, i klassrummet, i det egna hemmet eller i någon annans bostad. Det är även ett 10-tal ungdomar som medger att de själva har varit med och mobbat andra. Hälsa Ett drygt 40-tal ungdomar bedömer sin hälsa som ganska bra och ett 35-tal som mycket bra. Det är ett 20- tal som svarar någorlunda, fyra ganska dåligt och två mycket dåligt. Ungefär hälften av ungdomarna upplever att de är sjuk mer sällan än andra, ett 40-tal lika ofta som andra. Resterande 10-talet ungdomar upplever att de är sjuk oftare än andra. De ohälsosymptom som de visar på är att de är trötta under dagen, känner sig stressade, sover dåligt på natten och har svårt att somna på kvällen. Nästan hälften av ungdomarna har huvudvärk minst en gång i veckan och sammantaget är det ett 25-tal som uppger att de har ont i magen i samma omfattning. Det är nästan hälften av ungdomarna som hoppar över frukosten minst en gång i veckan. Betydligt färre hoppar

10 över lunchen. De flesta äter snabbmat högst en gång i månaden, medan godis oftare förekommer minst varje vecka. Majoriteten av ungdomarna tränar minst en gång i veckan så att de blir andfådda och svettas. Det är hälften eller drygt hälften av ungdomarna som uppger att de aldrig röker, snusar, dricker folköl, starköl eller cider. Utav de ungdomar som röker gör de flesta det någon gång i månaden eller mer sällan. Runt ett 10-tal röker varje dag. När det gäller snusning är det drygt 20 som snusar varje dag. Även i Strömsund är det så att ungdomarna i första hand dricker starköl eller cider framför folköl. De flesta dricker någon gång i månaden eller några gånger per år. En dryg handfull ungdomar menar att de dricker varje dag eller flera gånger i veckan. De får i första hand tag i alkohol genom sina kompisar eller att annan vuxen köper ut. Därefter kommer alternativet annat och detta vet vi inte vad det innebär då det inte har funnits möjlighet att vidare utveckla detta i enkäten. Tabell 9. Antal elever som uppgett hur de får tag i alkohol dricker inte alkohol 2 1 köper själv på systemet 0 1 köper själv folköl 1 2 från syskon 2 5 från kompisar eller kompisars syskon från egna föräldrar (med lov) 6 7 från egna föräldrar (utan lov) 0 0 från annan vuxen (18 år eller äldre) som bjuder 6 4 från annan vuxen (18 år eller äldre) som köper ut åt mig på restaurang, pub eller liknande 3 5 tillverkar själv 0 3 handlar i ett grannland (Danmark, Norge eller Finland) 1 1 Ungefär en tredjedel av ungdomarna menar att de är berusade några gånger per år, 16 någon gång i månaden, 11 aldrig, 10 ett par gånger i månaden, 6 någon gång om året eller mer sällan och fem som svarar någon gång i veckan. Ungefär hälften av ungdomarna menar att de får dricka alkohol för sina föräldrar och ett 20-tal svarar att de inte vet. En klar majoritet av ungdomarna har aldrig provat på hasch, marijuana eller annan narkotisk drog. Den handfull ungdomar som har provat på har gjort det någon gång eller maximalt upp till 10 gånger. Lägsta debutålder för alla de olika drogerna som nämnts är 11 år eller yngre. Medan de flesta ungdomarna har sin debutålder mellan år. Lite drygt en fjärdedel av ungdomarna upplever att de har blivit orättvist behandlade eller kränkta någon gång under det senaste halvåret och en handfull ungdomar vid ett flertal tillfällen. Det är då i första hand av andra elever eller personal i skolan. Därefter kommer inom den egna familjen, sjukvården, annan privatperson och alternativet annat. När de skall skriva in orsakerna till den orättvisa eller kränkande behandlingen är det alternativet annat som får flest kryss. Detta är ett område som vi inte vet något om vad det innehåller. Det som mer specifikt nämns är utseende, funktionshinder, ålder, sexuell läggning, religion, utländsk bakgrund/hudfärg eller kön. Det är drygt en handfull ungdomar som svarar att de inte vet varför. Tabell 10. Orsaker till varför man blev orättvist behandlad (antal) tjej kille utländsk bakgrund/hudfärg 0 1 kön 0 1 sexuell läggning 0 2 ålder 1 1 utseende 4 3 funktionsnedsättning 1 3 religion 1 1 annat 10 7 vet inte 2 4 tjej kille

11

12 Arbete Det är ungefär en dryg fjärdedel av ungdomarna som har sökt extrajobb utan att de har fått något, medan det bara är ett drygt 10-tal ungdomar som inte har fått något sommarjobb. När det gäller de senare har de flesta fått dessa via den egna familjen(25). Därefter kommer de som själva har kontaktat arbetsgivaren (20), genom kommun (14), släkting eller vänner (13), annat sätt (2) och Arbetsförmedlingen (1). Det är en dryg tredjedel av ungdomarna som kan tänka sig att starta eget i framtiden och ett 40-tal av ungdomarna uppger att de har minst en förälder som driver eget företag. Framtid På frågan om vad de helst skulle vilja göra direkt efter gymnasiet om all möjligheter fanns svarar de flesta att de skulle vilja jobba här i kommunen som de bor (23), Därefter kommer någon annanstans i Sverige, studera vid universitet/högskola (14), jobba utomlands (14), åka ut och resa (13, vet inte, bo kvar och ta det lugnt (7), annat (1) eller studera vid folkhögskola (1). Tabell 11. Antal ungdomar som anger vad de helst vill göra direkt efter gymnasiet tjej kille studera på högskola eller universitet i Sverige 3 11 studera utomlands 5 1 studera på folkhögskola 1 0 jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten 5 18 jobba någon annanstans i Sverige 6 9 jobba utomlands 6 8 åka ut och resa 10 3 bo kvar hemma och bara ta det lugnt sedan får jag se vad jag ska göra 1 6 annat 0 1 vet inte 3 5 När de sedan skall svara på vad de tror att de kommer att göra direkt efter gymnasiet blir svaret arbeta här hemma i kommunen (34), studera på universitet/högskola (19), jobba någon annanstans i Sverige (19), vet inte (17), bo kvar hemma och ta det lugnt (8), jobba utomlands (4), åka ut och resa (3), annat (1), studera på folkhögskola (1). Det är nästan ett 60-tal ungdomar som tror at de kommer att flytta ifrån kommunen och ett 30-tal svarar att de inte vet. Vad är då orsakerna till att de flyttar? Enligt dem själva beror det på att de fått jobb (60), de vill prova på något nytt (30), att de flyttat med pojk- eller flickvän (25), studier (24), annat (4) och vet inte (4). Det som framför allt kan få dem att flytta tillbaka till kommunen är närheten till släkt och vänner (45), att de får ett jobb (35), att de flyttar med flick- eller pojkvän och att det är bättre miljö för barnen. Det är en handfull ungdomar som menar att det inte finns något som kan få dem att flytta tillbaka. Om de hade alla möjligheter till val så skulle 26 helst vilja bo där de bor nu om 10 år. Därefter kommer mindre stad i Sverige (20), landsbygden i Sverige (18), utomlands (14), storstad i Sverige (13 och vet inte (13). Deras nu tänkta högsta utbildningsnivå är universitet/högskola (42), gymnasium (35), yrkesutbildning (12), vet inte (12) och grundskola (2). Ungdomarna i Strömsund har en positiv framtidssyn. Det är ett 20-tal ungdomar som lägger sig mitt emellan och en dryg handfull av ungdomarna har en negativ framtidssyn.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 1 ISBN 978-91-86397-06-7 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Våra unga i Gällivare!

Våra unga i Gällivare! Våra unga i Gällivare! Gällivare kommuns uppföljning av ungdomspolitiken- Lupp Gällivare kommun Gemensam administration Nämnd& utredning Ann-Helen Köhler 0970-18128 ann-helen.kohler@kommun.gellivare.se

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande 24-åringar från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy Lönn 3 Kapitel

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 19-25-åringarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de bor Sysselsättning och ekonomi Hur de mår Vad de gör på fritiden Vad de vill ha för inflytande Hur

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 9

!Du svarar anonymt. Årskurs 9 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 7

!Du svarar anonymt. Årskurs 7 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2-3 SYFTE OCH METOD 4 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 5 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 5 BAKGRUNDSFRÅGOR 5 FRITID 5-9 SKOLA

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer