Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006"

Transkript

1 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

2 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund 6 Fritid 8 Skola 11 Politik och inflytande 13 Trygghet 15 Hälsa 16 Arbete 18 Framtid 19 Bilagor Bilaga 1 Öppna svar Bilaga 2 Projektarbete Lupp 2

3 Inledning Syfte och metod Ett viktigt steg i arbetet med att följa upp och utveckla den kommunala ungdomspolitiken är att skaffa sig kunskap om hur ungdomarna i kommunen upplever sin situation och vad de tycker är viktigt. Ljusdals kommun har i detta syfta genomfört Ungdomsstyrelsens kommunala enkätundersökning Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Enkäten är anpassad för tre olika åldersgrupper; skolår 7 9, gymnasiet och unga vuxna år. Några få frågor skiljer de tre versionerna åt. Resultaten ger en bild av hur unga uppfattar tillvaron i sin kommun vad gäller fritid, skola, politik och inflytande, trygghet, hälsa, arbete, framtid. Till och med 2006 har fler än sjuttio, alltså ungefär en fjärdedel, av Sveriges kommuner genomfört denna undersökning. I Ljusdals kommun genomfördes undersökningen under hösten 2006 i årskurs 8, årskurs 2 på gymnasiet samt i åldrarna 20 och 23 år. I skolan genomfördes enkäten i huvudsak via dator, undantaget ett fåtal elever som besvarade enkäten på papper. Till ungdomarna utanför skolan skedde postutskick av enkäten i pappersform. Sammantagna kommer enkätsvaren att utgöra ett viktigt underlag vid utformandet av en ungdomspolitisk handlingsplan för Ljusdals kommun. Svarsfrekvens Det totala antalet svarande var 528, med fördelningen 20 och 23 år; 130 svarande, årskurs 2 på gymnasiet; 159 svarande, årskurs 8; 239 svarande. Högst var svarsfrekvens bland eleverna i årskurs 8, med ca 85 % svarande. I årskurs 2 på gymnasiet var svarsfrekvensen 52 %. Av de tillfrågade 20- och 23-åringarna inkom svar från 34 %. Bakgrundsfakta Ljusdals kommun Ljusdals kommun ligger i landskapen Hälsingland och Dalarna och ingår i Gävleborgs län. Befolkningen uppgick till personer. De största tätorterna är Ljusdal (7 451), Järvsö (1 856) och Färila (1 505) (Befpak ). Till ytan är kommunen Sveriges tjugonde största. De största näringsområdena i kommunen är Vård och omsorg (17,9%), Handel och kommunikationer (15,8 %) och Tillverkning och utvinning (14,6%) (Ampak 2005). 3

4 Sammanfattande diskussion De övergripande teman denna undersökning belyser är ungdomars välfärd och påverkansmöjligheter i Ljusdals kommun. De svarande har bidragit till att kommunen fått viktig kunskap om ungdomarnas syn på sin tillvaro vad gäller fritid, skola, politik och inflytande, trygghet, hälsa, arbete, framtid. I svaren framträder en mångfacetterad bild av livet som ung i Ljusdals kommun, och vad det innebär av både värden och svårigheter. I kommunen finns många goda förhållanden att ta vara på och vidareutveckla. Viktigast av allt torde vara att den stora majoriteten av ungdomarna uppfattar sig vara vid god hälsa och ser med optimism på den egna framtiden. Åtskilliga planerar för vidare studier eller eget företagande, flera har en mycket aktiv fritid och intresset för t.ex. idrottande och natur är stort, många ser kommunen som en bra miljö för barn att växa upp i, etc. För flera av de problem som ungdomarna lyfter fram när de ser på den egna och den allmänna situationen i kommunen framstår den höga ungdomsarbetslösheten som en särskilt grundläggande omständighet. Denna problematik innefattar även demokrati- och påverkansfrågor, då att stå utanför arbetsmarknaden ej endast medför sämre ekonomisk standard utan generellt sett innebär mindre delaktighet och inflytande i samhället. För många unga i kommunen försenas således inträdet i samhällslivet. Det är sedan länge känt att detta är omständigheter som har en negativ påverkan också på hälsotillståndet. Följaktligen framstår förbättrade möjligheter till självutveckling, genom främst arbete och vidareutbildning, som primär faktor för att göra Ljusdals kommun till en mer attraktiv plats för unga människor att leva och verka på. Gällande fritidsutbudet upplever många att detta är alltför begränsat, något som dock nyanseras av att svaren samtidigt visar på möjligheter till en aktiv fritid med ett relativt brett utbud av fritidssysselsättningar. I kommunens demokratiarbete har sedan en tid särskilt fokus riktats på ungdomsgruppen. Enkätundersökningens svar understryker nödvändigheten av att dessa insatser fortsätter och ytterligare förstärks. Exempelvis kan nämnas att Mötesplats Ljusdal under våren 2007 har lyft frågan om arbete för ungdom i Ljusdals kommun. Önskvärt är att de grundläggande ungdomsfrågorna görs regelbundet återkommande vid dessa sammankomster och vid liknande former av medborgardialog. En i sammanhanget vägvisande satsning är den i mars 2007 av kommunen genomförda Demokratidagen. Enkätsvaren visar att detta arrangemang kräver en fortsättning och helst även bör kompletteras med ytterligare forum där ungdomar och vuxna, bland annat kommunens politiker och tjänstemän, kan träffas för att diskutera frågor som är av särskilt vikt för ungdomars livssituation i kommunen. 4

5 Målen för den nationella ungdomspolitiken är att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd makt och att ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. Det påbörjade arbetet med att utforma en ungdomspolitisk handlingsplan för kommunen, där genomförandet av Demokratidagen och Ungdomsstyrelsens kommunala enkätundersökning utgör viktiga delar, har till yttersta syfte att säkerställa en sådan utveckling i Ljusdals kommun. 5

6 Enkätresultat På följande sidor presenteras en tematisk översikt av resultaten från enkäten. Några enstaka frågor ger de svarande möjlighet att själva formulera svaren, vilka redovisas i Bilaga 1. En grupp elever i årskurs 2 och 3 på Samhällsprogrammet, Slottegymnasiet har som projektarbete specialstuderat enkätsvaren från 20- och 23-åringarna. Projektarbetet bifogas som Bilaga 2. Bakgrund Bakgrundsfrågorna handlar om de svarandes familje- och bostadsförhållanden, sysselsättning, etc. Denna del av undersökningen skiljer sig i omfång mellan de olika åldersgrupperna. Flest frågor ställs till den äldsta gruppen. Svaren från 20- och 23-åringarna visar att fyra av fem är uppväxta i Ljusdals kommun. Ungefär var tredje bor med förälder/föräldrar. Denna boendesituation är betydligt vanligare bland killarna än bland tjejerna. Nästan tre av fyra svarande i denna åldersgrupp är mycket nöjda eller ganska nöjda med hur de bor. Den främsta orsaken till missnöje är att man vill flytta hemifrån men inte har råd. 11 % har grundskolan som sin högsta avslutade utbildning, 80 % gymnasieskolan eller motsvarande, 6 % yrkesutbildning efter gymnasiet, 3 % universitet eller högskola. På frågan om nuvarande sysselsättning svarar 70 % att de arbetar heltid, men samtidigt uppger 34 % att de är arbetslösa, 11 % att de arbetar deltid och 15 % att de deltar i arbetsmarknadsprogram/åtgärd. Av de med arbete har något mer än hälften fast anställning. Svaren från 20- och 23-åringarna visar vidare att arbetssituationen skiljer sig åt mellan killar och tjejer. Nära varannan kille men knappt var tredje tjej uppger sig ha heltidsarbete. Drygt var femte svarande har extrajobb på kvällar eller helger, något som är dubbelt så vanligt bland tjejer som bland killar. 9 % av de svarande i åldersgruppen uppger att de går på komvux, 12 % att de studerar vid universitet eller högskola. Andelen som uppger sig studera på universitet eller högskola är 6

7 ungefär lika stor bland killarna och tjejerna. Så när som på en kille är det enbart tjejer som svarar att de går på komvux. Vad gäller frågorna till eleverna i årskurs 2 på gymnasiet så visar dessa att 82 % av de svarande bor med förälder/föräldrar. 14 % bor själva, med kompisar eller med pojkvän/flickvän. Ungefär var sjätte person i denna åldersgrupp har extrajobb på kvällar eller helger. Av de svarande eleverna i årskurs 8 bor alla utom två med förälder/föräldrar. 7

8 Fritid En meningsfull fritid bidrar till både välmående och personlig utveckling. I strikt mening är fritiden all den tid som en person förfogar över själv, utanför arbetet eller skolan. I praktiken är dock den upplevda fritiden avsevärt mindre, eftersom mycket tid går åt till diverse övriga förpliktelser. Svaren ger en bild av att många av ungdomarna i kommunen upplever en jäktad tillvaro. I årskurs 2 på gymnasiet uppger 44 % av tjejerna och 34 % av killarna att de ofta känner att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill, vilket gör gymnasieungdomarna till den åldersgrupp som upplever att de har minst fritid. Motsvarande siffror för årskurs 8 är 34 % respektive 22 %. En rimlig tolkning torde vara att skolarbetet tar mer tid för gymnasieeleverna än för grundskoleeleverna. I samtliga åldersgrupper uppger en större andel tjejer än killar att de ofta känner att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill. 52 % av 20- och 23-åringarna, 41 % av eleverna i årskurs 2 och 70 % av eleverna i årskurs 8 tycker att det finns väldigt mycket eller ganska mycket av det de är intresserade av att göra på fritiden. Det är således bland eleverna i årskurs 2 på gymnasiet som störst andel, 59 %, tycker att det finns ganska lite eller väldigt lite/ingenting av det de är intresserade av att göra. Tjejerna upplever genomgående att det finns mindre att göra på fritiden av det de är intresserade av än killarna. Störst skillnad ses i årskurs 2 på gymnasiet, där 49 % av killarna tycker att det finns väldigt mycket eller ganska mycket av det de är intresserade av att göra på fritiden, medan motsvarande siffra bland tjejerna är 35 %. Tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet är därmed den grupp som tycker att det finns minst av det de är intresserade av att göra på fritiden. Bilden av fritidsutbudet nyanseras dock av att svaren samtidigt visar att många har en mycket aktiv fritid. Vissa fritidsaktiviteter är vanligt förekommande i samtliga åldersgrupper. De allra mest utbredda sysselsättningarna på fritiden är inte oväntat att hjälpa till hemma samt att umgås med kompisar. Tjejerna hjälper oftare till hemma än vad killarna gör. Många skriver på fritiden. Två av tre av eleverna i 8:an, över hälften av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och nästan var tredje av 20- och 23-åringarna uppger att de gör detta varje dag eller varje vecka. 8

9 Läser dagligen eller varje vecka på fritiden gör två av tre svarande i årskurs 8 och runt häften av de svarande i årskurs 2 på gymnasiet och bland 20- och 23-åringarna. I de två äldre åldergrupperna är det en större andel tjejer än killar som regelbundet läser på fritiden, medan det i årskurs 8 är en ungefär lika stor andel killar som tjejer som gör detta. Intresset för att vistas i skog och mark är genomgående högt. 47 % av 20- och 23-åringarna, 40 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 44 % av eleverna i årskurs 8 är på fritiden ute i naturen varje dag eller varje vecka. Bland 20- och 23-åringarna och eleverna i årskurs 8 är naturintresset något större bland tjejerna än bland killarna medan förhållandet är det motsatta bland eleverna i årskurs 2 på gymnasiet. Det finns även ett utbrett intresse för sång och musik. Runt var fjärde svarande av eleverna i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet sjunger/spelar instrument/skapar musik på fritiden varje dag eller varje vecka. I åldern 20 och 23 år är andelen ungefär hälften så stor. I åldersgruppen 20 och 23 år är det en större andel av tjejerna än av killarna som har detta fritidsintresse, på gymnasiet en något större andel av killar än av tjejerna. Bland grundskoleeleverna är det en betydligt större andel av tjejerna än av killarna som regelbundet sjunger/spelar instrument/skapar musik på fritiden. Det är även vanligt att regelbundet tillbringa fritid vid datorn. Gymnasieeleverna är de som surfar/chattar mest på Internet, med två av tre svarande som gör detta varje dag. Drygt hälften av 8:orna uppger att de ägnar sig åt detta dagligen, liksom var tredje 20- och 23-åring. I 8:an är det en något större andel av tjejerna än av killarna som regelbundet gör detta, i de två äldre åldersgrupper en något större andel av killarna än av tjejerna. Var fjärde svarande i årskurs 8 och var femte i årskurs 2 på gymnasiet spelar datorspel/tv-spel varje dag. Bland 20- och 23-åringarna är det drygt var tionde svarande som dagligen gör detta. I samtliga åldersgrupper är det betydligt fler killar än tjejer som regelbundet ägnar sig åt datorspel/tv-spel. För många av ungdomarna är betydande delar av fritiden organiserad. I åldrarna 20- och 23 år och bland eleverna i årskurs 2 på gymnasiet är det betydligt fler killar än tjejer som på fritiden deltar i föreningsverksamhet. I årskurs 8 är det betydligt större andel tjejer än killar som gör detta. De mest föreningsaktiva är killarna i årskurs 2 på gymnasiet, där 46 % av de svarande i varierande grader deltar i föreningsverksamhet. De minst föreningsaktiva är tjejerna i åldern 20 och 23 år, där knappt var fjärde svarande deltar i föreningsverksamhet. 9

10 Idrottande och motionerande i klubbar och föreningar framstår som den vanligaste organiserade fritidsaktiviteten. Eleverna i årskurs 8 är den grupp i undersökningen som sammantaget idrottar/motionerar mest i klubb eller förening. 53 % gör detta varje dag eller varje vecka. I stort sett är andelen lika stor bland killarna och tjejerna. I årskurs 2 på gymnasiet är det en betydligt större andel killar än tjejer som gör detta varje dag eller varje vecka, 55 % respektive 35 %. I jämförelse med gymnasisterna har det regelbundna idrottandet/motionerandet i klubb eller förening halverats både bland killar och tjejer i åldrarna 20 och 23 år. Än fler idrottar och motionerar utanför klubbar och föreningar. Bland 20- och 23-åringarna och 8:orna idrottar/motionerar tre av fyra varje dag eller vecka utanför klubbar eller föreningar. Bland gymnasisterna är andelen 68 %. I åldrarna 20 och 23 år samt i 8:an är det en större andel av tjejerna än av killarna som idrottar/motionerar på detta sätt. På gymnasiet är det en större andel av killarna än av tjejerna. Störst är skillnaden bland 20- och 23-åringarna där det skiljer nära 30 % mellan könen. Hemmet är genomgående den vanligaste platsen att träffa kompisar på. Förutom hemma hos varandra träffas 20- och 23-åringarna vanligen på en restaurang, pub, bar eller liknande. Eleverna i årskurs 2 på gymnasiet träffas ofta utomhus samt i en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott. Runt var fjärde svarande i denna grupp uppger att de går på fest varje vecka, några att de gör detta varje dag. Bland eleverna i årskurs 8 är det vanligt att träffas på ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande, samt utomhus. Andelen som svarar att de varje dag eller varje vecka går runt på stan med kompisar är störst i den yngsta gruppen, 40 %, och minst i den äldsta, 21 %. 10

11 Skola För de två elevgrupperna i undersökningen utgör skolan naturligen en väsentlig del av tillvaron. Skolan är den plats där de tillbringar största delen av sin vardag, och följaktligen är skolmiljön av mycket stor betydelse för den allmänna trivseln och hälsan. Tre av fyra elever i årskurs 8 tycker att skolmiljön är bra, lika stor andel tycker att det är bra stämning på skolan. Knappt var tionde tycker att skolmiljön är dålig, ungefär lika många tycker att det är dålig stämning på skolan. Knappt hälften av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet tycker att skolmiljön är bra, mer än tre av fyra tycker att det är bra stämning i skolan. Runt var fjärde svarande tycker att skolmiljön är dålig, endast 1 % att det är dålig stämning. Dryga häften av de svarande på grundskolan och två av tre svarande på gymnasiet tycker att elever och lärare bemöter varandra med respekt på skolan. Möjligheten till stöd i skolarbetet framstår som större för grundskoleeleverna än för gymnasieeleverna. Fyra av fem elever i årskurs 8 och runt hälften av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet tycker att de har mycket bra eller ganska bra möjligheter att få extra hjälp och stöd om de behöver det. Bland eleverna i årskurs 8 tycker 15 % att tjejer får bättre möjligheter än killar i skolan och 7 % att killar får bättre möjligheter än tjejer. Motsvarande siffror för eleverna i årskurs 2 på gymnasiet är 12 % respektive 7 %. Skolan är en av de allra viktigaste byggstenarna i skapandet av ett demokratiskt samhälle. Det lokala demokratiarbetet ute på skolorna utgör här en grundförutsättning. Svaren visar att eleverna önskar vara med och bestämma om betydligt mer i skolan än vad de upplever att de nu har möjligheter till. En klar majoritet av eleverna i såväl årskurs 8 som i årskurs 2 på gymnasiet vill vara med och bestämma om vad man får lära sig, vilka läromedel man ska ha, hur man ska arbeta, t.ex. grupparbete/projektarbete, skolmiljön inne, t.ex. klassrum och uppehållsrum, skolmiljön ute, t.ex. skolgården, reglerna i skolan, läxorna, proven, skolmaten samt schemat. I båda elevgrupperna är det endast i frågor som rör hur man ska arbeta, t.ex. grupparbete/projektarbete, som en majoritet upplever att man som elev får vara med och bestämma väldigt mycket eller ganska mycket. Bland grundskoleeleverna upplever man sig ha minst möjligheter att påverka skolmaten och schemat. 11

12 Gymnasieeleverna upplever minst påverkansmöjligheter vad gäller reglerna i skolan, skolmaten, schemat och skolmiljön ute, t.ex. skolgården. Knappt hälften av grundskoleeleverna och mindre än en tredjedel av gymnasieeleverna upplever att de fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan. Mer än varannan högstadieelev upplever att skolan uppmuntrar till aktiv medverkan i klassråd och elevråd, två av tre tycker att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. Bland gymnasieeleverna är det ungefär hälften så stora andelar som upplever detta. Svaren ger alltså bilden av att elevrådet uppfattas som ett viktigare forum av personalen på grundskolan än av personalen på gymnasiet. Sammantaget upplever grundskoleeleverna sig ha större möjligheter att påverka i skolan än vad gymnasieeleverna upplever sig ha. Uppenbart förekommer det mer mobbning på grundskolan än på gymnasiet. Var tredje elev i årskurs 8 tycker att mobbning är ett problem i skolan. Andelen elever i årskurs 2 på gymnasiet som tycker att mobbning är ett problem i skolan är ungefär hälften så stor. Av eleverna i årskurs 8 upplever 59 % att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev, vilket är en mer än dubbelt så stor andel som i årskurs 2 på gymnasiet. Ungefär hälften av grundskoleeleverna och runt en tredjedel av gymnasieeleverna upplever att skolan agerar om en lärare kränker en elev. Främlingsfientlighet upplevs som ett problem på skolan av runt var fjärde elev i årskurs 8 och runt var femte elev i årskurs 2 på gymnasiet. 12 % av eleverna i årskurs 8 och 5 % av eleverna i årskurs 2 upplever sexuella trakasserier som ett problem i skolan. På grundskolan är det ungefär lika stor andel av killarna som av tjejerna som upplever detta som ett problem medan det på gymnasiet är dubbelt så stor andel tjejer. 12

13 Politik och inflytande Ungdomsgruppen är ofta starkt underrepresenterad vid politiskt beslutsfattande. Det är därför särskilt viktigt att söka ta reda på vilka värden ungdomar prioriterar och finna vägar till dialog med dessa. Svaren visar att många skiljer på begreppen politik och samhällsfrågor. 44 % av 20- och 23-åringarna, 42 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 26 % av eleverna i årskurs 8 är intresserade av samhällsfrågor, medan 21 % av 20- och 23-åringarna, 23 % av eleverna i årskurs 2 och 17 % av eleverna i årskurs 8 är politiskt intresserade. Det är således betydligt färre av ungdomarna som intresserar sig för politik än vad det är som är intresserade av samhällsfrågor. Att det politiska engagemanget är lågt visas även i valdeltagandet. Mer än var fjärde svarande 20- och 23-åring röstade inte i det senaste valet till kommun, landsting och/eller riksdag. Av de röstberättigade eleverna i årskurs 2 var det 62 % som avstod från att rösta. Det bör framhållas att endast 16 av de svarande eleverna innehade rösträtt. Viljan att själv vara med och påverka i frågor som rör kommunen är betydligt lägre bland de äldre ungdomarna än bland de yngre. 16 % i gruppen 20- och 23 år och 44 % i båda elevgrupperna vill göra detta. Som främsta anledning till att man inte vill vara med och påverka anges i samtliga åldersgrupper att man inte är särskilt intresserad. Andra vanliga orsaker är att man tycker sig kunna för lite om hur man ska göra samt att man inte tror att det spelar någon roll eftersom de som bestämmer nog inte lyssnar i alla fall. Att skriva på namninsamlingar samt att bära märken/symboler framstår som de vanligaste sätten att uttrycka sin åsikt i en speciell fråga. Den egna möjligheten att påverka i kommunen upplevs som liten. I samtliga åldersgrupper tycker endast runt var tionde svarande att de har goda möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. 61 % av 20- och 23-åringarna, 50 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 55 % av eleverna i årskurs 8 vet inte till vem eller vart de vänder sig om de vill påverka något i kommunen. De som vet var de vänder sig går främst till en personlig kontakt. Runt var tionde av de svarande 20- och 23-åringarna och eleverna i årskurs 2 på gymnasiet vänder sig till tjänstemän eller politiker när de vill påverka något i kommunen. Bland de svarande 8:orna är det knappt en av tjugo som gör detta. 13

14 I samtliga åldersgrupper är det väsentligt fler som tycker att det är viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar än vad det är som själva skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen. 84 % av 20- och 23-åringarna, 65 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 59 % av eleverna i årskurs 8 tycker att det är viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. 30 % av 20- och 23-åringarna, 30 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 33 % av eleverna i årskurs 8 skulle själva vilja träffa beslutsfattare i kommunen. Mot denna bakgrund framstår den i mars 2007 av kommunen genomförda Demokratidagen som ett initiativ som fordrar en fortsättning. Det huvudsakliga syftet med detta arrangemang var att erbjuda ett forum för elever att diskutera demokratifrågor. Samtliga elever och lärare på Slottegymnasiet, elevorganisationerna och ett flertal tjänstemän och politiker från kommunen inbjöds. En mängd aktuella frågor avhandlades under mottot Vi ses på samma nivå. Genomförandet av Demokratidagen är att se som ett viktig steg i arbetet med att utforma en ungdomspolitisk handlingsplan för Ljusdals kommun. I en av enkätundersökningens frågor ombeds de svarande att kryssmarkera de fyra områden som de tycker är viktigast att kommunen satsar på. I svarsmaterialet framträder några frågor som särskilt viktiga ur ungdomarnas perspektiv. Att skapa arbeten för unga är en av de viktigaste frågorna för kommunen att satsa på anser 68 % av 20- och 23-åringarna, 55 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 32 % av eleverna i årskurs 8.. Sjukvård är en av de viktigaste frågorna för kommunen att satsa på anser 49 % av 20- och 23- åringarna, 33 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 33 % av eleverna i årskurs 8. Arbete mot kriminalitet är en av de viktigaste frågorna för kommunen att satsa på anser 32 % av 20- och 23-åringarna, 20 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 23 % av eleverna i årskurs 8. Äldreomsorg är en av de viktigaste frågorna för kommunen att satsa på anser 30 % av 20- och 23-åringarna, 18 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 12 % av eleverna i årskurs 8. Skolan är en av de viktigaste frågorna för kommunen att satsa på anser 24 % av 20- och 23- åringarna, 28 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 23 % av eleverna i årskurs 8. Lika lön för lika arbete för män och kvinnor är en av de viktigaste frågorna för kommunen att satsa på anser 16 % av 20- och 23-åringarna, 30 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 40 % av eleverna i årskurs 8. Bostäder för unga är en av de viktigaste frågorna för kommunen att satsa på anser 20 % av 20- och 23-åringarna, 28 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 30 % av eleverna i årskurs 8 Idrottsanläggningar är en av de viktigaste frågorna för kommunen att satsa på anser 14 % av 20- och 23-åringarna, 27 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 21 % av eleverna i årskurs 8. 14

15 Trygghet I avsnittet om trygghet ställs frågor huruvida man det senaste halvåret upplevt diverse situationer av hot och fara samt om var man känner sig trygg/otrygg. Skoleleverna får även svara på frågor som rör mobbing och utfrysning. 32 % av 20- och 23-åringarna, 20 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 18 % av eleverna i årskurs 8 uppger att det under det senaste halvåret hänt att de inte vågat gå ut och/eller att de har blivit utsatta för ett eller flera av tillbuden hot, stöld, misshandel, sexuellt våld/utnyttjande. De vanligaste händelserna är att man har blivit bestulen eller hotad. Upplevelsen av otrygghet ökar alltså ju äldre ungdomarna blir. Tjejerna känner sig genomgående mindre trygga än vad killarna gör. Utomhus i sitt bostadsområde på kvällen är det nära var femte gymnasietjej som inte känner sig trygg, var tredje som oftast känner sig trygg och knappt hälften som alltid känner sig trygg. En jämförelse mellan de två elevgrupperna vad beträffar den upplevda tryggheten i skolan visar att eleverna i årskurs 8 upplever sig vara något mindre trygga på rasterna i skolan, i klassrummet och på väg till eller ifrån skolan än vad eleverna i årskurs 2 på gymnasiet upplever sig vara i dessa situationer. Störst är skillnaden på rasterna, då 25 % av 8:orna och 13 % av gymnasisterna inte alltid känner sig trygga. Också här visar svaren att det förekommer betydligt mer mobbning bland grundskoleeleverna än bland gymnasisterna, något som ju även framkommer i det avsnitt som specifikt behandlar skolan. Av de 13 % av eleverna i årskurs 8 som svarar att de själva blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret uppger 73 % att detta skett på rasterna i skolan, 40 % att det skett i klassrummet och 10 % att det skett på väg till eller från skolan. 27 % uppger sig ha utsatts för detta på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande, 23 % via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida. Motsvarande siffror för gymnasiet är betydligt lägre, med totalt 4 elever som upplevt att de blivit mobbade eller utfrysta i skolan det senaste halvåret. Även bland dessa är det rasterna i skolan som utgjort det vanligaste sammanhanget. På grundskolan är det lika stor andel av killarna och tjejerna som drabbats, medan det på gymnasiet så när som på en elev är tjejer som fått utstå detta. 15

16 Hälsa God hälsa inbegriper mer än enbart frånvaro av sjukdom. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsobegreppet som högsta möjliga välbefinnande hos den enskilde individen; fysiskt, andligt, psykiskt och socialt. Den stora majoriteten av de svarande ungdomarna uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra eller ganska bra. Sämst hälsa anser eleverna i årskurs 2 på gymnasiet att de har. Var tionde svarande i denna grupp bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som ganska dåligt eller mycket dåligt. Här ses även störst skillnad mellan tjejers och killars upplevelse av den egna hälsan, med 11 % av tjejerna och 6 % av killarna som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som ganska dåligt eller mycket dåligt. I svaren framkommer även att gymnasieungdomarna är de som idrottar och motionerar mest. De svarande tjejerna upplever sig ha sämre hälsa än vad de svarande killarna upplever sig ha. Bland gymnasieungdomarna upplever tjejerna oftare stress, trötthet, magont och huvudvärk medan killarna har mer sömnproblem. I årskurs 8 är alla dessa problem mer vanligt förekommande bland tjejer än bland killar. Bland 20- och 23-åringarna upplever tjejerna oftare stress, huvudvärk och trötthet, medan det i åldersgruppen inte framträder några övriga tydliga skillnader mellan könen i detta sammanhang. Upplevelsen av att bli bemött med respekt av andra är en av de allra viktigaste förutsättningarna för välbefinnande. Bland 20- och 23-åringarna uppger 36 % att de under senaste halvåret blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt sig kränkta. Anmärkningsvärt är att 40 % av dessa uppger att detta skett i kontakt med arbetsförmedlingen. Alkoholkonsumtionen ökar med åldern. Vissa skillnader framträder mellan könen. I åldersgruppen 20- och 23 år dricker killarna mer än tjejerna. 10 % av killarna dricker sig berusade någon gång i veckan, 64 % någon eller ett par gånger i månaden. Motsvarande siffror för tjejerna är 7 % och 48 %. Bland gymnasieungdomarna uppger nästan var tionde tjej att hon dricker sig berusad någon gång i veckan. Endast en kille uppger sig göra detta, vilket motsvarar 2 % av de svarande killarna. En större andel killar än tjejer uppger dock att de dricker sig berusade någon eller ett par gånger i månaden, 53 % respektive 41 %. Bland eleverna i årskurs 8 uppger 16 % av killarna och 12 % av tjejerna att de dricker sig berusade någon eller ett par gånger i månaden. 2 tjejer ( 4 % ) uppger att de dricker sig berusade varje vecka. 16

17 I båda elevgrupperna är det från kompisar eller kompisars syskon som man vanligast får tag på alkohol. Bland eleverna i årskurs 8 är det fler som snusar än som röker. I de två äldre årsgrupperna är rökning vanligare är snusning. Bland skolungdomarna är det endast några enstaka svarande som uppger att de någon gång använt narkotika. I åldrarna 20- och 23 år uppger dock 14 % av både tjejerna och killarna att de någon gång använt hasch eller marijuana. 8 % av killarna och 6 % av tjejerna uppger att de någon gång använt annan narkotika. Vad det gäller tillgänglighet uppger 33 % av 20- och 23-åringarna, 22 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 7 % av eleverna i årskurs 8 att de någon gång har haft möjlighet att prova narkotika. 17

18 Arbete Det är inte endast av ekonomiska skäl som ett arbete är av betydelse. Ett jobb medför generellt sett mer av delaktighet och inflytande i samhället, och upplevelsen av att ha ett sammanhang och att vara behövd av andra främjar en god hälsa. Ungdomsarbetslösheten i kommunen är bland landets absolut högsta, ett faktum som självfallet är av stor betydelse när ungdomar ser på sin situation i kommunen. Bland de svarande 20- och 23-åringarna har 58 % upplevt ofrivillig arbetslöshet. 34 % har för närvarande inget arbete. Bland de 20- och 23-åringar som har ett arbete är det genom folk man känner eller genom att själv ha kontaktat arbetsplatsen som man vanligast har fått detta. 4 % av de svarande uppger att de fått sitt arbete genom arbetsförmedlingen. I samtliga åldersgrupper skulle över hälften av de svarande kunna tänka sig starta eget företag. Svaren visar att denna attityd blir vanligare med åldern. Av 20- och 23-åringarna är det 61 % som skulle kunna tänka sig göra detta. Många skolungdomar sommarjobbar. Nästan två av tre elever i årskurs 2 på gymnasiet och nära var tredje elev i årskurs 8 jobbade under sommaren Gymnasisterna fick vanligast sommarjobb efter att själva ha kontaktat arbetsplatsen. Bland grundskoleeleverna fick majoriteten sitt sommarjobb genom någon i den egna familjen. 18

19 Framtid I detta avsnitt ställs frågor om hur de svarande ser på sin egen framtid och vad de planerar att göra. Svaren visar att en övervägande andel av kommunens ungdomar ser positivt på sin egen framtid. 75 % av 20- och 23-åringarna, 84 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 91 % av eleverna i årskurs 8 gör detta. Förväntningarna blir således något lägre med åren. Sammantaget har tjejerna något positivare syn på den egna framtiden än vad killarna har. Bland 20- och 23-åringarna och eleverna i årskurs 8 är det aningen större andel av killarna än av tjejerna som ser negativt på den egna framtiden. I årskurs 2 på gymnasiet är negativa förväntningar på den egna framtiden lika förekommande hos båda könen. Störst andel med negativ syn på den egna framtiden återfinns bland killar i ådern 20 och 23 år, med 9 %. I denna åldersgrupp ser även störst andel av tjejerna negativt på den egna framtiden, 6 %. Frågorna om den förväntade framtiden synliggör även vad som särskilt skulle kunna få unga människor att bo kvar i kommunen, eller flytta tillbaka. Många tror att de kommer att flytta från kommunen; 51 % av 20- och 23-åringarna, 80 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 54 % av eleverna i årskurs 8. Flera nationella undersökningar visar att tjejer är mer mobila än killar, vilket även är fallet i Ljusdal. Det som framförallt gör att man flyttar är jobb samt studier och viljan att prova på något nytt. 63 % av åringarna, 57 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet, 41 % av eleverna i årskurs 8 tror att jobb skulle kunna få dem att flytta från kommunen. Av dem som tror att de kommer att flytta tror 38 % av de åringar, 27 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet, 19 % av eleverna i årskurs 8 att jobb skulle kunna få dem att flytta tillbaka till kommunen. I samtliga åldersgrupper är det en stor andel av de svarande som vill studera på högskola eller universitet. Av de 20- och 23-åringar som har gymnasiet som sin högsta nuvarande utbildning planerar närmare hälften att studera vidare på akademisk nivå. Mer än varannan elev i årskurs 2 på gymnasiet och mer än var fjärde elev i årskurs 8 planerar att göra detta. 13 % av 20- och 23-åringarna, 14 % av eleverna i årskurs 2, 18 % av eleverna i årskurs 8 planerar att genomgå eftergymnasial yrkesutbildning. 19

20 Studier skulle kunna få 23 % av 20- och 23-åringarna, 40 % av eleverna i årskurs 2, 32 % av eleverna i årskurs 8 att flytta från kommunen. Av dem som tror att de kommer att flytta tror 3 % av 20- och 23-åringarna, 4 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet, 4 % av eleverna i årskurs 8 att studier skulle kunna få dem att flytta tillbaka till kommunen. Tjejerna är genomgående betydligt mer intresserade av högre studier än vad killarna är. Störst är skillnaden bland 20- och 23-åringarna där mer än dubbelt så stor andel tjejer som killar planerar att läsa vidare på universitet eller högskola. 28 % av 20- och 23-åringarna, 13 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet och 19 % av eleverna i årskurs 8 skulle vilja bo där de bor nu om tio år, om de hade alla möjligheter. De faktorer som framförallt skulle kunna få ungdomarna att flytta tillbaka till kommunen är förutom jobb närheten till släkt och familj, bättre miljö för barnen att växa upp, flick-/pojkvän eller kompisar. 20

21 Ljusdal, juni 2007 Andreas Hagman Utredare Gävleborgs Kommuner och Landsting 21

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät Att vara ung i Halmstads kommun LUPP - Ungdomsenkät Innehåll 6 Fritid Skola 16 Inflytande Hälsa och trygghet 24 Framtid och arbete Ungdomsrapporten LUPP Ett stort TACK till er 1 989 unga halmstadbor som

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2-3 SYFTE OCH METOD 4 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 5 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 5 BAKGRUNDSFRÅGOR 5 FRITID 5-9 SKOLA

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

Dialog Unga Lycksele 2010/2011

Dialog Unga Lycksele 2010/2011 Dialog Unga Lycksele /2011 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 LUPP 5 Sammanfattning 6 Politik och inflytande 8 Fritid 12 Skola 16 Trygghet och hälsa 19 Framtid 25 Förslag från ungdomskonferensen 2 INLEDNING genomfördes

Läs mer

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun ALE KOMMUN Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun Aleungdomar uppmanar: Ta enkäten på allvar Dunia Al-hashimi, 18, och Gillis Nielsen, 16, är goda föredömen för ungdomsinflytande i

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Ung i Härnösand Resultat av LUPP-undersökningen 2006 Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Anette Gustafsson Samhällsförvaltningen Härnösands Kommun Förord Under oktober månad 2006 genomförde

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun

Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun Nämndkontor Kultur A.Magnusson UNG 09 Ekerö kommun 1 Sammanfattning 3 Inledning.4 Genomförande.. 4 Bakgrund 5 Undersökningens resultat.5 Inflytande och delaktighet.5 Känner man till formerna för inflytande

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Att vara ung i Lindesbergs kommun. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Lindesbergs kommun. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Lindesbergs kommun Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Sammanfattning Syfte och metod I september 2008 beslutade Kommunstyrelsen att avsätta medel för genomförandet av Ungdomsstyrelsens

Läs mer

Innehåll. Foto: Peter Ahlbin

Innehåll. Foto: Peter Ahlbin Att vara ung i Malung-Sälens kommun LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 2 Innehåll Christin Löfstrand om vägen till ett bättre Malung-Sälen 3 Inledning 4 Sammanfattning 5 Fakta och förklaringar

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun...

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... Halvtidsavstämning med syfte att välja fördjupningsområden för luppanalysen. Mejeriet i Västervik, 14 januari 2010 Temat för

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun. En rapport om framtidens folk

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun. En rapport om framtidens folk Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun En rapport om framtidens folk januari 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP en enkätundersökning i årskurs 8 och årskurs 2 på

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10%

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10% Samtliga kategorier 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplatsutveckling Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Medarbetarundersökning Höst 2005 Samtliga

Läs mer