Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback"

Transkript

1 R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

2 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

3 FOU JÄMT, ÖSTERSUND 2010 ISSN: FÖRFATTARE: Marianne Westring Nordh och Jörgen Söderback 2

4 Innehållsförteckning Bergs kommun... 5 Grundskolans år Gymnasieskolans årskurs två... 9 Härjedalens kommun...15 Grundskolans år Gymnasieskolans årskurs två Krokoms kommun...27 Grundskolans år Gymnasieskolans årskurs två Ragunda kommun...39 Grundskolans år Gymnasieskolans årskurs två Strömsunds Kommun...51 Grundskolans år Gymnasieskolans årskurs två Åre Kommun...67 Grundskolans år Gymnasieskolans årskurs två Östersunds Kommun...81 Grundskolans år Gymnasieskolans årskurs

5 4

6 Bergs kommun I Bergs kommun, som omfattar en yta på m 2, bor det knappt personer (2009). Kommunen ligger fjällnära och vid Storsjöns södra spets. Det finns goda kommunikationer med buss som gör att arbets- och utbildningspendling till och från kommunen kan tillgodoses. Grundskolans år 8 Siffror inom parantes anger antalet som har besvarat enkäten. I Bergs kommun är det Myrvikens skola (35), Svenstavik skola (28), och Rätans skola (13) som har svarat på Lupp-enkäten. Svarsfrekvensen från Ungdomsstyrelsen är angiven till 86 procent. Majoriteten av de svarande är tjejer. De flesta av ungdomarna bor tillsammans med båda sina föräldrar (50 ungdomar). Näst vanligast är att ungdomarna bor växelvis hos föräldrarna respektive bor hos en förälder. Ett fåtal uppger att inget av svarsalternativen stämmer. Majoriteten bor på gård eller i villa. De flesta är födda i Sverige. De som inte är födda i Sverige kommer både från länder i Norden, Europa eller länder utanför Europa. Denna fördelning ser likadan ut både för ungdomarnas mammor som pappor. De flesta av ungdomarna som svarat har svenskt medborgarskap. Majoriteten av föräldrarna arbetar. Några är sjukskrivna eller arbetslösa, studerar eller är föräldralediga. Bland papporna är något fler arbetslösa jämfört med mammorna. Fritid De flesta av ungdomarna tycker att de har lagom med fritid för att hinna med det som de vill göra, ett tjugotal tycker att de har för lite fritid. Mer än hälften tycker att det finns ganska mycket att göra på fritiden. Av de övriga är det en liten övervikt hos dem som tycker att det finns ganska lite jämfört med dem som tycker att det finns mycket att göra. Sett till de olika skolorna framgår det att ungdomarna i Myrvikens skola övervägande anser att de har lagom med fritid, medan det finns en något större andel av ungdomarna i Svenstavik som tycker att deras fritid inte riktigt räcker till för det som de skulle vilja göra. Figur 1. Hur mycket fritid har du? 5

7 Den fritidsaktivitet som ungdomarna framför allt saknar är en fritidsgård där olika former av aktiviteter ska finnas. Som det är idag träffar de framför allt sina kompisar hemma hos varandra, i idrottshallen eller utomhus. De mest förekommande aktiviteterna är datorspel för killar och att chatta för tjejer. Många av ungdomarna är ute i naturen varje dag eller någon gång i månaden. Ungefär hälften av ungdomarna sjunger eller spelar varje dag eller vecka. Något mindre än hälften av ungdomarna går aldrig på konsert, teater eller museum, de övriga har svarat någon gång per år. Över hälften av ungdomarna besöker aldrig något bibliotek utanför skoltid. Majoriteten av ungdomarna läser något varje vecka eller varje dag. Det är fler ungdomar som skriver än läser varje dag eller vecka. I stort sett alla ungdomarna uppger att de hjälper till hemma varje dag eller minst en gång i veckan. Cirka tio av ungdomarna svarar att det finns saker som de skulle vilja göra men som de inte gör på grund av det kön de har. Det är runt 20 ungdomar som har svarat att de någon gång har varit med i en förening. De föreningar där ungdomarna redovisat aktivt eller passivt medlemskap är i första hand idrottsförening därefter kommer religiös förening, skolförening, hobby och kulturförening. På frågan om i vilken utsträckning de har upplevt att de kan vara med och påverka föreningens verksamhet svarar ungefär lika många att de får det i den utsträckning som de vill som de som svarar att de inte vill vara med och påverka verksamheten. Något färre menar att de får vara med och påverka i mindre utsträckning än de vill. Det är fler av ungdomarna som har varit på semester inom Sverige än utomlands under det senaste året. Det är fler killar än tjejer som varit utomlands utan sina föräldrar. På frågan om vad de gjort när de varit utomlands har svaren varit på semester, besökt släkt eller vänner och annat. Det är en av ungdomarna som varit på ungdomsutbyte. För dem som inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte menar vardera en tredjedel av ungdomarna att de skulle behöva ha mer pengar, mer information och/eller tillstånd från föräldrarna för att kunna göra något av detta. Skolan I Bergs kommun är det en tydlig majoritet av ungdomarna som tycker att stämningen i skolan är ganska eller mycket bra. Tabell 1. Det är bra stämning i skolan 6 Svenstaviks (antal) skola Myrvikens (antal) skola Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Rätans skola (antal) Ett tiotal ungdomar ser mobbning, främlingsfientlighet och sexuella trakasserier som problem i skolan. När det förekommer mobbning i skolan är det ett 20-tal ungdomar som inte tycker att skolan agerar i den omfattning som den ska. På ovanstående frågor är det påfallande många ungdomar som inte tar ställning utan svarar att det stämmer varken bra eller dåligt. Majoriteten av ungdomarna tycker att elever och lärare bemöter varandra med respekt och de tycker att skolan agerar om en lärare skulle kränka någon elev. Fortfarande är det ett 15-tal ungdomar som tycker att detta stämmer ganska eller mycket dåligt. Ungdomarna tycker att de behandlas någorlunda lika i skolan oberoende av om de är killar eller tjejer. Ingen har eller får speciella fördelar.

8 Ungefär häften av ungdomarna tycker att de har fått veta vad de som elever ska ha inflytande över i skolan. En stor del av de övriga svarar varken eller. Påståendet att skolan uppmuntrar dem att vara med aktivt i klass- eller elevråd och att elevrådet tas på allvar tycker de flesta stämmer ganska eller mycket bra. Att det finns tillräckligt med ämnen att välja mellan på elevens val/individuella val instämmer de flesta i, ett tiotal tycker inte att det stämmer. Skolmiljön, skolbiblioteket, schema och möjligheten till extra hjälp och stöd vid behov tycker de flesta stämmer ganska eller mycket bra. Om skolmaten är det mer blandade uppfattningar. På frågan om vad de vill vara med och bestämma om på skolan så svarar de att de vill vara med och bestämma ganska eller väldigt mycket på de flesta valbara alternativen. Skolmaten är här ett av de områden som de flesta vill vara med och bestämma mer om. På frågan om vad de får vara med och bestämma om upplever de att de får vara med ganska lite eller ingenting. Den variabel som de upplever att de får vara med och bestämma mest om är hur de ska arbeta på skolan. De flesta har aldrig skolkat från skolan. Det finns cirka fem elever som uppger att de skolkar varje vecka och lika många som säger att de gör det någon gång per termin. De flesta ungdomarna i klass åtta på grundskolan tycker inte att de har fått någon information om kommande gymnasieprogram. Politik, samhälle och inflytande Majoriteten av ungdomarna svarar att de inte alls är eller att de är ganska lite intresserade av politik. Det är ett fåtal av dem som uppger att de är mycket eller ganska mycket intresserade. På frågan om vad de har deltagit i för form av aktiviteter under det senaste halvåret svarar de flesta att de har skrivit på någon namninsamling. Många har skrivit insändare eller burit någon form av märke eller symbol. Lagliga demonstrationer och att chatta på nätet kan nästan en tredjedel av ungdomarna tänka sig att vara med i. Däremot kan majoriteten aldrig tänka sig att ta kontakt med en politiker, delta i bojkott, vara med i politiskt parti, vara med i olaglig demonstration, måla politiska slagord, ockupera byggnader eller skada annans egendom. Det är ingen större skillnad mellan killar och tjejer i dessa frågor. m de vore politiker och kunde bestämma i den kommun som de bor i skulle de prioritera frågor som ställen för unga att träffas på och lika lön för lika arbete. Därefter kommer sjukvård, ungas psykiska hälsa och djurens rätt. Ytterligare frågor som ungdomarna i Berg skulle prioritera är bostäder för unga, idrottsanläggningar, arbetet mot kriminalitet och arbetsmiljön i skolan. De flesta ungdomarna tycker att de har ganska små eller väldigt små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Det finns däremot 42 ungdomar som svarar att de gärna vill vara med. På frågan om vem eller vart de skulle vända sig för att kunna vara med och påverka svarar de flesta att de skulle vända sig till någon som de känner. Som andra alternativ nämner de att de skulle gå med i något politiskt parti eller någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande, exempelvis ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige. De flesta ungdomarna tycker att det är ganska eller mycket viktigt att beslutsfattare och ungdomar träffas och diskuterar och 27 ungdomar svarar att de själva aktivt skulle vilja vara med. 7

9 Tabell 2. Hur viktigt tycker du det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? 8 Tjej (%) Kille (%) Mycket viktigt Ganska viktigt Varken viktigt eller oviktigt Inte särskilt viktigt 8 8 Inte alls viktigt 5 6 På frågan om hur intresserade de är av samhällsfrågor eller om vad som händer i andra länder svarar de flesta ungdomarna att de inte är särskilt eller att de inte alls är intresserade. Trygghet En klar majoritet av ungdomarna tycker att de är trygga. Det finns dock några enstaka som inte vågat gå ut under det senaste halvåret och som blivit misshandlade. Av ungdomarna har 7 8 uppgett att de blivit hotade eller bestulna och tre ungdomar har blivit utsatt för sexuellt utnyttjande eller våld. De ställen som de känner sig mest otrygg på är på buss och tåg, disco, ute på staden eller annan allmän plats. Ett tjugotal ungdomar uppger att de har blivit mobbad eller utfrysta under det senaste halvåret. Enligt ungdomarna sker det oftast i klassrummet, på raster, via sms eller på nätet. Det är cirka fem av ungdomarna som uppger att de själva har varit med och mobbat någon. Hälsa De flesta av ungdomarna uppger att de har mycket bra eller ganska bra hälsa och att de är sjuka ungefär lika ofta eller mer sällan än andra. De ohälsosymptom som de upplever som mest förekommande är att de är stressade, är trötta under dagen och att de sover dåligt på natten. Ett 15-tal ungdomar hoppar över frukosten flera gånger i veckan. Färre hoppar över lunch. Så kallad skräpmat äter de flesta någon gång i månaden, medan godis äts en till flera gånger i veckan av de flesta. Många tränar så att de blir andfådd och svettas flera gånger i veckan Majoriteten av ungdomarna uppger att de aldrig röker, snusar, dricker folköl, starköl eller cider. Det finns dock någonstans mellan 2 8 ungdomar som använder dessa droger mer regelbundet. Det är även så att starköl och cider dricks oftare än folköl. De får tillgång till dessa droger genom kompisar och deras syskon, tar olovandes från föräldrar, därefter genom annan vuxen eller syskon. Omfattningen på hur ofta de dricker sig berusade är några gånger per år eller ett par gånger i månaden. De flesta ungdomarna vet att de inte får dricka för sina föräldrar. Det är endast ett par ungdomar som har svarat att de har provat att röka hasch eller marijuana. Det är något fler som har svarat att de har provat på annat narkotiskt preparat. Tabell 3. Hur gammal var du när du (om någonsin) gjorde följande saker första gången? Aldrig (antal) 11 år eller yngre (antal) 12 år (antal) 13 år (antal) Rökte cigaretter Snusade Drack dig berusad Provade marijuana eller hasch år (antal) Ett 20-tal ungdomar har upplevt att de någon gång blivit orättvist behandlade på ett sätt som fått dem att känna sig kränkta under det senaste halvåret. Cirka åtta uppger att det har hänt vid ett flertal tillfällen. Skolans personal, andra elever eller någon i den egna familjen är de alternativ som är mest återkommande

10 då man frågar vilka de blev orättvist behandlade av. De mest förekommande orsakerna som nämns till den orättvisa behandlingen eller kränkningen är utseende eller annat. Detta annat har inte specificerats så detta vet vi inte vad det handlar om. Kön och ålder är andra orsaker som nämns. Arbete Ett tiotal ungdomar har extrajobb där de arbetar minst en dag i veckan eller någon gång i månaden. Cirka åtta ungdomar har sökt men inte fått något extrajobb. Dubbelt så många har haft sommarjobb. Dessa fick de i första hand genom sin egen familj eller släkt och vänner. Ett tiotal sökte men fick inget sommarjobb. Ett 40-tal av ungdomarna kan tänka sig att starta eget företag, ett 25-tal svarar att de inte vet och tiotalet ungdomar svarar nej. Cirka 35 av ungdomarna har någon förälder som är egen företagare. Framtid De flesta av ungdomarna uppger att de kommer att gå på gymnasiet på annan ort än hemkommunen. Drygt tio av dem vill börja arbeta efter grundskolan. Över hälften av ungdomarna tror att de kommer att flytta och flertalet anger att det då beror på att de fått jobb någon annanstans. Därefter kommer i storleksordning studier, flytta med/till pojk- eller flickvän eller för att få pröva på något annat. På vad som skulle få dem att flytta tillbaka till hemkommunen svarar de närheten till släkt och vänner, jobb, bättre miljö för barnen och för att pojk-/flickvän eller kompis flyttar dit eller bor där. Om de hade möjligheter att välja helt fritt skulle de helst vilja bo där de bor nu om tio år. Därefter väljer de storstad i Sverige, mindre stad i Sverige, utomlands, vet inte och landsbygden i Sverige. Tabell 4. Om du hade alla möjligheter, var skulle du då helst vilja bo om tio år? Tjej (%) Kille (%) Där jag bor nu I en storstad I Sverige I en mindre tätort i Sverige På landsbygden i Sverige Utomlands 8 19 Vet inte Högsta planerade utbildning som de planerar att gå är universitet/högskola (25), gymnasium (19), yrkesutbildning (16). 13 ungdomar har svarat att de inte vet. Majoriteten av ungdomarna i år 8 i Bergs kommun har en positiv framtidssyn. Gymnasieskolans årskurs två Antalet ungdomar skrivna i kommunen som är födda 1992 och därmed utgör det största underlaget för årskurs två på gymnasiet uppgår enligt statistiska centralbyrån (SCB) till 117 stycken. Utskickade enkäter från Ungdomsstyrelsen var 12 och antalet svar som erhölls var åtta vilket ger en svarsfrekvens på 67 procent. Av de ungdomar som svarat på Lupp-enkäten i Östersund är det åtta som kommer från Bergs kommun. Deras svar skiljer sig inte någon större omfattning jämfört med de åtta som svarat i kommunen. Av de åtta ungdomar som svarat från gymnasieskola belägen inom kommun kommer fyra från annan kommun. Dessa kommuner är Härjedalen, Östersund, Härnösand och Kramfors. Av dessa ungdomar har två uppgivit att de har blivit tvungna att flytta för att kunna gå på den utbildning som de nu går. 9

11 Av de åtta som går på Bergs Gymnasium är sex killar och två tjejer. Av dessa bor tre tillsammans med båda sina föräldrar, två växelvis hos sin båda föräldrar, en med en förälder och en i eget boende. Boendeformen är gård, villa eller radhus för fem av dem, två bor i lägenhet och en i studentrum/lägenhet. Alla är födda i Sverige, detta innefattar även deras föräldrar. Av föräldrarna uppges alla utom en vara yrkesarbetande. För den förälder som inte har uppgetts arbeta är svaret att ungdomen inte vet. Av ungdomarna är det en som har ett extra arbete och en som studerar på kvälls- eller helgtid. Mammorna har i genomsnitt högre utbildning än papporna. Av mammorna är det två som har gått på universitet eller högskola, tre på gymnasium och för två av ungdomen är det så att de inte vet vilken utbildning mammorna har. Av papporna är det en som har universitets eller högskoleutbildning, tre har gått på gymnasium, en på grundskola och två vet inte. Fritid Av gymnasieungdomarna i kommunen är det fyra som tycker att de har lagom med fritid för att hinna med det som de vill göra, tre tycker att de har för lite fritid och en tycker att den har för mycket fritid. På frågan om hur mycket det finns av det som de är intresserade av att göra på sin fritid svarar tre att det finns väldigt mycket, två att det finns ganska mycket och tre att det finns ganska lite att göra. Det som de framför allt tycker saknas i Berg är ett mysigt café, skidtunnel och riktig sporthall i Åsarna. När de umgås är de oftast hemma hos varandra (8), på idrottshallen (3), utomhus (1) eller i föreningslokal (1). Här tillkommer att de skulle vilja att det fanns ett ställe där de skulle kunna jobba med fotografering och/eller kunna lana 1. De aktiviteter som är mest förekommande, minst en gång i veckan, bland dessa ungdomar är att vara ute i naturen (8), umgås med kompisar (7), spela dataspel (5) eller chatta (8) samt idrotta inom förening (4) och/eller på egen hand (4). Det är fler som skriver något varje dag eller vecka än som läser. Alla uppger att de hjälper till hemma. Ingen av dessa ungdomar uppger att de spelar om pengar på nätet. Det är två av ungdomarna (killar) som uppger att det finns saker som de skulle vilja göra men där de tycker att de hindras på grund av sitt kön. Alla åtta ungdomarna har någon gång varit medlem i en förening. När det gäller aktivt medlemskap idrottsförening är det fem i idrottsförening, två i kulturförening och en vardera i friluftsförening och supportklubb. Någon enstaka har haft eller har ett förtroendeuppdrag i föreningen. När det gäller möjligheten att vara med och påverka har fem svarat att de tycker att de kan vara med i den utsträckning som de vill, en i mindre utsträckning än den vill och en vill inte vara med och påverka. Hälften av ungdomarna har rest inom Sverige. Av gymnasieungdomarna har fem varit utomlands och lika många har varit utomlands 1 2 gånger utan sina föräldrar. Syftet med utomlandsresorna har varit semester (3), besökt släkt och/eller vänner (1) och tre har angivit alternativet annat. Skola Ungdomarna som läser på Bergs Gymnasium läser på handels- och administrationsprogrammet (3), naturvetenskapliga programmet (5). Här har en uppgivit att den läser med kombinationen naturvetenskap och skidinriktning. Majoriteten tycker att det stämmer mycket bra (4) eller att det stämmer ganska bra (3), att det är god stämning på skolan. Den sista tycker varken eller. På frågan om mobbning är ett problem i skolan svarar sju att detta inte stämmer, medan en tycker att det stämmer ganska bra. Sex av ungdomarna tycker att det stämmer ganska bra att skolan agerar om mobbning förekommer. Främlingsfientlighet upplevs inte som ett problem på skolan. Ingen har upplevt några sexuella trakasserier. 1 Att lana innebär att spela nätverksbaserade dataspel. 10

12 Ungdomarna upplever att lärare och elever bemöter varandra respektfullt. Däremot är det en av eleverna som upplever att skolan inte agerar om en lärare skulle kränka någon elev. När det gäller om tjejer eller killar får bättre möjligheter än varandra tycker ungdomarna att det inte är någon som har favör framför den andra. På frågan om de tycker att de har fått reda på vad de ska vara med och ha inflytande om på skolan är svaren mycket varierande, en tycker att det stämmer mycket bra, tre att det stämmer bra, två varken eller, en att det stämmer dåligt och en att det stämmer mycket dåligt. Alla tycker däremot att skolan uppmuntrar till aktiv medverkan i klass- eller elevråd. När det gäller skolmiljön tycker alla att den är ganska bra eller mycket bra. Möjligheten till extra stöd anser hälften är mycket bra, tre ganska bra och en varken eller. Schemat tycker också hälften av ungdomarna är mycket bra, två ganska bra, medan två tycker att det är ganska dåligt. När det gäller skolmaten är svaren varierande och hälften tar ställning utan svarar varken eller. Mer än hälften av ungdomarna svarar varken eller på frågan om de tycker att det finns tillräckligt med ämnen att välja mellan på elevens individuella val, två tycker att det stämmer mycket bra och en ganska bra. Tabell 5. Hur tycker du att det är i din skola? Stämmer mycket bra (antal) Stämmer ganska bra (antal) Stämmer varken bra eller dåligt (antal) Stämmer ganska dåligt (antal) Det är bra stämning i skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella valet Stämmer mycket dåligt (antal) Det ungdomarna vill bestämma om i skolan är i första hand läxor (7), prov (5), vilka läromedel (4) och den yttre skolmiljön (4). Om man räknar ihop de som vill vara med och bestämma väldigt mycket eller ganska mycket kommer därefter vad lära (5), hur arbeta (6), inre skolmiljö (5), skolmaten (5) och schema (6). Det de tycker att de får vara med och bestämma om i någon grad är hur de ska arbeta (5), inre och yttre skolmiljö samt proven. Endast en av ungdomarna uppger att den har skolkat och då endast någon gång per termin. Den informationen som de fick inför gymnasievalet tycker de flesta (5) var ganska bra och tre tycker att den var mycket bra. Information om fortsatta studier tycker fem har varit ganska bra, två svarar varken eller och en tycker att den har varit ganska dålig. Politik, samhälle och inflytande När det gäller politik svarar hälften att de inte alls är intresserade, tre att de inte är särskilt intresserade och en är ganska intresserad. På frågan om vad de har gjort för politisk aktivitet svarar de skrivit insändare (4), skrivit på namninsamling (3), burit märke eller symbol (2) och kontaktat politiker (1). Däremot skulle flera kunna tänka sig att utföra olika politiska aktiviteter. Här är det skriva på namninsamling, kontakta politiker eller att bära märke eller symbol som fått flest markeringar. Om de själva var politiker skulle de satsa på frågor som rör bostäder för unga (4), idrottsanläggningar (3), gator och vägar (3) och sjukvården (3). Majoriteten av ungdomarna (5) vet inte vilka möjligheter de har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Det är bara en som uppger att den vill vara med och påverka. Av de övriga är det tre vardera som svarat att de inte är intresserade liksom att de inte 11

13 har tid. En vardera tycker att han/hon kan för lite om hur man ska gå tillväga eller att han/hon ska flytta ifrån kommunen. Tabell 6. Vilken är anledningen till att du inte vill vara med och påverka? Ja (antal) Jag är inte tillräckligt intresserad 3 4 Jag har inte tid 3 4 Jag kan för lite om hur jag ska göra 1 6 Jag är på väg att flytta från kommunen 1 6 Jag tror inte det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall 0 7 Annat 0 7 Nej (antal) Om de skulle vilja vara med och påverka skulle de i första hand ta kontakt med någon som de känner (3) eller ta kontakt med någon förening eller organisation (2), det är tre stycken som svarar att de inte vet. De flesta tycker att det är viktigt att ungdomar och beslutsfattare i kommunen träffas och diskuterar med varandra, men det är bara en som själv vill vara med på en dylik träff. När det gäller samhällsfrågor svarar majoriteten att de inte är särskilt intresserade, en är ganska intresserad och en är inte alls intresserad. På frågan om hur intresserade de är av vad som händer i andra länder svarar hälften att de inte är särskilt intresserade, två att de är ganska intresserade och en att den är mycket intresserad. Trygghet Alla åtta som har svarat uppger att de är trygga och inte har något problem med att gå ut. Det sammanhang som de känner sig mest otrygg i är när de befinner sig på något allmänt kommunikationsmedel som buss, tåg eller dylikt eller när de är ute på allmän plats. Ingen har blivit mobbad eller känt sig utfryst under det senaste halvåret. Däremot uppger två stycken att de själva varit med och mobbat eller fryst ut någon. Hälsa Hälften av ungdomarna upplever sitt hälsotillstånd som mycket bra och den andra hälften som ganska bra. De ohälsosymptom som de uppger är att de flera gånger i veckan känner stress, trötthet eller att de sover dåligt. Minst tre har ont i magen och har svårt att somna någon gång varje vecka. Det är få som hoppar över frukost eller lunch och de som gör det, gör det någon gång ibland. Snabbmat äter de flesta inte oftare än någon gång i månaden. Godis eller snacks äter de däremot en till flera gånger i veckan. Majoriteten av dem tränar så att de blir andfådd och/eller svettas varje dag eller minst en gång i veckan. När det gäller lagliga droger uppger sex av ungdomarna att de aldrig har rökt, två röker någon gång per år eller mer sällan. Ingen av ungdomarna snusar. Folköl uppger sex att de dricker, fem dricker starköl eller cider. För att få tag i alkohol uppger de att de får hjälp av kompisar eller annan vuxen person. På frågan hur ofta de brukar vara berusade svarar två någon gång per år eller mer sällan. Den yngsta debutåldern för rökning i denna grupp är 12 år och första gången någon var berusad var vid 14 års ålder. Samtidigt uppger alla att de inte dricker alkohol. Fyra av ungdomarna får inte dricka alkohol för sina föräldrar, två vet inte och två säger att de får. Ingen har använt hasch, marijuana eller annat narkotiskt preparat. 12

14 De flesta (6) har inte känt sig orättvist behandlade på ett sätt som fått dem att känna sig kränkta det senaste halvåret, två har upplevt något av detta någon gång under perioden. I de fall de känt sig orättvist behandlade eller kränkta har det varit av personal på skolan, annan privatperson eller alternativet annat som varit svaret. Antingen vet de inte varför de har blivit utsatta eller så har de markerat valet annat och detta vet vi inte vad det står för. Arbete En av ungdomarna har försökt att få extrajobb men inte lyckats. Alla åtta ungdomarna hade sommarjobb senaste sommarlovet. Dessa hade de fått genom den egna familjen (4), genom släkt eller vänner (1), via kommun (2) och en hade själv tagit kontakt med arbetsplatsen. Fem av ungdomarna kan tänka sig att starta eget, två vet inte. Endast en har svarat att den inte kan tänka sig att starta eget. Av ungdomarna är det fem som har någon förälder som är egen företagare. Framtid När de får frågan om vad de skulle göra efter gymnasiet om alla möjligheter var öppna svarar de studera vid universitet eller högskola (2), studera utomlands (2), jobba utomlands (2) eller jobba i Sverige (1). Endast en svarar att den inte vet vad den skulle vilja göra. Följdfrågan är vad de tror att de kommer att göra direkt efter gymnasiet och där svarar två fortfarande att de tror att de kommer att läsa vidare på universitet eller högskola, en jobba utomlands, en jobba här i kommunen, en jobba någon annanstans i Sverige, en bo kvar hemma och ta det lugnt och två vet inte. Fem tror att de kommer att flytta från kommunen, två svarar att de kommer att bo kvar och en vet inte. Orsaken till att de flyttar från kommunen uppger de är studier (5), jobb (3), pojk- eller flickvän (1) och för att de vill prova något nytt (1). De anledningar som de nämner som bärande för att de ska flytta tillbaka är närheten till släkt och vänner (2), bättre miljö för barnen (2), jobb (1), flick- eller pojkvän (1). Det är tre stycken som inte vet vad som skulle få dem att flytta tillbaka. Om tio år skulle de vilja bo i en mindre stad i Sverige (3), där de bor nu (1), landsbygden i Sverige (1) eller utomlands (1). Två vet inte var de skulle vilja bo om tio år. Högsta planerade utbildning som de uppger är universitet eller högskola (5), gymnasium (2) och en vet inte. Alla åtta har en positiv framtidssyn. Reflektioner I Berg verkar ungdomarna överlag vara väldigt nöjd med sin skola. De tycker att det är bra stämning och det är inga större problem med mobbning. Ungdomarna upplever att de som elever får vara med och bestämma om saker i skolan. Flera av ungdomarna som går i åttan upplever att det är viktigt att vara med och påverka och de tycker också att det finns möjligheter för dem att kunna föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Denna positiva anda och tilltro till vuxenvärlden är väl värd att ta vara på för den framtida utvecklingen i Bergs kommun. Debutåldern för de som använt eller använder olika droger är mycket låg och detta är allvarligt, då vi genom forskning vet att detta är en faktor bakom allvarliga missbruks och beroendeproblematik i vuxen ålder (Kinney & Leaton 1997, Andresen 2005). 13

15 14

16 Härjedalens kommun Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 Härjedalen är Sveriges högst belägna kommun och till ytan en av landets största med sina m². På denna yta bor det personer. Kommunen ligger i fjällnära natur eller fjällnatur. Att komma till eller ifrån kommunen innebär resa med eget fordon, buss eller med flyg. Grundskolans år 8 I Härjedalens kommun är det sammantaget 110 åttondeklassare som har svarat på Lupp-enkäten. Dessa fördelar sig mellan skolorna enligt följande; Södra skolan (45), Funässkolan (25), Sonfjällsskolan (25) och Ytterhogdals skola (15). Här är svarsfrekvensen enligt Ungdomsstyrelsen 83 procent. Majoriteten av ungdomarna bor med båda sina föräldrar. Ett 20-tal bor växelvis hos sina föräldrar eller bara med den ena av dem. Ett fåtal ungdomar svarar att inget av alternativen stämmer för dem. Majoriteten bor på gård, i hus eller radhus. Ett knappt 20-tal bor i lägenhet. Nästan alla är födda i Sverige. Några kommer från annat land i Europa och någon enstaka från annat land i Norden eller från land utanför Europa. Det ser ungefär likadant ut för föräldrarna. De flesta är svenska medborgare. Både mammorna och papporna yrkesarbetar i hög grad. Några studerar, är sjukskrivna, arbetslösa eller föräldralediga. Tabell 7. Vilken är din mammas och pappas nuvarande sysselsättning Mamma (%) Pappa (%) Arbetar Studerar 7 1 Mamma-/pappaledig 2 0 Arbetslös 2 6 Pensionerad/förtidspensionerad 0 1 Sjukskriven 4 3 Annat 3 1 Vet inte 0 3 Fritid Mer än två tredjedelar av ungdomarna tycker att det finns lagom med fritid, medan en tredjedel tycker att de har för lite tid för att hinna med det som de vill göra. Drygt ett 40-tal ungdomar tycker att det finns ganska mycket att göra, medan ett 30-tal tycker att det finns ganska lite att göra av det som de är intresserade av. När de träffar sina kompisar gör de det i första hand hemma hos varandra, utomhus, på ungdoms- eller fritidsgård eller i idrottshallen. Fler än hälften av ungdomarna idrottar eller motioner på egen hand eller i förening varje vecka eller månad. Majoriteten av ungdomarna chattar på nätet varje dag eller vecka. Ungefär lika många spelar dataspel varje vecka eller dag. En fjärdedel av ungdomarna går på ungdoms- alternativt fritidsgård varje vecka, de spelar eller sjunger, åker skate- eller snowboard. Hälften av ungdomarna går på konsert, teater eller museum varje år, den andra hälften uppger att de aldrig gör dessa saker. Majoriteten av ungdomarna 15

17 läser eller skriver dagligen på sin fritid. Det är ett tal ungdomar som uppger att de aldrig skriver eller läser på sin fritid. De flesta hjälper till hemma varje vecka eller varje dag. Ett 20-tal ungdomar uppger att det finns saker som de skulle vilja göra men som de inte kan göra på grund av sitt kön. Ett 40-tal svarar att de inte vet och resterande tycker inte att deras kön påverkar vad de kan göra. Det är få av ungdomarna som är medlem i någon förening. De som är aktiva eller passiva medlemmar är det i någon idrottsförening, religiös förening, skolförening, hobbyförening eller annan förening som inte funnits med bland alternativen. I alla föreslagna föreningar är det någon eller några som uppger att de har någon form av förtroendeuppdrag. Majoriteten av ungdomarna har aldrig varit medlem i någon förening. På frågan i vilken utsträckning som de tycker att de kan vara med och påverka i sin förening svarar ett 30- tal att de kan det i den utsträckning som de vill. Ungefär lika många säger att de inte vill vara med och påverka och ett 20-tal i mindre utsträckning än de vill. Något fler ungdomar har rest inom Sverige än utomlands. De flesta ungdomarna har aldrig varit utomlands utan sina föräldrar. De som har varit utomlands utan sina föräldrar har i första hand varit på ungdomsutbyte. För övrigt nämns att de har arbetat, studerat eller hälsat på släkt eller vänner eller varit på semester. De ungdomar som inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte menar att det behövs mer pengar, mer information och tillstånd från föräldrarna för att de ska kunna göra något av detta. Skola De flesta ungdomarna tycker att det är bra stämning i skolan. Det finns de som tycker att den är mycket dålig. Det är 24 ungdomar som anser att mobbning är ett problem i skolan och 34 svarar varken eller. På frågan om skolan agerar vid mobbning är uppfattningen hos 25 av ungdomarna att de inte gör det i den omfattning som de borde. När det gäller främlingsfientlighet är det ett drygt 20-tal ungdomar som tycker att det är ett problem, närmare 40 svarar varken eller. Cirka 15 ungdomar menar att det är ett problem med sexuella trakasserier i skolan, ett 20-tal svarar varken eller. Tabell 8. Hur tycker du att det är i din skola? 16 Stämmer mycket bra (antal) Stämmer ganska bra (antal) Stämmer varken bra eller dåligt (antal) Stämmer ganska dåligt (antal) Det är bra stämning i skolan Mobbning är ett problem i skolan Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan Främlingsfientlighet är ett problem i skolan Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Stämmer mycket dåligt (antal) När det gäller om elever och lärare visar respekt för varandra, är det lika många (20) som svarar att det inte är så som de som svarar varken eller. På samma sätt är det ett 30-tal ungdomar som menar att skolan inte agerar om lärare kränker elev och ett lika stort antal som svarar varken eller. Ungdomarna i Härjedalen tycker att tjejer och killar har ungefär lika förutsättningar i skolan. Det är egentligen ingen som får eller har större möjligheter än någon annan.

18 De tycker att de har fått någorlunda information om vad de ska vara med och ha inflytande över i skolan. De är något tvetydiga i om de tycker att skolan uppmuntrar dem till att vara med i klass- eller elevråd. De flesta tycker däremot att elevrådet tas på allvar. Majoriteten av ungdomarna tycker också att det finns tillräckligt med ämnen att välja emellan på elevens individuella val. Skolbiblioteket, skolmaten och extra hjälp när behov finns, tycker majoriteten av ungdomarna är mycket eller ganska bra. Schemat tycker de flesta är ganska bra och sen kommer de som svarar varken eller. Majoriteten av ungdomarna vill vara med och bestämma om det mesta i skolan. Det finns en grupp på mellan ungdomar som inte vill vara med och bestämma i någon större utsträckning. På frågan om vad de får vara med och bestämma om är förhållandena omvända. De flesta tycker inte att de får vara med och påverka i någon större utsträckning, men det finns ett tal ungdomar som tycker att de kan vara med och bestämma ganska mycket. De flesta ungdomarna skolkar aldrig, ett 20-tal skolkar någon gång per termin och en handfull svarar attt de skolkar varje vecka. Bland ungdomarna som går i åttonde klass i Härjedalen tycker ett 30-tal att de har fått bra information inför gymnasievalet och ett 40-tal tycker att de inte har fått någon information alls. Politik, samhälle och inflytande En klar majoritet av ungdomarna svarar att de inte alls är eller är ganska lite intresserade av politik. Det är ett knappt 20-tal av ungdomarna som säger att de är ganska eller mycket intresserade. De aktiviteter som de har varit med om eller skulle kunna tänka sig att göra är att skriva på namninsamlingar, bära märke eller symbol. Därefter kommer att de kan tänka sig att skriva insändare, ta kontakt med politiker eller bli medlem i ett politiskt parti. En handfull ungdomar har varit med i allt från att delta i en bojkott till att vara med och skada annans egendom. 17

19 Tabell 9. Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan tänka dig att göra det? Tjej (%) Kille (%) Det har jag gjort Inte gjort, men kan tänkas göra Det skulle jag aldrig göra Det har jag gjort Inte gjort, men kan tänkas göra Skriva på en namninsamling Ta kontakt med någon politiker Skriva insändare Bära märken/symboler som uttrycker en åsikt Delta i bojkotter etc Delta i lagliga demonstrationer Vara medlem i ett politiskt parti Debattera politik på Internet Delta i olagliga demonstrationer/aktioner Måla politiska slagord på allmän plats Ockupera byggnader Skada andras egendom i protest Det jag göra skulle aldrig Om de själva var politiker och kunde bestämma skulle de prioritera frågor som sjukvård och idrottsanläggningar. Därefter kommer bostäder för unga, arbete mot kriminalitet, arbetsmiljö i skolan, miljöarbete, lika lön för lika arbete för män och kvinnor, skapa arbete för unga, ställen där ungdomar kan träffas och djurens rättigheter. Äldreomsorg och fritidsaktiviteter kommer också högt på listan. De flesta vet inte hur de ska föra fram sina åsikter till dem som beslutar i kommun eller så tycker de att deras möjligheter är ganska eller mycket små. Majoriteten uttrycker att de inte vill vara med och påverka. Orsaker till att de inte vill vara med är att de tycker att de kan för lite, har för lite tid eller så svarar de att de inte är intresserade. De tror inte att de som bestämmer kommer att lyssna ändå. Men det finns fortfarande ett drygt 40-tal ungdomar som är intresserade av att vara med. Om de skulle vilja vara med och påverka skulle de i första hand ta kontakt med någon som de känner. Därefter kommer att de skulle ta kontakt med någon tjänsteman eller politiker alternativt gå med i någon ungdomsgrupp som jobbar med inflytande. Drygt hälften av ungdomarna tycker att det är viktigt att de som bestämmer i kommunen träffar grupper av ungdomar för att diskutera olika frågor. Ungefär hälften av dessa kan tänka sig att själva vara med och träffa beslutsfattare på detta sätt. Intresset för samhällsfrågor är ganska lågt medan intresset för vad som händer i andra länder är större bland ungdomarna. Trygghet De flesta som går i åttonde klass i Härjedalen känner sig trygga i sin vardag. Ett 10-tal ungdomar har känt sig hotade, närmare 20-talet har blivit bestulna, enstaka ungdomar har blivit misshandlade eller utsatta för sexuellt våld/utnyttjande. 18

20 De ställen som de känner sig mest otrygga på är när de är ute på stan eller byn, när de åker med allmänna kommunikationsmedel som buss eller tåg, på disco, på fritidsgården, på rasterna i skolan och utomhus på kvällarna där de bor. Ett 20-tal ungdomar menar att de har blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret. Detta sker oftast på rasterna i skolan och i klassrummet. Det är ungefär lika många ungdomar som själva säger att de har varit med och mobbat någon annan. Hälsa Majoriteten av ungdomarna upplever sin hälsa som ganska eller mycket bra. En handfull svarar att de mår mycket dåligt. De flesta upplever att de är sjuka mer sällan än andra eller lika mycket som andra. Ett 10-tal ungdomar upplever sig mer sjuka än andra. Symptom som nämns är att de är trötta under dagen, sover dåligt på nätterna och känner sig stressade. Det är fler som hoppar över frukost än lunch varje dag eller flera gånger i veckan. Snabbmat äter de någon gång i månaden och godis någon gång i veckan. Majoriteten av ungdomarna tränar så att de blir andfådda och svettas flera gånger i veckan. Majoriteten av ungdomarna har aldrig rökt, snusat, druckit folköl eller starköl alternativt cider. Det finns dock ett antal ungdomar som uttrycker att de gör detta varje vecka eller till och med varje dag. Tendensen är även att de företrädesvis dricker starköl och cider istället för folköl när de dricker alkohol. Alkoholen får de tag genom kompisar, genom att ta olovandes från föräldrar eller via andra vuxna som bjuder eller köper ut åt dem. Ett 10-tal ungdomar dricker sig berusade varje månad, lika många några gånger per år. Endast två av ungdomarna har svarat att de får lov att dricka alkohol för sina föräldrar. Majoriteten av ungdomarna har aldrig provat hasch, marijuana eller annan form av narkotika. Det finns ett par som menar att de prövat på över 20 gånger eller mer. Lägsta debutåldern för de olika drogerna är 11 år eller yngre för alla här ovan nämnda droger. Nio ungdomar har upplevt att de har blivit orättvist behandlade på ett sådant sätt att de känt sig kränkta vid ett flertal tillfällen under det senaste halvåret. Fyrtio ungdomar säger att det hänt någon gång under samma tidsperiod. Tabell 10. Har du det senaste halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du känt dig kränkt? Tjej (antal) Nej, aldrig Ja, någon gång Ja, flera gånger 6 3 Kille (antal) Det är oftast andra elever, någon i den egna familjen eller personal på skolan som varit orsaken till denna upplevelse. Ett drygt 10-tal av ungdomarna svarar på alternativet annat och detta vet vi inte vad det står för. Orsaken till denna utsatthet svarar de flesta på alternativen annat eller vet inte. Därefter kommer utseende, ålder, kön, sexuell läggning och religion i denna ordningsföljd. Arbete Ett 20-tal ungdomar har ett extraarbete där de arbetar minst en gång i veckan eller månaden. En handfull ungdomar har sökt men inte fått något extrajobb. Runt 40 ungdomar har haft sommarjobb. Dessa har de i första hand fått genom familjen eller annan släkt eller vänner. Ett knappt 10-tal har sökt men inte fått något sommarjobb. 19

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande 24-åringar från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy Lönn 3 Kapitel

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år) Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 1 ISBN 978-91-86397-06-7 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3 Familjetyp:

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet. LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan Att vara ung i Säter LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Säter år 7-9 grundskolan INNEHÅLL INLEDNING 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Våra unga i Gällivare!

Våra unga i Gällivare! Våra unga i Gällivare! Gällivare kommuns uppföljning av ungdomspolitiken- Lupp Gällivare kommun Gemensam administration Nämnd& utredning Ann-Helen Köhler 0970-18128 ann-helen.kohler@kommun.gellivare.se

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.

Läs mer

Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Januari 2009 Sammanställningen är

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT Fråga Svarsalternativ 1 Hur mår du? Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve) Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Jag försöker vara vänlig mot andra.

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer