Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid"

Transkript

1 Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd,

2 ISBN Dalarnas forskningsråd och författarna 2010 Dalarnas forskningsråd Myntgatan Falun 2

3 Sammanfattning 4 Inledning 6 Att samverka kring Lupp 6 Metod 7 Ungdomarnas bakgrunder 9 Fritid 12 Resor och internationell erfarenhet 21 Skola 25 Politik och inflytande 36 Hälsa och trygghet 43 Trygghet 43 Mobbing och utfrysning 45 Hälsa 46 Droger 49 Orättvis behandling 52 Arbete och framtid 55 Arbete 55 Framtid 56 Sammanfattande diskussion 64 Fritid 65 Skola 66 Politik 67 Hälsa och trygghet 67 Arbete och framtid 68 En kommun för alla unga 68 Referenser 70

4 Sammanfattning I den här rapporten sammanställs och analyseras svaren från den Lupp-enkät (Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken) som under vintern genomförts bland högstadie- och gymnasieungdomar i Malung-Sälen kommun. Enkäten har delats ut till elever i årskurs åtta på högstadiet. Totalt har 110 åttondeklassare besvarat enkäten, 50 tjejer och 60 killar. På gymnasiet har enkäten delats ut till årskurs två. Totalt har 67 gymnasieelever besvarat enkäten, 32 tjejer och 35 killar. Resultaten presenteras genom diagram och texter under fem huvudrubriker: fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid. I rapporten analyseras könsskillnader i materialet. Huvudfrågorna är: Hur uppfattar unga tjejer respektive unga killar i Malung- Sälens kommun sina liv och framtider? Vilka könsskillnader kan iakttas i materialet och hur kan dessa förstås? Könsskillnader är i många avseenden tydliga när det gäller vad ungdomarna fyller sin fritid med, men det finns också områden där sådana skillnader inte är särskilt framträdande. De allra flesta ungdomar i Malung-Sälen tycker att de har lagom mycket fritid. Något fler tjejer tycker att de har för lite fritid för att hinna med allt det vill göra. Omvänt tycker något fler killar att de har så mycket fritid att det inte vet hur de ska fylla den. Den vanligaste fritidssysselsättningen bland både tjejer och killar på högstadiet såväl som på gymnasiet är att surfa och chatta på internet. Också idrott engagerar många, liksom att vara ute i naturen. Spontanidrott förekommer ofta många tränar på egen hand. Vad gäller övriga fritidssysselsättningar i Malung-Sälen är tjejer överrepresenterade när det gäller att skriva, läsa, dansa, musicera, spela teater och hålla på med annan skapande verksamhet, och killar när det gäller att jaga, fiska och meka. Tjejerna orienterar sig också i högre grad mot en större omvärld, och uppger sig i större utsträckning än killarna vilja komma till andra länder för att arbeta, studera eller jobba som volontärer. Bara en mindre del av ungdomarna verkar uppfatta sådana könsskillnader som ett problem. De flesta anser inte att de avstår från att göra saker på grund av sitt kön. Många gillar skolmiljön och tycker stämningen i skolan är bra, men det finns också relativt många som säger motsatsen. Tjejerna är mer kritiska än killarna. Över en fjärdedel av högstadieungdomarna ser mobbing som ett problem i skolan, i synnerhet gäller det killarna. Det är färre gymnasieelever än högstadielever som upplever att mobbing är ett problem på skolan, närmare bestämt nio procent av tjejerna och sex procent av killarna. Alla ungdomar är heller inte övertygade om att skolan ingriper vid fall av mobbing. Högstadieeleverna upplever i större utsträckning än gymnasieeleverna att skolan ingriper vid mobbing. En högre andel 4

5 gymnasieelever än högstadieelever ser rasism som ett problem. Detsamma gäller sexuella trakasserier. Många av ungdomarna skulle vilja ha mer att säga till om vad gäller vardagens alla frågor, som skolmat, schema, proven etc. Flertalet ser ganska små möjligheter att kunna påverka. Intresset för politik är lågt bland högstadieungdomarna i Malung-Sälen. Det är något högre bland gymnasieeleverna men fortfarande lågt. När frågan istället formuleras som Hur intresserad är du av samhällsfrågor? säger nästan en fjärdedel av högstadieungdomarna, och nästan lika många tjejer som killar, att de är ganska eller mycket intresserade. Merparten av högstadieungdomarna uttrycker dock ointresse även för samhällsfrågor. På gymnasiet är det fler tjejer än killar som är ganska eller mycket intresserade av politik.. Även om merparten av högstadieungdomarna säger sig vara ointresserade av politik sammantaget ungefär en fjärdedel vara med och påverka i kommunen genom att träffa beslutsfattare för att diskutera med dem. De flesta ungdomar i Malung-Sälen skattar sin hälsa som god, men det finns också en mindre grupp som inte alls mår bra. Både på högstadiet och gymnasiet är tjejer mer utsatta för trötthet, stress och sömnsvårigheter än killar. De känner heller inte lika stor trygghet. Mobbning förekommer både på högstadiet och gymnasiet. Rasterna och klassrummet utgör arenor för mobbning. Tjejer är i högre grad än killar utsatta för mobbning och utfrysning via sms, e-post, hemsida eller telefon. Tänkvärt är att så pass få av ungdomarna uppfattar sig som eller erkänner att de är mobbare. Alkohol och drogvanor etableras i hög grad under högstadie- och gymnasieåren. Det gäller också rökning och snusande. Få ungdomar på högstadiet såväl som på gymnasiet i Malung-Sälen säger att de har provat hasch och marijuana. Relativt få av högstadieungdomarna har haft arbete (sommar- eller extrajobb). Fler av gymnasieeleverna har haft det. Ungefär hälften av ungdomarna kan tänka sig att starta företag i framtiden. De flesta ungdomarna ser det som troligt att de kommer att lämna kommunen efter gymnasiet. Studier och arbete är den främsta anledningen till det. Tjejerna satsar mot högre utbildning, killarna mot gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Släkt, familj och eventuella kommande barn är den allra vanligaste anledningen som både killar och tjejer kan tänka sig för att flytta tillbaka. Killarna är överlag mer inriktade på att bo kvar. Värt att notera är att väldigt få av högstadieungdomarna helt avfärdar möjligheten att flytta tillbaka senare. Familj, släkt och uppväxtmiljön för eventuella kommande barn är det starkaste motivet för en återflytt bland både tjejer och killar. 5

6 Inledning Hur är det att vara ung i Malung-Sälen år 2010? Hur ser tjejer och killar i kommunen på sina liv och framtider? En väl fungerande kommunal ungdomspolitik måste bygga på kunskap om hur ungdomars situation ser ut i den egna kommunen, men också i allmänhet. Den måste mäta och förstå hur de offentliga insatser som görs lokalt påverkar ungas liv. Ungdomsstyrelsens Lupp-enkät (som står för Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken) har utvecklats i samarbete med kommuner och forskare för att vara ett sådant verktyg. Enkätformulären, ett för högstadiet och ett för gymnasiet, spänner över områdena fritid, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och fritid. Frågorna tar med andra ord ett brett grepp på ungas livssituation. Fördelen med att använda denna enkät är att den dels är väl beprövad och dels öppnar möjligheter till jämförelser nationellt och regionalt. Den här rapporten syftar till att med hjälp av Lupp ge en bild av hur unga i Malung-Sälens kommun ser på sin nuvarande situation och sina framtida möjligheter. Den ska också sätta in en del av resultaten i ett vidare socialt och kulturellt sammanhang och jämföra dem med resultat från några andra dalakommuner. Rapporten ska ses som en utgångspunkt för fortsatt arbete med att förstå och förbättra situationen för unga i kommunen. Det är ett arbete som självklart ska ske i dialog med ungdomarna själva. Utöver detta finns möjligheter till fortsatt fördjupning inom enkätens olika delområden. Rapporten kompletteras med en pdf-fil där svaren på de allra flesta enkätfrågorna finns sammanställda i tabeller eller diagram. Enkätsvaren finns också tillgängliga på Ungdomsstyrelsens hemsida tillsammans med ett enkelt webbaserat verktyg för bearbetning, vilket ger ännu större möjligheter till fortsatt fördjupning. Intresserade inom skolan, elevhälsan, föreningslivet och övriga kommunala förvaltningar kommer förhoppningsvis att vilja arbeta vidare med de delar av enkäten som är av störst intresse för respektive verksamhet. Att samverka kring Lupp Sedan Lupp kom till 2001 har ett hundratal svenska kommuner genomfört enkäten, däribland flera dalakommuner. Genom att upprepa undersökningen kontinuerligt blir det möjligt att följa utvecklingen i den egna kommunen över tid, och se utfallet av de insatser som görs. Den kommun som väljer att genomföra Lupp ansvarar själv för databearbetning och analys av det insamlade materialet Kommunen kan välja att utföra arbetet internt, samarbeta med någon utomstående forskare eller välja en kombinationslösning. Ett problem är ofta att det blir för kostsamt att leja ut 6

7 bearbetning och analys samtidigt som kvaliteten på analysen blir låg om den utförs av lekmän. Dalarnas forskningsråd arbetar långsiktigt och i samarbete med andra regionala aktörer för att bygga upp forskning och utveckling kring regionens unga, deras situation och möjligheter. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter av att ha arbetat med Lupp på kommunal och regional nivå ser vi stora vinster med en utökad samverkan kring den här typen av undersökningar. Den modell Dalarnas forskningsråd nu prövar, att bearbeta och analysera enkäter från flera kommuner samtidigt, håller inte bara nere kostnaderna utan ger också andra samordningsvinster. De senare består dels i att tid frigörs som kan användas för att göra en fördjupad analys, dels i möjligheter till jämförelser och erfarenhetsutbyte mellan de deltagande kommunerna. Varje kommun får i och med det ut mer av undersökningen jämfört med om den genomförts enskilt. Metod Fyra dalakommuner deltar i detta samverkansprojekt: Malung-Sälen, Rättvik, Säter och Älvdalen. Var och en av de fyra deltagande kommunerna har under hösten 2009 och början av 2010 genomfört Lupp bland sina högstadie- och/eller gymnasieelever. Ett par av kommunerna har valt att göra en totalundersökning, medan de övriga valt att koncentrera sig på en eller ett par årskurser på respektive stadium. Respektive kommuns ungdomskonsulent har haft huvudansvaret för att i samarbete med skolorna genomföra enkätundersökningen i den egna kommunen. Enkäterna öppnades under oktober Ett första möte med de fyra kommunernas ungdomskonsulenter hölls i november samma år på Dalarnas forskningsråd. De medverkande kommunernas olika förutsättningar och förväntningar på Lupp diskuterades. Under januari och februari 2010 levererades enkätmaterialet av Ungdomsstyrelsen till DFR. En stor svårighet i de flesta enkätundersökningar är att få god svarsfrekvens. Att enkäterna genomförts på lektionstid har bidragit till att vi i det här projektet i de flesta fall fått en hög andel svarande. Likaså har den tid och det engagemang som ungdomssamordnare, rektorer och lärare i respektive kommun lagt ned på att skapa praktiska förutsättningar och motivera ungdomar att delta varit väl investerad. Om detta inte fungerar brukar det vara svårt eller rent av omöjligt att uppnå den svarsfrekvens som behövs för att materialet ska gå att analysera. I Malung-Sälens kommun har enkäten delats ut till elever i årskurs åtta på högstadiet. Totalt har 110 åttondeklassare besvarat enkäten, 50 tjejer och 60 killar. 63 procent av åttondeklassarna går på Centralskolan i Malung och 37 procent går på Ungärde skola i Lima. På gymnasiet har enkäten delats ut till årskurs två. Totalt har 67 gymnasieelever besvarat enkäten, 32 tjejer och 35 killar. Alla elever går på Malung-Sälens gymnasieskola. Enkätmaterialet har bearbetas i statistikbearbetningsprogrammet SPSS. Resultatet av denna bearbetning har därefter analyserats mera ingående. Den 7

8 pågående analysen presenterades för och diskuterades med ungdomskonsulenterna vid ett möte i mars Arbetet med bearbetning och analys har på Dalarnas forskningsråd involverat flera personer. Helena Kåks har varit projektledare med ansvar för att samordna arbetet och skriva inledning och slutdiskussion. Johanna Jansson har ansvarat för de kommunvisa körningarna i SPSS och även skrivit resultatdelen av rapporten. Johan Kostela har förberett statistikkörningarna genom att skapa datormodeller (syntaxer) för bearbetningen. Resultaten presenteras genom diagram och texter under fem huvudrubriker, vilka täcker in de sju huvudområdena i enkätformuläret. Valet har fallit på att i första hand undersöka och analysera eventuella könsskillnader i materialet. De huvudfrågor vi ställer är: Hur uppfattar unga tjejer respektive unga killar i Malung-Sälens kommun sina liv och framtider? Vilka könsskillnader kan iakttas i materialet och hur kan dessa förstås? Valet att göra en analys baserad på kön motiveras av ett behov av ökad kunskap på området. Av betydelse är också att kön är den enda bakgrundsfaktor som fullt ut låter sig hanteras inom ramen för Lupp. Exempelvis social bakgrund, som också är en tung bakgrundsfaktor, låter sig inte lika enkelt definieras utifrån enkätmaterialet. Resultatdelen följs av en avslutande del där de viktigaste resultaten sammanfattas och diskuteras. 8

9 Ungdomarnas bakgrunder Unga utgör ingen homogen grupp. Ökad kunskap om och förståelse för ungas situation förutsätter kunskap om deras bakgrunder i ekonomisk, social och kulturell mening. Inte minst har föräldrars yrkesval och värderingar stor betydelse för hur ungdomar väljer att forma sina liv. Lupp-enkäten ger viss sådan bakgrundsinformation. Högstadiet Av de ungdomar i högstadiet som deltagit i enkätstudien bor 61 procent tillsammans med båda föräldrarna medan 26 procent bor ibland hos sin pappa och ibland hos sin mamma. Tio procent bor enbart med en av sina föräldrar och två procent bor inte med någon av sina föräldrar. De flesta, (94 procent), bor i villa, radhus eller gård, fyra procent bor i lägenhet och två procent uppger att de bor i någon annan boendeform. De allra flesta är svenska medborgare, det rör sig om 98 procent både bland killarna och bland tjejerna. 92 procent av åttondeklassarna är födda i Sverige. Tre procent är födda i Europa och en procent utanför Europa. 85 procent av dem som besvarat enkäten har en mamma som är född i Sverige, tre procent har en mamma som är född i Norden, fyra procent har en mamma som är född i Europa och två procent har en mamma som är född utanför Europa. 88 procent har en pappa som är född i Sverige och två procent har en pappa som är född i Norden. Tre procent har en pappa som är född i Europa och två procent utanför Europa. 87 procent har en mamma som arbetar och fyra procent har en mamma som studerar. Två procent av mammorna är sjukskrivna. Det är även två procent av mammorna som gör något annat än de alternativ som gick att välja bland i enkäten. Fyra procent av dem som besvarat enkäten vet inte vad deras mammor gör. 84 procent har en pappa som arbetar och en procent har en pappa som studerar. En procent av papporna är arbetslösa och tre procent är pensionerade/förtidspensionerade. Fem procent är sjukskrivna och två procent av papporna gör något annat än de alternativ som går att välja bland i enkäten. Fyra procent av dem som besvarat enkäten vet inte vad deras pappa gör. Gymnasiet 51 procent av gymnasieeleverna som besvarat enkäten bor med båda sina föräldrar. Tio procent bor ibland hos sin pappa och ibland hos sin mamma och sju procent bor enbart med en av sina föräldrar. 15 procent bor själva, en procent bor 9

10 tillsammans med pojkvän/flickvän och nio procent bor med kompisar. Sex procent har svarat att inget alternativ stämmer för deras boende. 70 procent av dem som besvarat enkäten bor i villa, gård eller radhus. Nio procent bor i lägenhet med förstahandskontrakt och en procent i lägenhet med andrahandskontrakt. 13 procent bor i studentrum/studentlägenhet och en procent är inneboende/inackorderade. Tre procent har svarat att inget alternativ stämmer för deras boende. De flesta som besvarat enkäten är födda i Sverige (88 procent). En procent är födda i Norden och tre procent inom Europa. Resultatet ser ungefär lika ut vad gäller föräldrarna, de flesta är födda i Sverige. 88 procent har en mamma som är född i Sverige och sex procent har en mamma som är född i Norden. En procent har en mamma som är född inom Europa och lika många har en mamma som är född utanför Europa. 88 procent har en pappa som är född i Sverige och tre procent en pappa som är född i Norden. En procent har en pappa som är född utanför Europa. 99 procent är svenska medborgare och en procent är det inte. Gymnasieungdomarna tillfrågas om deras nuvarande sysselsättning. 97 procent har svarat att de går på gymnasiet. En procent har svarat att de studerar svenska för invandrare och lika stor del att de är föräldralediga. Sex procent av tjejerna och nio procent av killarna deltar i någon utbildning på kvällar eller helger. 84 procent av gymnasieeleverna har en mamma som arbetar och fem procent har en mamma som studerar. Två procent av mammorna är mammalediga och lika många är arbetslösa. Det är även två procent som har en mamma som är sjukskriven. Fem procent har en mamma vars nuvarande sysselsättning är något annat än de svarsalternativ som gick att välja mellan i enkäten. Två procent av gymnasieeleverna vet inte vad deras mammas nuvarande sysselsättning är. 81 procent av gymnasieeleverna har en pappa som arbetar och sex procent har en pappa som är sjukskriven. Fem procent av gymnasieeleverna har en pappa som är arbetslös och två procent har en pappa som är pensionerad/förtidspensionerad. Två procent har en pappa vars nuvarande sysselsättning är någonting annat än de svarsalternativ som gick att välja mellan i enkäten. Tre procent vet inte vad deras pappors nuvarande sysselsättning är. Enkäten innehåller även en fråga om föräldrarnas högsta avslutade utbildning. 31 procent av gymnasieeleverna har en mamma vars högsta avslutade utbildning är gymnasieskola eller motsvarande. 25 procent av mammorna har läst på universitet eller högskola. 15 procent av gymnasieeleverna har en mamma som läst någon yrkesutbildning efter gymnasiet. Fem procent har en mamma vars högsta avslutade utbildning är grundskola eller motsvarande. Två procent av mammorna har inte gått ut grundskolan. 19 procent av gymnasieeleverna har svarat att de inte vet vad deras mammas högsta avslutade utbildning är. 37 procent av gymnasieeleverna har svarat att deras pappas högsta avslutade utbildning är gymnasieskola eller motsvarande. Tolv procent har svarat att deras 10

11 pappa har läst en yrkesutbildning efter gymnasiet och lika många att deras pappa har läst på universitet eller högskola. Tio procent av gymnasieeleverna har en pappa vars högsta avslutade utbildning är grundskola eller motsvarande. Tre procent har en pappa som inte gick ut grundskolan. 22 procent av gymnasieeleverna har svarat att de inte vet vad deras pappas högsta avslutade utbildning är. 11

12 Fritid Att ha en innehållsrik fritid med möjligheter till föreningsaktiviteter, kulturupplevelser, fysisk aktivitet, gemenskap och tillfällen att utöva inflytande påverkar både den fysiska hälsan och upplevelsen av att må bra. Fritiden ger utrymme för det under tonåren så viktiga identitetsskapande och genererar erfarenheter och ett socialt kapital som kan påverka både yrkesval och framtida möjligheter i vidare mening. Fritiden värderas också högt av de flesta unga människor. Många unga är engagerade i föreningar av olika slag. Den andelen sjunker dock på riksnivå, en utveckling som har sammankopplats med ökade utbildningskrav och ett ökat medieutbud. Högstadiet I Lupp-enkäten får högstadieeleverna svara på hur mycket fritid de har. Svaren redovisas i tabellerna nedan uppdelat mellan tjejer och killar. Tabellen visar att de flesta, både tjejer och killar, tycker att de har lagom med fritid och att de hinner med att göra det de vill. Det är fler tjejer än killar som upplever att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill medan de är fler killar än tjejer som upplever att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med deras tid. Figur 1: "Hur mycket fritid har du?" Högstadieungdomar fördelade på kön. 12

13 Tabellen nedan visat att de flesta, både tjejer och killar, tycker att det finns ganska mycket att göra på fritiden. Tabellen speglar ändå en könsskillnad där killarna i större utsträckning än tjejerna är nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter. Fler killar än tjejer har svarat att det finns väldigt mycket att göra på fritiden medan fler tjejer än killar tycker att det finns ganska lite att göra på fritiden. Figur 2: "Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Den största fritidssysselsättningen i Malung-Sälens kommun är att chatta eller surfa på internet. 50 procent av tjejerna och 72 procent av killarna gör det varje dag. En stor del av ungdomarna har även svarat att de gör det varje vecka, närmare bestämt 34 procent av tjejerna och 18 procent av killarna. Den näst största fritidssysselsättningen är att skriva. 50 procent av tjejerna och 28 procent av killarna gör det varje dag och 24 procent av tjejerna och 33 procent av killarna gör det varje vecka. 54 procent av tjejerna och 39 procent av killarna idrottar/motionerar minst en gång i veckan i någon förening eller klubb. 54 procent av tjejerna idrottar utanför någon klubb eller förening minst en gång i veckan. Det är fler killar (63 procent) som idrottat utanför en klubb eller förening minst en gång i veckan än vad det är som motionerar inom en klubb eller förening. 26 procent av tjejerna, går på sportevenemang utan att delta, varje år och 18 procent varje månad. 32 procent av killarna gör det varje år och 17 procent varje månad. Det är endast ett fåtal som gör det oftare än så. 13

14 54 procent av tjejerna och 35 procent av killarna går på konsert någon gång varje år. Det är få som går oftare än så. 44 procent av tjejerna och 58 procent av killarna går aldrig på konsert. Resultatet ser ungefär lika ut vad gäller teater/musikal/dansuppvisning. 52 procent av tjejerna och 38 procent av killarna går på teater/musikal/dansuppvisning varje år. 42 procent av tjejerna och 53 procent av killarna gör det aldrig. 50 procent av tjejerna och 58 procent av killarna går aldrig på museum/utställning. 48 procent av tjejerna och 38 procent av killarna gör det varje år. Intresset för att sjunga, spela instrument och skapa musik är större bland tjejerna än bland killarna. 46 procent av tjejerna gör det minst en gång i veckan jämfört med killarna där motsvarande siffra är 28 procent. 14 procent av tjejerna och två procent av killarna tränar dans eller spelar teater minst en gång i veckan. 20 procent av tjejerna och åtta procent av killarna målar, syr eller håller på med annan skapande verksamhet minst en gång i veckan. En stor del umgås med sina kompisar på fritiden, 94 procent av tjejerna och 88 procent av killarna gör det minst en gång i veckan. 16 procent av tjejerna och 25 procent av killarna går runt på stan med kompisarna minst en gång i veckan. Fyra procent av tjejerna och tre procent av killarna går på fest varje vecka. 20 procent av tjejerna och 23 procent av killarna gör det varje månad. 26 procent av tjejerna och 16 procent av killarna deltar i föreningsverksamhet minst en gång i veckan. Sex procent av tjejerna och fem procent av killarna går på café minst en gång i veckan. Det är vanligare att högstadieeleverna går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande minst en gång i veckan (16 procent av tjejerna och 33 procent av killarna). Det är betydligt fler killar (28 procent) än tjejer (fyra procent) som jagar/fiskar varje vecka. Skillnaden mellan könen är inte lika stor vad gäller att vara ute i naturen. 36 procent av tjejerna och 37 procent av killarna är ute i naturen minst en gång i veckan. Rollspel är inte en så vanlig fritidssysselsättning i Malung-Sälen bland högstadieeleverna, 70 procent av tjejerna och 73 procent av killarna gör det aldrig. Det är fler killar än tjejer som mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar eller andra tekniska saker. 27 procent av killarna och två procent av tjejerna gör det minst en gång i veckan. Ett annat fritidsintresse som är större hos killarna än tjejerna är snowboard/skateboard. 22 procent av tjejerna och 35 procent av killarna åker snowboard/skateboard varje vecka under säsong. Ännu tydligare blir könsskillnaden vad gäller datorspel och tv-spel. 18 procent av tjejerna och hela 85 procent av killarna gör det minst en gång i veckan. Ingen av högstadieeleverna uppger att de spelar om pengar på internet, varken bland tjejerna eller bland killarna. Att läsa är en vanlig fritidssysselsättning. 62 procent av tjejerna och 55 procent av killarna gör det minst en gång i veckan. Det är ingen som besöker bibliotek 14

15 (utanför skoltid) varje vecka. 14 procent av tjejerna och 13 procent av killarna gör det varje månad. En stor del av ungdomarna hjälper till hemma minst en gång i veckan, närmare bestämt 76 procent av tjejerna och 73 procent av killarna. I enkäten får högstadieeleverna svara på om det finns något de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av att de är tjej eller kille. Fler tjejer (18 procent) än killar (12 procent) har svarat att det finns det. 40 procent av tjejerna och 60 procent av killarna svarade nej på frågan. FÖRENINGSENGAGEMANG I enkäten ställs även en fråga om ungdomarnas medlemskap i olika föreningar. En stor del av åttondeklassarna i Malung-Sälen är aktiva medlemmar i någon idrottsförening/klubb. 40 procent av tjejerna och 33 procent av killarna har svarat att de är det. Varken kulturföreningar eller hobbyföreningar har lika många aktiva medlemmar. Tolv procent av tjejerna och två procent av killarna är aktiva medlemmar i någon kulturförening. Något fler är aktiva medlemmar i någon hobbyförening, närmare bestämt 16 procent av tjejerna och sju procent av killarna. Det är få som är medlemmar i dator eller spelföreningar. 96 procent av tjejerna och 83 procent av killarna har svarat att de inte är det. Detsamma gäller friluftsföreningar där 84 procent av tjejerna och 87 procent av killarna uppger att de inte är medlemmar i någon sådan typ av förening. 22 procent av tjejerna och sju procent av killarna är aktiva medlemmar i någon religiös förening eller församling. Det är få som är medlemmar i något parti eller ungdomsförbund, 98 procent av tjejerna och 93 procent av killarna är det inte. Ingen av tjejerna är medlem i någon förening eller organisation för samhällsfrågor. Bland killarna har 92 procent svarat att de inte är det. Åttondeklassarna i Malung-Sälen är inte särskilt aktiva i skolföreningar. 80 procent av killarna och 92 procent av tjejerna är inte medlemmar i någon skolförening. Ingen av tjejerna uppger att de är medlemmar i någon supporterklubb. Killarna är medlemmar i supporter klubb i något större utsträckning men det är fortfarande så många som 85 procent som inte är det. 18 procent av tjejerna och 17 procent av killarna är aktiva medlemmar i någon annan förening än de som gick att välja mellan i enkäten. Tabellen nedan visar i hur stor utsträckning högstadieeleverna upplever att de kan vara med och påverka föreningens verksamhet. Resultatet visar relativt stora skillnader mellan könen. 15

16 Figur 3: "I hur stor utsträckning upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Gymnasiet Liksom högstadieeleverna fick gymnasieeleverna svara på hur mycket fritid de har. Tabellen nedan visar att de flesta tycker att de har lagom mycket fritid och att de hinner med att göra det de vill. Det är fler, både killar och tjejer, som tycker att de har för lite fritid än för mycket fritid. 16

17 Figur 4: "Hur mycket fritid har du?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. Tabellen nedan visar att fler killar än tjejer är nöjda med det som finns att göra på fritiden. Även detta diagram visar skillnader mellan könen. 17

18 Figur 5: Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Gymnasieungdomar fördelade på kön. På frågan om var gymnasieungdomarna oftast brukar vara när de träffar kompisar på fritiden svarar de flesta tjejer (69 procent) att de träffas hemma hos varandra. 16 procent av tjejerna har svarat att de träffas i en sporthall/idrottshall eller på något annat ställe i samband med idrott och nio procent har svarat att de träffas utomhus. Två procent har svarat att de träffas på ett café och lika många har svarat att de träffas på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande. Det är också två procent som svarat att de träffas på en restaurang, pub, bar eller liknande. De flesta killar (48 procent) träffas hemma hos varandra när de umgås. 24 procent av killarna träffas i en sporthall/idrottshall eller på något annat ställe i samband med idrott och 13 procent träffas utomhus. Sex procent träffas på ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande och lika många träffas på en restaurang, pub, bar eller liknande. Två procent träffas på ett café och lika många har svarat att de inte träffas på någon av de platser som fanns angivna i enkäten. De två vanligaste fritidssysselsättningarna bland gymnasieeleverna är att chatta/surfa på internet och att umgås med kompisar. 97 procent av tjejerna och lika stor del av killarna umgås med kompisar varje vecka och 97 procent av tjejerna och 94 procent av killarna chattar/surfar på Internet varje vecka. Det är även vanligt att idrotta på fritiden. 56 procent av tjejerna och 57 procent av killarna idrottar/motionerar i någon klubb eller förening varje vecka. Något fler idrottar/motionerar utanför någon klubb. 65 procent av tjejerna och 71 procent av 18

19 killarna gör det varje vecka. 13 procent av tjejerna och 28 procent av killarna går på sportevenemang utan att delta själva varje vecka. Det är fler killar (34 procent) än tjejer (16 procent) som deltar i föreningsverksamhet på fritiden. 14 procent av killarna och tre procent av tjejerna går på café varje vecka. Det är även fler killar (20 procent) än tjejer (sex procent) som går på restaurang/pub/bar varje vecka. Tolv procent av killarna och sex procent av tjejerna går på ungdomens hus varje vecka. 22 procent av tjejerna och 29 procent av killarna går runt på stan med kompisar på fritiden varje vecka. Sex procent av tjejerna och 17 procent av killarna går på fest varje vecka. Det är fler killar (20 procent) än tjejer (tre procent) som jagar eller fiskar varje vecka. Det är många, av båda könen, som är ute i naturen på fritiden. 41 procent av tjejerna och 46 procent av killarna är det varje vecka. Det är fler killar (29 procent) än tjejer (nio procent) som åker skateboard eller snowboard under säsong varje vecka. Även att meka med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar eller andra tekniska saker är ett större fritidsintresse bland killarna. 23 procent av killarna och tre procent av tjejerna gör det varje vecka. En annan fritidssysselsättning som är vanligare bland killarna än tjejerna är att spela datorspel/tv-spel. 31 procent bland tjejerna och hela 74 procent av killarna gör det varje vecka. Elva procent av killarna men ingen av tjejerna spelar om pengar på internet. Tre procent av tjejerna och nio procent av killarna spelar rollspel/levande spel varje vecka. Det är fler tjejer än killar som sjunger/spelar instrument/skapar musik på fritiden. 31 procent av tjejerna och 17 procent av killarna gör det varje vecka. Nio procent av tjejerna och sex procent av killarna målar/syr eller sysslar med annan skapande verksamhet varje vecka. Det är däremot fler killar än tjejer som tränar dans/spelar teater regelbundet. Tolv procent av killarna gör det varje vecka. 22 procent av tjejerna har svarat att de gör det varje år. Ingen av tjejerna har svarat att de gör det oftare än så. 59 procent av tjejerna går på konsert varje år, ingen har svarat att de gör det oftare än så. 51 procent av killarna går på konsert varje år, tre procent gör det varje månad och sex procent har svarat att de gör det varje dag. 44 procent av tjejerna går på teater/musikal/dansuppvisning varje år. Ingen har svarat att de gör det oftare än så. Bland killarna går 23 procent på teater/musikal/dansuppvisning varje år. Tre procent har svarat att de gör det varje dag. 34 procent av tjejerna går på museum/utställning varje år, ingen har svarat att de gör det oftare. 23 procent av killarna gör det varje år och sex procent har svarat att de gör det varje dag. Det är fler tjejer än killar som skriver på fritiden, 59 procent av tjejerna och 26 procent av killarna gör det varje vecka. 41 procent av tjejerna och 31 procent av killarna läser varje vecka. Sex procent av tjejerna och nio procent av killarna går på bibliotek (utanför skoltid) varje vecka. 19

20 Det är något fler tjejer (84 procent) än killar (71 procent) som hjälper till hemma varje vecka. Gymnasieeleverna har fått svara på om det finns något de skulle vilja göra på fritiden men som de inte gör på grund av att de är tjej eller kille. Bland tjejerna har 63 procent svarat att det inte finns det. Nio procent har svarat att det finns det. 43 procent av killarna har svarat att de inte finns det. 17 procent har svarat att de finns det. FÖRENINGSENGAGEMANG I enkäten ställs även en fråga om ungdomarnas medlemskap i föreningar. 34 procent av tjejerna och 46 procent av killarna har svarat att de är aktiva medlemmar i någon idrottsförening eller klubb. Sex procent av tjejerna och tre procent av killarna är aktiva medlemmar i någon hobbyförening. Tre procent av tjejerna och sex procent av killarna är medlemmar i någon friluftsförening. Bland tjejerna, är sex procent aktiva medlemmar i någon kulturförening. Ingen kille är det. Tre procent av tjejerna och lika stor del av killarna är aktiva i någon datorspelsförening. Tre procent av tjejerna men ingen av killarna är aktiva medlemmar i religiös förening eller församling. 97 procent av tjejerna och lika stor del av killarna är inte medlemmar i något politiskt parti eller ungdomsförbund. Ingen är aktiv medlem. Bland tjejerna är det ingen som är medlem i någon förening eller organisation för samhällsfrågor. Bland killarna är tre procent aktiva medlemmar medan 97 procent inte är det. 13 procent av tjejerna men ingen av killarna är aktiva medlemmar i skolförening. Tre procent av tjejerna och nio procent av killarna är aktiva medlemmar i någon supporterklubb. Sex procent av tjejerna och lika stor del av killarna är aktiva medlemmar i någon annan förening än alternativen det gick att välja mellan i enkäten. Tabellen nedan visar i hur stor utsträckning gymnasieeleverna upplever att de kan vara med och påverka i föreningens verksamhet. Resultatet visar att killar i större utsträckning än tjejerna upplever att de kan vara med och påverka i den utsträckning de vill. Fler tjejer än killar upplever att de kan vara med och påverka i mindre utsträckning än de vill. 20

21 Figur 6: "I hur stor utsträckning upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. Resor och internationell erfarenhet Högstadiet Enkäten innehöll också frågor om ungdomarnas resvanor. Bland tjejerna i åttan har 33 procent under de senaste tolv månaderna varit på semesterresa eller nöjesresa som varat minst en vecka inom Sverige, 35 procent av tjejerna har gjort en utlandsresa och 32 procent har inte gjort någon semesterresa alls. Bland killarna har 34 procent varit på semesterresa i Sverige, 42 procent har varit utomlands och 23 procent har inte gjort någon resa alls. Det visar att något fler killar än tjejer gjort en semesterresa utomlands som varat minst en vecka. Det är även fler tjejer än killar som inte varit på någon semesterresa alls. Tabellen nedan visar om högstadieeleverna varit utanför Sverige utan sällskap av föräldrarna. En stor del har aldrig varit det. 21

22 Figur 7: "Har du varit utanför Sverige utan sällskap av dina föräldrar?" Högstadieungdomar fördela på kön. I enkäten får högstadieeleverna svara på vad de gjorde när de var utomlands. 50 procent av tjejerna och 59 procent av killarna uppger att resan i huvudsak varit en semesterresa. För 29 procent av tjejerna och 22 procent av killarna var huvudsyftet med resan att besöka släkt eller vänner. Sex procent av killarna hade rest utomlands för att studera. Ingen av tjejerna hade gjort det. I enkäten tillfrågas de ungdomar, som inte varit utomlands för att arbeta, studera, vara volontär eller vara på ungdomsutbyte, vad som skulle behövas för att de skulle göra det. De flesta tjejer (30 procent) har svarat att de skulle behöva mer pengar för att kunna åka. 23 procent har svarat att de skulle behöva mer information om hur de ska göra för att komma iväg. 21 procent uppger att det skulle krävas föräldrarnas tillåtelse. 14 procent uppger svarsalternativet annat och tolv procent att det inte spelar någon roll eftersom de ändå inte är intresserade av något av det. Bland killarna ser resultatet lite annorlunda ut. 28 procent uppger att de skulle behöva mer pengar för att göra något av ovanstående. Lika många har svarat att det inte spelar någon roll eftersom de ändå inte är intresserade av något av det. 17 procent svarar att det skulle krävas föräldrarnas tillåtelse och 14 procent att de skulle behöva mer information om hur de ska göra för att komma iväg. 13 procent har valt svarsalternativet annat. Resultatet visar att fler tjejer än killar är intresserade av att resa utomlands för att arbeta, studera, arbeta som volontär eller göra ett ungdomsutbyte. 22

23 Gymnasiet I enkäten tillfrågas gymnasieungdomarna om de under de senaste tolv månaderna gjort någon semesterresa eller nöjesresa som varat minst en vecka. 38 procent av tjejerna hade gjort en sådan resa inom Sverige medan 34 procent hade gjort motsvarande resa utomlands. 28 procent av tjejerna har inte gjort någon sådan resa alls. Bland killarna hade 18 procent gjort en sådan semesterresa inom Sverige och hela 50 procent utomlands. 32 procent hade inte gjort någon sådan semesterresa alls. Tabellen visar om, och i så fall hur många gånger, eleverna i årskurs två på gymnasiet varit utomlands utan sällskap av deras föräldrar. Figur 8: "Har du varit utanför Sverige utan sällskap av dina föräldrar?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. För 48 procent av tjejerna var huvudsyftet med resan semester. 28 procent av tjejerna hade varit utomlands för att besöka släkt eller vänner. Sju procent av tjejerna hade arbetat utomlands och 17 procent hade valt svarsalternativet annat. För 45 procent av killarna var huvudsyftet med resan semester. 24 procent hade besökt släkt och vänner och fem procent hade studerat utomlands. Tre procent hade varit utomlands som volontärer och 24 procent hade valt svarsalternativet annat. I enkäten fick de ungdomar som inte arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte utomlands svara på vad som skulle behövas för att de skulle göra det. 37 procent av tjejerna uppger att de skulle behöva mer pengar för att göra något av detta. 23 procent skulle behöva mer information om hur de ska göra för att 23

24 komma iväg. För 17 procent av tjejerna skulle det krävas tillåtelse från föräldrarna. 14 procent har uppgivit svarsalternativet annat och nio procent har svarat att det inte spelar någon roll eftersom de ändå inte är intresserade av något av det. 32 procent av killarna har svarat att de skulle behöva mer pengar för att göra något av ovanstående. 26 procent har svarat att det inte spelar någon roll eftersom de ändå inte är intresserade av något av det. 24 procent skulle behöva mer information om hur de ska göra för att komma iväg. Fem procent har svarat att det skulle krävas tillåtelse från föräldrarna och 13 procent har uppgivit svarsalternativet annat. 24

25 Skola Ungdomar tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan. Grundskolan är obligatorisk och gymnasieskolan har i praktiken kommit att uppfattas så, även om bara tre av fyra går ut gymnasiet med godkända betyg. Skolans betydelse har i realiteten ökat i och med att allt fler i förlängningen går och förväntas gå vidare till högskolan. Samtidigt har skolan också utpekats som den arena där mycket av den ökade stress uppkommer som många unga känner, och då särskilt unga kvinnor. Skolan har ett tydligt uppdrag vad gäller att arbeta för ökad demokrati. Den ska ge kunskaper om det demokratiska systemet samt genom att verka i demokratiska former ge eleverna verktyg för att delta i demokratiska processer. Skolverket har kunnat konstatera stora brister i landet vad gäller elevinflytande, men också en minskad vilja hos många ungdomar att utöva inflytande. Högstadiet I enkäten följer en rad påståenden om skolan som eleverna får ta ställning till. Det första påståendet gäller stämningen på skolan. Av tjejerna tycker de flesta (80 procent) att påståendet det är bra stämning i skolan stämmer bra. 16 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och två procent att det stämmer dåligt. Bland killarna tycker 75 procent att påståendet stämmer bra. 18 procent har svarat att det stämmer varken bra eller dåligt och sju procent att det stämmer dåligt. Följande två påståenden handlar om mobbing. Det första är mobbing är ett problem på skolan. 44 procent av tjejerna tycker att det stämmer dåligt och 32 procent att det stämmer varken bra eller dåligt. 22 procent av tjejerna tycker däremot att det stämmer bra. 32 procent av killarna tycker att påståendet stämmer bra. 27 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. 40 procent tycker att påståendet stämmer dåligt. Resultatet visar att det råder delade meningar vad gäller om mobbing är ett problem på skolan eller inte. Det andra påståendet om mobbing är om en elev mobbar en annan elev agerar skolan. 66 procent av tjejerna tycker att det påståendet stämmer bra. 26 procent upplever att det stämmer varken bra eller dåligt och åtta procent att de stämmer dåligt. Bland killarna är det 58 procent som tycker att påståendet stämmer bra. 27 procent tycker att påståendet stämmer varken bra eller dåligt. 14 procent tycker att påståendet stämmer dåligt. Främlingsfientlighet är ett problem i skolan, är nästa påstående. 48 procent av tjejerna har svarat att det stämmer dåligt. 42 procent har svarat att det stämmer varken bra eller dåligt och åtta procent att det stämmer bra. Bland killarna har 30 procent har svarat att påståendet stämmer bra. 35 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 35 procent tycker att det stämmer dåligt. 25

26 Sexuella trakasserier är ett problem i skolan är nästa påstående som eleverna skulle ta ställning till. Glädjande är att de flesta elever, både tjejer (84 procent) och killar (73 procent), tycker att det stämmer dåligt. 10 procent av tjejerna och 15 procent av killarna tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. Fyra procent av tjejerna och åtta procent av killarna tycker att det stämmer bra. Nästa påstående är elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan. De flesta tycker att påståendet stämmer bra, av tjejerna är det 72 procent och bland killarna är det 67 procent som tycker så. 20 procent av tjejerna och 23 procent av killarna tycker att påståendet stämmer varken bra eller dåligt. Åtta procent av tjejerna och tio procent av killarna tycker att det stämmer dåligt. Följande påstående är om en lärare kränker en elev agerar skolan. 52 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra och 28 procent att det stämmer varken bra eller dåligt. 18 procent tycker att påståendet stämmer dåligt. Bland killarna tycker de flesta att påståendet stämmer bra (50 procent). 23 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. 25 procent tycker att det stämmer dåligt. Pojkar får bättre möjligheter än flickor är följande påstående som eleverna skulle ta ställning till. De flesta tjejer tycker att det stämmer dåligt (64 procent). 30 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. Fyra procent tycker att det stämmer bra. De flesta killar tycker liksom tjejerna att påståendet stämmer dåligt (67 procent). 33 procent tycker att det varken stämmer bra eller dåligt och ingen av killarna tycker att det stämmer bra. Följande påstående handlar om det omvända, om flickor får bättre möjligheter än pojkar. 66 procent av tjejerna tycker att det stämmer dåligt. 28 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och fyra procent att det stämmer bra. 20 procent av killarna tycker att påståendet stämmer bra och 30 procent att det stämmer varken bra eller dåligt. 47 procent av killarna tycker att det stämmer dåligt. Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan är följande påstående som åttondeklassarna har fått ta ställning till. De flesta killar (50 procent) och tjejer (38 procent) tycker att påståendet stämmer varken bra eller dåligt. 34 procent av tjejerna och 32 procent av killarna tycker att det stämmer bra. 26 procent av tjejerna och 13 procent av killarna tycker att det stämmer dåligt. Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd är nästa påstående. Av tjejerna är det 52 procent som tycker att det stämmer bra. 28 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 20 procent tycker att det stämmer dåligt. 54 procent av killarna tycker att påståendet stämmer bra. 37 procent tycker att det stämmer varken bra eller dålig och tio procent tycker att det stämmer dåligt. Följande påstående är elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. 62 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra. 18 procent tycker att det varken stämmer bra eller dåligt. 20 procent tycker att det stämmer dåligt. 55 procent av killarna tycker att det stämmer bra och 27 procent att det stämmer varken bra eller dåligt. 16 procent tycker att det stämmer dåligt. 26

27 Det finns tillräckligt många ämnen att välja mellan inom elevens val är det sista påståendet. 52 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra och 36 procent att det stämmer varken bra eller dåligt. Tolv procent tycker att det stämmer dåligt. Av killarna är det 60 procent som tycker att det stämmer bra och 30 procent som tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. Sju procent tycker att det stämmer dåligt. I enkäten får eleverna även ta ställning till vad de tycker om följande områden i skolan: Skolmiljön, skolbiblioteket, skolmaten, schemat och möjligheten att få extra hjälp och stöd om du behöver det. Vad gäller skolmiljön tycker 78 procent av tjejerna att den är bra och 20 procent tycker att den varken är bra eller dålig. Två procent tycker att den är dålig. 73 procent av killarna tycker att den är bra och 18 procent att den är varken bra eller dålig. Åtta procent tycker att den är dålig. Skolbiblioteket tycker 86 procent av tjejerna är bra och 14 procent tycker att det varken är bra eller dåligt. Det är ingen av tjejerna som uppger att det är dåligt. 82 procent av killarna tycker att det är bra och 17 procent tycker att det varken är bra eller dåligt. Två procent tycker att det är dåligt. Bland både killarna och tjejerna råder det delade meningar om skolmaten. 50 procent av tjejerna och 57 procent av killarna tycker att den är dålig. 24 procent av tjejerna och 18 procent av killarna tycker att den är varken bra eller dålig. 26 procent av tjejerna och 25 procent av killarna tycker att den är bra. Relativt många, både tjejer (72 procent) och killar (55 procent), tycker att schemat är bra. 18 procent av tjejerna och 25 procent av killarna tycker att det är varken bra eller dåligt. Sex procent av tjejerna och 18 procent av killarna tycker att det är dåligt. 90 procent av tjejerna och 75 procent av killarna tycker att det har bra möjlighet att få extra hjälp och stöd om de behöver det. Tio procent av tjejerna och 18 procent av killarna har valt svarsalternativet varken bra eller dåligt. Ingen av tjejerna upplever att de har dåliga möjligheter att få hjälp och stöd medan det är fem procent av killarna som tycker det. I enkäten får ungdomarna ta ställning till hur mycket de vill och hur mycket de får påverka inom en rad områden i skolan. Resultatet visar att det är störst könsskillnad mellan vad de får och vill bestämma när det gäller proven och skolmaten vilket de två följande diagrammen visar. 27

28 Figur 9: "Hur mycket får och vill högstadieeleverna vara med och bestämma vad gäller proven?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Figur 10: "Hur mycket får och vill högstadieeleverna vara med och bestämma vad gäller proven?" Högstadieungdomar fördelade på kön. 28

29 Minst skillnad mellan vad högstadieeleverna vill och får vara med och bestämma om gäller skolmiljön ute vilket illustreras i diagrammet nedan. Figur 11: "Hur mycket får och vill högstadieungdomarna vara med och bestämma vad gäller skolmiljön ute?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Störst skillnad mellan vad högstadieeleverna upplever att de får och vill vara med och bestämma om gäller schemat. 29

30 Figur 12: "Hur mycket får och vill högstadieeleverna vara med och bestämma vad gäller schemat?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Enkätresultatet visar att det är få som skolkar bland åttondeklassarna i Malung- Sälens kommun. 74 procent av tjejerna och 87 procent av killarna skolkar inte. 22 procent av tjejerna och tio procent av killarna har svarat att de gör det någon gång per termin. Två procent av tjejerna och tre procent av killarna gör det någon gång i månaden. Ingen av killarna skolkar flera gånger i veckan medan två procent av tjejerna anger att de gör det. I Malung-Sälens kommun är det årskurs åtta som besvarat enkäten. Därför är det svårt att göra någon bedömning om den information skolorna gett inför gymnasievalet eftersom den informationen främst är riktad till årskurs nio. De flesta åttondeklassare har svarat att de inte fått någon information. Gymnasiet De flesta av årskurs två eleverna på gymnasiet bor i samma kommun som de studerar i (81 procent av tjejerna och 86 procent av killarna). 28 procent av tjejerna och 26 procent av killarna har flyttat till orten pga. studier. I enkäten får gymnasieeleverna ta ställning till en rad påståenden om skolan. Det första påståendet att ta ställning till är; det är bra stämning i skolan. 75 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra och 22 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. Tre procent av tjejerna tycker att det stämmer dåligt. 86 procent av 30

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Ung i Härnösand Resultat av LUPP-undersökningen 2006 Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Anette Gustafsson Samhällsförvaltningen Härnösands Kommun Förord Under oktober månad 2006 genomförde

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2-3 SYFTE OCH METOD 4 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 5 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 5 BAKGRUNDSFRÅGOR 5 FRITID 5-9 SKOLA

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät Att vara ung i Halmstads kommun LUPP - Ungdomsenkät Innehåll 6 Fritid Skola 16 Inflytande Hälsa och trygghet 24 Framtid och arbete Ungdomsrapporten LUPP Ett stort TACK till er 1 989 unga halmstadbor som

Läs mer

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun...

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... Halvtidsavstämning med syfte att välja fördjupningsområden för luppanalysen. Mejeriet i Västervik, 14 januari 2010 Temat för

Läs mer

Innehåll. Foto: Peter Ahlbin

Innehåll. Foto: Peter Ahlbin Att vara ung i Malung-Sälens kommun LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 2 Innehåll Christin Löfstrand om vägen till ett bättre Malung-Sälen 3 Inledning 4 Sammanfattning 5 Fakta och förklaringar

Läs mer

Politiska handlingar... 28 Hur tolkar vi resultaten om politiska handlingar och prioriteringar?... 30 Diskussion... 31 5 Trygghetsfrågor...

Politiska handlingar... 28 Hur tolkar vi resultaten om politiska handlingar och prioriteringar?... 30 Diskussion... 31 5 Trygghetsfrågor... Sundsvalls ungdomars syn på ungdomspolitikens områden genom LUPP-enkäten 2009 1 Innehåll Förord... 4 1 Bakgrund... 5 Metod... 5 Vilka har svarat på enkäterna?... 6 2 Hur är det i skolan?... 7 Några kvalitetsaspekter

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

Att vara ung i Lindesbergs kommun. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Lindesbergs kommun. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Lindesbergs kommun Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Sammanfattning Syfte och metod I september 2008 beslutade Kommunstyrelsen att avsätta medel för genomförandet av Ungdomsstyrelsens

Läs mer

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Ung livsstil i Täby Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Lupp 2010. - Fråga oss ungdomar vad vi helst vill göra. Utgå från oss!

Lupp 2010. - Fråga oss ungdomar vad vi helst vill göra. Utgå från oss! Institutionen för samhällsvetenskaper Utrednings- och forskningsservice (UFS) 2011-09-30 Lupp - Fråga oss ungdomar vad vi helst vill göra. Utgå från oss! Tony Wågman Utredare Institutionen för samhällsvetenskaper

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun. En rapport om framtidens folk

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun. En rapport om framtidens folk Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun En rapport om framtidens folk januari 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP en enkätundersökning i årskurs 8 och årskurs 2 på

Läs mer

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun ALE KOMMUN Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun Aleungdomar uppmanar: Ta enkäten på allvar Dunia Al-hashimi, 18, och Gillis Nielsen, 16, är goda föredömen för ungdomsinflytande i

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Dialog Unga Lycksele 2010/2011

Dialog Unga Lycksele 2010/2011 Dialog Unga Lycksele /2011 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 LUPP 5 Sammanfattning 6 Politik och inflytande 8 Fritid 12 Skola 16 Trygghet och hälsa 19 Framtid 25 Förslag från ungdomskonferensen 2 INLEDNING genomfördes

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Undersökning bland olika åldersgruppers vanor, intressen och hälsa Anita Boij Rapport 2009:6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Fritids- och kulturvanor

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun

Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun Nämndkontor Kultur A.Magnusson UNG 09 Ekerö kommun 1 Sammanfattning 3 Inledning.4 Genomförande.. 4 Bakgrund 5 Undersökningens resultat.5 Inflytande och delaktighet.5 Känner man till formerna för inflytande

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (7)

Tjänsteskrivelse 1 (7) Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-08-10 FRN 2009/82 Fritidsnämnden Redovisning av fritidsvanor bland personer med viss funktionsnedsättning, genomförd i samarbete med FUB, föreningen för utvecklingsstörda barn

Läs mer

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009 Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens

Läs mer

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33

Läs mer

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport Fritidsenkät 2014 Åk 5 och 8 Standardrapport Årskurs 5 56,4% 248 Årskurs 8 43,6% 192 Svarande 440 Inget svar 6 Kille 50,9% 227 Tjej 48,2% 215 Bor i Ljungby 59% 263 Bor utanför Ljungby 40,6% 181 Svarande

Läs mer