Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet"

Transkript

1 Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

2 Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid och arbete Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Livet som helhet Min utbildning Familjerelationer Kompisrelationer Tjejer Killar Åk 2 Tjejer Åk 2 Killar Att vara Ung i rättvik TexT och grafisk design bilder TrYck UPPlaga Grafiska Byrån AB Lina Agnas, Martin Litens Rättviks kommuntryckeri 00 ex Magnus Andersson, Johan Bergström

3 INLEDNING LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) innehåller ungefär 80 frågor om ungdomars syn på fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. I Rättvik riktades hösten 12 enkäten till de elever som gick i grundskolans skolår 8 och gymnasiets årskurs 2. Materialet har bearbetats med hjälp av Ungdomsstyrelsens analysverktyg w-lupp. Rapporten redovisar vad ungdomar i Rättvik upplever, vad de tycker är positivt men även vad som upplevs som mindre bra. Eleverna besvarade enkäten klassvis under schemalagd lektionstid. Undersökningen har genomförts i samarbete med statliga Ungdomsstyrelsen, vars uppdrag är att bland annat utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Motsvarande LUPP-enkät genomfördes vid samma tidpunkt i 44 andra kommuner, varav 5 i Dalarna. Därför har jämförelser kunnat göras mot genomsnittet för dessa kommuner, vilka är geografiskt spridda över hela landet och såväl större som mindre än Rättvik. Eftersom Rättvik genomförde enkäten även 09 går det att vid analys av 12 års enkät göra jämförelser över tid. rapporten ska användas som underlag för diskussioner och samtal i olika sammanhang, därför redovisas slutsatser och analyser endast undantagsvis. Rapporten ska även vara en viktig del i politikers och tjänstemäns beslutsunderlag i frågor som rör ungdomar och i frågor som rör vårt framtida Rättvik. Avslutningsvis vill vi tacka alla unga som har tagit sig tid att svara på enkäten, all engagerad skolpersonal för ett lyckat genomförande samt politiker och tjänstemän i kommunen som visat stort intresse för undersökningen. Tillsammans fortsätter vi nu arbetet med att förbättra och utveckla livsvillkoren för unga i Rättvik. Av de som erbjöds delta i enkäten var svarsfrekvensen bland elever i grundskolans åk. 8, 87 procent (78 svar) och hos elever i gymnasiets åk. 2, var svarsfrekvensen 94 procent (154 svar), vilket är en mycket hög svarsfrekvens. Bortfall kan bland annat förklaras med elevers sjukdom och att deltagande i enkäten bygger på frivillighet. Resultatet av LUPP-undersökningen finns lagrat och Annette Riesbeck Kommunstyrelsens ordförande Christina Nordmark Ungdomskonsulent Kommentarer och metodbeskrivning för arbetet med analysen Syftet med rapporten är att den ska vara så lätt tillgänglig som möjligt. Därför har förhållanden som inte redovisats i figurerna istället visats i textavsnitt i anslutning till figurerna. Det har alltså funnits bakgrundsmaterial som förtjänat uppmärksamhet trots att det inte redovisats i figurerna, dessa talar för sig själva. Strävan har varit att åskådliggöra ungdomarnas svar så tydligt som möjligt såväl grafiskt som i kommenterande texter. I de fall då inga kommentarer getts angående skillnader mellan kön, åldersgrupp, tidigare undersökning eller riket beror detta på att svaren varit mycket lika de som redovisats i figurerna. På vissa av frågorna har eleverna haft möjlighet att ange flera svarsalternativ varför summan av staplarna kan överstiga 0 procent. 009 besvarades enkäten av år 7-8 och åk 1-2 och de jämförelser som gjorts mot det året visar alltså delvis olika åldrar. 3

4 fritid Ungefär hälften av alla elever tycker att de har lagom mycket fritid och en lika stor andel att det finns ganska eller väldig mycket att göra på fritiden. Den vanligaste platsen där man träffar sina kompisar är hemma hos varandra, utomhus, i en idrottshall eller på stan. Att idrotta, spela musik och läsa är andra populära fritidssysselsättningar. Figur 1. Hur mycket fritid har du? (%) Figur 2. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra på fritiden? (%) För mycket Lagom För lite Väldigt Ganska Ganska Lite/ mycket mycket lite ingenting Har mindre fritid jämfört med för tre år sedan Jämfört med tjejer säger en mer än dubbelt så stor andel killar i båda årskurser att de har för mycket fritid. Jämförelsen mellan könen visar att cirka femton procentenheter fler tjejer tycker att de har för lite fritid. Sedan den förra undersökningen 09 har det inträffat förändringar i hur ungdomar i år 8 ser på sin fritid. Nu är det betydligt färre av båda kön som säger att de har lagom mycket fritid och fler säger att de har för lite fritid. För år 2 ser jämförelsen mot 09 något annorlunda ut, den större skillnad som kan ses är att cirka procentenheter färre killar nu svarar att de har lagom mycket fritid och procentenheter fler killar säger att de har för lite fritid. Jämfört med riket svarar sex procentenheter färre elever i år 8 att de har lagom mycket fritid och fem procentenheter fler att de har för lite fritid. Figur 3. Var träffar du dina kompisar på fritiden? (%) Hos varandra Galleria/köpcent Tjejer i båda åldersgrupperna har mer att göra än killar Den större skillnad som kan ses mellan åldersgrupperna är den betydligt större andelen elever i år 8 som uppger att de har väldigt mycket att göra. Fler tjejer i båda åldersgrupper, jämfört med killar, svarar att de har ganska mycket att göra. En annan större skillnad mellan könen är de betydligt fler killar än tjejer i år 8 tycker att de har ganska lite att göra. Jämfört med 09 är det nu bara hälften så vanligt att man i år 8 svarar att det finns väldigt mycket att göra och dubbelt så vanligt att man svarar att det finns ganska lite eller ingenting att göra. För åk 2 är skillnaden mellan åren inte lika stor men svaren pekar i samma riktning även för dem. I hela riket svarar 19 procent fler elever i år 8 att det finns ganska eller väldigt mycket att göra. För åk 2 visar jämförelsen på det omvända förhållandet med procent fler i Rättvik som tycker att det finns mycket att göra. Klart vanligast att träffas hemma hos varandra I båda årskurser är det absolut vanligast att man träffas hemma hos varandra och i synnerhet gäller det för tjejer. Tre gånger fler tjejer i år 8 och sex gånger fler i åk 2 brukar träffa sina kompisar på stan medan fyra gånger fler killar i åk 2, jämfört med jämgamla tjejer, träffas i en idrottshall eller i samband med idrott. 4 Utomhus Centrum/stan Sporthall idrott Annanstans Jämfört med 09 är det nu flera gånger vanligare att elever i år 8 träffas utomhus. Denna förändring syns inte bland elever i åk 2 där det däremot blivit nästan dubbelt så vanligt bland tjejer att man träffas i samband med idrott medan killar bara träffas hälften så ofta i sådana sammanhang. Precis som 09 träffas man fortfarande till nästan 90 procent hemma hos varandra. Sett till hela riket är det mindre vanligt i Rättvik att man i åk 2 träffas på ett café eller inne i centrum men vanligare att ses i en sporthall eller föreningslokal. Även elever årskurs 8 hela riket ses betydligt oftare inne i centrum men även att träffas utomhus är vanligare i riket.

5 5

6 fritid Figur 4. Jag gör följande varje vecka på min fritid (%) Sport i förening Sport, ej i förening Skriver, bloggar etc Sjunger, spelar Sy/slöjd/hantverk Läser Bibliotek Fritidsgård el likn Ute i naturen Sportevenemang Att idrotta vanligaste fritidsaktiviteten En större skillnad för tjejer i år 8, jämfört med tjejer åk 2, är att man idrottar fem gånger oftare i en förening. Motsvarande jämförelse för killar visar inte på några sådana skillnader. Jämfört med killar är det i båda årskurserna mycket vanligare att tjejer sjunger, spelar något instrument, spelar teater eller ägnar sig åt andra konstnärliga aktiviteter. Detsamma gäller för i vilken utsträckning man skriver poesi, dagbok, bloggar etcetera - som är mer än fem gånger så vanligt bland tjejer och allra störst är skillnaden mellan könen i år 8. Jämfört med 09 har det blivit mycket vanligare att elever i år 8 idrottar utanför klubb/förening, att de syr, snickrar, ägnar sig åt hantverk, läser böcker/läsplatta eller är ute i naturen. Mindre vanligt, jämfört med tidigare, är att man spelar sjunger, spelar musik och så vidar eller att man besöker ett sportevenemang. 6

7 Figur 5. Medlem i en förening? (%) Tjejer Killar Populärt vara medlem i en förening Som framgår av figuren är en betydligt högre andel tjejer, år 8, engagerade i någon typ av förening, detta jämfört med jämngamla killar. För år 2 är förhållandet det omvända med betydligt fler killar som har en föreningstillhörighet av något slag. Någon jämförelse mot hur man svarade 09 är inte möjlig eftersom frågeställningen vid det tillfället var annorlunda utformad. Jämfört med riket är det några procent färre elever år 8 i Rättvik som är engagerade i en förening, för åk 2 visar samma jämförelse att vid ett genomsnitt för båda kön är det lika vanligt i Rättvik som i riket att vara medlem i en förening. Däremot visar jämförelsen mot riket uppdelat per kön för åk 2 att åtta procent färre tjejer och sjutton procent fler killar i Rättvik är medlemmar i en förening. Figur 6. Kan du påverka din förenings verksamhet? (%) Färre än tidigare får vara med och påverka I båda åldersgrupper anser en något större andel tjejer att de får vara med och påverka sin förenings verksamhet. Något fler killar i år 8, jämfört med tjejer, skulle vilja påverka mer än vad de anser att de idag har möjligheter till. I åk 2 tycker en dubbelt så stor andel killar, jämfört med tjejer, att deras inflytande är för litet. Som jag vill Mindre Vill inte än jag vill påverka Jämförelsen mot 09 visar att vid det tillfället svarade en nästan dubbelt så stor andel elever i år 8 att de kunde påverka så mycket de ville. För åk 2 är skillnaden mellan undersökningarna inte lika stor, femton procentenheter fler elever ansåg 09 att de kunde påverka fritt. Sett till hur elever, år 8, i hela riket svarat liknar det mycket svaren hos Rättviks åttondeklassare. Även för åk 2 ser det mycket lika ut, bortsett från att något fler i Rättvik säger att de inte vill vara med och påverka. 7

8 skola En majoritet av alla elever upplever att det råder en bra stämning på skolan. Minst dubbelt så många vill vara med och bestämma i skolan, detta i förhållande till den andel som anser sig få göra det. Mobbing verkar jämfört med riket att vara mer utbrett i Rättvik och elever i år 2 vill i högre grad än jämngamla elever i riket vara med och påverka i skolfrågor. Figur 7. Stämmer ganska eller mycket bra då det gäller min skola. (%) Bra stämning Mobbning på skolan Skolan agerar på mobbning Främlingsfientlighet Sexuella trakasserier Elever/lärare visar respekt Uppmuntrar delta i elevråd Skolan informerar om elevinflytande Bra stämning i skolan En större skillnad mellan könen i år 8 är de 36 procent tjejer och 21 procent killar som anser att skolan informerar runt elevinflytande. En dubbelt så stor andel tjejer svarar att mobbning är ett problem på skolan. Killar i år 8 svarar till en betydligt större andel, jämfört med tjejer, att det råder en god stämning i skolan. Den större skillnaden mellan könen och hur elever i åk 2 besvarat frågan om man tycker att skolan agerar på mobbning är de tio procentenheter fler killar tycker så. Sedan 09 har den andel i båda årskurser som säger att det råder en bra stämning på skolan sjunkit markant. För år 8 med 24 procent och för åk 2 med 13 procent. Däremot är det nu större andelar elever som tycker att skolan agerar på mobbning och i åk 2 är det nu dubbelt så många som tycker det. Fler av samtliga svarande säger nu också att respekten mellan elever och lärare förbättrats, samma sak gäller på frågorna om inflytande i skolan och i vilken mån skolan uppmuntrar elever att medverka i klass- och elevråd. Jämfört med riket svarar färre elever år 8 i Rättvik (genomsnitt för båda kön) att det råder en bra stämning på skolan (53 mot 69%), att elever och lärare bemöter varandra med respekt (35 mot 59%) och fler svarar att mobbning är ett problem ( mot 17%). Samma jämförelse för åk 2 visar att man svarat i stort sett identiskt som genomsnittet för jämngamla elever i hela riket. 8

9 SKOLA Figur 8. Möjlighet och önskan att påverka i skolan.. (%) Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Inre miljö Yttre miljö Regler Läxor Prov Mat Schema 60 Figur 9. Möjlighet och önskan att påverka i skolan.. (%) Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Inre miljö Yttre miljö Regler Läxor Prov Mat Schema Får Vill Får Vill 0 0 Möjlighet att påverka i skolan (får) Viljan att vara delaktig i de beslut som påverkar skolan kan i allmänhet sägas vara minst dubbelt så stor, på många delfrågor flera gånger större, jämfört med hur eleverna själva bedömer sina möjligheter att delta i påverkansprocessen. Killar i år 8 har på samtliga frågor till större andelar än tjejer svarat att du får vara med och påverka. Den största skillnaden mellan könen i år 8 är på frågorna om skolmiljön inne och vad de får lära sig, där en dubbelt så stor andel killar svarat att de har inflytande. Även i år 2 kan man se skillnader mellan könen och också här svarar fler killar, jämfört med tjejer, på samtliga alternativ (utom läxor) att de får vara med och bestämma. Störst är skillnaden mellan könen på frågorna om vad de får lära sig, skolmiljön inne, prov och schema. Enkätsvaren visar på stora skillnader mellan hur tjejer i de båda åldersgrupperna svarat. Ofta är det en dubbelt så stor andel tjejer i åk 2 som anser att de får vara med och bestämma. Undantagen är skolmiljön ute och arbetssätt. Motsvarande jämförelse för killar visar inte lika tydligt att de äldre killarna i högre grad anser att de får vara med och påverka. Sedan 09 svarar man nu som elev i år 8 i högre grad att man anser sig kunna vara med och bestämma över prov, arbetssätt och läromedel. Inom områden som regler och vad man får lära sig tycker man i år 8 att det egna inflytandet minskat. För år 2 visar jämförelsen mot hur man svarade för tre år inte på några större skillnader, förutom på frågan om läxor där bara en hälften så stor andel nu svarar att man har möjlighet att påverka. Jämfört med riket anser man i år 8 Rättvik i något högre grad att man får vara med och påverka proven, vad man får lära sig och den yttre skolmiljön och i något lägre grad läxor och skolans regler. I åk 2 svarar man ungefär likadant som i hela riket bortsett från på frågorna om skolmaten (42 mot 18%) och vad de får lära sig (45 mot 37%) där fler i Rättvik är nöjda med sitt inflytande. Önskan att påverka i skolan (vill) Den största skillnaden mellan könen i år 8 är på frågan om reglerna i skolan där hälften av tjejerna och två tredjedelar av killarna vill ha inflytande. Inom områden som schema och arbetssätt önskar cirka tio procentenheter fler tjejer inflytande. Killar vill till något större andelar vara med och bestämma om vad de får lära sig, proven och reglerna i skolan. För åk 2 är svaren mer jämnt fördelade mellan könen utan de större variationer som förekommer i år 8. Den största skillnaden mellan könen är den andel på åtta procentenheter fler tjejer som vill vara med och bestämma om proven. Då det gäller önskan om att få vara med och påverka är det stora skillnader mellan hur tjejerna i de båda åldergrupperna svarat. Genomgående är att de äldre tjejerna i högre grad skulle vilja vara med och påverka. Störst är skillnaderna då det gäller prov, läxor, läromedel och vad de får lära sig. Även bland killar finns det större skillnader där de äldre i betydligt högre grad vill kunna påverka läromedel, arbetssätt, läxor, prov och schema. På samtliga frågor var elever i år 8 vid undersökningen 09 mer angelägna om att vara med och bestämma. Särskilt tydlig är den skillnaden på frågor om skolmat och schema. Samma jämförelse för åk 2 visar inte på samma mönster utan viljan till påverkan var i det stora hela densamma som 12. Sett till hela riket är önskan att vara med och påverka på samtliga frågor lägre bland elever år 8 i Rättvik. För elever åk 2 i Rättvik är förhållandet det omvända, förutom på frågorna om skolmiljö och skolmat. 9 9

10 skola Figur. Jag tycker ganska eller mycket bra om de här sakerna på min skola. (%) Hjälp och stöd Lärarna Skolmaten Undervisningen Skolmiljön Figur 11. Har du blivit mobbad eller utfryst det senast halvåret? (%) 15 5 Tjejer Killar Gymnasieelever betydligt nöjdare Som framgår av figuren så har de äldre eleverna i högre grad svarat att de är nöjda. Tjejer i år 8 är mer nöjda än jämngamla killar på frågorna om lärarna, hjälp och stöd och undervisningen. Jämfört med hur killar i åk 2 besvarat frågorna är tjejer i åk 2 mer nöjda med lärarna men i övrigt är det bara marginella skillnader mellan könen. Då vi jämför tjejer mot varandra visar det sig att tjejer i åk 2 är fyra gånger mer nöjda med skolmaten och en nästan dubbelt så stor andel är nöjda med skolmiljön. Jämfört med 09 är det nu färre av båda kön i år 8 som tycker att de får den hjälp och det stöd de behöver, färre killar åk 2 gillar skolmaten men i övrigt svarar man ungefär som tidigare. I Rättvik är man i år 8, jämfört med riket, på samliga frågor mindre nöjd. För åk 2 ser det lite annorlunda ut, man tycker bättre om skolmaten (84 mot 39%) och skolmiljön (90 mot 69%) men sämre om möjligheterna till hjälp och stöd (54 mot 63%). Mobbing och utfrysning Att bli mobbad är totalt sett vanligare bland tjejer än bland killar. Jämfört med resultatet från 09 är det nu vanligare hos båda kön att man i år 8 utsätts för mobbning. För tjejer i åk 2 är omfattningen av mobbningen nu bara en tredjedel jämfört med hur det såg ut för tre år sedan medan det för killar blivit tre gånger vanligare. Tre procent killar i åk 2 svarade 09 att de mobbades mot 8 procent 12. Det absolut vanligaste tillfället där mobbing förekommer bland elever i år 8 är på rasterna i skolan, sedan följer klassrummet och mobiltelefonen. Var fjärde kille i år 8 som uppgett att han mobbas, mot ingen tjej, säger att det skett på ungdomens hus, fritidsgården eller liknande. Är man elev år 8 i Rättvik är det jämfört med riket något vanligare att bli mobbad. Som elev i åk 2 är det ungefär hälften så vanligt bland tjejer (6 mot %) och dubbelt så vanligt bland killar ( mot 6%).

11 11

12 inflytande Nästan hälften av alla killar och något färre tjejer skulle vilja vara med och påverka i kommunen. Av de som inte vill vara med och påverka säger drygt hälften att de inte är intresserade medan ungefär var tredje inte tror att någon skulle lyssna. Var femte elev i år 8 och var tionde i åk 2 skulle vilja träffa en politiker. Om man själv vore politiker skulle man i båda årskurserna i första hand satsa på skolan. Figur 12. Jag vill vara med och påverka frågor som berör Rättviks kommun? (%) 50 Tjejer Killar Stort intresse av att vara med och påverka Fyra av tio elever vill vara med och påverka, störst är intresset hos killar i år 8 och minst hos tjejer i åk 2. Jämfört med 09 har intresset ökat något bland tjejer i år 8 medan ökningen är hela nio procentenheter hos jämngamla killar. I åk 2 har intresset ökat hos båda kön, med åtta procentenheter hos tjejer och med ett par procent hos killar. Jämfört med hela riket svarar fler killar i år 8 och färre tjejer i åk 2 att de är intresserade av att vara med och påverka. Åk 2 Figur 13. Av vilken anledning vill du inte vara med och påverka? (%) Vet inte hur Ointresserad Har inte tid Ingen Annat lyssnar Ointresse största orsaken till att inte vilja påverka På frågan svarar de som tidigare uppgett att de inte vill vara med och påverka. En större andelar tjejer i år 8, jämfört med killar, tror inte att någon skulle lyssna, de har inte tid eller svarar att de kan för lite. En femton procent större andel killar i år 8, jämfört med tjejer, är inte tillräckligt intresserade. I år 2 är större andelar tjejer, jämfört med killar, inte tillräckligt intresserade eller tycker att de kan för lite medan betydligt fler killar inte tror att någon skulle lyssna. Jämfört med 09 är det nu en dubbelt så stor andel elever i år 8 som inte tror att någon skulle lyssna. Mer än dubbelt så många tjejer och fler killar är 12 av den uppfattningen. Då det gäller intresset för att vara med och påverka så har det i år 8 sjunkit bland tjejerna och ökat för killar. I åk 2 tror åtta procentenheter färre tjejer men dubbelt så många killar, jämfört med 09, att ingen skulle lyssna till dem. Fler av båda kön i åk 2 säger nu också att de inte har tid. I hela riket har större andelar i båda åldersgrupper svarat att de inte tror att någon skulle lyssna till dem. 12

13 Figur 14. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? (%) Figur 15. Har du gjort något av följande det senaste året eller kan du tänka dig att göra det? (%) Någon jag känner Politiskt parti ungdomsförb. Förening organisation Internet/sociala medier Tjänstemän politiker Ungdomsråd eller liknande Annat Vet inte Chatta om politik Demonstration Bojkott/köpstrejk Medborgarförslag Kontakta politiker Skriva insändare Vem ska man prata med då man vill påverka? Fyrtio procent av alla elever vet inte vem de ska vända sig till om de vill påverka inom Rättviks kommun, förutom tjejer i åk 2 där andelen är 63 procent. Av båda kön skulle en dubbelt så stor andel i åk 2, jämfört med år 8, vända sig till en politiker eller en tjänsteman. Dubbelt så många killar, båda åldrar jämfört med tjejer, skulle försöka påverka genom internet, facebook etc. Ett politiskt ungdomsförbund vore ett alternativ för var tionde elev i åk 2, mot nästan ingen i år 8. Jämfört med 09 är det nu färre tjejer i år 8 och fler i åk 2 som inte vet var de ska vända sig. Av båda kön, båda årskurser, är det nu tre gånger fler som skulle gå över internet och sociala medier. 012 skulle en procent av eleverna i år 8 vända sig till ett politiskt parti, mot tretton procent för några år sedan. Sett till hur man svarat i hela riket är det färre år 8 i Rättvik som svarar att de skulle vända sig till ett ungdomsförbund. I åk 2 svarar procent fler i Rättvik att de inte vet vem de ska vända sig till. Olika sätt att föra fram sin åsikt På alla frågor utom en är elever i år 8, jämfört med åk 2, mer aktiva eller kan tänka sig att vara det. På samtliga frågor är tjejer i år 8, jämfört med killar, mer benägna att agera och på följande frågor dubbelt så benägna: Chatta om politik, delta i demonstration, kontakta politiker och skriva insändare. I åk 2 är mönstret det omvända där killar på samtliga frågor, utom att skriva insändare, har varit eller kan tänka sig att vara aktiva. Jämfört med riket svarar man i Rättvik i år 8 på alla frågor, utom på frågan om att skriva insändare, att men i större utsträckning har varit med om eller kan tänka sig uppräknade aktioner. I åk 2 är det tvärtom mindre andelar, jämfört med riket, som vore beredda att aktivt göra något. Störst är skillnaderna på frågorna om att ta kontakt med en politiker (29 mot 45%), eller att chatta om politik (31 mot 46%). 13

14 inflytande Figur 16. Skulle du vilja träffa en politiker i kommunen? (%) Figur 17. Jag är ganska eller mycket intresserad av följande? (%) Tjej Kille Tjej Åk 2 Kille Åk 2 Politik Samhällsfrågor Händelser i andra länder Ja Nej Vet inte Intresse för att träffa politiker i kommunen Strax över fyrtio procent av eleverna vet inte om de vill träffa en politiker, bortsett från tjejer år 8 där så många som 64 procent inte vet hur de skulle ställa sig till det. En dubbelt så stor andel i år 8, jämfört med åk 2, skulle vilja träffa en politiker. Av de som svarat ja på frågan är andelen tjejer i åk 2 dubbelt så stor som motsvarande för killar. Den större skillnaden mellan könen i år 8 är de 19 procent tjejer mot 35 killar som svarat nej på frågan. För tre år sedan svarade tio procentenheter fler elever i år 8 och tre gånger fler i åk 2 att de ville träffa en beslutsfattare (som frågan var formulerad vid det tillfället). Samtidigt var det en betydligt större andel som svarade nej. Alternativet vet inte fanns inte med. Intresse för samhälle och politik Politik En dubbelt så stor andel killar, jämfört med tjejer åk 2, är intresserade. Jämfört med för tre år sedan är intresset i genomsnitt för alla tillfrågade på exakt samma nivåer som tidigare. Den enda större förändring över tid som kan ses är för tjejer år 8 där nu en dubbelt så stor andel är intresserade av politik. Samhällsfrågor Tjejer i år 8 och killar i åk 2 är något mer intresserade av samhällsfrågor jämfört med jämgamla tjejer/killar av motsatt kön. Sett till 09 är det nu något färre i år 8 och något fler i åk 2 som är intresserade av samhällsfrågor. Händelser i andra länder I år 8 är 23 procentenheter fler tjejer, jämfört med killar, intresserade av händelser i andra länder. Den skillnad som kan ses jämfört med undersökningen 09 är att i båda åldersgrupper har intresset hos tjejer ökat med cirka 15 procentenheter och i samma grad minskat hos killar. Vid en jämförelse mot riket är det främst skillnader i hur elever i åk 2 svarat. På samtliga frågor är intresset ungefär tio procentenheter högre, jämfört med jämngamla i hela landet. 14

15 Figur 18. Om du vore politiker och bestämde i din kommun - vad skulle du satsa på (%) Kriminaliteten Rasism Diskriminering Alkohol/ drogfrågor Bostäder Idrottsanläggning Gator/vägar/cykelbanor Jämställdhet Kollektivtrafik Mötesplatser för unga Föreningar Kultur Skola Barnomsorg Äldreomsorg Hälsa 50 Prioriteringar varierar med ålder och kön Önskemål om samhällssatsningar varierar i ett brett spektra från att motverka kriminalitet till att satsa på fritidsaktiviteter och hälsa. Skillnader mellan könen är tydlig på ett flertal frågor. En dubbelt så stor andel tjejer i båda åldrar skulle satsa på äldreomsorg, barnomsorg, alkohol/drogfrågor och diskriminering av olika grupper i samhället. Dubbelt så många tjejer i år 8 och dubbelt så många killar i åk 2 skulle satsa på föreningar, jämfört med jämngamla av motsatt kön. I år 8 vill ungefär lika många tjejer som killar satsa på gator/ vägar och idrottsanläggningar medan minst fyra gånger fler killar i åk 2 skulle göra de satsningarna. Jämfört med hur man i åk 2 svarade för tre år sedan är det nu dubbelt så många som vill satsa på mötesplatser för unga, tre gånger fler vore beredda att satsa på äldreomsorg, föreningar och gator/vägar, fem gånger fler på barnomsorgen, 17 procent fler på skolan, 12 procent fler på kollektivtrafik. Något färre i åk 2 skulle prioritera idrottsanläggningar, arbete mot rasism eller kriminalitet. Samma jämförelse mot 09 för år 8 visar på nästan identiskt lika förändringar mellan åren men med betydligt mindre andelar. I riket vill större andelar i år 8 satsa på barnomsorg samt arbete mot främlingsfientlighet och kriminalitet. Elever år 8 i Rättvik vill i högre grad satsa på ställen där ungdomar kan träffas, kollektivtrafiken och arbete för jämställdhet. Jämförelsen mot riket för åk 2 visar att i Rättvik vill man i högre grad satsa på äldreomsorg och ge stöd till föreningar. 15

16 hälsa och trygghet De allra flesta ungdomar i Rättvik mår bra men samtidigt finns det individer som upplever stress och trötthet. Framförallt tjejer, särskilt i år 8, uppger att de lider av stress, huvudvärk eller ont i magen. Hälften av alla elever i år 8 tränar varje dag eller flera gånger i veckan medan andelen för år 2 är lägre. Jämfört med undersökningen för tre år sedan är tryggheten nu sämre och fler i år 8 har på olika sätt blivit utsatta för till exempel hot. Jämfört med riket dricker man mindre alkohol i Rättvik. Figur 19. Jag har haft följande besvär minst en gång i veckan det senaste halvåret. (%) Ont i magen Stress Svårt att somna Trött på dagen Sovit dåligt Figur. Hur ofta tränar du så att du blir andfådd eller svettas? (%) Varje dag/ flera ggr veckan En gång/ vecka Någon gång i månaden/ aldrig Tjejer har fler psykosomatiska besvär än killar På nästan samtliga frågor har tjejer i båda undersökningsgrupperna, jämfört med killar, haft besvär i avsevärt högre utsträckning minst en gång i veckan det senaste halvåret. Särskilt stor är skillnaden mellan könen på frågan om man haft ont i magen. Tjejer i år 8 har, jämfört med tjejer i åk 2, större besvär på samtliga frågor utom trötthet dagtid. Samma mönster går igen för killar där killar i år 8 har större besvär på samtliga frågor. Ett tydligt mönster, jämfört med hur man besvarade samma frågor 09, är att elever i år 8 på alla frågor till större andelar nu uppger att de har besvär. Elever i åk 2 har svarat till ungefär samma andelar som man gjorde för tre år sedan. Jämfört med riket har man i år 8 Rättvik med ungefär tio procentenheter mer besvär på samtliga frågor, dessa skillnader kan inte ses vid samma jämförelse för åk 2 där man i stort svarat som i hela riket. Elever i grundskolan flitigast att träna Flitigast att träna så att man blir andfådd eller svettas är man i år 8 där så många som sex av tio tränar varje dag eller flera gånger i veckan, motsvarande för år 2 är något lägre. I år 8 är tjejerna och i åk 2 killarna de mest aktiva. En dubbelt så stor andel killar i år 8 och tjejer i åk 2, jämfört med motsatt kön, tränar bara någon gång i månaden eller aldrig. För elever i år 8 har träningsfrekvensen, jämfört med 09, sjunkit medan den ligger konstant för åk 2. Jämfört med hela riket svarar tio procentenheter färre elever år 8 i Rättvik att de tränar varje dag eller flera gånger i veckan. Även jämförelsen mot riket för åk 2 Rättvik visar att träningsfrekvensen är lägre med sexton procentenheter färre i Rättvik som tränar varje dag eller flera gånger i veckan. 16

17 Figur 21. Hur bedömer du din hälsa det senaste halvåret? (%) Bra, mkt bra Varken bra eller dålig Dålig, mkt dålig En stor andel säger sig må ganska eller mycket bra Drygt sex av tio av alla elever svarar att det bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra, undantaget är tjejer i åk 2 där bara 49 procent ger det svaret. Fyra av fem killar i båda åldersgrupper bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra. I år 8 svarar elva procent tjejer, mot tre procent killar, att hälsan är ganska dålig. Motsvarande för åk 2 är tolv procent tjejer och sex procent killar. Jämfört med 09 är det nu betydligt lägre andelar som svarar att deras hälsa är bra eller mycket bra och större andelar som svarar varken bra eller dåligt. Något fler i år 8 säger att de bedömer sin hälsa som dålig eller mycket dålig medan färre i åk 2 svarar med det alternativet. Större andelar i riket, båda årskurser jämfört med Rättvik, svarar att de mår ganska eller mycket bra. Ett par procentenheter fler av båda årskurser i Rättvik säger att hälsan är dålig eller ganska dålig. 17

18 hälsa och trygghet Figur 22. Jag gör följande minst en gång i veckan. (%) 15 fattningen (6 mot 3%) medan det i åk 2 är jämnt fördelat mellan könen med var femte elev som röker minst en gång i veckan. Sedan 09 har det inträffat förändringar vad gäller nyttjande av och tobak bland elever i åk 2. Fem procent fler elever i åk 2 snusar idag, jämfört med för tre år sedan, och åtta procent fler elever i åk 2 röker minst en gång i veckan. 5 Röker Snusar Dricker folköl Dricker starköl, vin, sprit Jämfört med rikets år 8 snusar och röker två procentenheter färre av eleverna år 8 i Rättvik och i år 2 dricker man inte heller starkare alkohol lika ofta som man gör i riket. Tio procent i Rättvik mot femton i hela riket dricker starkare alkohol minst en gång i veckan. Några procent fler i Rättvik snusar medan rökningen ligger på samma nivåer som för hela riket. Nyttjande av alkohol och tobak (folköl inom parentes) Alkohol Av elever, år 8, bosatta i Rättvik dricker 72 (86) procent av tjejerna och 76 (87) procent av killarna aldrig starköl, cider, vin eller sprit. För elever, år 2, är andelarna betydligt lägre med 25 (83) procent tjejer och 11 (44) procent killar som aldrig dricker starköl eller starkare alkohol. Snus Ingen tjej i år 8, var tionde tjej i åk 2, var tjugonde kille i år 8 och var fjärde i åk 2 snusar flera gånger i veckan eller varje dag. Rökning Fyra procent av eleverna i år 8 och tjugo procent i åk 2 röker varje dag eller i vart fall minst en gång i veckan. En dubbelt så stor andel tjejer, jämfört med killar, i år 8 röker i den om- Figur 23. Hur får du vanligen tag på alkohol. (%) Restaurang, pub, liknande Från syskon Kompisar, deras syskon Egna föräldrar (med lov) Egna föräldrar (utan lov) Annan vuxen På annat sätt Olika sätt att skaffa alkohol Det var möjligt att ange fler än ett svarsalternativ I år 8 svarar åtta procent av tjejerna att de får alkohol av sina föräldrar och en lika stor andel tjejer att de tar alkohol utan lov medan ingen kille i år 8 svarade att de tog alkhol utan lov från sina föräldrar. I åk 2 svarar var tionde tjej mot var tjugonde kille att de får alkohol av sina föräldrar och dubbelt så många tjejer, jämfört med killar, skaffar alkohol genom sina syskon. Bland killar är det dubbelt så vanligt att man förser sig med alkohol på annat sätt. Lika stora andelar av båda kön i åk 2 dricker på restaurang eller pub. Jämfört med 09 har man i år 8 svarat som tidigare på i stort sett samtliga frågor utom att det nu är mindre vanligt att man skaffar alkohol genom någon annan vuxen. Däremot är det flera gånger vanligare att man dricker på en restaurang eller en pub. I åk 2 har det nu blivit mindre vanligt att man dricker på ett uteställe eller att man skaffar alkohol genom kompisar eller kompisars syskon. Jämfört med riket är det några färre procent elever i år 8 Rättvik som skaffar alkohol genom en annan vuxen än sina föräldrar och ett par procent fler som skaffar alkohol genom sina föräldrar. 18 Jämförelsen mot riket för åk 2 visar att i Rättvik är det vanligare att skaffa alkohol genom sina föräldrar, annan vuxen, kompisar eller kompisars syskon eller egna syskon.

19 Figur 24. Har något av detta hänt dig det senaste halvåret. (%) Inte Hotad vågat gå ut Sexuellt våld/utnyttjad Bestulen Misshandlad Inget har hänt Våld och hot förekommer Sjutton procent tjejer och fem procent killar i år 8 har inte vågat gå ut någon gång under det senaste halvåret. En annan skillnad i hur man svarat mellan könen i år 8 är de nitton procent tjejer mot sju procent killar som blivit bestulna. Sex procent tjejer mot ingen kille i år 8 har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande. Jämförelsen mellan könen för åk 2 visar som mest skillnader på enstaka procentenheter, förutom på frågan om man blivit hotad där fyra procent tjejer och fjorton procent killar uppger att så varit fallet. I år 8 är det, jämfört med 09, sjutton procent färre som svarar att inget hänt, motsvarande jämförelse mot 09 för åk 2 är nio procent fler. Det innebär att man i år 8 varit mer utsatt och i åk 2 mindre utsatt än vad man var för tre år sedan. Jämfört med riket svarar färre i år 8 (65 mot 77%) och fler i åk 2 (81 mot 75%) i Rättvik att inget inträffat. Figur 25. Jag känner mig alltid eller oftast trygg på följande ställen? (%) Buss, tåg På stan, allmän plats Uteställen Fritidsgård Klassrummet Utomhus där jag bor dagtid Utomhus där jag bor kvällar Hemmet Observera bruten axel 70 Trygg - men inte alltid och överallt (figur 25) Undersökningen visar att tryggheten i Rättvik är i allmänhet mycket god men att det finns platser där den är något sämre. Av tjejer i år 8 är 17 procent alltid trygga på fritidsgården och 36 procent är oftast trygga, motsvarande för jämngamla killar är 59 och 8 procent. I åk 2 är otryggheten på fritidsgården ännu större med 26 procent tjejer som alltid är trygga och 9 procent som oftast är trygga, motsvarande för killar i åk 2 är och 4 procent. Tjejer i båda åldrar är, jämfört med killar, mer otrygga på samtliga uppräknande platser. Störst är skillnaderna mellan könen i år 8 på frågorna om tryggheten på stan, på uteställen, fritidsgården och i sitt bostadsområde kvällstid. Tjejer, jämfört med killar i åk 2, är mest otrygga på uteställen och på fritidsgården. Jämfört med för tre år sedan är det nu sexton procentenheter fler i år 8 som upplever otrygghet på uteställen, 36 procent fler är otrygga på fritidsgården och sju procent fler är otrygga i sitt bostadsområde kvällstid. Jämförelsen mot 09 för åk 2 visar på samma trend och här svarar 39 procent att de är trygga på fritidsgården, mot 93 procent för tre år sedan. Jämfört med riket är man i år 8 något tryggare på buss/tåg, på stan och något mindre trygga i klassrummet eller i sitt bostadsområde. Skillnaderna mot riket är mycket små. Jämförelsen mot riket för åk 2 visar att man i Rättvik är tryggare på samtliga uppräknade platser, utom i hemmet (1% skillnad) och på ungdomsgården. 19

20 framtid och arbete I båda åldersgrupper ser nu jämfört med för tre år sedan något färre positivt på framtiden. Tre av fyra tjejer i år 8 och en lika stor andel killar i åk 2 säger att de tror att de kommer att flytta från kommunen. Samtidigt tror stora andelar att närheten till släkt och vänner, flick/pokvän och närhet till naturen (främst år 2) kan få dem att stanna kvar. Fler tjejer än killar i åk 2 säger att det hänt flera gånger att de inte kunnat köpa samma saker som sina kompisar. Figur 26. Hur ser du allmänt på framtiden för egen del? (%) Figur 27. Har det hänt att du inte haft råd att köpa samma saker som dina kompisar har? (%) Positivt Varken/ eller Negativt Ja, flera ggr Ja, en gång Nej Framtidstron har minskat sedan den förra underökningen Stora andelar, 77 procent i år 8 och 79 procent i åk 2, ser ljust på framtiden. Samtidigt finns det de som är mer tveksamma till hur den egna framtiden kommer att gestalta sig. Lite mindre än var femte elev i båda årskurser svarar varken/ eller på frågan om hur de ser på sin framtid. Något fler tjejer i år 8, jämfört med killar, och en dubbelt så stor andel tjejer i åk 2 ger det svaret. Några procent av samtliga elever säger att de ser negativt på framtiden, fler killar i år 8 och fler tjejer i åk 2 uttrycker sådana farhågor. Jämfört med 09 svarar sju procent fler i år 8 och dubbelt så många i åk 2 varken/eller på frågan. Tio procentenheter färre elever i båda årskurserna ser nu positivt på framtiden jämfört med hur man svarade för tre år sedan. Elever på gymnasiet mer missnöjda med sin ekonomi I år 8 svarar tjejer och killar i det närmaste identiskt på samtliga svarsalternativ. I åk 2 däremot finns det skillnader mellan könen och hur man svarat. Några procent fler tjejer i åk 2, jämfört med killar, säger att det hänt flera gånger att de på grund av dålig ekonomi inte kunnat köpa något de velat ha och som andra i deras ålder haft. Fjorton procent fler killar i åk 2, jämfört med tjejer, svarar att det aldrig har hänt. Jämfört med riket är det en mindre andel i Rättvik, elever år 8, (57 mot 65%) och elever i åk 2 (50 mot 55%) som på grund av sin egen eller familjens ekonomi inte kunnat köpa samma saker som sina kompisar. Jämfört med riket är det några procentenheter färre i år 8 och en procentenhet färre i åk 2 som ser ljust på sin framtid. Samtidigt är det lika stora andelar färre i Rättvik som ser negativt på framtiden och en något större andel i år 8 som svarar varken/eller på frågan.

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan Att vara ung i Säter LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Säter år 7-9 grundskolan INNEHÅLL INLEDNING 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Sölvesborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 7-9 grundskolan, år 1-3 gymnasiet, unga INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Min ekonomi

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet. LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs. 8 och gymnasiet årskurs 2

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs. 8 och gymnasiet årskurs 2 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 INNEHÅLL Fritid 6-8 Skola 9-11 Inflytande 12-14 Hälsa 15-16 Trygghet 18-18 Arbete 19 Framtid 20 UNG UNDER LUPP ÖRNSKÖLDSVIK

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I TIMRÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014 871 03 Härnösand

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät Att vara ung i Halmstads kommun LUPP - Ungdomsenkät Innehåll 6 Fritid Skola 16 Inflytande Hälsa och trygghet 24 Framtid och arbete Ungdomsrapporten LUPP Ett stort TACK till er 1 989 unga halmstadbor som

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN rapport lupp 2008 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (21) Sammanfattning av Lupp- enkäten 2008 Den fjärde luppundersökningen med nära

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun 2 Förord Under många år har Mora kommun arbetat med olika metoder och verktyg för ungas inflytande och delaktighet. Ett verktyg är Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken).

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6

Läs mer

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år) Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3 Familjetyp:

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer