LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet."

Transkript

1 LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

2 Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle och inflytande Hälsa Trygghet Arbete Framtid Foto: Bruket, Gymnasieskolan Knut Hahn, stock.xchng m.fl Grafisk form: Mia Lindelöf Tryck: Printfabriken 13

3 Inledning LUPP-enkäten (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är en enkät som vänder sig till ungdomar år. I Ronneby riktades hösten 12 enkäten till de elever som gick i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet. Enkäten handlar om ungdomars syn på fritidsutbud, situationen i skolan, inflytande, arbete, hälsa, trygghet, och vilka framtidsplaner unga i kommunen har. Enkäten är framtagen av Ungdomsstyrelsen för att kommunerna ska kunna skaffa sig bättre kunskap om sina unga och utveckla ungdomspolitiken på det lokala planet. Att genomföra LUPP är frivilligt för kommuner men många kommuner gör den regelbundet, då den är en bra indikator på hur unga upplever sitt liv och hur det är att vara ung i den kommun man bor och lever i. Ronneby har tidigare genomfört enkäten åren 5 och 8. Under 12 deltog 44 kommuner, vilket är ett rekord. Materialet har bearbetats med hjälp av Ungdomsstyrelsens analysverktyg w-lupp. I Ronneby är syftet med rapporten att den ska användas som underlag för diskussion och samtal i olika sammanhang. Rapporten ska kunna vara en del i politikers och tjänstemäns beslutsunderlag och långsiktiga planering i frågor som rör barn och ungdomar. Eftersom materialet är omfattande redovisas här ett urval av resultatet. All datainsamling finns lagrad i Ungdomsstyrelsens databas och kan enkelt hämtas hem om tjänstemän och politiker behöver fördjupa sig i olika frågor. Sofie Ceder Folkhälsosamordnare 3

4 Att tänka på när du läser rapporten»» De skolor som deltog i enkäten är Snäckebacksskolan, Kallingeskolan, Karl-Oskarskolan, Gymnasieskolan Knut Hahn och Blekinge Naturbruksgymnasium.»» Alla elever i årskurs 8 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet erbjöds att delta.»» Totalt deltog 9 elever i grundskolan, vilket ger en svarsfrekvens på 79 %. I årskurs 2 deltog 216, en svarsfrekvens på 81 %.»» Resultatet har jämförts med genomsnittet för övriga medverkande kommuner. Dessa är geografiskt spridda över hela landet och är såväl större som mindre än Ronneby.»» Resultatet har även jämförts med resultatet för 8. Att tänka på när du läser denna statistik är att det finns ett stort bortfall vad gäller gymnasieskolan år 8, där svarsfrekvensen endast var 39 % i jämförelse med 78 % bland elever i årskurs 8.»» Frågorna presenteras i procent, vilket är viktigt att komma ihåg för att ha rätt utgångspunkt.»» På vissa frågor har eleverna haft möjlighet att ange fler än ett svarsalternativ, vilket gör att summan av staplarna kan överstiga %. 4

5 Fritid Kapitlet fritid fokuserar på hur de elever som svarat ser på sin fritid. Lite mer än hälften anser att de har lagom mycket fritid. Det vanligaste sättet att tillbringa den är utöva idrott i någon form samt sjunga/spela instrument/skapa musik/dansa/spela teater/göra bild. Den vanligaste platsen där man träffar sina kompisar är hemma hos varandra. Majoriteten i årskurs 8 anser att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden medan denna andel är lägre för elever i årskurs 2. FRITID Tabell 1. Hur mycket fritid har du? (%) För mycket Lagom För lite Killar mer nöjda med sin fritid Majoriteten, 63 % i årskurs 8 och 7 % i årskurs 2, anser att de har lagom med fritid eller så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med tiden. Trots detta så är det 37 % i årskurs 8 och % i årskurs 2 som upplever att de har för lite fritid. Tjejerna upplever i större utsträckning än killarna att de har för lite fritid, 43 % i årskurs 8 respektive 44 % årskurs 2. I jämförelse med undersökningen 8 är det fler tjejer och killar i år 8 som anger att de har för lite fritid. 5

6 Tabell 2. Hur mycket finns det att göra på fritiden? (%) FRITID Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite Gymnasieelever saknar i högre grad fritidsaktiviteter Upplevelsen av hur mycket det finns att göra är densamma som för 8. De som går i årskurs 8 upplever att det finns mer att göra än de som går i årskurs 2. I båda åldersgrupperna svarar killarna att det finns mer att göra än tjejerna. Sett till övriga medverkande kommuner är det något färre elever i årskurs 8 och fler i årskurs 2 som svarar att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra på fritiden. Tabellerna på nästa sida visar hur ofta ungdomar gör olika saker på sin fritid. Det som syns tydligt är att andelen som tränar i klubb/förening är betydligt högre i årskurs 8 än i årskurs 2. Tittar vi närmare på dessa siffror kan vi även se att killar är anslutna till en klubb/förening i högre utsträckning än tjejer. När vi tittar på dem som motionerar men inte i klubb/förening är andelen tjejer större. 6

7 Tabell 3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? (%), årskurs 8 Varje dag Varje vecka Varje månad Varje år Aldrig Idrottar/motionerar i klubb eller förening 23 % 45 % 1 % 3 % 27 % Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 16 % 45 % 17 % 8 % 14 % Skriver (t.ex. poesi, dagbok, bloggar) 6 % 8 % 9 % 11 % 65 % Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/ spelar teater/gör bild (t.ex. målar, tecknar, foto, 27 % 19 % % 12 % 33 % film) Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat hantverk 2 % 21 % 13 % 22 % 42 % Läser böcker (även läsplatta) 18 % 21 % 25 % 15 % 23 % Besöker bibliotek 2 % 6 % 21 % 34 % 38 % Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/ museum/utställning/bio 1 % 2 % 25 % 58 % 13 % Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. styrelsearbete, arrangerar aktiviteter eller liknande) 2 % 6 % 9 % 18 % 65 % Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 1 % 6 % 8 % 19 % 66 % Är ute i naturen/fiskar/jagar 9 % 15 % 18 % 31 % 27 % Besöker ett sportevenemang 4 % 15 % 22 % 33 % 27 % FRITID Tabell 4. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? (%), årskurs 2 Varje dag Varje vecka Varje månad Varje år Aldrig Idrottar/motionerar i klubb eller förening 9 % 31 % 3 % 5 % 51 % Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 17 % 5 % 9 % 6 % 18 % Skriver (t.ex. poesi, dagbok, bloggar) 5 % 13 % 7 % 9 % 66 % Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/ 17 % 18 % % % 44 % spelar teater/gör bild (t.ex. målar, tecknar, foto, film) Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat 2 % 5 % 13 % % 61 % hantverk Läser böcker (även läsplatta) % 21 % 16 % 26 % 26 % Besöker bibliotek 1 % 8 % 17 % 38 % 36 % Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/ 1 % 2 % 23 % 53 % 21 % museum/utställning/bio Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. 2 % 7 % 6 % 7 % 78 % styrelsearbete, arrangerar aktiviteter eller liknande) Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 3 % 6 % 6 % 8 % 77 % Är ute i naturen/fiskar/jagar 7 % 13 % 25 % 28 % 27 % Besöker ett sportevenemang 2 % 9 % 16 % % 43 % 7

8 Tabell 5. Var träffar du dina kompisar på fritiden? (%) FRITID I centrum/på stan Galleria/köpcentrum Föreningslokal Utomhus Sporthall/idrottshall Restaurang/pub Ungdomens hus/fritidsgård Café Hos varandra I båda årskurserna är det vanligast att man träffas hemma hos varandra. Populära platser för båda åldersgrupperna är att träffas i centrum och utomhus. Att träffas i sporthall är vanligare bland elever i årskurs 8 och då främst bland pojkar. Bland tjejer i år 2 är det vanligt att träffas på café Vad saknar man? Av de öppna svaren kan man läsa att det är fler elever i år 2 än i år 8 som tycker att det saknas aktivitet på fritiden. Genomgående för båda åldergrupperna, men framförallt för årskurs 2, är att det önskas fler discon/ dansställen och ungdomscafé. Det nämns också att man önskar ytor för motorcross och lokaler för lan. I övrigt framkommer det att det satsas för lite på fritidsaktiviteter för dem som inte gillar sport, till exempel musik och konserter. Att vara medlem i en förening Tillhörigheten du kan få i en förening är viktig under uppväxtåren. Det är också en arena för utveckling och växande. Jämfört med övriga kommuner som svarat på LUPP 12 kan vi se att i årskurs 8 ligger Ronneby högre än de andra kommunerna i antalet som är med i en förening, och i årskurs 2 lägre. Det som är gemensamt bland kommunerna är att antalet elever som är medlemmar i en förening är färre på gymnasiet än på högstadiet. Här är skillnaden större i Ronneby i jämförelse med öviga kommuner. Skillnaden mellan tjejer och killar är marginell för elever i årskurs 2 medan andelen som säger att de är medlem i förening är högre för killar i årskurs 8 än för tjejerna, 78 % respektive 68 %. 8

9 Tabell 6. Är du medlem i någon förening? (%) FRITID Ronneby Alla kommuner Tabell 7. Medlem i någon/några av dessa föreningar? (%) Annan Datorförening/spelförening För/org samhällsfrågor Politiskt parti/ungdomsförbund Hobbyförening Etnisk förening Kulturförening Religiös förening Friluftsförening Skolförening Idrottsförening Tabell 8. Hur mycket kan du påverka föreningens verksamhet? (%) ja, så mycket som jag vill ja, men mindre än jag skulle vilja jag vill inte påverka föreningens verksamhet Cirka en tredjedel i båda åldersgrupperna upplever att de kan påverka sin förening mindre än de vill. Samtidigt som några procent till upplever att de kan påverka så mycket de vill. Skillnad är det i årskurs 8 där det är fler som upplever att de kan påverka. I årskurs 8 är det större andel killar än tjejer som anser att de kan vara med och påverka sin föreningsverksamhet, medan det i årskurs 2 är motsatta förhållanden. 9

10 SKOLA Skola Att unga skaffar sig utbildning är en del i förverkligandet av de ungdomspolitiska målen om att unga ska ha tillgång till välfärd och inflytande. En majoritet av alla eleverna upplever att det råder en bra stämning på skolan. Mobbning upplevs vara ett större problem i årskurs 8 än i årskurs 2. Ungefär dubbelt så många vill vara med och påverka i skolan i förhållande till den andel som anser sig få göra det. Nytt för 12 är att man på många frågor i skolblocket lagt till vet inte som svarsalternativ, vilket lett till att det är många som har svarat vet inte på ett flertal frågor. Stämningen på skolan både i år 8 och i år 2 har blivit sämre 12. Problemen med mobbning har minskat i årskurs 8 jämfört med 8 och ökat något i årskurs 2. Problemen med mobbning är fortfarande större i år 8 än i år 2. Fler elever i årskurs 8 än i årskurs 2 anser att skolan agerar på mobbning, men samtidigt har siffran minskat i båda åldersgrupperna från 8 till 12. På gymnasiet är det fler som uppger att de inte vet. För båda årskurserna är det större andel killar än tjejer som anser att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. Runt % färre än 8 anser att skolan agerar om en lärare kränker en elev. Fler killar än tjejer i båda åldergrupperna är av den uppfattningen. I år 8 är det en större andel bland tjejerna, 22 %, än killarna, 15 %, som anser att mobbning är ett problem. För år 2 är skillnaden motsatt; där anger 7 % av tjejerna och 13 % av killarna detsamma. I både årskurs 8 och 2 upplever cirka % av killarna att tjejerna får bättre möjligheter än dem. Bland tjejerna anser 9 % i år 8 och 1 % i år 2 att de får bättre möjligheter än killarna. I årskurs 8 är det 7 % av tjejerna som anser att killarna får bättre möjligheter än dem, och i årskurs 2 är det 1 %. Det är 3 % av killarna i årskurs 8 och 5 % i årskurs 2 som anser detsamma. I jämförelse med riket är det fler tjejer i årskurs 8 som anger att mobbning är ett problem. Övriga områden skiljer sig inte märkvärt.

11 Tabell 9. Hur tycker du att det är på din skola? (%) Bra stämning Mobbning är ett problem Skolan agerar på mobbning Främlingsfientlighet Sexuella trakasserier Elev/lärare bemöter varandra med respekt Våld är ett problem i skolan Om en lärare kränker en elev agerar skolan Pojkar får bättre möjlighet än flickor Flickor får bättre möjlighet än pojkar 8 12 SKOLA Tabell. Hur tycker du att det är på din skola? (%) Bra stämning Mobbning är ett problem Skolan agerar på mobbning Främlingsfientlighet Sexuella trakasserier Elev/lärare bemöter varandra med respekt Våld är ett problem i skolan Om en lärare kränker en elev agerar skolan Pojkar får bättre möjlighet än flickor Flickor får bättre möjlighet än pojkar 8 12 I tabellerna redovisas svarsalternativen Stämmer mycket bra och Stämmer ganska bra. En av frågorna fanns inte med 8. 11

12 SKOLA Tabell 11. Vad tycker du om de här sakerna på din skola? % 9% 8% 7% 6% 5% 4% % % % % Skolmiljön Skolbiblioteket Skolmaten Möjligheten att få extra hjälp Skolhälsovården Tillgången till datorer Lärarna Undervisningen 8 12 I tabellerna redovisas svarsalternativen Mycket bra och Ganska bra. Några av frågorna fanns inte med 8. Tabell 12. Vad tycker du om de här sakerna på din skola? % 9% 8% 7% 6% 5% 4% % % % % Skolmiljön Skolbiblioteket Skolmaten Möjligheten att få extra hjälp Skolhälsovården Tillgången till datorer Lärarna Undervisningen

13 Vad tycker du om de här sakerna på skolan? Generellt är eleverna i år 2 mer nöjda än eleverna i år 8. Jämfört med 8 är en lägre andel i år 8 och en högre andel i år 2 nöjda med skolbiblioteket, skolmaten och möjligheten att få extra hjälp och stöd om de behöver det. Skolhälsovården är det område där elever i år 8 är mer nöjda. I båda årskurserna är cirka % fler killar än tjejer är nöjda med skolhälsovården. SKOLA När det gäller skolmiljön anser båda årskurserna att den har blivit något bättre från 8. Killarna i årskurs 8 upplever skolmiljön lite bättre än vad tjejerna gör. I årskurs 2 upplever tjejerna den bättre än killarna. När det gäller skolbiblioteken ser vi en stor förändring i årskurs 8 en försämring på 23 % från 8. Skolmaten är ofta en stor fråga för eleverna och i tabellerna kan vi se att den är det område som eleverna i båda årsgrupperna är minst nöjda med. I år 8 är detta mycket tydligt där det är en skillnad på % från 8. Där är det tjejerna som står bakom missnöjet. Endast 9 % av tjejerna är nöjda med skolmaten i jämförelse med 28 % av killarna. 13

14 Att påverka i skolan SKOLA Många elever vill vara med och påverka olika delar i skolan och ett av skolans uppdrag är att fostra demokratiska medborgare. Det kan i många fall skilja sig mellan hur mycket man vill vara med och påverka och hur mycket man upplever att man får vara med och påverka. I tabell 13 och 14 kan vi se områden där eleverna vill påverka och i vilken utsträckning de upplever att de får påverka dessa områden. Tabell 13. Vill och får påverka? (%) Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat Tabell 14. Vill och får påverka? (%) Vill påverka Får påverka I dessa två tabeller redovisas svarsalternativen Väldigt mycket och Ganska mycket Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat Vill påverka Får påverka 14

15 Uppmuntrar skolan till engagemang? Vid frågan om eleverna har fått veta vad de har för inflytande över skolan samt hur skolan uppmuntrar till elevinflytande ser svaren ut så här: Tabell 15. Hur tycker du att det är på din skola? (%) 7 SKOLA Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan Tabell 16. Hur tycker du att det är på din skola? (%) Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan I dessa två tabeller redovisas svarsalternativen Stämmer mycket bra och Stämmer ganska bra. 15

16 Politik, samhälle och inflytande Politik, samhälle och inflytande Ett av de övergripande målen för den svenska ungdomspolitiken är att alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande och kunna vara delaktiga i samhällslivet. De flesta frågor som kommunen ansvarar för berör unga om inte direkt så indirekt. Engagemang finns hos många unga men frågan är hur vi tar tillvara på det?! Cirka hälften av alla elever vill vara med och påverka i kommunen. Av dem som inte vill vara med och påverka säger nästan 7 % i år 8 och 45 % i år 2 att de inte är tillräckligt intresserade och ungefär var tredje elev att ingen lyssnar eller att de inte vet vem de ska vända sig till. Om man själv bestämde skulle man satsa på skola, hälsa och att motverka kriminalitet. 16

17 Tabell 17. Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor, vad är viktigast att prioritera? (%) Pengar till kultur Pengar till föreningar Ställen där ungdomar kan träffas Kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg Arbete för jämställdhet Gator, vägar och cykelbanor Arbete för miljön Idrottsanläggningar Bostäder Minska användandet av alkohol och droger Motverka diskriminering Arbete för integration Arbete mot främlingsfientlighet/rasism Arbete mot kriminalitet Vad är viktigt? Hälsa Äldreomsorg Barnomsorg Skola Eleverna fick välja fyra alternativ på frågan om vad de skulle prioritera att jobba med om de var politiker och fick bestämma i kommunen där de bor. Ovan visas vad eleverna i Ronneby tyckte. Önskemål om prioriteringar varierar från skola och hälsa till att motverka kriminalitet. Skillnaden mellan könen är tydlig på flera frågor. I årskurs 8 vill dubbelt så många tjejer som killar prioritera arbetet med miljön, medan killar i högre grad vill prioritera idrottsanläggningar. Bland elever i årskurs 2 vill fler killar än tjejer satsa på arbetet mot rasism och kriminalitet. Satsningar på äldreomsorg och ställen där ungdomar kan träffas prioriteras högre bland tjejerna i årskurs 2. Jämfört med hur man svarade 8 så vill en större andel elever prioritera arbetet mot kriminalitet, barnomsorg, skola och ställen där ungdomar kan träffas. Politik, samhälle och inflytande 17

18 Politik, samhälle och inflytande Vill du vara med och påverka i de frågor som rör den kommun där du bor? Som vi kan se i tabellerna 18 och 19 så vill närmare 5 % i båda åldergrupperna kunna påverka i sin kommun. Tjejer ligger några procent högre än killar i årskurs 2, medan skillnaden mellan könen i årskurs 8 är marginell. Sedan 8 är andelen oförändrad för båda årskurserna. Jämför vi dessa siffror med hur stora möjligheter de som svarat tror sig ha att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen ser vi att få anser sig ha denna möjlighet. Andelen har dock ökat med cirka % i år 2 sedan 8. För år 8 är det ingen skillnad. Tabell 18 (%), år 8 13 % 48 % Vill påverka Möjlighet att föra fram åsikter Tabell 19 (%), år 2 23 % Vill påverka 45 % I dessa två cirklar visar orange möjligheten till att föra fram sina åsikter och svarsalternativen som lagts ihop är Mycket stora och Ganska stora. Det blåa är de som svarat Ja på att de vill påverka i sin kommun. Möjlighet att föra fram åsikter 18

19 Intresset för politik, samhällsfrågor och det som sker i andra länder Tabell. Hur intresserad är du av dessa områden? (%) Politik Samhällsfrågor Vad som händer i andra länder År 12 Tabell 21. Hur intresserad är du av dessa områden? (%) Politik Samhällsfrågor Vad som händer i andra länder År 12 I tabell och 21 är det svarsalternativen Mycket intresserad och Ganska intresserad som redovisas. Som vi ser i tabell och 21 är intresset för samhällsfrågor betydligt högre än intresset för politik. Vi kan också se en ökning av intresset för politik i båda årskurserna jämfört med 8. Politik, samhälle och inflytande I årskurs 2 har intresset för samhällsfrågor och vad som händer i världen minskat 12, medan det i årskurs 8 är oförändrat respektive har ökat. 19

20 Politik, samhälle och inflytande Tabell. 22 Om du svarat nej på att du vill vara med och påverka, vad är då anledningen till att du inte vill påverka? (%) Annat Det spelar inte någon roll, de som bestämmer lyssnar inte Har inte tid Är inte tillräckligt intresserad Kan för lite om hur jag ska göra Tabell 23. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? (%) Vet inte Annat Vill inte påverka Någon organiserad ungdomsgrupp Tjänstemän/politiker Internet/sociala medier Förening/organisation Politiskt parti/ungdomsförbund Någon jag känner 4

21 Viljan att påverka och kunskap om hur I tabellerna kan vi se att det är många som inte vet hur man gör eller vart man vänder sig om man vill vara med och påverka. Många svarar också att man inte är tillräckligt intresserad eller att det inte spelar någon roll då ändå ingen lyssnar. I jämförelse med 8 har kunskapen blivit något bättre i årskurs 8 men sämre i årskurs 2. Tilltron har blivit lite sämre i båda årskurserna. I jämförelse med övriga kommuner är det cirka % fler i år 8 och % färre i år 2 som anger att de inte är tillräckligt intresserade. I övrigt skiljer sig inte svaren nämnvärt från övriga medverkande kommuner. Strax över % av eleverna i båda årskurserna skulle vilja träffa en politiker i kommunen, medan cirka 4 % svarar Vet inte på den frågan. Ekologisk hållbar utveckling Att vända sig till någon man känner när man vill påverka har blivit vanligare sedan 8. I årskurs 2 är det år 12 fler som vänder sig till ett politiskt parti/ungdomsförbund eller en tjänsteman. Majoriteten i båda årskurserna bryr sig mycket om hur livsmedel är producerade, att varor och tjänster är producerade på ett schysst sätt med bra arbetsvillkor och rättvisa löner. De är också noga med återvinning. Siffrorna är högre för Ronneby i jämförelse med övriga medverkade kommuner. Tabell 24. Hur mycket bryr du dig om följande? (%) Livsmedel du köper är producerade hållbart Varor/tjänster du konsumerar produceras på ett bra sätt med bra arbetsvilkor/rättvisa löner Källsortera/återvinna I tabell 24 är det svarsalternativen Alltid och Ibland som redovisas. Politik, samhälle och inflytande 21

22 hälsa Hälsa De allra flesta elever upplever att de mår bra men samtidigt finns det individer som upplever trötthet under dagen, stress och har svårt att sova. Nästan åtta av tio elever i år 8 tränar varje dag eller flera gånger i veckan, medan andelen för år 2 är betydligt lägre. Andelen som röker dagligen och som någon gång använt narkotika är högre i år 2 jämfört med övriga kommuner. Andelen som anger att de blir berusade ofta är lägre i Ronneby jämfört med övriga medverkande kommuner i båda åldersgrupperna. Tabellen visar att den upplevda bra hälsan sjunker mellan grundskolan och gymnasiet. I båda årskurserna är det betydligt fler killar än tjejer som upplever en bra hälsa, cirka %. Det är en större andel tjejer än killar som bedömer sin hälsa som varken bra eller dålig. Resultatet skiljer sig inte nämnvärt från övriga kommuner. Sedan 8 har andelen som upplever en bra hälsa minskat i båda åldergrupperna och andelen som anger varken bra eller dåligt har ökat. Tabell 25. Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? (%) Bra Varken bra eller dålig Dålig I tabellen har svarsalternativen Mycket bra och Ganska bra sammanställts till Bra och Ganska dåligt och mycket dåligt till Dåligt. Tjejer upplever fler hälsomässiga besvär än killar, och det besvär som ökat sedan enkäten 8 bland båda könen och i samtliga åldergrupper är svårigheter att somna. 22

23 Hälsa I jämförelse med grundskoleelever i övriga kommuner är det vanligare med huvudvärk, ont i magen och trötthet i Ronneby. Däremot är det mindre vanligt med stress, svårigheter att somna och sovit dåligt. Jämförelsen för år 2 visar att elever i Ronneby har mer besvär med ont i magen, svårigheter att somna och sovit dåligt, och mindre besvär med trötthet. Tabell 26. Hur ofta har du haft följande besvär under det senaste halvåret? (%) Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad Svårt att somna Trött under dagarna Sovit dåligt på natten I tabellen redovisas svarsalternativen Varje dag, Flera gånger i veckan och En gång i veckan. Svaren Någon gång i månaden och Aldrig eller mer sällan är inte medräknade. Om matvanor Majoriteten av eleverna i år 8 äter både frukost, lunch och middag/kvällsfika. I årskurs 2 hoppar man över frukosten oftare än i årskurs 8, medan de i årskurs 8 struntar i lunchen oftare. Det är betydligt fler tjejer än killar i båda årskurserna som hoppar över frukost och lunch. 23

24 hälsa Om träning Tabell 27. Hur ofta brukar du träna så du blir andfådd eller svettas? (%) Mer sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Flitigast att träna så att man blir andfådd eller svettas är man i år 8, där så många som 77 % tränar varje dag eller flera gånger i veckan. Motsvarade för år 2 är 57 %. I båda årskurserna är killarna mer fysiskt aktiva än tjejerna. I en jämförelse mellan tjejer och killar kan vi se att cirka % fler killar än tjejer i båda årskurserna tränar varje dag eller flera gånger i veckan. Tjejer i år 2 anger i störst utsträckning att de aldrig tränar eller att de tränar högst en gång i månaden, cirka 28 %. Sett till övriga medverkande kommuner svarar bara drygt hälften så många av eleverna i år 8 i Ronneby att de aldrig tränar eller att de tränar högst en gång i månaden (6 % respektive 14 %). För år 2 ses ingen större skillnad i jämförelse med övriga kommuner. För år 8 är träningsfrekvensen i stort sett samma som för 8, medan andelen elever i år 2 som tränar ofta har ökat något. Samtidigt har andelen elever i år 2 som aldrig eller sällan tränar också ökat lite. 24

25 Tobak och alkohol Tabell 28. Hur ofta brukar du?(%) Aldrig Någon gång per år Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Röka cigaretter Snusa Dricka folköl Dricka starköl/cider/alkoläsk/vin /sprit Hälsa Tabell 29. Hur ofta brukar du? (%) Aldrig Någon gång per år Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Röka cigaretter Snusa Dricka folköl Dricka starköl/cider/alkoläsk/vin /sprit Av eleverna i år 8 dricker 66 % av tjejerna och 65 % av killarna aldrig starköl, cider, vin eller sprit. För elever i år 2 är andelen betydligt lägre med 17 % tjejer och 38 % killar. Användningen av tobak och alkohol ökar med åldern. Jämfört med 8 kan vi se att andelen som anger att de dricker starköl/cider/vin eller sprit har ökat. Övrig användning har minskat eller är oförändrad. I jämförelse med övriga kommuner (8 %) är det tyvärr en lägre andel elever i år 8 i Ronneby (66 %) som anger att de aldrig druckit starköl, cider, vin eller sprit, medan det för år 2 ligger på samma nivå. 25

26 hälsa Vanligaste sättet att få tag på alkohol är via kompisar eller kompisars syskon. Elever i år 2 anger även att de får av sina föräldrar och andra vuxna. Elever i år 8 anger även att de tar från sina föräldrar utan att dessa vet om det. Andelen elever som anger att de aldrig blir berusade är något lägre bland elever i år 8 och högre i år 2 jämfört med övriga medverkande kommuner. Andelen som anger att de blir berusade någon gång i månaden eller oftare är högre i övriga medverkande kommuner i båda åldersgrupperna än i Ronneby. I jämförelse med övriga kommuner är andelen som snusar regelbundet (minst en gång i veckan) högre bland elever i år 8 och lägre bland elever i år 2. Andelen som röker regelbundet i år 8 är ungefär samma som i övriga kommuner och något högre bland elever i år 2. Andelen som röker dagligen bland elever i år 2 är dock betydligt högre (16 % respektive %) i Ronneby. Tabell. Får du dricka alkohol för dina föräldrar? (%) Cirka 2 % av tjejerna i båda årskurserna och 11 % av killarna i år 8 respektive 14 % i år 2 snusar minst en gång i veckan

27 Narkotika och doping I årskurs 8 i Ronneby är det 3 % av eleverna som någon gång har använt narkotika. För årskurs 2 är siffran 17 %. I övriga kommuner är siffran lika hög för år 8 medan den för år 2 ligger på 11 %. Det är marginellt fler killar än tjejer i Ronneby i år 8 som någon gång har använt narkotika. I år 2 däremot är det betydligt fler tjejer än killar som har använt narkotika. För år 8 är det ingen förändring från 8. I år 2 ses dessvärre en minskning av dem som svarat att de aldrig provat narkotika. Hasch/marijuana (Cannabis) är vanligast i båda årskurserna följt av sömn-/lugnande medel utan läkarordination. När det gäller att få tag på narkotika är det vanligast att man får den från någon person här på orten. var det 89 % av eleverna i år 2 som svarade att de aldrig använt hasch eller marijuana och 92 % som aldrig använt annan narkotika heller. År 12 svarade 83 % att de aldrig använt narkotika, men eftersom frågorna inte är utformade på samma sätt går det inte att göra en direkt jämförelse. Det är en stor skillnad mellan åldersgrupperna när det gäller att beställa från internet. Det är 27 % av dem som använder narkotika i årskurs 8 som beställer från nätet och % i årskurs 2. Hälsa På frågan om doping är det anabola steroider som det frågas om och i båda åldersgrupperna är det 97 % som svarat att de inte provat. 27

28 trygghet Trygghet Enligt Barnkonventionen har alla barn mellan och 18 år rätt till en trygg och säker uppväxt. Majoriteten av dem som svarar upplever trygghet alltid och oftast. Men är det utifrån kommunens mål och barnkonventionen okej att inte alla upplever det? Att få känna sig trygg I jämförelse med 8 års enkät är det något fler i båda åldersgrupperna som svarat att de känner sig trygga på följande ställen. Förbättringen är störst bland elever i år 2. I jämförelse med övriga ställen är det många elever i båda årskurserna som svarat att de inte vistas på fritidsgård eller likande eller på uteställen, vilket påverkar resultatet. Tabell 31. Känner du dig trygg på följande ställen? (%) I hemmet Bostadsområde kvällen Bostadsområde dagen På väg till eller från skolan I klassrummet Rasterna i skolan På fritidsgård eller liknande På uteställen Ute på stan eller i centrum Buss, tåg eller liknande Nätet I tabellen redovisas svarsalternativen Ja, alltid och Ja, oftast. Svaren Nej och Vistas inte där redovisas inte. Åk 8 Åk 2 28

29 Tabell 32. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? (%) Inget av detta har hänt mig Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Jag har blivit utsatt för misshandel Någon har stulit från mig Någon har hotat mig Tjej Kille trygghet Jag har inte vågat gå ut Tabell 33. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? (%) Inget av detta har hänt mig Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Jag har blivit utsatt för misshandel Någon har stulit från mig Tjej Kille Någon har hotat mig Jag har inte vågat gå ut Jämför vi med svaren från 8 är det % färre av tjejerna i båda årskurserna som svarar att inget har hänt. Andelen tjejer i årskurs 2 som inte vågat gå ut har ökat markant (från 7 % till 23 %). Jämfört med övriga kommuner svarar några färre procentenheter elever i Ronneby att inget av detta har hänt. Skillnaden mot övriga kommuner finns främst bland tjejer i år 2 som inte vågat gå ut ensamma (23 % i Ronneby jämfört med % i övriga kommuner). 29

30 Mobbning trygghet När det gäller mobbning har denna fråga delvis behandlats i kapitlet Skolan. Skolan (på rasten och i klassrummet) och på vägen till och från skolan är de vanligaste platserna där unga utsätts. På nätet/via mobilen är det fjärde vanligaste stället att bli mobbad på. Andra ställen som tas upp är på stan, på buss, tåg eller likande, hemma och på träning. I årskurs 8 är det totalt 15 % som anser sig blivit mobbade det senaste halvåret och i årskurs 2 är det 9 %. I jämförelse med övriga medverkande kommuner är det ingen skillnad. I jämförelse med 8 har andelen minskat marginellt i båda åldergrupperna. Att bli orättvist behandlad Tabell 34. Har du det senaste halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått riktigt dåligt? Åk Kille Tjej Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger Tabell. 35 Har du det senaste halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått riktigt dåligt? Åk Kille Tjej Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger

31 Upplevelsen av att bli orättvist behandlad så att man mår dåligt ligger något högre i Ronneby än i övriga medverkande kommuner, cirka 5 %. Som vi kan se i tabell 34 och 35 är det fler tjejer som upplever detta. Tabell 36. Jag blev orättvist behandlad i kontakt med: (%) Annat Annan person Andra elever Skolans personal Organisation eller förening Socialtjänsten trygghet Polisen/rättsväsendet Sjukvården 4 5 Tabell 37. Av vilken orsak blev du orättvist behandlad? (%) Vet inte Annat Religion Funktionsnedsättning Utseende Ålder Sexuell läggning Kön/könsidentitet Bakgrund/hudfärg I dessa tabeller redovisas svaren från dem som tidigare svarat att de blivit orättvist behandlade. Flest upplever att det är utseendet som är orsaken till att de blivit orättvist behandlade och här är andelen i år 2 högre, framförallt bland tjejer. Bland killar i år 2 anges även ålder, bakgrund/hudfärg och religion som orsak. Detta ses inte bland elever i år 8 eller tjejer i år 2 i samma utsträckning. Bland tjejer i år 2 anges dock kön som orsak. 31

32 arbete Arbete Möjlighet till inträde och etablering på arbetsmarknaden är en central fråga för tillgång till välfärd och inflytande. I Ronneby kommun är ungdomsarbetslösheten bland den högsta i landet. Det är viktigt för kommunen att tidigt satsa på tillträde till arbetsmarknaden eller en meningsfull sysselsättning. Tabell 38. Har du något extrajobb just nu? (%) Ja Nej, men har försökt att få ett utan att lyckas Nej, har inte försökt/vill inte ha Kille Tjej Tabell 39. Har du något extrajobb just nu? (%) Kille Tjej Ja Nej, men har försökt att få ett utan att lyckas Nej, har inte försökt/vill inte ha 32 I jämförelse med övriga medverkande kommuner är det något fler i årskurs 8 som har extrajobb och även fler som sökt men inte fått. I årskurs 2 är antalet som har ett extrajobb något färre och andelen som sökt men inte fått fler.

33 Tabell 4. Hade du något sommarjobb i somras? (%) Kille Tjej arbete Ja Nej, men försökte att få ett utan att lyckas Nej, sökte inte något Tabell 41. Hade du något sommarjobb i somras? (%) Kille Tjej Ja Nej, men försökte att få ett utan att lyckas Nej, sökte inte något Majoriteten i årskurs 2 hade sommarjobbat. Av dem fick 39 % sitt jobb via kommunen och 41 % via någon i familjen, släkt eller annan bekant. Andelen som sökt men inte fått sommarjobb är något högre i Ronneby än övriga medverkande kommuner. Att starta eget Upp emot 5 % i båda årskurserna kan tänka sig att starta eget och cirka 4 % vet inte. Det är något fler tjejer än killar som kan tänka sig att starta eget. I båda åldersgrupperna har cirka en fjärdedel förälder/föräldrar som driver eget företag. 33

34 framtid Framtid Majoriteten av dem som svarat på enkäten ser positivt på sin framtid. Ungefär hälften av eleverna i år 8 och 65 % av eleverna i år 2 tror att de kommer flytta från kommunen och i stort sett alla övriga anger att de inte vet. Pojkvän/flickvän och närheten till familj och släkt är de största anledningarna till att man tror att man kommer stanna kvar eller flytta tillbaka. Tabell 42. Hur ser du allmänt på framtiden för egen del? (%) Positiv Varken eller Negativ En stor del av eleverna i Ronneby (79 % i år 8 och 69 % i år 2) ser ljust på framtiden. Samtidigt är en del tveksamma till hur den egna framtiden kommer att se ut. Cirka 15 % av tjejerna och killarna i år 8 och var femte i år 2 svarar varken eller på frågan om hur de allmänt ser på sin framtid. I övriga medverkande kommuner ser 78 % av eleverna i år 2 positivt på sin framtid. För år 8 är det ingen skillnad. Jämfört med 8 är det nu 9 % färre i år 8 och 18 % färre i år 2 som ser positivt på framtiden. I 12 års enkät anger fler svarsalternativet varken eller. 34

35 Studier, arbete och resor Årskurs 8»» I årskurs 8 anger 72 % av killarna och 83 % av tjejerna att de vill läsa på gymnasiet efter grundskolan.»» Fler tjejer än killar vill läsa på gymnasiet i en annan kommun (57 % respektive 36 %).»» Nästan dubbelt så många killar som tjejer säger att de skulle vilja börja jobba (13 % respektive 7 %) efter grundskolan.»» Cirka % svarar att de inte vet vad de helst skulle vilja göra efter grundskolan. Årskurs 2»» I årskurs 2 är det cirka 25 % av både tjejerna och killarna som helst vill läsa vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet.»» Mer än dubbelt så många tjejer som killar vill studera utomlands (14 % respektive 6 %).»» 36 % av tjejerna vill åka utomlands för att resa eller jobba jämfört med 19 % av killarna.»» Cirka 4 % tror att de kommer läsa vidare efter gymnasiet och cirka % tror att de kommer att jobba i kommunen eller i någon närliggande kommun.»» % av killarna tror att de kommer att jobba någon annanstans i Sverige och lika stor andel av tjejerna tror att de kommer att åka utomlands för att resa eller jobba. framtid Tabell 43. Tror du att du kommer att flytta i från kommunen där du bor? (%) I övriga kommuner tror 47 % i år 8 att de kommer att flytta från kommunen, jämfört med 51 % i Ronneby. Motsvarande för år 2 är 62 % i övriga kommuner och 66 % i Ronneby. Det är stor skillnad mellan könen och då framför allt i år 2. Där säger 79 % av tjejerna i år 2 och 53 % av killarna så. Motsvarande i år 8 är 59 % och 43 % Ja Nej Vet inte 35

36 framtid Största anledningen till varför man tror att man kommer att flytta från kommunen är i år 2 jobb och studier samt att man vill prova på något annat. Jobb anges i större utsträckning bland killarna och studier bland tjejerna. I årskurs 8 återfinns samma mönster men här anger fler att utöva sina fritidsaktiviteter som anledning. I båda årskurserna är det fler tjejer än killar som säger att de vill prova på något nytt. Anledningen till varför man vill bo kvar i kommunen är i båda årskurserna främst närheten till släkt och familj samt flickvän/pojkvän eller kompis. Tabell 44. Vad tror du skulle kunna få dig att flytta tillbaka till Ronneby? (%) Vet inte Annat Miljö för barn att växa upp i Möjligheter att utöva fritidsaktiviteter Lätt att få egen bostad Närheten till stan Närheten till naturen Tjej Kille Närheten till släkt och familj Flick-/pojkvän eller kompisar Studier Jobb 4 5 Frågan om vad som skulle få en att flytta tillbaka till Ronneby ställs endast till elever i årskurs 2. Majoriteten svarar släkt och familj, men även jobb och bättre miljö för barn att växa upp i anges som anledning. Om ekonomi och giftermål I 12 års enkät lades det till frågor kring ekonomi och om man får gifta sig med vem man vill. Dessa frågor har tillkommit då det de senaste åren varit mycket diskussioner kring barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll i Sverige. Det har även framkommit i rapporter att många unga styrs av familj och släkt i val av partner. 36

37 Tabell 45. Finns det något som du skulle vilja göra på din fritid, som många andra i din ålder gör men som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? Ronneby Alla kommuner framtid 5 Elever i årskurs 2 anser i högre grad än elever i årskurs 8 att de får avstå från fritidsaktiviteter för att man inte har råd. Av eleverna i årskurs 2 är det fler tjejer än killar som säger så. Tabell 46. Har det hänt att du inte kunnat köpa något som du vill ha, och som många andra i din ålder har, för att du eller din familj inte haft råd? (%) ja, flera gånger ja, en gång nej Som vi ser i tabellen är andelen som en eller flera gånger anger att de inte haft råd högre bland elever i årskurs 2. I jämförelse med riket är denna andel lägre bland elever i årskurs 8 (28 % jämfört med 35 %) och högre i årskurs 2 (49 % jämfört med 45 %). 37

38 Tabell. 47 Får du gifta dig/bli sambo med vem du vill i framtiden? (%) framtid ja ja, men endast nej vet inte om personen har samma bakgrund som min familj Det är svårt att kommentera dessa tre tabeller då de är nya frågor för 12. Men vi kan se att vi har unga i Ronneby som anser sig inte kunna delta på fritiden på grund av ekonomi samt att vi har unga som inte känner att de fritt kan välja framtida partner. 38

39

40 Tack! Ett stort tack till alla elever i årskurs 8 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet för att ni svarade på enkäten. Till alla lärare och fritidsledare som möjliggjorde det för eleverna att svara. Till alla er som på något sätt hjälpt till och gjort det möjligt att genomföra enkäten och till alla er som lägger tid på materialet efteråt. Stadshuset, Karlshamnsvägen 4, Ronneby Tel ,

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs. 8 och gymnasiet årskurs 2

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs. 8 och gymnasiet årskurs 2 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 INNEHÅLL Fritid 6-8 Skola 9-11 Inflytande 12-14 Hälsa 15-16 Trygghet 18-18 Arbete 19 Framtid 20 UNG UNDER LUPP ÖRNSKÖLDSVIK

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan Att vara ung i Säter LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Säter år 7-9 grundskolan INNEHÅLL INLEDNING 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Sölvesborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 7-9 grundskolan, år 1-3 gymnasiet, unga INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Min ekonomi

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I TIMRÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014 871 03 Härnösand

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

Rapport. Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Rapport. Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Rapport Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Mars 2009 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Uppvidinge kommun genomförde Lupp 2014 inom ramen för Kultur och fritid, på uppdrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Uppvidinge kommun genomförde Lupp 2014 inom ramen för Kultur och fritid, på uppdrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Uppvidinge kommun genomförde Lupp 2014 inom ramen för Kultur och fritid, på uppdrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. För genomförande och produktion av rapporten anlitades en student

Läs mer

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT Fråga Svarsalternativ 1 Hur mår du? Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve) Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Jag försöker vara vänlig mot andra.

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2-3 SYFTE OCH METOD 4 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 5 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 5 BAKGRUNDSFRÅGOR 5 FRITID 5-9 SKOLA

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer