Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen"

Transkript

1 Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen

2 Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten ungdomar i årskurs åtta och 668 ungdomar i årskurs två på gymnasiet ar besvarat enkäten. I enkäten får ungdomarna besvara frågor kring bland annat fritid, arbete, hälsa, skola, framtidsplaner, inflytande och demokrati. Resultaten visar att Östersunds ungdomar är en heterogen och mångfacetterad grupp. Det finns viktiga kunskaper och lärdomar att dra av svaren i undersökningen. LUPP kan vara vägledande och användas som underlag för politiska beslut. Fritid Större delen av Östersunds ungdomar är nöjda med mängden fritid de har och känner att de hinner med det de vill på sin fritid. I den äldre årskullen, främst bland tjejerna, syns en tendens till att fler känner att de inte hinner med det dem önskar på fritiden. Majoriteten av ungdomarna anser också att det finns möjlighet att göra just de är intresserade av. När ungdomarna träffar sina kompisar på fritiden gör de oftast det hemma hos varandra eller utomhus. Bland gymnasietjejerna är det mycket vanligt att gå på café. Vad gör då kommunens ungdomar på sin fritid? Umgås med kompisar och surfa/chatta på Internet är det som mer eller mindre alla ungdomar gör en gång i veckan eller oftare. Många av ungdomarna hjälper till hemma med allt från snöskottning till matlagning. Killar i båda åldersgrupperna ägnar mycket tid till dator- och tv-spel. Läsa, skriva, idrotta, motionera, musik och vara ute i naturen år några av de saker som ungdomarna göra ofta. Ungdomarna som deltagit i enkäten har fått framföra om det är något de saknar på fritiden. Bland svaren finns bland annat önskemål om kvällsöppna caféer, ställen där ungdomar kan träffas, fler och bättre fotbollsplaner, fler kvällaktiviteter för ungdomar under 18 år. Ungdomarna efterfrågar även fler ställen att vara på: ungdomens hus, öppen idrottshall, ungdomshus som har öppet kvällar och helger, replokaler för band mm. Det vanligaste önskemålet är någon form av ungdomens hus, hängställe, centralt där det finns möjlighet att ägna sig åt olika aktiviteter och att bara ta det lugnt med kompisar. Många av ungdomarna är medlemmar och aktiva i idrottsföreningar. Utöver idrottsföreningar är föreningsengagemanget lågt bland Östersundsungdomarna i enkäten. Skola Majoriteten av ungdomarna i undersökningen tycker att skolmiljön och stämningen i skolan är ganska bra. Ungdomarna i årskurs åtta visar något högre missnöje än gymnasieungdomarna. Mobbning är ett större problem för ungdomarna i årskurs åtta än för gymnasieungdomarna. Det råder en viss osäkerhet på om skolan agerar eller inte när elever blir mobbade. Ungdomarna visar ett stort missnöje med skolmaten, medan schema och möjligheten att få extra stöd vid behov visar på positiva resultat. I båda åldersgrupperna förekommer skolk, bland gymnasieungdomarna skolkar mer än 50 procent av eleverna. Bilden av elevens möjlighet till inflytande i skolan är splittrad. Tydligt är att många elever inte känner till vilka möjligheter till inflytande de har eller inte upplever att skolan lyssnar på elevrådet.

3 Politik, samhälle och inflytande Intresset för politik bland ungdomarna är lågt. Samhällsfrågor är dock något som en större grupp intresserar sig för. Störst är intresset bland tjejerna på gymnasiet. Ungdomarna vill i stor utsträckning vara med och påverka i den egna kommunen. Det stora flertalet av ungdomarna tycker att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Många av ungdomarna vet inte var de ska vända sig för att kunna påverka något i kommunen. Om ungdomarna själva vore politiker skulle de bland annat satsa på att skapa arbeten och bostäder för unga, skola och sjukvård. Majoriteten av ungdomarna tycker det är viktigt att beslutsfattare i kommunen och ungdomar träffas och diskuterar, samtidigt vill det stora flertalet av ungdomarna inte själva träffa beslutsfattare. Ungdomarna själva ägnar sig bland annat åt att skriva på namninsamlingar, bära märken/symboler som uttrycker politiska åsikter, ta kontakt med politiker och skriva insändare för att påverka. Trygghet Cirka en fjärdedel av ungdomarna har under det senaste halvåret blivit utsatta för till exempel misshandel, stöld eller hot. Stöld är det som flest råkat ut för, men även hot och misshandel är vanligt. Trygghet upplever ungdomarna främst i hemmet, i det egna bostadsområdet på dagen och i skolan. Tjejerna i grundskolan upplever sig som otrygga i högre utsträckning än övriga grupper. Problemet med mobbning är störst bland tjejerna i årskurs åtta, där 21 procent har angett att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Mobbning förekommer främst på rasterna i skolan, i klassrummet, via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida och ute på stan. Hälsa Flertalet av ungdomarna bedömer själva sitt allmänna hälsotillstånd som mycket eller ganska bra. Samtidigt är det många av ungdomarna som svarar att de lider av att vara trött under dagarna, känna stress, sömnsvårigheter och andra besvär flera gånger i veckan eller oftare. Så hög andel som 70 procent bland gymnasietjejerna känner sig trötta under dagarna. Frågor om ungdomarnas kostvanor visar att cirka 30 procent av gymnasieungdomarna hoppar över frukosten. Mer än 90 procent av ungdomarna i årskurs åtta och mer än 80 procent av gymnasieungdomarna tränar så att de blir andfådda eller svettas en gång i veckan eller oftare. Det finns en liten grupp ungdomar som aldrig tränar. Enkäten behandlar frågor om ungdomarnas relation till tobak, alkohol och narkotika. I den äldre åldersgruppen är det mycket vanligare att röka, snusa och dricka alkohol än i den yngre gruppen. Knappt 20 procent i den äldre åldersgruppen dricker alkohol en gång i veckan eller oftare, motsvarande siffra för årskurs åtta är cirka fem procent. Mindre än tio procent av ungdomarna i årskurs åtta och cirka 25 procent av gymnasieungdomarna har haft möjlighet att prova narkotika. 16 procent av killarna och 12 procent av tjejerna på gymnasiet har provat hasch/marijuana minst en gång. Arbete Bland gymnasieungdomarna har en tredjedel av tjejerna och en femtedel av killarna extrajobb vid sidan av skolan. Motsvarande siffra för ungdomarna i årskurs åtta är drygt tio procent. Mer än fyra femtedelar av gymnasieungdomarna hade sommarjobb den senaste sommaren. Den höga

4 andelen med sommarjobb beror bland annat på att Östersunds kommun erbjuder feriepraktik för ungdomar i den åldersgruppen. Mer än hälften av ungdomarna kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Framtid När ungdomarna får titta in i framtiden svarar gymnasieungdomarna att de om själva får välja vad de ska göra efter gymnasiet helst skulle vilja jobba någon annanstans i Sverige alternativt i den egna kommunen eller i närheten. De flesta tror dock att de kommer att studera på komvux eller högskola/universitet i Sverige. Många av ungdomarna tror att de kommer att flytta från den kommun de bor i nu, bland gymnasietjejerna så många som 73 procent. Jobb, studier och att få prova på något annat är de vanligaste orsakerna. På frågan var ungdomarna helst vill bo om tio år syns en markant skillnad mellan killar och tjejer, mer än dubbelt så många killar som tjejer vill helst bor där de bor nu. Östersunds ungdomar har en positiv syn på sin egen framtid. På en skala från 1-7 (där 1 är mycket positiv och 7 är mycket negativ) återfinns svaren från cirka 70 procent på ett och två på skalan.

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Undersökningsgruppen 6 2 Fritid Fritidsaktiviteter Föreningsliv Resor och internationell erfarenhet 24 3 Skola Skolmiljön Inflytande Information inför vidare studier 35 4 Politik, samhälle och inflytande 37 5 Trygghet Mobbning 44 6 Hälsa Tobak, alkohol och narkotika Orättvis behandling 54 7 Arbete Företagande 58 8 Framtid 60

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) är Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät. Detta är första gången undersökningen genomförs i Östersund. LUPP är ett verktyg för landets kommuner för att kunna ta reda på hur ungdomarna har det och vad de vill. Enkäten kan hjälpa landets kommuner att öka sina kunskaper om kommunens ungdomar och fungera som ett underlag för politiska beslut och för att utveckla ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen har arbetat med LUPP sedan Frågorna i enkäten spänner över flera olika politikområden fritid, arbete, hälsa, skola, framtidsplaner, inflytande och demokrati mm. Ungdomsstyrelsen ser gärna att enkäten följs upp med ny efter några år, för att se vilka resultat som olika satsningar och beslut har gett. Undersökningen är anpassad för tre olika åldersgrupper: skolår 7-9, gymnasiet samt unga vuxna år. Östersund har valt att genomföra undersökningen på de två första grupperna. Ungdomar i årskurs åtta i grundskolan och årskurs två på gymnasiet har besvarat enkäten. Enkäten gick ut till ungdomarna via skolan under hösten Undersökningsgruppen Sammanlagt har 530 ungdomar i årskurs åtta och 668 ungdomar i årskurs två på gymnasiet besvarat enkäten. Könsfördelningen är i stort sett jämn i båda grupperna. Är du tjej eller kille? Grundskolan Gymnasiet Kille 48% % 341 Tjej 52% % 327 Totalt: Tabell 1 Är du tjej eller kille? Ungdomarna har även fått besvara frågor om var de själva och respektive deras föräldrar är födda. Mindre än åtta procent av ungdomarna är själva födda eller har föräldrar som är födda utanför Sverige. Statistiska analyser kan lätt bli felaktiga med så litet underlag, vilket gör att det i denna rapport främst är variablerna ålder och kön som används. Det är dock intressant att ha kunskap om ungdomarnas etnicitet med sig som bakgrundskunskap i den fortsatta rapporten. Var är du född? Grundskolan Gymnasiet Sverige 96% 98% 95% 96% Norden 2% 1% Europa 1% 1% 1% Utanför Europa 3% 2% 2% Totalt: Tabell 2 Var är du född? Var är din mamma född? Grundskolan Gymnasiet Sverige 94% 95% 93% 94% Norden 2% 2% 4% 2% Europa 1% 2% 1% 1% Utanför Europa 3% 2% 3% 3% Totalt: Tabell 3 Var är din mamma född?

7 Var är din pappa född? Grundskolan Gymnasiet Sverige 95% 94% 92% 97% Norden 1% 4% Europa 2% 2% 2% 1% Utanför Europa 4% 3% 2% 2% Totalt: Tabell 4 Var är din pappa född? Svaren på frågan om medborgarskap visar att 99 procent av ungdomarna som besvarat enkäten är svenska medborgare. Är du svensk medborgare? Grundskolan Gymnasiet Ja 99% 99% 99% 99% Nej 1% 1% 1% 2% Totalt: Tabell 5 Är du svensk medborgare? Ungdomarna har fått besvara frågor kring föräldrarnas nuvarande sysselsättning. Svaren visar att en klar majoritet är förvärvsarbetande. Utöver att vara förvärvsarbetande är de vanligaste sysselsättningarna bland mammorna att studera eller vara sjukskrivna. Bland papporna är pensionerad/förtidspensionerad och sjukskriven vanligaste sysselsättningar utöver att vara förvärvsarbetande. Vilken är din mammas nuvarande sysselsättning? Grundskolan Gymnasiet Arbetar 76% 77% 8 78% Studerar 7% 4% 3% 5% Mammaledig 2% 1% 1% 1% Arbetslös 3% 3% 3% 3% Pensionerad/förtidspensionerad 2% 2% 3% 3% Sjukskriven 5% 9% 8% Annat 1% 2% 1% 3% Vet inte 4% 2% 2% Totalt: % Tabell 6 Mammas sysselsättning Vilken är din pappas nuvarande sysselsättning? Grundskolan Gymnasiet Arbetar 83% 84% 84% 86% Studerar 3% 2% 1% 2% Pappaledig Arbetslös 3% 3% 2% 2% Pensionerad/förtidspensionerad 2% 3% 4% 5% Sjukskriven 4% 2% 4% 2% Annat 2% 3% 3% 2% Vet inte 3% 3% 3% 2% Totalt: Tabell 7 Pappas sysselsättning Gymnasieungdomarna har fått frågan vilken deras föräldrars högsta utbildningsnivå är och resultatet visar att majoriteten av ungdomarna har föräldrar som har avslutat gymnasium eller högre utbildningsnivå. Cirka en fjärdedel av ungdomarna vet inte vilken deras föräldrars högsta utbildningsnivå är.

8 Föräldrarnas högsta avslutade utbildning 35% 3 25% 15% Mamma kille Mamma tjej Pappa kille Pappa tjej 5% Gick inte ut grundskolan Grundskola eller motsvarande Universitet eller högskola Gymnasieskola eller motsvarande Yrkesutbildning efter gymnasiet Vet inte Diagram 1 Föräldrarnas utbildningsnivå Knappt 70 procent av ungdomarna i årskurs åtta respektive knappt 60 procent av ungdomarna i årskurs två på gymnasiet bor i villa, gård eller radhus, vilket för båda grupperna är cirka 10 procent lägre än genomsnittet för de kommuner som genomförde LUPP Hur bor du? Grundskolan Gymnasiet Villa, gård eller radhus 68% 7 56% 58% Lägenhet 31% 3 Lägenhet med förstahandskontrakt 27% 3 Lägenhet i andra hand 5% 6% Studentrum/Studentlägenhet 3% 1% Inneboende/Inackorderad 6% 4% Inget alternativ stämmer för mitt boende 1% 3% 1% Totalt: Tabell 8 Hur bor du? I stort sett alla av ungdomarna i årskurs åtta bor med minst en utav föräldrarna. Bland gymnasieungdomarna bor majoriteten med minst en eller båda av föräldrarna, men här förekommer även de som bor själva, med kompisar eller med pojkvän/flickvän. Bland gymnasieungdomarna bor cirka 15 procent själva, vilket är dubbelt så stor andel än genomsnittet för LUPP Det kan bland annat förklaras av att många ungdomar som går på gymnasiet i Östersund har flyttat till staden från andra kommuner i Jämtland för att gå gymnasiet. Knappt 30 procent av gymnasieungdomarna i enkäten har flyttat för att kunna gå den skola de går i. Bland de ungdomar som bor själva bor cirka 60 procent i en lägenhet med förstahandskontrakt.

9 Vem bor du tillsammans med? Grundskolan Gymnasiet Bor med båda mina föräldrar 61% 65% 46% 53% Bor ibland hos pappa och ibland hos mamma 27% 14% 7% Bor enbart med en av mina föräldrar 12% 14% 14% 15% Bor inte med någon av mina föräldrar 1% Bor själv 15% 14% Bor med pojkvän/flickvän 3% 3% Bor med kompisar 4% 5% Inget alternativ stämmer för mitt boende 5% 3% Totalt: Tabell 9 Vem bor du tillsammans med? De ungdomar i årskurs åtta som besvarat enkäten går på nio olika skolor, där flest svarande finns på Kastalskolan och Lugnviksskolan har lägst andel svarande. Samtliga grundskolor som deltagit i enkäten drivs i kommunal regi. På vilken skola går du? 18% 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% Kastalskolan Lugnviksskolan Parkskolan Storsjöskolan Torvallaskolan Treälvsskolan Vallaskolan Ängsmogården Östbergsskolan Grundskola Diagram 2 Grundskola - På vilken skola går du? Gymnasieeleverna som besvarat enkäten för fördelade på tre olika gymnasieskolor; Wargentinskolan, Palmcrantzskolan och VTC-gymnasiet, samtliga drivs av Jämtlands gymnasieförbund. På vilken skola går du? Gymnasiet Wargentinskolan Palmcrantzskolan VTC-gymnasiet Diagram 3 Gymnasiet På vilken skola går du?

10 Vilket gymnasieprogram går du? Annat program Teknik Samhällsvetenskap Omvårdnad Naturvetenskap Livsmedel International baccalaureate Industri Hotell- och restaurang kille tjej Hantverk Handel- och administration Fordon Estetiskt El Bygg Barn- och fritid Diagram 4 - Gymnasieprogram Bland ungdomarna i årskurs två på gymnasiet går den stora majoriteten på Samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Det finns tydliga skillnader mellan killar och tjejers val av utbildning. Fordon, el, teknik och bygg är några av de gymnasieprogram där enbart eller i stort enbart killar är representerade. Omvårdnad, hantverk och handel- och administration är gymnasieprogram med det omvända förhållandet mellan tjejer och killar. Bor du i samma kommun du går i skola i? Ja Nej Diagram 5 Bor du i samma kommun som du går i skola i? Cirka en tredjedel av killarna och en fjärdedel av tjejerna på gymnasiet bor i en annan kommun än de går i skola i. Sammantaget för de kommuner som genomförde LUPP 2006 bor drygt 20 procent i samma kommun som de går i skola i. De som bor i annan kommun än Östersund bor främst i Krokom, Berg, Åre, Bräcke och Härjedalen. Samtliga är kommuner i Jämtlands län. Ett mindre antal ungdomar bor i kommuner utanför Jämtlands län, men går i skola i Östersunds kommun. Sammantaget är det cirka 190 ungdomar som besvarat enkäten som bor i annan kommun än de går 10

11 i skola i. Har du varit tvungen att flytta för att kunna gå i den skola du går i nu? Ja Nej Diagram 6 Har du varit tvungen att flytta för att kunna gå i den skola du går i nu? Diagram 6 visar att en så stor grupp som nästan 30 procent av ungdomarna i enkäten har fått flytta för att kunna gå den utbildning de går på gymnasiet. Det är mer än dubbelt så stor andel mot det sammantagna resultatet för de kommuner som genomförde LUPP De ungdomar som har flyttat för att kunna gå i den skola de går i nu har främst flyttat från Åre, Berg, Härjedalen, Bräcke och Krokom, alla kommuner i Jämtlands län. Sammantaget är det cirka 190 ungdomar som besvarat enkäten som har flyttat för att kunna gå i den skola de går i. Här kan noteras att en stor grupp ungdomar har svarat både att de har flyttat för att kunna gå i den skola de går i och att de bor i en annan kommun än de går i skola i. 11

12 2 Fritid Enkäten inleder frågorna om ungdomarnas fritid med övergripande frågor kring hur mycket fritid ungdomarna har och om de anser att det finns möjlighet att göra det de än intresserade av. På frågan om hur mycket fritid ungdomarna anser sig ha svarar majoriteten av ungdomarna att de är nöjda med mängden fritid och att de hinner göra det de vill göra. Bland killarna i båda åldersgrupperna svarar en dryg tiondel att det har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra av tiden. Många ungdomar svarar att de inte hinner med allt de vill göra på sin fritid. Med stigande ålder tycks ungdomarna ha svårare att få tiden att räcka till den fritid de önskar. Hur mycket fritid har du? Grundskolan Gymnasiet Jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra av min tid Jag har lagom med fritid och jag hinner det jag vill göra Jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Diagram 7 Enkäten fortsätter med frågan om ungdomarna anser att det finns möjlighet att göra det de är intresserade av på fritiden. Majoriteten tycks vara nöjd med det som finns att göra och svarar att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra. En liten grupp svarar att det finns väldigt lite/ingenting att göra. De äldre ungdomarna, och speciellt då tjejerna, upplever att det finns för lite att göra på fritiden. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Grundskolan Gymnasiet Det finns väldigt mycket att göra 31% 17% 22% 13% Det finns ganska mycket att göra 51% 61% 46% 45% Det finns ganska lite att göra 13% 23% 35% Det finns väldigt lite/ingenting att göra 4% 3% 9% 7% Totalt: Tabell 10 Enkäten lyfter även fram frågan om det finns något som ungdomarna väljer att inte göra på grund av kön. Majoriteten svarar nej på frågan och har alltså inte valt bort någon fritidssysselsättning på grund av att personen är kille eller tjej. Det är dock en grupp på 15 procent av killarna och 19 procent bland tjejerna i årskurs åtta som svarar ja på frågan, vilket innebär att de har valt bort fritidsintressen på grund av kön. Mellan procent av de svarande har kryssat alternativet Vet inte. 12

13 Finns det något du vill göra på din fritid som du inte gör på grund av att du är kille eller tjej? Ja Nej Vet inte Grundskolan Gymnasiet Diagram 8 När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? Jag och mina kompisar umgås oftast på en restaurang, bar eller liknande Jag och mina kompisar umgås inte på någon av ovanstående platser Jag och mina kompisar umgås oftast i en föreningslokal Jag och mina kompisar umgås oftast på café Jag och mina kompisar umgås oftast på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Jag och mina kompisar umgås oftast i en idrottshall/sporthall eller på annat sätt i samband med idrott Jag och mina kompisar umgås oftast utomhus Jag och mina kompisar umgås oftast hemma hos varandra Diagram 9 Ungdomar i årskurs åtta träffar oftast sina kompisar hemma hos varandra eller utomhus, drygt 17 procent träffar kompisar i idrottshall/sporthall eller på annat sätt i samband med idrott. 7 procent av ungdomarna i årskurs åtta träffar sina kompisar på ett ungdomens hus, fritidsgård eller liknande. I årskurs åtta är skillnaden mellan killar och tjejer liten. Noteras kan att en något större andel tjejer än killar träffas hemma hos varandra och att det omvända gäller för de som träffar kompisar utomhus. Även bland ungdomarna i årskurs två på gymnasiet är det vanligast att träffa kompisar hemma hos varandra och utomhus. Även om det är färre som träffar kompisar utomhus bland gymnasieungdomarna. Drygt en fjärdedel av tjejerna på gymnasiet har svarat att de träffar sina kompisar på café, medan bara knappt fyra procent av killarna träffar sina kompisar på café. Drygt 15 procent träffar kompisar i idrottshall/sporthall eller på annat sätt i samband med idrott, något fler killar än tjejer har angett detta alternativ. 13

14 2.1 Fritidsaktiviteter Vad gör kommunens ungdomar på sin fritid? Enkätsvaren ger ett underlag för att få reda på mer om vad ungdomarna gör på fritiden. Umgås med vänner och surfa/chatta på Internet är något som upptar mycket tid för de allra flesta ungdomarna i undersökningen. Vissa fritidsaktiviteter skiljer utövarna sig åt vad gäller ålder och/eller kön. Bland annat finns en tendens som visar att skillnaderna mellan könen är större i den äldre undersökningsgruppen än i den yngre. I undersökningen har ungdomarna fått ange hur ofta de utför en viss fritidsaktivitet. Diagram 10 visar de fritidsaktiveter som flest ungdomar gör dagligen eller varje vecka. Vad gör ungdomarna på sin fritid? Diagrammet visar vad ungdomarna gör varje dag eller varje vecka Umgås med kompisar Surfar/chattar på Internet Spelar datorspel/tv-spel Hjälper till hemma med mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil mm Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Idrottar/motionerar i klubb eller förening Läser Skriver Är ute i naturen Går runt på stan med kompisar Deltar i föreningsverksamhet Åker skateboard/snowboard (under säsongen) Sjunger/spelar instrument/skapar musik Mekar med bil/motorcyklar/båtar/skotrar/andra tekniska saker Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Målar/syr eller annan skapande verksamhet Går på café Diagram 10 Vad gör ungdomarna på sin fritid? Internet har en stor betydelse för ungdomarna i båda åldersgrupperna. Det flest ungdomar gör på sin fritid är att surfa/chatta på Internet. Mer än 60 procent av ungdomarna i årskurs åtta surfar/ chattar på Internet dagligen. Det är ytterst få som aldrig surfar/chattar på Internet. Surfar/chattar på Internet Varje dag 61% 62% 6 53% Varje vecka 26% 28% 27% 36% Varje månad 9% 5% 8% 7% Varje år 2% 3% 1% 3% Aldrig 3% 2% 3% 2% Totalt: Tabell 11 Grundskolan Gymnasiet Frågan om ungdomarna spelar dator- eller tv-spel visar att det finns en stor skillnad mellan tjejer och killar. I årskurs åtta spelar mer än 50 procent av killarna dagligen, medan motsvarande siffra för tjejerna är 12 %. Bland killarna i båda åldersgrupperna är det ett fåtal som aldrig spelar datoreller tv-spel, medan det bland tjejerna är en knapp femtedel i årskurs åtta och en dryg tredjedel bland gymnasietjejerna som aldrig spelar. 14

15 Spelar datorspel/tv-spel Grundskolan Gymnasiet Varje dag 52% 12% 38% 4% Varje vecka 32% 27% Varje månad 9% 31% 19% 25% Varje år 5% 19% 9% 26% Aldrig 3% 19% 7% 35% Totalt: Tabell 12 Enkätsvaren visar att det är ett fåtal bland ungdomarna som spelar om pengar på Internet. Fyra procent av killarna i årskurs åtta och åtta procent av killarna på gymnasiet spelar dagligen eller varje vecka om pengar på Internet. Det är ett fåtal, men viktigt att lyfta fram. Spelar om pengar på Internet Grundskolan Gymnasiet Varje dag 3% 3% Varje vecka 1% 1% 5% Varje månad 3% 4% 2% Varje år 5% 7% 1% Aldrig 89% 98% 82% 97% Totalt: Tabell 13 Bland Östersunds ungdomar finns ett stort intresse för att läsa och skriva. I årskurs åtta läser majoriteten av ungdomarna varje dag eller varje vecka. I årskurs två på gymnasiet är andelen som läser lägre. Störst andel som aldrig läser eller skriver finns bland killarna i båda åldersgrupperna. Intresset för att skriva är stort i båda åldersgrupperna, men bland tjejerna är det något fler som skriver. Läser Grundskolan Gymnasiet Varje dag 28% 28% 18% 23% Varje vecka % 27% Varje månad 15% 17% 21% 26% Varje år 13% 11% 29% Aldrig 15% 4% 18% 4% Totalt: Tabell 14 Skriver Grundskolan Gymnasiet Varje dag 35% 43% 26% Varje vecka 3 17% 26% Varje månad 12% 12% 13% 23% Varje år 9% 15% Aldrig 24% 6% 31% 11% Totalt: Tabell 15 Många av Östersunds ungdomar idrottar och motionerar. I årskurs åtta tränar 65 procent av killarna och 71 procent av tjejerna varje dag eller varje vecka i klubb eller förening. En dryg fjärdedel av ungdomarna i årskurs åtta anger att de aldrig tränar i klubb eller förening. Bland gymnasieeleverna är det fler som tränar varje dag eller varje vecka utan att vara med i någon klubb eller förening, cirka två tredjedelar. Resultatet kan tolkas som att en stor del av killarna lämnar den organiserade idrotten någon gång mellan årskurs åtta och gymnasiet. 15

16 Idrottar/motionerar i klubb eller förening Grundskolan Gymnasiet Varje dag 21% 9% 11% Varje vecka 44% 62% 26% 42% Varje månad 2% 2% 3% 4% Varje år 2% 2% 6% 3% Aldrig 31% 25% 53% 4 Totalt: Tabell 16 Idrottar/motionerar i klubb eller förening Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Grundskolan Gymnasiet Varje dag 23% 16% 11% 12% Varje vecka 43% 42% 54% 55% Varje månad 12% 17% 13% Varje år 3% 7% 6% 6% Aldrig 19% 19% 17% 7% Totalt: Tabell 17 Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Majoriteten av deltagarna i enkäten umgås ofta med sina kompisar, mer än 90 procent av ungdomarna i båda åldersgrupperna umgås med kompisar varje dag eller varje vecka. Några få procent umgås aldrig eller någon gång per år med vänner. Umgås med kompisar Grundskolan Gymnasiet Varje dag 61% 57% 6 51% Varje vecka 32% 33% 36% 44% Varje månad 4% 8% 4% 4% Varje år 2% 1% Aldrig 2% 1% 1% Totalt: Tabell 18 Umgås med kompisar Många av ungdomarna går på olika typer av sportevenemang. I den yngre åldersgruppen är det fler tjejer (59 %) än killar (44 %) som går på sportevenemang varje månad eller varje år. Cirka en tredjedel av ungdomarna går aldrig på sportevenemang. Går på sportevenemang utan att delta själv Grundskolan Gymnasiet Varje dag 3% 1% 1% Varje vecka 11% 7% 6% 6% Varje månad 19% 23% 19% 24% Varje år 25% 36% 41% 4 Aldrig 42% 33% 33% 3 Totalt: Tabell 19 Går på sportevenemang utan att delta själv Mer än 50 procent av ungdomarna på gymnasiet och två femtedelar i den yngre åldersgruppen deltar inte i föreningsverksamhet. Det är något högre andel i årskurs åtta än bland gymnasieungdomarna som deltar i föreningsverksamhet varje dag eller varje vecka. 16

17 Deltar i föreningsverksamhet Grundskolan Gymnasiet Varje dag 11% 6% 6% 3% Varje vecka 24% 28% 17% 18% Varje månad 9% 16% 8% 12% Varje år 12% 13% 16% 16% Aldrig 44% 37% 54% 51% Totalt: Tabell 20 Deltar i föreningsverksamhet Tjejer i båda åldersgrupperna går oftare på café än killar. Bland dem som går i årskurs två på gymnasiet går 53 procent av killarna på café varje vecka eller varje månad och motsvarande siffra för tjejerna är 81 procent. Som nämnts tidigare är café en utav de vanligaste platserna för tjejer i årskurs två på gymnasiet att umgås med sina kompisar på. Går på café Grundskolan Gymnasiet Varje dag 3% 2% 2% 2% Varje vecka 7% 12% 16% 29% Varje månad 35% 42% 37% 52% Varje år 3 37% 31% 16% Aldrig 25% 8% 15% 2% Totalt: Tabell 21 Går på café Närbesläktat med att gå på café är att besöka restaurang/pub/bar. 20 procent av killarna i årskurs två på gymnasiet går på restaurang/pub/bar varje dag eller varje vecka, i övriga grupper går mindre än 10 procent varje dag eller varje vecka. Det stora flertalet av de svarande går på restaurang/pub/ bar åtminstone en gång per år. Går på restaurang/pub/bar Grundskolan Gymnasiet Varje dag 2% 1% 1% Varje vecka 5% 3% 19% 6% Varje månad 35% 32% 49% 5 Varje år 37% 51% 23% 38% Aldrig 13% 9% 6% Totalt: Tabell 22 Går på restaurang/pub/bar Bland ungdomarna i årskurs åtta går knappt 60 procent på fritidsgård eller liknande minst en gång om året. Det stora flertalet bland gymnasieungdomarna besöker inte fritidsgård eller liknande överhuvudtaget. 25 procent av killarna och 17 procent av tjejerna i årskurs åtta går på fritidsgård eller liknande varje dag eller varje vecka. Att fritidsgårdar/ungdomens hus inte är så välbesökta som kan önskas kan givetvis bero på många olika orsaker. Viktigt att notera är dock att det med stor sannolikhet inte är fritidsgårdar/ungdomens hus i sig som inte lockar, utan det är viktigt att innehåll och aktiviteter anpassas till vad ungdomarna efterfrågar i den mån det är möjligt. Här kan noteras att det på andra ställen i denna undersökning visas tydligt att ungdomarna i båda åldersgrupperna efterfrågar ett ungdomens hus eller hängställe. 17

18 Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Grundskolan Gymnasiet Varje dag 8% 1% 1% Varje vecka 17% 16% 6% 1% Varje månad 16% 19% 8% 5% Varje år 18% 22% 19% 15% Aldrig 42% 42% 67% 79% Totalt: Tabell 23 Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Många ungdomar går runt på stan med kompisar på fritiden. I årskurs åtta går 37 procent av killarna och 59 procent av tjejerna runt på stan med kompisar varje dag eller varje vecka. På gymnasiet är motsvarande siffror 67 procent för killar och 79 procent för tjejer. Ett fåtal går aldrig runt på stan med kompisar. Killarna i årskurs åtta är de som minst ägnar sig åt att gå på stan med kompisar på sin fritid. Går runt på stan med kompisar Grundskolan Gymnasiet Varje dag 5% 8% 15% Varje vecka 32% 51% 52% 59% Varje månad 38% 32% 25% 17% Varje år 17% 7% 5% 3% Aldrig 8% 2% 3% 1% Totalt: Tabell 24 Går runt på stan med kompisar Bland gymnasieungdomar är det mycket vanligt att gå på fest, cirka tre fjärdedelar går på fest varje vecka eller varje månad. I båda åldersgrupperna är det något vanligare bland tjejerna än bland killarna att gå på fest minst en gång om året. Bland grundskoleeleverna går cirka en tredjedel på fest en gång i månaden eller oftare. Går på fest Grundskolan Gymnasiet Varje dag 4% 1% 3% 1% Varje vecka 3% 7% 28% 28% Varje månad 23% 25% 45% 47% Varje år 42% 49% 13% 19% Aldrig 27% 18% 12% 5% Totalt: Tabell 25 Går på fest Svaren visar att det generellt sätt är vanligare bland tjejer att gå på konsert, teater, musikal, dansuppvisning och museum än bland killar. Majoriteten av ungdomarna går på konsert minst en gång om året. 75 procent av tjejerna på gymnasiet går på teater, musikal eller dansuppvisning minst en gång om året, bland killarna i samma åldersgrupp är motsvarande andel 47 procent. Går på konsert Grundskolan Gymnasiet Varje dag 1% 1% Varje vecka 1% 1% 1% Varje månad 4% 7% 11% 9% Varje år 47% 67% 6 73% Aldrig 47% 25% 27% 18% Totalt: Tabell 26 Går på konsert 18

19 Går på teater/musikal/dansuppvisning Grundskolan Gymnasiet Varje dag 1% 1% Varje vecka 2% 2% 1% Varje månad 5% 6% 6% Varje år 24% 54% 39% 69% Aldrig 73% 39% 53% 25% Totalt: Tabell 27 Går på teater/musikal/dansuppvisning Går på museum/utställning Grundskolan Gymnasiet Varje dag 1% 1% Varje vecka 1% Varje månad 4% 4% 3% 4% Varje år 43% 47% 35% 47% Aldrig 52% 48% 61% 48% Totalt: Tabell 28 Går på museum/utställning Tittar vi närmare på frågorna om att själv utöva kulturella fritidsaktiviteter som t ex att sjunga, spela instrument, skapa musik, träna dans, spela teater, måla, sy eller annan skapande verksamhet visar dessa svar att det även här är vanligare bland tjejer än bland killar att ägna sig åt den här typen av verksamheter. Sjunger/spelar instrument/skapar musik Grundskolan Gymnasiet Varje dag 16% 16% 13% Varje vecka 12% 22% 11% 11% Varje månad 8% 5% Varje år 9% 16% 14% 17% Aldrig 56% 36% 58% 43% Totalt: Tabell 29 Sjunger/spelar instrument/skapar musik Tränar dans/spelar teater Grundskolan Gymnasiet Varje dag 4% 6% 2% 7% Varje vecka 2% 28% 3% 21% Varje månad 2% 5% 2% 6% Varje år 8% 9% 7% 11% Aldrig 85% 53% 85% 57% Totalt: Tabell 30 Tränar dans/spelar teater Målar/syr eller annan skapande verksamhet Grundskolan Gymnasiet Varje dag 2% 6% 4% 5% Varje vecka 14% 25% 9% 17% Varje månad 6% 18% Varje år 12% 11% 26% Aldrig 62% 3 69% 35% Totalt: Tabell 31 Målar/syr eller annan skapande verksamhet Det är mycket vanligt bland kommunens ungdomar att hjälpa till hemma med allt ifrån matlagning till snöskottning. Bland tjejerna på gymnasiet hjälper 45 procent av tjejerna till hemma dagligen, medan motsvarande siffra för killarna på gymnasiet är 28 procent. Mer än tre fjärdedelar av ungdomarna hjälper till hemma varje dag eller varje vecka. 19

20 Hjälper till hemma med Grundskolan Gymnasiet mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil mm Varje dag 3 34% 28% 45% Varje vecka 46% 45% 49% 39% Varje månad 16% 17% 15% 11% Varje år 4% 3% 4% 4% Aldrig 4% 2% 4% 2% Totalt: Tabell 32 Hjälper till hemma Att vara ute i naturen är ett stort fritidsintresse för många ungdomar. 39 procent av killarna och 42 procent av tjejerna i årskurs åtta är ute i naturen varje dag eller varje vecka. En något lägre andel av ungdomarna i årskurs två på gymnasiet har svarat att de är ute i skogen dagligen eller varje vecka, 32 procent av killarna och 36 procent av tjejerna. Är ute i naturen Grundskolan Gymnasiet Varje dag 15% 14% 4% 8% Varje vecka 24% 28% 28% 28% Varje månad 29% 27% 35% 38% Varje år 22% 24% 22% 22% Aldrig 7% 11% 4% Totalt: Tabell 33 Är ute i naturen Att fiska och/eller jaga är något som fler killar än tjejer utövar på sin fritid. Cirka 50 procent av tjejerna i båda åldersgrupperna jagar/fiskar aldrig. Cirka två femtedelar av ungdomarna fiskar/ jagar någon gång per år. Bland killarna är det fler som jagar/fiskar mer regelbundet, 19 procent av killarna fiskar/jagar varje månad, medan motsvarande siffra för tjejerna är mindre än 10 procent. Fiskar/jagar Grundskolan Gymnasiet Varje dag 2% 1% 1% Varje vecka 9% 2% 7% 1% Varje månad 19% 7% 19% 5% Varje år 45% 43% 44% 41% Aldrig 25% 46% 3 53% Totalt: Tabell 34 Fiskar/jagar Att meka med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar/andra tekniska saker tycks främst vara ett intresse för killar. 43 procent av killarna i årskurs åtta och 46 procent av killarna i årskurs två på gymnasiet ägnar sig åt denna fritidssysselsättning en gång i månaden eller oftare. Intresset bland tjejer för att meka med bilar, andra fordon eller tekniska saker är mycket litet, cirka 80 procent av tjejerna gör det aldrig. Mekar med bil/motorcyklar/båtar/skotrar/andra Grundskolan Gymnasiet tekniska saker Varje dag 9% 1% 8% 1% Varje vecka 16% 2% 18% 1% Varje månad 18% 5% 2% Varje år 14% 25% 13% Aldrig 37% 78% 3 83% Totalt: Tabell 35 Mekar med bil/motorcyklar/båtar/skotrar/andra tekniska saker 20

21 Mer än hälften av ungdomarna åker skateboard/snowboard en gång om året eller oftare. Killarna i båda åldersgrupperna ägnar sig åt denna fritidssysselsättning oftare än tjejer. 33 procent av killarna och 19 procent av tjejerna i årskurs åtta och 24 procent av killarna och 18 procent av tjejerna i årskurs två på gymnasiet åker skateboard/snowboard varje dag eller varje vecka. Åker skateboard/snow board (under säsongen) Grundskolan Gymnasiet Varje dag 12% 1% 6% 2% Varje vecka 21% 18% 18% 16% Varje månad 12% 17% 15% 19% Varje år 15% 19% 17% 25% Aldrig 4 45% 45% 39% Totalt: Tabell 36 Åker skateboard/snowboard Spela rollspel/levande rollspel, släktforska och besöka bibliotek är något som ytterst få i båda åldersgrupperna ägnar sig åt. Ungdomarna har fått besvara en öppen fråga om sina fritidsmöjligheter: Tycker du att det saknas fritidsmöjligheter, i så fall vilka? Svaren är skiftande. Det flest efterlyser är kvällsöppna fik, fler mötesplatser för unga och fler ungdomsgårdar. Speciellt tydligt är detta bland gymnasieungdomarna som efterlyser ställen att träffas på och aktiviteter för ungdomar år. Många efterlyser olika former av fler eller bättre idrottsanläggningar för t ex fotboll, bandy basket. Här följer några av de svar som finns i enkäten: Åk 8, grundskolan ett cafe där folk kan träffas på kvällarna ställen där man kan umgås och träffa nya människor istället för ute på stan, det ska anordnas mer fester, det ska också anordas mer evangemang Göra bättre fotbollsplaner och fler. en skateboardramp fler klädaffärer och fler roliga aktiviteter istället för tex. fotboll Åk 2. gymnasiet mer roliga aktiviteter på kvällar för ungdomar under 18 år ett ställe där ungdomar som inte är 18 kan gå ut på kvällen och träffas Paintball Mer musik tillställningar fler intressanta kvällskurser för ungdomar Ungdomarna har även fått ge svar på frågan Tycker du att det saknas ställen att vara på för dig och dina kompisar? Skriv i så fall vilka. Denna fråga hänger samman med frågan som beskrivs ovan, svaren liknar varandra. Här framgår ännu tydligare att ungdomarna saknar platser att umgås på kvällar och helger. Många efterlyser caféer, uteställen, ungdomshus centralt som har öppet för ungdomar under 18 år på kvällar/helger. Här följer några av svaren från enkäten: 21

22 Åk 8, grundskolan borde finnas ett ungdomshus En öppen idotts hall som man kan vara inne i nästan gämt Replokal för band ett ställe där man kan vara å göra vad man vill, och bara gå ut å in som man vill utan kostnad fler mysiga cafén Åk 2, gymnasiet ungdomshus på stan som har öppet på kvällar och nätter (på helgerna) Ställen där man bara kan vara och umgås utan att det kostar pengar ett ställe där det finns lite allt möjligt att göra ja ett ställe på stan på kvällarna som man kan gå och ta en fika på 22

23 2.2 Föreningsliv Enkäten tar upp frågor kring ungdomarnas föreningsanslutning och aktivitet. En stor del av ungdomarna är medlem i idrottsförening/klubb, utöver det är det mycket få ungdomar som är medlemmar i någon förening överhuvudtaget. Tabell 37 visar de ungdomar som har svarat att de är aktiva medlemmar i en förening och den kursiva siffran anger andel ungdomar som har markerat att de har ett förtroendeuppdrag i föreningen. Svaren visar att killar i något större utsträckning än tjejer innehar förtroendeuppdrag i föreningar, samtidigt som andelen tjejer som är medlem i de olika föreningarna generellt är högre än andelen killar som har angett att de är medlem i någon av dessa föreningar. Är du just nu medlem i någon/några av följande Grundskolan Gymnasiet föreningar? Idrottsförening/klubb 48% / 7% 57% / 2% 28% / 6% 38% / 3% Skolförening 9% / 7% 15% / 4 % 4% / 5% 5% / 3% Friluftsförening 5% / 4% 4% / 1% / 4 % 2% / 1% Religiös förening/församling 6% / 4 % 11% / 2 % 2 % / 4 % 1% / 1% Kulturförening 8% / 4% 22% / 3% 3% / 4% 14% / 1% Hobbyförening 7% / 3% 13% / 3% 5% / 4% 5% / 2% Politiskt parti/ungdomsförbund 1% / 4% 1% / 1% 3% / 3% 1% /1% Förening/organisation för samhällsfrågor 1% / 4% / 2% 2% / 4% 1% / 1% Datorförening/spelförening 5% / 4% / 1% 5% / 5% / 1% Supporterklubb 3% / 3% 1% / 1% 3% / 4% 2 % / 1% Annan 7% / 5% 8% / 3% / 6% 5% / 2% Tabell 37 Är du medlem i någon av dessa föreningar? Ungdomarna har fått besvara en fråga om i hur stor utsträckning de kan påverka verksamheten i den förening de är mest aktiva i. En dryg femtedel av ungdomarna önskar att de kunde påverka föreningens verksamhet mer. Cirka en tredjedel av ungdomarna vill inte påverka föreningens verksamhet. Många är nöjda med det inflytande de har i föreningen och anser att de kan påverka i den utsträckning de vill. I hur stor utsträckning upplever du att du kan Grundskolan Gymnasiet påverka föreningens verksamhet? I den utsträckning jag vill 38% 5 49% 44% I mindre utsträckning än vad jag vill 23% 21% 23% Jag vill inte påverka föreningens verksamhet 39% 29% 31% 33% Totalt: Tabell 38 Kan du påverka föreningens verksamhet? 23

24 2.3 Resor och internationell erfarenhet Avsnittet om ungdomarnas fritid avslutas med frågor om ungdomarnas resor och internationella erfarenhet. Den stora majoriteten av ungdomarna har under de senaste 12 månaderna varit på semester- eller nöjesresa som varat minst en vecka i Sverige och/eller utomlands. Av tjejerna i årskurs två på gymnasiet har 54 procent åkt utomlands, medan motsvarande siffra för killarna i samma åldersgrupp är 39 procent. Tjejerna på gymnasiet åker utomlands i högre utsträckning än inom Sverige, vilket är utskiljande för denna grupp. Har du under de senaste 12 månaderna gjort någon semester- eller nöjesresa som varat minst en vecka? Ja, inom Sverige Ja, utomlands Nej Grundskolan Gymnasiet Diagram 11 Har du gjort semester- eller nöjesresa? Den vanligaste orsaken till utlandsresan är semester, 80 procent eller fler av ungdomarna har angett detta som anledning till utlandsvistelsen. Många besöker också släkt och vänner. Dubbelt så stor andel tjejer än killar på gymnasiet har studerat eller varit på ungdomsutbyte utomlands. Vilket av följande har du gjort när du har varit utomlands? Grundskolan Gymnasiet Arbetat 3% 1% 4% 1% Studerat (även språkresa eller kort kurs) 3% 5% 6% 12% Varit volontär 1% 2% 1% Varit på ungdomsutbyte 1% 3% 4% 8% Varit på semester 85% 87% 8 81% Besökt släkt eller vänner 31% 32% 21% 32% Annat 27% 27% 29% 31% Tabell 39 Vad har du gjort när du varit utomlands? Enkäten undersöker vad som krävs för att de ungdomar som ännu inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte utomlands ska göra det. Bland killarna är andelen som inte är intresserade av detta 36 procent i grundskolan och 26 procent på gymnasiet, vilket är mycket högre andel än tjejerna. 22 procent av killarna och 38 procent av tjejerna i årskurs åtta anger att de skulle göra detta om deras föräldrar skulle tillåta, den andelen är mycket lägre på gymnasiet, vilket borde kunna förklaras av att ungdomarna tillåts att göra mer och mer saker på egen hand ju äldre ungdomarna blir. 24

25 Om du inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på Grundskolan Gymnasiet ungdomsutbyte utomlands, vad behövs för att du ska göra det? Det spelar ingen roll, jag är inte intresserad 36% 16% 26% 9% Jag skulle behöva mer pengar 34% 43% 47% 62% Jag skulle behöva mer information om hur jag ska göra 14% 38% 25% 41% Att mina föräldrar tillåter det 22% 38% 6% 14% Annat 13% 13% 14% 12% Tabell 40 Tittar vi närmare på hur många ungdomar som varit utomlands utan sällskap av sina föräldrar visar resultatet att majoriteten av ungdomarna i årskurs åtta inte har varit utanför Sverige utan sällskap av sina föräldrar. Bland gymnasieungdomarna har majoriteten varit utanför Sverige utan föräldrarna minst en gång. 45 procent av tjejerna i årskurs två på gymnasiet har varit utomlands på egen hand 1-2 gånger. Har du varit utanför Sverige utan sällskap av dina föräldrar? Gr undskolan kille Gr undskolan t jej Gy mnasiet kille Gy mnasi et t jej Ja, mer än 6 gånger Ja, 5-6 gånger Ja, 3-4 gånger Ja, 1-2 gånger Nej, aldr ig Diagram 12 Har du varit utanför Sverige utan sällskap av dina föräldrar? 25

26 3 Skola Skolan är ungdomarnas arbetsplats och tiden i skolan har betydelse på många olika sätt. Frågorna i LUPP-enkäten fokuserar främst på elevernas upplevelse av skolmiljön, såväl psykosocial som fysisk samt elevernas vilja och möjlighet till inflytande. 3.1 Skolmiljön I enkäten har ungdomarna fått besvara frågan om vad de tycker om skolmiljön i stort. Det stora flertalet tycker att skolmiljön är Ganska bra. Cirka 15 procent av ungdomarna på gymnasiet upplever skolmiljön som Mycket bra. Cirka en femtedel av ungdomarna i årskurs åtta anser att skolmiljön är Ganska dålig eller Mycket dålig. En jämförelse med frågan Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? visar att en dryg tredjedel av ungdomarna som anser att skolmiljön är ganska eller mycket dålig har blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret. Vad tycker du om skolmiljön? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Diagram 13 Skolmiljön Ungdomarna har fått besvara i hur hög grad de instämmer med olika påståenden. Påståendet Det är bra stämning i skolan ger en bild av att de allra flesta av ungdomarna i enkäten trivs i skolan. Bland gymnasieeleverna har mer än en tredjedel svarat mycket bra. Ett litet antal instämmer inte alls med påståendet utan har valt alternativen ganska dåligt eller mycket dåligt. Värt att notera är också att det är fler bland ungdomarna i årskurs åtta än bland gymnasieeleverna som inte instämmer med påståendet. 26

27 Det är bra stämning i skolan mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 14 Stämningen i skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 15 Elever och lärare bemöter varandra med respekt Svaren på påståendet Elever och lärare bemöter varandra med respekt visar att en majoritet av ungdomarna anser att det stämmer mycket eller ganska bra. Fler bland ungdomarna i årskurs åtta än på gymnasiet instämmer inte i påståendet. Eleverna i årskurs åtta upplever att det finns mindre respekt i relationen mellan lärare och elever än de äldre ungdomarna. Gymnasieungdomarna tycks ha bättre erfarenheter vad gäller båda dessa påståenden ovan, än ungdomarna i årskurs åtta. 27

28 Om en lärare kränker en elev agerar skolan 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 16 Om en lärare kränker en elev agerar skolan Det förekommer att elever på olika sätt blir kränkta av lärare i skolan. I enkäten har ungdomarna fått värdera påståendet Om en lärare kränker en elev agerar skolan. Svaren ger en skiftande bild, inget entydigt svar kan uttydas. Cirka en femtedel av killarna i båda årsgrupperna har svarat mycket dåligt, vilket är allvarligt. Mobbning är ett problem i skolan 45% 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 17 Mobbning är ett problem i skolan Mobbning tycks ständigt finnas och pågå i olika stor utsträckning och då inte minst i skolan, där ungdomarna tillbringar stor del av sin tid. På påståendet Mobbning är ett problem i skolan återfinns de flesta svaren i mittenalternativet varken bra eller dåligt. Fler ungdomar i den yngre än i den äldre årskullen svarar mycket bra eller ganska bra på påståendet, vilket tyder på att mobbning är ett större problem bland grundskoleungdomarna än bland gymnasieungdomarna i enkäten. 28

29 Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan 5 45% 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 18 Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan En viktig fråga när det handlar om mobbning i skolan är om skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. Cirka hälften av ungdomarna i årskurs åtta har svarat mycket bra eller ganska bra på påståendet. Bland gymnasieungdomarna återfinns flest svar i mitten varken bra eller dåligt. 10 procent av ungdomarna i årskurs åtta anser inte att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 19 Främlingsfientlighet är ett problem i skolan En klar majoritet anser inte att främlingsfientlighet är ett problem i skolan. En knapp femtedel av killarna i årskurs åtta har svarat mycket bra eller ganska bra, vilket ändock visar att det finns en relativt stor grupp som ser främlingsfientlighet som ett problem. Tjejerna i årskurs två på gymnasiet är den grupp där lägst andel ser främlingsfientlighet som ett problem i skolan. 29

30 Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 45% 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 20 Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Påståendet Sexuella trakasserier är ett problem i skolan visar att de allra flesta inte anser att det är ett problem. Problemet tycks vara störst för ungdomarna i årskurs åtta. 15 procent av killarna och 14 procent av tjejerna i årskurs åtta har svarat stämmer mycket eller ganska bra. 5 procent av tjejerna på gymnasiet har gett samma svar. Pojkar får bättre möjligheter än flickor mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 21 Pojkar får bättre möjligheter än flickor Ungdomarna har fått bemöta påståenden om flickor eller pojkar har bättre möjligheter än det andra könet. Svaren ger en intressant bild. Majoriteten anser inte att något av dessa två påståenden stämmer. 14 procent av tjejerna i årskurs åtta och 11 procent av tjejerna på gymnasiet har svarat stämmer mycket eller ganska bra på påståendet: Pojkar får bättre möjligheter än flickor. I det motsatta påståendet, Flickor får bättre möjligheter än pojkar, svarar 26 procent av killarna i årskurs åtta och på gymnasiet stämmer mycket eller ganska bra. Det finns en viss tendens att både tjejer och killar upplever att det andra könet än ens eget får bättre möjligheter. 30

31 Flickor får bättre möjligheter än pojkar 5 45% 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 22 Flickor får bättre möjligheter än pojkar En klar majoritet av ungdomarna i undersökningen anser att skolbiblioteket är mycket eller ganska bra. Något fler killar än tjejer anser att skolbiblioteket är ganska eller mycket dåligt. Skolbiblioteket Grundskolan Gymnasiet Mycket bra 27% 27% 24% 33% Ganska bra 37% 47% 43% 53% Varken bra eller dåligt 19% 15% 19% 11% Ganska dåligt 8% 4% 3% Mycket dåligt 8% 3% 11% 1% Totalt Tabell 41 - Skolbiblioteket Skolmaten är ett område där många av ungdomarna i enkäten är missnöjda. Knappt 50 procent av ungdomarna i årskurs åtta har svarat att de anser att skolmaten är ganska eller mycket dålig, medan mindre än 10 procent har svarat att skolmaten är mycket bra i samma årskull. Bland ungdomarna i årskurs två på gymnasiet är killarna mest missnöjda, 59 procent anser att skolmaten är ganska eller mycket dålig. Skolmaten Grundskolan Gymnasiet Mycket bra 8% 4% 6% 5% Ganska bra 26% 25% 17% 28% Varken bra eller dåligt 17% 23% 18% 23% Ganska dåligt 22% 23% 23% 23% Mycket dåligt 27% 24% 36% Totalt Tabell 42 Skolmaten Gymnasieungdomarna i undersökningen är mer nöjda med sina scheman än ungdomarna i årskurs åtta. 48 procent av killarna och 54 procent av tjejerna på gymnasiet anser att deras schema är mycket eller ganska bra. Motsvarande siffror för ungdomarna i årskurs åtta är 38 procent av killarna och 45 procent av tjejerna. 31

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 1 ISBN 978-91-86397-06-7 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande 24-åringar från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy Lönn 3 Kapitel

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Våra unga i Gällivare!

Våra unga i Gällivare! Våra unga i Gällivare! Gällivare kommuns uppföljning av ungdomspolitiken- Lupp Gällivare kommun Gemensam administration Nämnd& utredning Ann-Helen Köhler 0970-18128 ann-helen.kohler@kommun.gellivare.se

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2-3 SYFTE OCH METOD 4 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 5 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 5 BAKGRUNDSFRÅGOR 5 FRITID 5-9 SKOLA

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 19-25-åringarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de bor Sysselsättning och ekonomi Hur de mår Vad de gör på fritiden Vad de vill ha för inflytande Hur

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

Att vara ung i Timrå LUPP-undersökning 2005

Att vara ung i Timrå LUPP-undersökning 2005 Att vara ung i Timrå LUPP-undersökning 2005 Elisabet Ljungberg 2006 FÖRORD Först av allt skall ett stort tack riktas till alla ungdomar som deltagit i LUPP undersökningen. Enkätundersökningar kan vara

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN rapport lupp 2008 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (21) Sammanfattning av Lupp- enkäten 2008 Den fjärde luppundersökningen med nära

Läs mer

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Ung i Härnösand Resultat av LUPP-undersökningen 2006 Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Anette Gustafsson Samhällsförvaltningen Härnösands Kommun Förord Under oktober månad 2006 genomförde

Läs mer

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun...

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... Halvtidsavstämning med syfte att välja fördjupningsområden för luppanalysen. Mejeriet i Västervik, 14 januari 2010 Temat för

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Vansbro

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport Fritidsenkät 2014 Åk 5 och 8 Standardrapport Årskurs 5 56,4% 248 Årskurs 8 43,6% 192 Svarande 440 Inget svar 6 Kille 50,9% 227 Tjej 48,2% 215 Bor i Ljungby 59% 263 Bor utanför Ljungby 40,6% 181 Svarande

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer