Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!"

Transkript

1

2 Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram , Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis en rättvisefråga, men det är också en viktig fråga eftersom det på flera sätt är en resurs att ta tillvara för politiker på vilken nivå det än gäller. I mångfaldsprogrammet utgör barn och ungdomar en särskild grupp när det gäller inflytande och delaktighet i skola och vardag. Föreliggande text är tänkt att på ett antal olika sätt belysa och beskriva hur ungdomar upplever skola och vardag i Växjö kommun. Vad är bra? Vad är inte fullt så bra? Vad kan bli bättre? På flera områden visar det sig att ungdomarna årskurs 8 och gymnasiets årskurs 3 är välmående, att skola och vardag på det stora hela fungerar bra. Det innebär å andra sidan inte att saker och ting inte kan bli ännu bättre, att vi gemensamt måste fortsätta att arbeta för ungas skola och vardag. Nu och framöver! Rapporten är tänkt att fungera som ett instrument och underlag att arbeta vidare med för att förbättra sådant som i dag inte är fullt så bra, men också för att göra bra saker ännu bättre. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Växjö, , Daniel Larsson Utredare Institutionen för samhällsvetenskaper Linnéuniversitetet

3 Lupp men vad granskas? I synonymordlistan likställs ordet lupp med förstoringsglas. Vi skulle alltså kunna säga att det är något som indikerar närmare granskning eller något i stil därmed. Den lupp som avses i denna text kan på ett sätt också ses som en form av närmare granskning och det som granskas är Lokal uppföljning av ungdoms politiken, eller kort sagt: Lupp. Lupp är en nationell under- sökning som genomförs av Ungdomsstyrelsen. Varje kommun i landet bjuds årligen in att delta i denna ungdomsundersökning som genomförs med hjälp av åk 8 på grundskolan och åk 3 på gymnasiet var Växjö kommun en av 42 kommuner som deltog i Luppen och detta var inte första gången kommunen deltog. Vid två tidigare tillfällen har Växjö kommun varit med i samma typ av undersökning, nämligen 2003 och Resultatet av Luppen ska utgöra underlag för tjänstemän och politiker i arbetet med de ungdomspolitiska målen och det gör man med hjälp av fokus på skola, fritid, politik, samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Den nationella ungdomspolitikens mål är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till makt och verklig tillgång till välfärd. / / För att ungdomar ska kunna ha verklig tillgång till makt är det viktigt att de har inflytande över såväl samhället i stort som över sin närmiljö i skolan, bostads- området, föreningslivet och arbetet. Verklig tillgång till välfärd innebär god materiell levnadsstandard, god fysisk och psykisk hälsa samt att inte behöva bli utsatt för kränkningar och brott. /www.ungdomsstyrelsen.se Citatet ovan speglar huvuddragen i den ungdomspolitiska tanken och denna rapport, som är en förkortad version av Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009, är tänkt att fokusera kring delar av detta. Skola & vardag Ungdomar tillbringar stor del av sin tid i skolan. Därför är det också viktigt att de trivs och känner sig trygga i det som faktiskt är en stor del av deras vardag. Hur upplevs då denna vardag? Svaren på den frågan kan givetvis fördelas i lika många som det finns elever, men ungefär tre fjärdedelar av åttondeklassarna menar att det är bra stämning i skolan. Låter vi göra jämförelser mellan olika bostadsområden och olika skolor så skiftar svaren något, men det säger likväl något om genomsnittet bland åttondeklassarna. Gymnasieeleverna tycker i väldigt hög utsträckning också att det är bra stämning i skolan, även om andelen skolkande elever är större på gymnasiet än på - En majoritet av eleverna i gymnasiets årskurs 3 och grundskolans årskurs 8 anser att stämningen i skolan är bra. - Gymnasieelever årskurs 3 skolkar något mer än grundskoleelever årskurs 8. - Växjöelever i gymnasiets årskurs 3, liksom grund- skolans årskurs åtta, skolkar generellt sett mer än genomsnittet i de övriga undersökningskommunerna.

4 grundskolan. Just när det gäller andelen skolkande så är den högre i Växjö kommun, både i grundskolans årskurs åtta och i gymnasiets årskurs tre, än vad den är i jämförelse med de andra undersökningskommunerna. Eleverna fick också svara på ett antal påståenden om sin skola, t.ex. om hur de upplever skolmiljön. 53 procent av killarna och 60 procent av tjejerna i årskurs 8 upplever skolmiljön som bra. Motsvarande siffror i gymnasiets årskurs 3 är bland både killar och tjejer 77 procent. Att behandla varandra med respekt är också viktigt för en fungerande skola. Ungefär en femtedel av såväl killar som tjejer i årskurs 8 menar att elever och lärare inte bemöter varandra med respekt. Motsvarande andelar i gymnasiets årskurs tre är knappt en tiondel. Sexuella trakasserier förekommer dessvärre i flera sammanhang varav skolan kan vara ett. 14 procent av tjejerna och 21 procent av killarna i årskurs 8 menar att det är ett problem i skolan. I gymnasiets årskurs 3 är det endast fem procent av tjejerna och åtta procent av killarna som upplever det som ett problem, alltså en påtaglig skillnad. Främlingsfientlighet är likaså ett vanligt problem på flera platser, bl.a. i skolan. I årskurs 8 är det 18 procent av tjejerna och 26 procent av killarna som anser att främlingsfientligheten är ett problem. Motsvarande siffror på gymnasiet är dessbättre lägre, åtta respektive 13 procent. Likaså är mobbning ett ofta förekommande problem. I Växjö kommun upplever drygt en fjärdedel av både tjejer och killar i årskurs 8 att det är ett problem i skolan medan endast var femtonde elev menar detsamma på gymnasiet. Diagram 1a Vad får eleverna vara med och bestämma om? - De flesta upplever skol- miljön som bra, i synnerhet gäller det gymnasisterna. - En fjärdedel av åttorna och en tiondel av gymnasisterna i årskurs 3 menar att lärare och elever inte behandlar varandra med respekt. - Sexuella trakasserier är vanligare i grundskolan än på gymnasiet. - Detsamma gäller för främlingsfientlighet och mobbning det är betydligt vanligare på grundskolan än på gymnasiet.

5 Eftersom så mycket tid tillbringas i skolan är det viktigt att eleverna känner sig delaktiga i det som utgör deras vardag. Frågan är då hur elevernas möjligheter att påverka ser ut, eller kort sagt: vad får de vara med och bestämma om? Frågan ställdes till såväl åttondeklassare på grundskolan som tredjeklassare på gymnasiet och svaren är lite olika beroende på kille eller tjej. Generellt upplever killarna i åk 8 att de får vara med och bestämma i högre grad än vad tjejerna gör. Av de sex olika bestämmandeområdena som granskats är skillnaden aldrig mindre än tio procentenheter. Störst är skillnaden i hur man upplever bestämmandet över vilka böcker eller vilka övriga läromedel man får vara med och bestämma om. Nästan 30 procent av killarna upplever att de får vara med och bestämma vilka böcker/läromedel som ska användas i undervisningen medan motsvarande andel bland tjejerna endast är drygt tio procent. Arbetssättet är det de flesta anser sig få vara med och bestämma om och det gäller såväl killar som tjejer även om andelen killar är större. Att få vara med och bestämma är en sak, men att vilja vara med och bestämma en annan. Därför ställdes också en fråga om vad eleverna vill vara med och bestämma om. Diagram 1b Vad vill eleverna vara med och bestämma om? - Viljan att vara med och bestämma är betydligt större än vad eleverna anser sig få vara med och bestämma om. - Killarna upplever något oftare att de får vara med och bestämma medan tjejerna något oftare vill vara med och bestämma. - Såväl möjligheterna att få vara med och bestämma som viljan att göra det är större bland gymnasie- elever. Diagram 1b ovan visar att det dels är en skillnad mellan vad man får vara med och bestämma om och vad man faktiskt vill vara med och bestämma om, men det visar också på att det finns vissa skillnader mellan killar och tjejer vad gäller dessa uppfattningar. Överlag är det i något högre grad tjejerna som vill vara med och

6 bestämma i skolan. På flera sätt liknar diagram 1a och 1b varandra, det är t.ex. arbetssättet som man både får och vill vara med mest och bestämma om, liksom böcker/ läromedel är det man får och vill vara med minst och bestämma om. Däremot är det stora skillnader i hur man upplever möjligheterna att bestämma och vad man vill vara med och bestämma. Överlag får man inte vara med och bestämma lika mycket som man vill vara med och bestämma. När vi kommer till att diskutera medbestämmandefrågan bland gymnasieeleverna är det betydligt fler som anser sig få bestämma i skolan än vad det är bland högstadieeleverna. Uppfattningarna skiljer sig inte heller lika mycket mellan killar och tjejer som det bland högstadie- ungdomarna vilket också kan noteras av diagram 1c. Diagram 1c Vad får eleverna vara med och bestämma om? I likhet med uppfattningen bland högstadieeleverna är det också så bland gymnasieeleverna att arbetssätten är det de upplever sig får vara med mest och bestämma om. Där finns också den största skillnaden förutom när det gäller schema mellan killar och tjejer. Frånsett nyss nämnda staplar är det påfallande hur lika i uppfattning killarna och tjejerna är. När det exempelvis gäller prov är såväl killar som tjejer helt överens om i vilken grad de får vara delaktiga och ha möjlighet att påverka. I övrigt finns alltså endast små skillnader.

7 Diagram 1d Vad vill eleverna vara med och bestämma om? Liksom bland grundskoleelever är viljan att påverka större än möjligheten att få göra det även bland gymnasieelever. Det gäller framförallt tjejerna. Inflytande Enligt Växjö kommuns mångfaldsprogram är öppenhet och dialog ledord. Ett aktivt elevdeltagande är en bra grogrund för en levande demokrati. På ett sätt kan vi säga att vi berört delar av dessa ledord under föregående rubrik, men att det givetvis finns fler sätt att mäta delaktighet och deltagande. Ett sätt är att vidga begreppen till att beröra inte bara skolan utan även det kringliggande samhället. Diagram 2 Möjligheter att föra fram åsikter

8 Det låter sig relativt enkelt göras, t.ex. genom frågan vilka möjligheter har ungdomar att föra fram sina åsikter på ett mer generellt plan? Det diagram 2 visar är de elever som svarat mycket eller ganska stora möjligheter till att föra fram sina åsikter. Att döma av resultatet är det förhållandevis få som visar någon större tilltro till att kunna påverka kommunpolitikerna. Det finns inga stora skillnader mellan årskurs 8 i grundskolan och årskurs 3 på gymnasiet, men däremot är det i båda elevgrupperna killarna som i högre grad anser sig kunna föra fram sina åsikter. Mest tydligt är det bland åttondeklassarna. Om vi för en stund synar resultatet lite mer noggrant och ställer oss frågan varför visar det sig att sex av tio faktiskt inte vill vara med och påverka kommunpolitiken. Borrar vi ännu djupare och återigen ställer fråga varför så är det framförallt tre huvudsakliga svar som kan skönjas. Drygt hälften av eleverna menar t.ex. att de inte är tillräckligt intresserade. Ungefär en tredjedel säger att de kan för lite om hur jag ska göra och nästan en tredjedel menar att de inte tror det spelar någon roll. - Ungdomar visar generellt att de upplever möjlig- heterna att föra fram sina åsikter som väldigt små. - Sex av tio säger sig inte vilja vara med och påverka kommunpolitiken. - Anledningar till detta är att de inte är tillräckligt intresserade att de kan för lite samt att de inte tror det spelar någon roll. Jämställdhet och trygghet Jämställdhet liksom trygghet är två begrepp som används som mått på goda levnadsvillkor, i form av dels uppväxt och personlig utveckling, dels lika makt och inflytande mellan kvinnor och män. Orättvis behandling kan på ett sätt sägas vara något som både går att koppla till trygghet och jämställdhet.

9 Diagram 3 Orättvis behandling Skillnaderna mellan åttondeklassarna och tredjeklassarna på gymnasiet är väldigt små. Diagrammet visar hur stor andel av eleverna som en eller flera gånger under det senaste halvåret upplevt sig så orättvist behandlade att de känt sig kränkta. Det rör sig om närmare hälften och är något vanligare bland tjejer än bland killar. Andelen som vid upprepade tillfällen känt sig kränkte är förhållandevis få mellan sex och elva procent men i samma stund också något större bland åttondeklassarna. Orsakerna till orättvis behandling kan givetvis vara flera, men kan delvis förklaras utifrån några områden. - Det finns i princip inga skillnader i upplevelser av orättvis behandling vid en jämförelse mellan åttonde- klassare och gymnasieelever årskurs tre. - Väldigt många ungdomar kan inte peka på vari den orättvisa behandlingen består. - Andra elever och skolans personal är grupper som upplevs vara vållande till den orättvisa behandlingen. - Flera ungdomar känner sig otrygga. Det gäller i synnerhet på platser som buss, tåg, t-bana liksom utomhus under kvällstid i det egna bostadsområdet, men även på discon och fritidsgårdar. En för- hållandevis liten grupp, men som är värd att notera är de två, tre procent som upplever sig otrygga i hemmet. Diagram 4a Orsaker till orättvis behandling En relativt stor andel ungefär tre fjärdedelar av de orättvist behandlade åttondeklassarna vet inte varför de blir det. Flera ger även uttryck för att bli orättvist behandlade p.g.a. sitt utseende, vilket framförallt gäller killarna. Kön, ålder och etnicitet (beskrivet som

10 utländsk bakgrund/hudfärg) är andra anledningar till upplevd orättvis behandling bland åttondeklassarna. Förhållandevis många uppger också annat som skäl till orättvis behandling. Diagram 4b Orsaker till orättvis behandling Liksom bland grundskoleeleverna har gymnasieeleverna svårt att sätta fingret på vad som orsakar den orättvisa behandlingen. En tredjedel av killarna säger t.ex. att de inte vet varför. Inte fullt lika många menar att utseendet är orsak till den orättvisa behandlingen. Störst skillnad i mönster mellan grundskolans årskurs 8 och gymnasiets årskurs 3 återfinns i den grupp som hävdar etnicitet som orsak till orättvis behandling. Färre tjejer och samtidigt fler killar än i årskurs 8 menar att deras utländska bakgrund/hudfärg är orsak till den orättvisa behandlingen. Andra elever är den grupp som i första hand är de som står för den orättvisa behandlingen i årskurs 8. Mellan 30 och 40 procent av de elever som känner sig orättvist behandlade gör det p.g.a. andra elever. Skolans personal utgör en ungefär lika stor andel, mellan procent. När det gäller alternativet någon annan i min familj är det framförallt tjejerna som upplever sig orättvist behandlade. 25 procent av tjejerna i årskurs 8 som upplever sig såsom orättvist behandlade gör det via någon familjemedlem. Motsvarande andel bland killarna är tio procent. Bland gymnasieungdomarna är det framförallt skolans personal som upplevs som orsak till den orättvisa behandlingen (ca 40 procent), medan andra elever kommer först på andra plats (drygt 20 procent) och därefter någon i min familj (knappt 20 procent). Orättvis behandling är, som vi kunnat se, inte all-

11 tid lätt att sätta fingret på. Det kan vara baserat på faktiska upplevelser, t.ex. rasistiska påhopp, men det kan även baseras på en känsla och som av just den anledningen är svår att påvisa. Därför är det viktigt att ha förståelse för att det är upplevelsen som måste stå i centrum. Om någon upplever sig som orättvist behandlad måste han/hon givetvis tas på största allvar. Trygghet, som nämnts tidigare, kan också vara svårt att definiera, men genom att ringa in ett antal olika (fysiska) fält ges åtminstone viss möjlighet att kartlägga var och i vilken grad trygghet, eller kanske snarare brist på trygghet, finns och var man bör sätt in insatser. Diagram 5a Här känner jag mig inte trygg Bland åttondeklassarna är det framförallt på buss, tåg, t-bana eller motsvarande som man känner otrygghet och det gäller i första hand tjejerna. Generellt sett är det just tjejerna som i högre grad upplever otrygghet. De sex staplarna ovan åskådliggör de platser där otryggheten växer sig som störst. Värt att notera är att tio procent av tjejerna känner sig otrygga i sitt eget bostadsområde på dagtid. Likaledes är det intressant att sex procent av tjejerna känner sig otrygga i klassrummet. Disco är också en plats där ett visst mått av otrygghet finns bland såväl killar som bland tjejer.

12 Diagram 5b Här känner jag mig inte trygg Mönstret ser annorlunda ut vid en jämförelse med årskurs 3 på gymnasiet. Vissa staplar visar större skillnader mellan killar och tjejer medan andra visar mindre. Rädslan att vistas utomhus i det egna bostads- området under kvällstid är betydligt större bland tjejer än bland killar och nästan samma förhållande gäller allmänna färdmedel som buss, tåg och tunnelbana. Killarna visar däremot större otrygghet på såväl disco etc som fritidsgårdar eller motsvarande. Killarna visar också något större otrygghet i hemmet. Noteras bör också att det finns en liten grupp som upplever otrygghet i hemmet. Hälsa Inflytande, jämställdhet liksom trygghet kan samtliga härledas till hälsobegreppet. Känslan av t.ex. otrygghet leder sannolikt till ett sämre hälsoläge än om omvända förhållandet råder. Studier visar att hälsoläget bland Sveriges barn och unga är förhållandevis bra. En orsak till det är god fysisk hälsa, men samtidigt pekar Barnombudsmannen 2009 på tecken som tyder på det motsatta. Exempelvis har sömnproblem och stress ökat och det gäller i första hand unga tjejer.

13 Diagram 6 Allmänt hälsotillstånd - Luppen visar att ungdomars allmänna hälsotillstånd är relativt bra. - Samtidigt är det uppenbart att flera av ungdomarna upplever återkommande besvär som t.ex. trötthet, stress och sömnsvårigheter. - Ohälsan är något tydligare bland gymnasiestudenterna. - Tjejer mår överlag sämre än killar. Det allmänna hälsotillståndet är tämligen oförändrat över tid, staplarna ser ungefär likadana ut i årskurs 8 som i årskurs 3 på gymnasiet. Diagrammet visar andelen ungdomar som svarat att de mår mycket bra eller ganska bra. Tjejerna mår överlag sämre än killarna. Skattningen av den egna hälsan är intressant. 64 procent av killarna i årskurs 8 och 57 procent av killarna i årskurs 3 på gymnasiet menar att de inte är sjuka lika ofta som andra. Motsvarande andelar bland tjejerna är 45 respektive 39 procent. Diagram 7a Besvär som visar sig varje dag eller flera gånger i veckan Nedbrutet på ett antal olika besvär är det ännu tydligare att tjejerna har hälsoproblem i högre utsträckning än killarna (diagrammet gäller årskurs 8). De är tröttare, känner sig mer stressade, sover sämre och har oftare huvudvärk och ont i magen.

14 Diagram 7b Besvär som visar sig varje dag eller flera gånger i veckan I flera fall är skillnaderna mellan killar och tjejer ännu tydligare i gymnasiets årskurs 3 där t.ex. andelen tjejer som känner sig stressade är dubbelt såg stor som andelen killar. Liknande förhållanden gäller huvudvärk liksom ont i magen. Av de båda diagrammen 7 ovan är det uppenbart att ungdomars hälsa är något som måste belysas och som man bör föra en fortlöpande diskussion kring. Att exempelvis nästan åtta av tio tjejer känner sig trötta under dagtid eller att nära sju av tio upplever sig stressade påverkar såväl det allmänna hälsotillståndet som prestation. Framtid Eleverna i såväl årskurs 8 som årskurs 3 på gymnasiet målar upp en ljus framtidsbild. Endast ett par procent visar en mer negativ bild. Bland killar och tjejer i årskurs åtta är det nästa fyra av tio som ämnar studera vidare på universitet eller högskola. I gymnasiets årskurs 3 skiljer det sig mer åt även om betydligt fler tänker sig universitets- eller högskolestudier. Nästan sju av tio tjejer och drygt fem av tio killar tänker sig studera vidare på universitet eller högskola. - Ungdomarna ser ljust på framtiden! - Fyra av tio åttondeklassare tänker sig studier på akademisk nivå. Bland gymnasisterna är den siffran ännu högre och det är framförallt tjejerna som tänker sig sin studieframtid inom universitets-/högskole- världen.

15 Slutord Ja, mycket av det som framkommit är positivt, men det innebär såklart inte att det inte finns saker att arbeta vidare med, saker som kan förbättras ytterligare för att barn och ungdomar i Växjö kommun ska ges en ännu drägligare tillvaro. Mångfaldsarbetet med barn och ungdomar i Växjö kommun kommer att fortgå. Det enskilda barnets lika värde ska respekteras i frågor som berör barn. Konsekvenser för barn ska analyseras inom alla områden där barn är berörda. Barn ska bemötas som kompetenta individer. De ska respekteras och vara delaktiga i beslut som berör dem. Det strategiska arbetet ska förstärkas genom att använda barnkonventionen. Därför finns det goda förhoppningar om att barn och ungdomar i Växjö kommun kommer att få ännu bättre levnadsvillkor än vad som är fallet i dag.

16

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Lupp 2009. Det som gäller ungdomarnas framtid - kortversionen

Lupp 2009. Det som gäller ungdomarnas framtid - kortversionen Lupp 2009 Det som gäller ungdomarnas framtid - kortversionen Förord Att ungdomar ges möjlighet att delta aktivt i samhället är inte bara en rättighetsfråga. Ungdomars erfarenheter och perspektiv är också

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

LUPP om Skolan. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet.

LUPP om Skolan. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. LUPP om Skolan LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun 2 Förord Under många år har Mora kommun arbetat med olika metoder och verktyg för ungas inflytande och delaktighet. Ett verktyg är Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken).

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Vansbro

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN rapport lupp 2008 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (21) Sammanfattning av Lupp- enkäten 2008 Den fjärde luppundersökningen med nära

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun ALE KOMMUN Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun Aleungdomar uppmanar: Ta enkäten på allvar Dunia Al-hashimi, 18, och Gillis Nielsen, 16, är goda föredömen för ungdomsinflytande i

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor

Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor Bakgrund Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor Gymnasieelevernas psykiska hälsa En kort tillbakablick År 2009 beslutades att psykisk hälsa

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Den nationella ungdomspolitiken 2 övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande 5 huvudområden

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Inflytande, delaktighet och synen på den egna framtiden

Inflytande, delaktighet och synen på den egna framtiden Inflytande, delaktighet och synen på den egna framtiden Resultatanalys av enkätundersökningen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Botkyrka 2010 Sara Berggren Tryckt 2007-04-02 Innehållsförteckning

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

LUPP Ungdomar sätter livsvillkoren i Ale under luppen

LUPP Ungdomar sätter livsvillkoren i Ale under luppen LUPP 2007-2010 Ungdomar sätter livsvillkoren i Ale under luppen Förord: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp, har nu 2010 för andra gången genomförts i Ale, första gången var år 2007. Eleverna i

Läs mer

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år) Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Skövde

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015 Det handlar om kärlek Läsåret 2014/2015 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 5 899 elever svarat på enkäten före skolveckan och 3 718 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Unga 14. Hur mår ungdomarna?

Unga 14. Hur mår ungdomarna? Unga 14 Hur mår ungdomarna? Innehåll Bakgrund... 3 Resultat, UNGA 14... 5 Delaktighet och inflytande... 5 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 9 Barns och ungas uppväxtvillkor... 12 Hälsa i skolan...

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer