LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

Transkript

1 RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

2 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken Nässjö kommun Datum:

3 Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 4 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor... 7 B. Fritid...10 C. Skola D. Politik, samhälle, inflytande E. Trygghet F. Hälsa G. Arbete H. Framtid Bilaga Nässjö LUPP

4 Sammanfattade reflektioner Den 17 juni 2014 beslutade riksdagen om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. 1 Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Vad resultaten i Nässjö visar är att kommunen i flertalet av frågorna och temaområdena ligger i linje med rikssnittet för LUPP år Ungdomar i Nässjö ser alltså på sin livssituation på ett likvärdigt sätt som ungdomar i flera andra kommuner I Sverige. Att det ser ut på liknande sätt i andra kommuner har i relation till de ungdomspolitiska målen i sig dock inte så stor betydelse. Enligt målen, så som ovan specificerat, gäller att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en bild av ungdomarnas livssituation i Nässjö. Några framträdande slutsatser om tendenserna och relationer både till rikssnittet 2013, resultat från LUPP i Nässjö från tidigare år samt skillnader mellan kön och årskurs presenteras dock här. Inflytande En av punkterna i det nya nationella ungdomspolitiska handlingsprogrammet är att öka ungdomars inflytande. I Nässjö är andelen ungdomar som vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen högre än rikssnittet för LUPP från Det har även skett en märkbar ökning av andelen ungdomar som vill påverka från förra gången LUPP gjordes i Nässjö, år Andelen ungdomar som skulle vilja träffa en politiker är också högre i Nässjö än i riket i snitt. Att ta tillvara på ungdomars ökade intresse och vilja att i Nässjö vara med och påverka och samtidigt främja ett stärkt politiskt självförtroende hos ungdomarna kan därav bli viktigt i kommunen. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 Hälsa Hälsa och framförallt psykisk hälsa är även ett prioriterat område i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet. I Nässjö har det skett en negativ utveckling på hälsområdet både för killar och tjejer jämfört med LUPP-resultaten år De uppfattar sitt hälsotillstånd som sämre och har mer besvär med bland annat stress och huvudvärk. I Nässjö påvisas även liknande tendenser som nationellt, att unga kvinnor har ett sämre hälsotillstånd än unga män. Andelen tjejer i Nässjö som upplever ett sämre hälsotillstånd, är stressade, upplever besvär som huvudvärk och trötthet varje dag eller flera gånger i veckan är högre än andelen killar. Att utveckla generella hälsofrämjande förebyggande åtgärder och likaså riktade insatser mot de mest utsatta målgrupperna kan bli viktigt. Att på olika sätt hantera den ökade stressen som ungdomarna upplever, speciellt bland gymnasieungdomarna, kan även komma att bli viktigt. Vad gäller alkoholvanor, som en del av ungdomarnas levnadsvanor som även påverkar hälsan, har det dock i Nässjö skett en positiv utveckling. Färre dricker alkohol jämfört med tidigare års LUPP-resultat. Andelen som får dricka alkohol för sina föräldrar har även minskat. Utsatthet Att alla ungdomar ska känna sig trygga och välmående i skolmiljön är ett viktigt mål. Utsatthet för mobbning eller kränkningar är även kopplat till den psykiska hälsan. I rapporten framgår bl.a. att fler i gymnasiet har blivit utsatta för mobbning och utfrysning jämfört med förra gången då LUPP gjordes i Nässjö ( 6% utsatta år 2011 och 13% utsatta år 2014). Andelen högstadieungdomar som anser att mobbning är ett problem i skolan är även något högre i Nässjö än rikssnittet för LUPP Av de som blivit mobbade, utfrysta eller utsatta för orättvis behandling, har en stor del upplevt detta i skolmiljön - på rasterna eller i klassrummen. Nässjö LUPP

5 Om undersökningen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s (tidigare Ungdomsstyrelsen) LUPP-undersökning har 2014 genomförts i Nässjö i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet. LUPP-undersökningen genomfördes under oktober 2014 och insamlingen genomfördes genom en webbenkät på skolorna. Två olika enkäter har använts, en för årskurs 8 och en annan för årskurs 2 på gymnasiet. Enkäten för elever på gymnasiet innehöll något fler frågor. Undersökningen har genomförts av Nässjö kommun och analysen och sammanställningen har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Nässjö kommun. Projektgruppen i Nässjö har tillsammans med elevrådsrepresentanter valt ut de fördjupningsområden som presenteras i rapporten. Om LUPP LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF, år LUPP är en metod för att få en bild av ungdomars situation lokalt. LUPP är en nationell undersökning där kommuner får möjlighet att delta för att samla in kunskap om ungdomars levnadssituation. Detta är viktigt för att utveckla insatser och förbättra ungdomars levnadsvillkor. Omkring hälften av landets kommuner har gjort LUPP någon gång. Svarsfrekvens Totalt har 287 av 346 elever svarat på undersökningen i årskurs 8. Svarsfrekvensen är för årskurs 8 således 83%. I årskurs 2 på gymnasiet har 265 av 368 elever svarat på enkäten vilket ger en svarsfrekvens om 72%. Svarsfrekvensen är genomgående tillräckligt hög för att underlaget ska bedömas som representativt. I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka. Bortfallsanalys För vissa frågor finns det internt bortfall, dvs. att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent men varierar mellan frågorna. Det kan exempelvis vara så att elever bedömt frågan som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna. Analys Enkätfabriken har gjort analys och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomars upplevelser i Nässjö kommun. Rapporten innefattar jämförelser mellan årskurs 8 samt årskurs 2 i gymnasiet. Jämförelser görs även mellan killar och tjejer. Jämförelser, inte bara för kön, utan även mellan andra undergrupper gör att man kan få en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Att få denna kunskap är viktig för att arbeta vidare med förändring och anpassa insatserna för ungdomsrelaterade frågor. Regeringens proposition för den nya ungdomspolitiken betonar även vikten av statistik om ungdomars levnadsvillkor och i första hand resultatskillnader mellan ålder och kön, men även i andra hand, och om möjligt, skillnader vad gäller andra bakgrundsfaktorer. 1 Jämförelser görs även med LUPP-resultaten från tidigare år i Nässjö, för att kunna mäta utvecklingen över tid. Dessa värden redovisas 1 Regeringens proposition 2013/14:191 Nässjö LUPP

6 Om undersökningen i bilagan samt på utvalda ställen i den löpande texten. I den löpande texten berörs även på olika ställen jämförelser med rikssnittet för LUPP Jämförelser med snittet syftar till att ge en överblick över tendenserna nationellt och trots att en sådan jämförelse har vissa brister, kan det vara fördelaktigt för att se kommunens resultat i en större kontext. I rapporten tas endast relevanta jämförelser upp vad gäller LUPP-resultat tidigare år i Nässjö och rikssnittet för LUPP I vissa fall kanske endast jämförelser görs med LUPP-resultatet 2011, och detta beror i många fall på att det finns en tydlig skillnad från 2011 till 2014 men att trenden ända från 2008 är svårare att tyda. Ibland tas inte jämförelser upp på grund av att frågan ej är jämförbar eller ny. För en fördjupning i just jämförelser mellan år i Nässjö hänvisar vi dock till bilagan. Jämförelser till rikssnittet tas upp när det finns relevans eller skillnader eller för att få kunskap om förhållandena ser ut på ett liknande sätt i flera kommuner (och då inte är utmärkande för Nässjö). Statistisk sambandsanalys Vissa områden i rapporten innehåller en fördjupad analys. Som en del i denna fördjupade analys används statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande behöver dock inte råda. dvs. det är svårt att bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. Rapportens upplägg Rapportens upplägg följer LUPP-enkätens temaområden; A. Bakgrunds- frågor, B. Fritid, C. Skola, D. Politik, samhälle och inflytande, E.Trygghet, F. Hälsa, G. Arbete och slutligen F. Framtid. Läsanvisningar Siffrorna och diagrammen i rapporten ger uppfattningar om tendenserna som råder för ungdomarna och deras upplevelser i Nässjö. De allra flesta frågor som fanns i LUPP-enkäten redovisas i denna rapport. Alla frågor redovisas dock inte nedbrutet på både årskurs och kön. Vissa frågor kan exempelvis redovisas endast uppdelat på de två årskurserna. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma, är att i vissa fall har några av svarsalternativen uteslutits i redovisningen. Detta har också gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av frågorna hänvisar vi till MUCF:s verktyg Wlupp. Bilaga I bilagan från och med sida 48 återfinns värden som möjliggör jämförelser över tid för alla återkommade frågor under åren när Nässjö gjort undersökningen. Bilagan utgår från frågorna som finns med i enkäten år Frågor som exempelvis fanns med 2008 eller 2011 men som plockats bort eller reviderats inför 2014 redovisas inte i denna rapport. Bilagan finns till för att de som vill fördjupa sig i utvecklingen över tid kan göra det, samt för att hänvisningar görs till tidigare år i den löpande texten. 2 Information om vilka kommuner som deltog år 2013 finns på Snittet för 2013 används då data för kommunerna som deltog år 2014 ej funnits tillgänglig Nässjö LUPP

7 A. Bakgrundsfrågor Könsfördelningen i undersökningen framgår i diagrammen nedan. Fig. A2a: Könsfördelning ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET tjej 43% 57% kille Fig. A2b: ÅRSKURS 8 Fig. A4a: Var är du och dina föräldrar födda? ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 84% 2% 3% 11% Din mamma 74% 4% 6% 16% Din pappa 76% 3% 7% 15% ÅRSKURS 8 Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 87% 1% 3% 1 Din mamma 81% 1% 6% 13% Din pappa 78% 1% 7% 14% Fig. A4b: Hur länge har du bott i Sverige? 52% 48% tjej kille % Gymnasiet Årskurs % 35% 37% 3 28% Ungdomarna fick svara på var de själva och deras föräldrar är födda. De som själva var födda utanför Sverige fick även ange hur länge de bott i Sverige, se figur A4a och A4b % 10 år eller längre 4-9 år 0-3 år Nässjö LUPP

8 A. Bakgrundsfrågor I årskurs 8 deltog elever från Brinells högstadium, Parkskolan, Norråsa och Rosenholmsskolan. Värt att notera är att det är få svar från elever på årskurs 8 på Rosensholmsskolan i jämförelse till antalet elever som deltagit från de övriga skolorna vad gäller årskurs 8. Totalt har 12% av ungdomarna som svarat på enkäten angett att de har någon funktionsnedsättning. På gymnasiet är skolan som deltagit Brinellgymnasiet, som är det enda gymnasiet i kommunen. Fig. A6. Vad heter skolan du går i? Antal Andel Brinell åk % Norråsaskolan % Parkskolan 65 22% Rosenholmsskolan 19 6% Ungdomarna på gymnasiet fick även en fråga i enkäten om vad deras mammas och pappas högsta avslutade utbildning är. Svaren redovisas i figuren A7 nedan. Fig. A7: Föräldrars högsta utbildning - Årskurs 2 på gymnasiet Mamman Pappan Gick inte ut grundskolan 2% 3% Grundskola eller motsvarande 7% 12% Gymnasium eller motsvarande 3 34% Utbildning efter gymnasiet kortare än 3 år 14% 12% Högskola eller universitet i minst 3 år 29% 15% Vet inte 2 25% Nässjö LUPP

9 B. Fritid Sammanfattning Detta avsnitt fokuserar på olika frågor som relaterar till ungdomarnas fritidssituation. Fritidssituationen för ungdomar i Nässjö överensstämmer i stort sett med fritidssituationen för ungdomar i flertalet andra kommuner (rikssnittet för LUPP 2013). Några sammanfattade reflektioner är att: u Andelen ungdomar på gymnasiet, som känner att de har lagom med fritid minskar från 2008 (från 2011 har andelen exempelvis minskat med 15%) Andelen tjejer i årskurs 2 på gymnasiet som upplever att de ofta har för lite fritid ökar mest, vilket troligtvis även kan relateras till stressnivån (se avsnitt om hälsa) u Ungdomarna efterfrågar fler mötesplatser där de kan umgås med vänner u Fritidsaktiviteterna ser olika ut mellan killar och tjejer och följer i stort traditionella könsmönster u Andelen högstadieungdomar som angett att de är medlem i en förening är i Nässjö högre än rikssnittet för LUPP %). Fig. B1: Hur mycket fritid har du? % 6% 12% 1 jag känner ofta att jag har för mycket fritid 39% 58% 66% jag har lagom med fritid 72% 59% 36% 22% jag har ofta för lite fritid 18% årskurskön Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 Hur mycket fritid ungdomar har Majoriteten av ungdomarna i årskurs 8, 69%, känner att de har lagom med fritid. Högstadieungdomarna känner även generellt att de har mer fritid än gymnasieungdomarna. Hur mycket finns att göra? En majoritet av ungdomarna i Nässjö anser att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden. Ungdomar i årskurs 8 upplever i högre utsträckning än ungdomar på gymnasiet att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden, se figur B2 på nästa sida. Tjejer i årskurs 2 på gymnasiet känner i högre utsträckning än killar att de inte har tillräckligt med fritid. Totalt har 59% av tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet svarat att de ofta har för lite fritid (samma siffra år 2011 i Nässjö var Nässjö LUPP

10 B. Fritid Fig. B2: Hur mycket finns det att göra på fritiden? % 63% 77% 75% Ganska mycket / väldigt mycket Vad saknas? 38% 37% 23% 25% Ganska lite / väldigt lite Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Mötesplatser där ungdomar kan träffas och umgås är även något som efterfrågas av flertalet gymnasieungdomar. Någon föreslår ett musikcafé. Några kommenterar även att de känner sig för gamla för fritidsgårdarna eller de mötesplatser som idag finns. Olika turneringar efterfrågas även av några ungdomar. Några kommentarer från ungdomar på gymnasiet påpekar även att det inte saknas fritidsaktiviteter, men att de inte har tillräckligt med fritid för att utöva några aktiviteter. 1 av ungdomarna i årskurs 8 och 12% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet har svarat att det finns saker de skulle vilja göra på fritiden men som de inte kan göra för att de eller deras familj inte har råd. Fig. B4: Finns det något som du skulle vilja göra på din fritid, som många andra i din ålder gör, men som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? Fråga B3: Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter, i så fall vilka? Jag tycker det skulle finnas någon mer fritidsgård där man kan umgås med vänner, göra läxor osv. Parker skulle de vara mer grejer i något mer för ungdomar Tjej, åk % 92% 9 9 Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 6 ÅRSKURS 8 HÖGSTADIET Bland högstadieungdomarna efterfrågas till stor del aktiviteter kopplade till idrott eller motion, men ungdomarna tar upp väldigt olika saker. Bland annat nämns bättre sporthall, fotbollsplan, skateparker, gymnastik och en bättre simhall. Ungdomarna verkar också sakna mötesplatser, exempelvis önskas fler fritidsgårdar eller andra ställen där ungdomar kan träffas och umgås, speciellt under kvällstid % 8% ja 1 1 nej Nässjö LUPP

11 B. Fritid Var ungdomarna träffas En majoritet av ungdomarna, 8, har svarat att de oftast träffas hemma hos varandra på fritiden. Resultatet vad gäller platser där ungdomarna träffar sina kompisar går i stort i linje med rikssnittet för LUPP Ungdomar i årskurs 8 träffar sina kompisar utomhus i högre utsträckning än elever på gymnasiet. Vad som även framgår är att tjejer i något större utsträckning träffar sina kompisar på stan / i centrum eller på caféer än killar. Killar träffar däremot i högre utsträckning än tjejer sina kompisar utomhus. Fig. B5: Var ungdomarna oftast träffar sina kompisar % 83% 91% hemma hos varandra 73% 32% 32% 25% 24% 2 19% 21% 16% 13% 14% 13% 15% 11% 7% 8% 8% 9% 6% 3% 5% 6% 4% 5% 4% 1% 1% 2% 3% 2% i en idrottshall/sporthall i samband med idrott 39% utomhus i centrum/på stan i galleria / köpcentrum på ungdomens hus / Fritidsgård på ett café på en restaurang pub/bar Kille, årskurs 8 Tjej, årskurs 8 Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet i en föreningslokal Ungdomarnas fritidsaktiviteter Gällande fritidsaktiviteter så framgår det att tjejer läser och skriver samt sjunger/spelar instrument/dansar i mycket högre utsträckning än killar. Killar och tjejer idrottar utan koppling till en förening i ungefär lika stor utsträckning. Däremot är andelen killar som idrottar i förening eller klubb högre än andelen tjejer som gör detsamma. Fig. B6: Vad ungdomarna oftast gör (andelen som gör en aktivitet varje dag + varje vecka) Tjej år 2 Kille år 2 Tjej år 8 Kille år 8 b. Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening. 69% 62% 49% 55% d. Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater/ gör bild (t.ex. målar, tecknar, foto, film). 55% 27% 57% 28% a. Idrottar/motionerar i klubb eller förening 44% 58% 53% 68% f. Läser böcker (även läsplatta) 33% 2 53% 29% c. Skriver (t.ex. poesi, dagbok, bloggar) 2 5% 19% 8% k. Är ute i naturen/fiskar/jagar 14% 13% 17% 24% l. Besöker ett sportevenmang 1 23% 18% 3 e. Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat hantverk 9% 13% 34% 27% g. Besöker bibliotek 8% 7% 8% 6% i. Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. styrelsearbete, arrangerar aktiviteter eller liknande) 8% 8% 12% 19% j. Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 6% 8% 24% 18% h. Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/museum/ utställning/bio 3% 1% 3% Nässjö LUPP

12 B. Fritid Fler ungdomar idrottar varje dag i en förening i Nässjö jämfört med rikssnittet, 19% på båda årskurser har angett att de idrottar i en förening varje dag. Motsvarande siffror i rikssnittet för LUPP 2013 är 11% för gymnasiet och 16% på högstadiet. ening. Som framgår i diagrammet nedan har killar i högre utsträckning medlemskap i föreningar än tjejer. Gymnasieungdomar är i lägre grad än högstadieungdomarna medlemmar i föreningar. Att arbeta vidare för att ungdomar i gymnasiet stannar kvar i föreningslivet i högre åldrar kan därav bli viktigt. En stor andel av de som idrottar varje dag i föreningar i Nässjö är killar. I tabellen på föregående sida framgår hur stor andel av ungdomarna som gör de listade aktiviteterna varje dag eller varje vecka. De aktiviteter som ungdomar i störst utsträckning uppger att de aldrig gör är: Fig, B7: Är du medlem i någon förening? 8 77% 7 68% 6 55% Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 Årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet (totalt) 45% 4 u Skriver, t.ex. poesi, dagbok, bloggar (7) u Deltar aktivt i föreningsverksamhet (63%) 32% 3 u Går på ungdomens hus / fritidsgård (64%) 2 23% u Syr / slöjdar / snickrar eller hantverk (51%) Medlemskap i föreningar ja nej Ungdomar i årskurs 8 är i något högre utsträckning medlemmar i föreningslivet än rikssnittet för högstadieungdomar i LUPP 2013 (Andelen i Nässjö 2014 är 74% och motsvarande siffra i rikssnittet är 66%). Totalt har 67% av ungdomarna i Nässjö svarat att de är medlem i någon för- Nässjö LUPP

13 B. Fritid Idrottsföreningar, religiösa föreningar/församlingar och hobbyföreningar är de vanligaste föreningarna som ungdomarna är medlemmar i, både i årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet, se figur B8 nedan. Bland de som är föreningsmedlemmar är gymnasieungdomar dock i större utsträckning än högstadieungdomar medlemmar i politiska partier. Av de gymnasieungdomarna som är medlemmar i föreningar är gymnasieungdomar i Nässjö är i högre utsträckning (82%) än snittet bland gymnasieungdomar i LUPP 2013 (76%) medlemmar i idrottsföreningar. Fig. B8: Är du medlem i någon av följande föreningar? Inflytande i föreningsverksamhet Totalt upplever 39 procent av ungdomarna att de kan påverka sin förenings verksamhet i den utsträckning de vill. 28% upplever att de kan påverka i lägre utsträckning än vad de skulle vilja. Tjejer upplever i större utsträckning än killar att de inte får påverka föreningens verksamhet i den utsträckning som de skulle vilja. Fig. B9: Upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet? årskurskön 5 4 Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet 43% 43% Tjej, årskurs 8 41% Kille, årskurs % 83% % Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs % 36% 32% 21% 36% 24% 28% 29% 33% 4 2 Idrottsförening 35% 31% 16% Religiös förening 27% 28% 25% 18% Hobbyförening 34% 19% 19% 19% 17% 19% 15% 16% 12% 13% 11% 8% 1 1 5% 5% 6% 4% 5% 5% 3% 4% 2% 2% 3% 1% 1% 3% 1% 1% Annan Dator/ seplförening 32% Kulturförening Friluftsförening Politisk parti /ungdomsförbund Skolförening Etnisk förening Förening för samhällsfrågor 1 ja, så mycket som jag vill ja, men mindre än jag skulle vilja jag vill inte påverka föreningens verksamhet Nässjö LUPP

14 B. Fritid Resor Drygt hälften av gymnasieungdomarna har gjort en utlandsresa som varat minst en vecka det senaste året. Andelen i årskurs 8 är något högre, totalt 58%. Ungdomarna på gymnasiet fick även en fråga om vad de gjorde när de var utomlands. Bland de som gjort en resa de senaste 12 månaderna har en större andel varit på en semesterresa eller rest för att besöka släkt och/eller vänner. Fig. B10: Har du under de senaste 12 månaderna gjort någon utlandsresa som varat minst en vecka? % 48% 56% 59% 43% 52% 44% 41% årskurskön Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 Fig. B11: När du var utomlands, vad gjorde du då? Årskurs 2 på gymnasiet % 87% tjej kille % 19% 15% ja nej 8% 7% 4% 6% 4% 2% 1% arbetade var volontär var på ungdomsutbyte studerade annat besökte släkt eller vänner var på semester Nässjö LUPP

15 C. Skola Sammanfattning I detta avsnitt redovisas de frågor som berör skolan på olika sätt. En majoritet av ungdomarna i Nässjö är i största allmänhet nöjda med sin skolsituation. Vad som framgår är även att ungdomar i högstadiet generellt sett är nöjdare med sin skolsituation än gymnasieungdomarna. Det gäller framför allt aspekterna undervisning, skolmiljö, elevhälsovården och lärare men även vad gäller inflytande i skolfrågor. Som det framgår i figur A9a har 73% av ungdomarna i årskurs 8 och 61% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet angett att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med sin skolsituation. 18% av gymnasieeleverna har svarat att de bor i en annan kommun. Fig. C2: Bor du i samma kommun som du går i skola i? Årskurs 2 på gymnasiet Fig. A9a: Hur nöjd är du i största allmänhet när det kommer till följande? 1 ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET % 85% Är du...? tjej kille Din utbildning 22% 48% 18% 1 2% Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd 6 4 Din arbetseller skolsituation 14% 48% 24% 11% 3% 2 21% 15% ja nej ÅRSKURS 8 Din utbildning Din arbetseller skolsituation 3 27% % 48% 6 Percent 8 14% 2 6% 1% 5% 10 Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken nöjd eller missnöj Ganska nöjd Mycket nöjd 1 Figuren är benämnd A9a då den ursprungligen är från avsnitt A i LUPP-enkäten (avsnitt A berör bakgrundsfrågor samt generell nöjdhet) d Skolsituationen Ungdomarna fick även ta ställning till ett antal påståenden om skolsituationen. En majoritet, 76% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet och 75% av ungdomarna i årskurs 8, anser att det är bra stämning i skolan. Andelen som tycker att det är bra stämning i skolan har dock minskat från tidigare år (9 nöjda i årskurs 2 år 2011 och 87% 2008 samt 81% nöjda i årskurs 8 år 2011 och 82% år 2008). Nässjö LUPP

16 C. Skola Fig. C3a: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Gymnasiet Årskurs 8 Det är bra stämning i skolan 76% 75% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 62% 71% Skolan agerar om en lärare kränker en elev 5 6 Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev 4 57% Utsatthet Vad gäller olika former av utsatthet i skolan kan man konstatera att främlingsfientlighet är det som flest ungdomar anser är ett problem i skolan, och det gäller både på högstadiet och gymnasiet. Vad gäller påståendet mobbning är ett problem i skolan har 21% i årskurs 8 svarat att det stämmer mycket bra eller ganska bra. Samma siffra i årskurs 2 på gymnasiet är 9%. I tabellerna redovisas andelen ungdomar som svarat stämmer mycket bra och stämmer ganska bra för respektive påstående om skolsituationen. Fig. C3b: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Gymnasiet Årskurs 8 Omdöme skola LUPP-enkäten innefattade även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Detta redovisas i fig C4 på följande sida. Generellt är högstadieungdomarna nöjdare än gymnasieungdomarna med de flesta aspekter. Undantaget är tillgången till datorer, som gymnasieelever är nöjdare med. Skolbiblioteken är populära både inom årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet. I årskurs 8 är eleverna allra nöjdast med undervisningen, möjligheterna till att få extra hjälp och stöd vid behov och lärarna. Årskurs 8 i Nässjö ligger i frågan om extra hjälp något över snittet för LUPP 2013 (71% i rikssnittet och 76% i Nässjö på årskurs 8 anser att möjligheterna är mycket bra eller ganska bra). Ungdomarna i båda årskurser är minst nöjda med skolmaten. Andelen gymnasieelever som anser att skolmiljön är mycket eller ganska bra har minskat märkbart sedan 2011 och 2008 års LUPP-resultat. (5 anser år 2014 att skolmiljön är mycket eller ganska bra, samma siffra 2011 var 83% och 2008 var motsvarande siffra 86%). Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 23% 3 Mobbning är ett problem i skolan 9% 21% Flickor får bättre möjligheter än pojkar 9% 2 Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 8% 18% Våld är ett problem i skolan 4% 15% Pojkar får bättre möjligheter än flickor 4% 8% Nässjö LUPP

17 C. Skola Fig. C4: Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Andel som svarat mycket bra + ganska bra % 78% 79% 76% 77% 76% Skolbiblioteket Tillgång till datorer 6 63% Undervisningen 67% Lärarna 54% Extra hjälp 5 Skolmiljön 68% 48% Elevhälsovården 67% 18% Skolmaten 29% Case source is DataSet2 Gymnasiet Årskurs 8 Vid vidare fördjupad analys så framgår det att ungdomar på Rosenholmsskolan är minst nöjda med skolmaten och på så vis utmärker sig från de andra skolorna. På Rosenholmsskolan har 48% svarat att skolmaten är mycket dålig Andelen som svarat detsamma inom övriga högstadieskolor är mellan 25-28%. Andelen som svarat mycket dåligt på gymnasiet (Brinell) är 36%. Inflytande i skolfrågor Ett välfungerande elevinflytande är viktigt då skolan utgör en central roll i ungdomarnas liv. En förutsättning för att utveckla ungdomarnas inflytande i skolan är att de får veta vad de kan och bör ha inflytande över i sin skola, samt att forumen, exempelvis elevråd eller liknande, även uppmuntras av skolan och personalen. Enligt MUCF krävs det idag mer kunskap om elevers faktiska möjlighet till inflytande i skolan samt att elever ges fler möjligheter till mer inflytande. 2 Gymnasieungdomar i Nässjö anser i tydligt lägre utsträckning än högstadieungdomar att elevrådet tas på allvar, att skolan uppmuntrar eleverna att delta i klassråd och elevråd och att de har fått veta vad elever ska ha inflytande över i skolan. I tabellen nedan redovisas andelen per årskurs. Fig. C3c: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Gymnasiet Årskurs 8 Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan 27% 6 Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 35% 47% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan 29% 41% Ungdomarna fick även ange hur mycket de vill och hur mycket de får påverka i olika frågor i skolan. Vad som framgår i diagrammet nedan är att ungdomarna vill i större utsträckning än de får vara med och påverka i skolfrågor. Högstadieungdomar anser i större utsträckning än gymnasieungdomar att de faktiskt får påverka i de olika skolfrågorna. Högstadieungdomarna 2 MUCF: Fokus 10: Om ungas inflytande Nässjö LUPP

18 C. Skola i Nässjö anser även i något högre utsträckning än rikssnittet för LUPP 2013 att de får vara med och påverka i flertalet av frågorna. Exempelvis anser 12% i Nässjö i årskurs 8 att de i väldigt stor utsträckning får vara med och bestämma om vad de får lära sig. Motsvarande siffra i rikssnittet är 7%. Fig, C5a: Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? Årskurs 2 på gymnasiet Fig, C5b: Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? Årskurs % 46% 71% 75% 64% 66% 75% 72% 73% 54% 78% Vill bestämma Får bestämma 10 8 Vill bestämma Får bestämma 87% 86% 83% 84% 84% 83% % 36% 33% 33% % 25% 21% % 41% 33% 29% 19% 6 58% 54% 17% 16% 15% 12% 9% hur ni ska arbeta tex grupparb skolmiljön inne vad du får lära dig skolmiljön ute reglerna i skolan läxorna proven schemaläggningen vilka läromedel ni ska ha skolmaten skolmaten reglerna i skolan vilka läromedel ni ska ha skolmiljön ute skolmiljön inne schemaläggningen läxorna vad du får lära dig proven hur ni ska arbeta tex grupparb Nässjö LUPP

19 D. Politik, samhälle, inflytande Sammanfattning I slutet på föregående avsnitt berördes inflytande specifikt för skolfrågor. I detta avsnitt berörs ungdomarnas inflytande i en bredare kontext, i kommunen. Ungdomarna i Nässjö är generellt mer intresserade av att vara med och påverka i frågor som rör kommunen jämfört med rikssnittet för LUPP Ungdomarna i Nässjö skulle även i större utsträckning vilja träffa politiker. u Ungdomarna vill i störst utsträckning påverka i frågor som berör deras aktuella livssituation, exempelvis i frågor som berör skola och utbildning eller jobb för unga. Andelen ungdomar som anser att politiker bör satsa på att skapa arbeten för unga har ökat sedan Från 2011 har andelen som anser att politiker bör satsa på detta ökat med 18% i gymnasiet, i högstadiet har andelen ökat med 9% Fig. D1: Hur intresserad är du av följande? Andel som svarat mycket intresserad + ganska intresserad % 64% 63% 6 43% 42% 53% 51% 42% 49% 42% 46% Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 u 24 ungdomar vill påverka, träffa politiker och upplever att de har goda möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer vad som händer i andra länder samhällsfrågor politik Intresse för samhällsfrågor Ungdomarna fick även ange hur intresserade de är av politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder. Ungdomarna både i årskurs 8 och i årskurs 2 är mest intresserade av vad som händer i andra länder. Engagemang Vad gäller tillvägagångsätt för att påverka är demonstration eller att skriva insändare de sätt som flest ungdomar använt eller skulle kunna tänka sig att använda. Vad som vidare kan noteras är att intresset för politik har ökat bland ungdomarna i Nässjö. År 2011 samt 2008 svarade runt 2 av ungdomarna totalt att de är ganska eller mycket intresserade av politik medan samma siffra i år är 44%. I årskurs 2 på gymnasiet har 42% svarat att de har deltagit i en demonstration, vilket är långt över rikssnittet för LUPP 2013 som ligger på cirka 6 procent bland gymnasieungdomar (samma siffra i Nässjö år 2011 var 3%). Anledningen till detta beror med stor sannolikhet på de demonstrationer Nässjö LUPP

20 D. Politik, samhälle, inflytande som hölls gällande nedläggningen av Centralskolan i Nässjö. Det tillvägagångssätt som flest ungdomar svarat att de aldrig skulle använda är att delta i bojkotter. Fig. D2a: Engagemang: Årskurs 2 på gymnasiet ta kontakt med någon politiker skriva insändare lämna medborgarförslag demostrationer chatta/debattera politik på internet bojkotter 27% 35% 2 48% 5 58% 59% 31% % 44% 41% 42% 37% 8 25% 16% 8% 2% 4% 10 Det har jag gjort Det har jag inte gjort, men kan tänka mig att göra Det skulle jag aldrig göra De viktigaste frågorna Nedan listas, i fallande ordning, de saker som ungdomarna tycker är viktigast att satsa på om de var politiker. I årskurs 8 tycker ungdomarna främst att politiker bör satsa på: skola, arbeten för unga, arbete mot kriminalitet och arbete mot främlingsfientlighet. I årskurs 2 på gymnasiet är svaren liknande; arbeten för unga, skola, arbete mot kriminalitet och hälsa är det som gymnasieungdomarna främst skulle vilja att politiker satsade på i Nässjö. Vad som kan vara viktigt att uppmärksamma är att ungdomarna här fick välja max fyra saker på listan. Detta medför att de lägst rangordnade frågorna inte nödvändigtvis betraktas som oviktiga, utan istället att de är mindre viktiga i relation till de övriga frågorna. Nedan redovisas en topplista för båda årskurserna. För fullständig lista hänvisar vi till bilagan. Fig. D2b: Engagemang: Årskurs 8 ta kontakt med någon politiker skriva insändare lämna medborgarförslag demostrationer chatta/debattera politik på internet 48% 43% 55% 53% 58% 41% 36% 39% 43% 38% 4% 17% 3% 13% 9% Det har jag gjort Det har jag inte gjort, men kan tänka mig att göra Det skulle jag aldrig göra ÅRSKURS 8 1. skola (55%) 2. skapa arbeten för unga (34%) 3. arbete mot kriminalitet (3) 4. arbete mot främlingsfientlighet och rasism (28%) 5. äldreomsorg (24%) 6. idrottsanläggningar (24%) 7. hälsa (2) 8. arbete för miljön (2) 9. minska användandet av alkohol och droger (2) bojkotter 71% 24% 5% Unga i Nässjö skulle i större utsträckning kunna tänka sig att använda internet och sociala medier som en kanal för att engagera sig, i förhållande till LUPP-undersökningen Kommunen kan därav utveckla sin profil inom sociala medier för att på så sätt bygga en medborgardialog där ungdomar kan vara delaktiga ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET 1. skapa arbeten för unga (62%) 2. skola (58%) 3. arbete mot främlingsfientlighet och rasism (3) 4. hälsa (25%) 5. äldreomsorg (24%) 6. arbete mot kriminalitet (23%) 7. arbete för jämställdhet (2) 8. kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg (2) 9. motverka diskriminering av olika grupper (17%) Nässjö LUPP