LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN"

Transkript

1 RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

2 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken Nässjö kommun Datum:

3 Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 4 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor... 7 B. Fritid...10 C. Skola D. Politik, samhälle, inflytande E. Trygghet F. Hälsa G. Arbete H. Framtid Bilaga Nässjö LUPP

4 Sammanfattade reflektioner Den 17 juni 2014 beslutade riksdagen om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. 1 Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Vad resultaten i Nässjö visar är att kommunen i flertalet av frågorna och temaområdena ligger i linje med rikssnittet för LUPP år Ungdomar i Nässjö ser alltså på sin livssituation på ett likvärdigt sätt som ungdomar i flera andra kommuner I Sverige. Att det ser ut på liknande sätt i andra kommuner har i relation till de ungdomspolitiska målen i sig dock inte så stor betydelse. Enligt målen, så som ovan specificerat, gäller att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en bild av ungdomarnas livssituation i Nässjö. Några framträdande slutsatser om tendenserna och relationer både till rikssnittet 2013, resultat från LUPP i Nässjö från tidigare år samt skillnader mellan kön och årskurs presenteras dock här. Inflytande En av punkterna i det nya nationella ungdomspolitiska handlingsprogrammet är att öka ungdomars inflytande. I Nässjö är andelen ungdomar som vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen högre än rikssnittet för LUPP från Det har även skett en märkbar ökning av andelen ungdomar som vill påverka från förra gången LUPP gjordes i Nässjö, år Andelen ungdomar som skulle vilja träffa en politiker är också högre i Nässjö än i riket i snitt. Att ta tillvara på ungdomars ökade intresse och vilja att i Nässjö vara med och påverka och samtidigt främja ett stärkt politiskt självförtroende hos ungdomarna kan därav bli viktigt i kommunen. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 Hälsa Hälsa och framförallt psykisk hälsa är även ett prioriterat område i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet. I Nässjö har det skett en negativ utveckling på hälsområdet både för killar och tjejer jämfört med LUPP-resultaten år De uppfattar sitt hälsotillstånd som sämre och har mer besvär med bland annat stress och huvudvärk. I Nässjö påvisas även liknande tendenser som nationellt, att unga kvinnor har ett sämre hälsotillstånd än unga män. Andelen tjejer i Nässjö som upplever ett sämre hälsotillstånd, är stressade, upplever besvär som huvudvärk och trötthet varje dag eller flera gånger i veckan är högre än andelen killar. Att utveckla generella hälsofrämjande förebyggande åtgärder och likaså riktade insatser mot de mest utsatta målgrupperna kan bli viktigt. Att på olika sätt hantera den ökade stressen som ungdomarna upplever, speciellt bland gymnasieungdomarna, kan även komma att bli viktigt. Vad gäller alkoholvanor, som en del av ungdomarnas levnadsvanor som även påverkar hälsan, har det dock i Nässjö skett en positiv utveckling. Färre dricker alkohol jämfört med tidigare års LUPP-resultat. Andelen som får dricka alkohol för sina föräldrar har även minskat. Utsatthet Att alla ungdomar ska känna sig trygga och välmående i skolmiljön är ett viktigt mål. Utsatthet för mobbning eller kränkningar är även kopplat till den psykiska hälsan. I rapporten framgår bl.a. att fler i gymnasiet har blivit utsatta för mobbning och utfrysning jämfört med förra gången då LUPP gjordes i Nässjö ( 6% utsatta år 2011 och 13% utsatta år 2014). Andelen högstadieungdomar som anser att mobbning är ett problem i skolan är även något högre i Nässjö än rikssnittet för LUPP Av de som blivit mobbade, utfrysta eller utsatta för orättvis behandling, har en stor del upplevt detta i skolmiljön - på rasterna eller i klassrummen. Nässjö LUPP

5 Om undersökningen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s (tidigare Ungdomsstyrelsen) LUPP-undersökning har 2014 genomförts i Nässjö i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet. LUPP-undersökningen genomfördes under oktober 2014 och insamlingen genomfördes genom en webbenkät på skolorna. Två olika enkäter har använts, en för årskurs 8 och en annan för årskurs 2 på gymnasiet. Enkäten för elever på gymnasiet innehöll något fler frågor. Undersökningen har genomförts av Nässjö kommun och analysen och sammanställningen har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Nässjö kommun. Projektgruppen i Nässjö har tillsammans med elevrådsrepresentanter valt ut de fördjupningsområden som presenteras i rapporten. Om LUPP LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF, år LUPP är en metod för att få en bild av ungdomars situation lokalt. LUPP är en nationell undersökning där kommuner får möjlighet att delta för att samla in kunskap om ungdomars levnadssituation. Detta är viktigt för att utveckla insatser och förbättra ungdomars levnadsvillkor. Omkring hälften av landets kommuner har gjort LUPP någon gång. Svarsfrekvens Totalt har 287 av 346 elever svarat på undersökningen i årskurs 8. Svarsfrekvensen är för årskurs 8 således 83%. I årskurs 2 på gymnasiet har 265 av 368 elever svarat på enkäten vilket ger en svarsfrekvens om 72%. Svarsfrekvensen är genomgående tillräckligt hög för att underlaget ska bedömas som representativt. I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka. Bortfallsanalys För vissa frågor finns det internt bortfall, dvs. att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent men varierar mellan frågorna. Det kan exempelvis vara så att elever bedömt frågan som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna. Analys Enkätfabriken har gjort analys och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomars upplevelser i Nässjö kommun. Rapporten innefattar jämförelser mellan årskurs 8 samt årskurs 2 i gymnasiet. Jämförelser görs även mellan killar och tjejer. Jämförelser, inte bara för kön, utan även mellan andra undergrupper gör att man kan få en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Att få denna kunskap är viktig för att arbeta vidare med förändring och anpassa insatserna för ungdomsrelaterade frågor. Regeringens proposition för den nya ungdomspolitiken betonar även vikten av statistik om ungdomars levnadsvillkor och i första hand resultatskillnader mellan ålder och kön, men även i andra hand, och om möjligt, skillnader vad gäller andra bakgrundsfaktorer. 1 Jämförelser görs även med LUPP-resultaten från tidigare år i Nässjö, för att kunna mäta utvecklingen över tid. Dessa värden redovisas 1 Regeringens proposition 2013/14:191 Nässjö LUPP

6 Om undersökningen i bilagan samt på utvalda ställen i den löpande texten. I den löpande texten berörs även på olika ställen jämförelser med rikssnittet för LUPP Jämförelser med snittet syftar till att ge en överblick över tendenserna nationellt och trots att en sådan jämförelse har vissa brister, kan det vara fördelaktigt för att se kommunens resultat i en större kontext. I rapporten tas endast relevanta jämförelser upp vad gäller LUPP-resultat tidigare år i Nässjö och rikssnittet för LUPP I vissa fall kanske endast jämförelser görs med LUPP-resultatet 2011, och detta beror i många fall på att det finns en tydlig skillnad från 2011 till 2014 men att trenden ända från 2008 är svårare att tyda. Ibland tas inte jämförelser upp på grund av att frågan ej är jämförbar eller ny. För en fördjupning i just jämförelser mellan år i Nässjö hänvisar vi dock till bilagan. Jämförelser till rikssnittet tas upp när det finns relevans eller skillnader eller för att få kunskap om förhållandena ser ut på ett liknande sätt i flera kommuner (och då inte är utmärkande för Nässjö). Statistisk sambandsanalys Vissa områden i rapporten innehåller en fördjupad analys. Som en del i denna fördjupade analys används statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande behöver dock inte råda. dvs. det är svårt att bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. Rapportens upplägg Rapportens upplägg följer LUPP-enkätens temaområden; A. Bakgrunds- frågor, B. Fritid, C. Skola, D. Politik, samhälle och inflytande, E.Trygghet, F. Hälsa, G. Arbete och slutligen F. Framtid. Läsanvisningar Siffrorna och diagrammen i rapporten ger uppfattningar om tendenserna som råder för ungdomarna och deras upplevelser i Nässjö. De allra flesta frågor som fanns i LUPP-enkäten redovisas i denna rapport. Alla frågor redovisas dock inte nedbrutet på både årskurs och kön. Vissa frågor kan exempelvis redovisas endast uppdelat på de två årskurserna. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma, är att i vissa fall har några av svarsalternativen uteslutits i redovisningen. Detta har också gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av frågorna hänvisar vi till MUCF:s verktyg Wlupp. Bilaga I bilagan från och med sida 48 återfinns värden som möjliggör jämförelser över tid för alla återkommade frågor under åren när Nässjö gjort undersökningen. Bilagan utgår från frågorna som finns med i enkäten år Frågor som exempelvis fanns med 2008 eller 2011 men som plockats bort eller reviderats inför 2014 redovisas inte i denna rapport. Bilagan finns till för att de som vill fördjupa sig i utvecklingen över tid kan göra det, samt för att hänvisningar görs till tidigare år i den löpande texten. 2 Information om vilka kommuner som deltog år 2013 finns på Snittet för 2013 används då data för kommunerna som deltog år 2014 ej funnits tillgänglig Nässjö LUPP

7 A. Bakgrundsfrågor Könsfördelningen i undersökningen framgår i diagrammen nedan. Fig. A2a: Könsfördelning ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET tjej 43% 57% kille Fig. A2b: ÅRSKURS 8 Fig. A4a: Var är du och dina föräldrar födda? ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 84% 2% 3% 11% Din mamma 74% 4% 6% 16% Din pappa 76% 3% 7% 15% ÅRSKURS 8 Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 87% 1% 3% 1 Din mamma 81% 1% 6% 13% Din pappa 78% 1% 7% 14% Fig. A4b: Hur länge har du bott i Sverige? 52% 48% tjej kille % Gymnasiet Årskurs % 35% 37% 3 28% Ungdomarna fick svara på var de själva och deras föräldrar är födda. De som själva var födda utanför Sverige fick även ange hur länge de bott i Sverige, se figur A4a och A4b % 10 år eller längre 4-9 år 0-3 år Nässjö LUPP

8 A. Bakgrundsfrågor I årskurs 8 deltog elever från Brinells högstadium, Parkskolan, Norråsa och Rosenholmsskolan. Värt att notera är att det är få svar från elever på årskurs 8 på Rosensholmsskolan i jämförelse till antalet elever som deltagit från de övriga skolorna vad gäller årskurs 8. Totalt har 12% av ungdomarna som svarat på enkäten angett att de har någon funktionsnedsättning. På gymnasiet är skolan som deltagit Brinellgymnasiet, som är det enda gymnasiet i kommunen. Fig. A6. Vad heter skolan du går i? Antal Andel Brinell åk % Norråsaskolan % Parkskolan 65 22% Rosenholmsskolan 19 6% Ungdomarna på gymnasiet fick även en fråga i enkäten om vad deras mammas och pappas högsta avslutade utbildning är. Svaren redovisas i figuren A7 nedan. Fig. A7: Föräldrars högsta utbildning - Årskurs 2 på gymnasiet Mamman Pappan Gick inte ut grundskolan 2% 3% Grundskola eller motsvarande 7% 12% Gymnasium eller motsvarande 3 34% Utbildning efter gymnasiet kortare än 3 år 14% 12% Högskola eller universitet i minst 3 år 29% 15% Vet inte 2 25% Nässjö LUPP

9 B. Fritid Sammanfattning Detta avsnitt fokuserar på olika frågor som relaterar till ungdomarnas fritidssituation. Fritidssituationen för ungdomar i Nässjö överensstämmer i stort sett med fritidssituationen för ungdomar i flertalet andra kommuner (rikssnittet för LUPP 2013). Några sammanfattade reflektioner är att: u Andelen ungdomar på gymnasiet, som känner att de har lagom med fritid minskar från 2008 (från 2011 har andelen exempelvis minskat med 15%) Andelen tjejer i årskurs 2 på gymnasiet som upplever att de ofta har för lite fritid ökar mest, vilket troligtvis även kan relateras till stressnivån (se avsnitt om hälsa) u Ungdomarna efterfrågar fler mötesplatser där de kan umgås med vänner u Fritidsaktiviteterna ser olika ut mellan killar och tjejer och följer i stort traditionella könsmönster u Andelen högstadieungdomar som angett att de är medlem i en förening är i Nässjö högre än rikssnittet för LUPP %). Fig. B1: Hur mycket fritid har du? % 6% 12% 1 jag känner ofta att jag har för mycket fritid 39% 58% 66% jag har lagom med fritid 72% 59% 36% 22% jag har ofta för lite fritid 18% årskurskön Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 Hur mycket fritid ungdomar har Majoriteten av ungdomarna i årskurs 8, 69%, känner att de har lagom med fritid. Högstadieungdomarna känner även generellt att de har mer fritid än gymnasieungdomarna. Hur mycket finns att göra? En majoritet av ungdomarna i Nässjö anser att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden. Ungdomar i årskurs 8 upplever i högre utsträckning än ungdomar på gymnasiet att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden, se figur B2 på nästa sida. Tjejer i årskurs 2 på gymnasiet känner i högre utsträckning än killar att de inte har tillräckligt med fritid. Totalt har 59% av tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet svarat att de ofta har för lite fritid (samma siffra år 2011 i Nässjö var Nässjö LUPP

10 B. Fritid Fig. B2: Hur mycket finns det att göra på fritiden? % 63% 77% 75% Ganska mycket / väldigt mycket Vad saknas? 38% 37% 23% 25% Ganska lite / väldigt lite Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Mötesplatser där ungdomar kan träffas och umgås är även något som efterfrågas av flertalet gymnasieungdomar. Någon föreslår ett musikcafé. Några kommenterar även att de känner sig för gamla för fritidsgårdarna eller de mötesplatser som idag finns. Olika turneringar efterfrågas även av några ungdomar. Några kommentarer från ungdomar på gymnasiet påpekar även att det inte saknas fritidsaktiviteter, men att de inte har tillräckligt med fritid för att utöva några aktiviteter. 1 av ungdomarna i årskurs 8 och 12% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet har svarat att det finns saker de skulle vilja göra på fritiden men som de inte kan göra för att de eller deras familj inte har råd. Fig. B4: Finns det något som du skulle vilja göra på din fritid, som många andra i din ålder gör, men som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? Fråga B3: Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter, i så fall vilka? Jag tycker det skulle finnas någon mer fritidsgård där man kan umgås med vänner, göra läxor osv. Parker skulle de vara mer grejer i något mer för ungdomar Tjej, åk % 92% 9 9 Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 6 ÅRSKURS 8 HÖGSTADIET Bland högstadieungdomarna efterfrågas till stor del aktiviteter kopplade till idrott eller motion, men ungdomarna tar upp väldigt olika saker. Bland annat nämns bättre sporthall, fotbollsplan, skateparker, gymnastik och en bättre simhall. Ungdomarna verkar också sakna mötesplatser, exempelvis önskas fler fritidsgårdar eller andra ställen där ungdomar kan träffas och umgås, speciellt under kvällstid % 8% ja 1 1 nej Nässjö LUPP

11 B. Fritid Var ungdomarna träffas En majoritet av ungdomarna, 8, har svarat att de oftast träffas hemma hos varandra på fritiden. Resultatet vad gäller platser där ungdomarna träffar sina kompisar går i stort i linje med rikssnittet för LUPP Ungdomar i årskurs 8 träffar sina kompisar utomhus i högre utsträckning än elever på gymnasiet. Vad som även framgår är att tjejer i något större utsträckning träffar sina kompisar på stan / i centrum eller på caféer än killar. Killar träffar däremot i högre utsträckning än tjejer sina kompisar utomhus. Fig. B5: Var ungdomarna oftast träffar sina kompisar % 83% 91% hemma hos varandra 73% 32% 32% 25% 24% 2 19% 21% 16% 13% 14% 13% 15% 11% 7% 8% 8% 9% 6% 3% 5% 6% 4% 5% 4% 1% 1% 2% 3% 2% i en idrottshall/sporthall i samband med idrott 39% utomhus i centrum/på stan i galleria / köpcentrum på ungdomens hus / Fritidsgård på ett café på en restaurang pub/bar Kille, årskurs 8 Tjej, årskurs 8 Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet i en föreningslokal Ungdomarnas fritidsaktiviteter Gällande fritidsaktiviteter så framgår det att tjejer läser och skriver samt sjunger/spelar instrument/dansar i mycket högre utsträckning än killar. Killar och tjejer idrottar utan koppling till en förening i ungefär lika stor utsträckning. Däremot är andelen killar som idrottar i förening eller klubb högre än andelen tjejer som gör detsamma. Fig. B6: Vad ungdomarna oftast gör (andelen som gör en aktivitet varje dag + varje vecka) Tjej år 2 Kille år 2 Tjej år 8 Kille år 8 b. Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening. 69% 62% 49% 55% d. Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater/ gör bild (t.ex. målar, tecknar, foto, film). 55% 27% 57% 28% a. Idrottar/motionerar i klubb eller förening 44% 58% 53% 68% f. Läser böcker (även läsplatta) 33% 2 53% 29% c. Skriver (t.ex. poesi, dagbok, bloggar) 2 5% 19% 8% k. Är ute i naturen/fiskar/jagar 14% 13% 17% 24% l. Besöker ett sportevenmang 1 23% 18% 3 e. Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat hantverk 9% 13% 34% 27% g. Besöker bibliotek 8% 7% 8% 6% i. Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. styrelsearbete, arrangerar aktiviteter eller liknande) 8% 8% 12% 19% j. Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 6% 8% 24% 18% h. Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/museum/ utställning/bio 3% 1% 3% Nässjö LUPP

12 B. Fritid Fler ungdomar idrottar varje dag i en förening i Nässjö jämfört med rikssnittet, 19% på båda årskurser har angett att de idrottar i en förening varje dag. Motsvarande siffror i rikssnittet för LUPP 2013 är 11% för gymnasiet och 16% på högstadiet. ening. Som framgår i diagrammet nedan har killar i högre utsträckning medlemskap i föreningar än tjejer. Gymnasieungdomar är i lägre grad än högstadieungdomarna medlemmar i föreningar. Att arbeta vidare för att ungdomar i gymnasiet stannar kvar i föreningslivet i högre åldrar kan därav bli viktigt. En stor andel av de som idrottar varje dag i föreningar i Nässjö är killar. I tabellen på föregående sida framgår hur stor andel av ungdomarna som gör de listade aktiviteterna varje dag eller varje vecka. De aktiviteter som ungdomar i störst utsträckning uppger att de aldrig gör är: Fig, B7: Är du medlem i någon förening? 8 77% 7 68% 6 55% Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 Årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet (totalt) 45% 4 u Skriver, t.ex. poesi, dagbok, bloggar (7) u Deltar aktivt i föreningsverksamhet (63%) 32% 3 u Går på ungdomens hus / fritidsgård (64%) 2 23% u Syr / slöjdar / snickrar eller hantverk (51%) Medlemskap i föreningar ja nej Ungdomar i årskurs 8 är i något högre utsträckning medlemmar i föreningslivet än rikssnittet för högstadieungdomar i LUPP 2013 (Andelen i Nässjö 2014 är 74% och motsvarande siffra i rikssnittet är 66%). Totalt har 67% av ungdomarna i Nässjö svarat att de är medlem i någon för- Nässjö LUPP

13 B. Fritid Idrottsföreningar, religiösa föreningar/församlingar och hobbyföreningar är de vanligaste föreningarna som ungdomarna är medlemmar i, både i årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet, se figur B8 nedan. Bland de som är föreningsmedlemmar är gymnasieungdomar dock i större utsträckning än högstadieungdomar medlemmar i politiska partier. Av de gymnasieungdomarna som är medlemmar i föreningar är gymnasieungdomar i Nässjö är i högre utsträckning (82%) än snittet bland gymnasieungdomar i LUPP 2013 (76%) medlemmar i idrottsföreningar. Fig. B8: Är du medlem i någon av följande föreningar? Inflytande i föreningsverksamhet Totalt upplever 39 procent av ungdomarna att de kan påverka sin förenings verksamhet i den utsträckning de vill. 28% upplever att de kan påverka i lägre utsträckning än vad de skulle vilja. Tjejer upplever i större utsträckning än killar att de inte får påverka föreningens verksamhet i den utsträckning som de skulle vilja. Fig. B9: Upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet? årskurskön 5 4 Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet 43% 43% Tjej, årskurs 8 41% Kille, årskurs % 83% % Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs % 36% 32% 21% 36% 24% 28% 29% 33% 4 2 Idrottsförening 35% 31% 16% Religiös förening 27% 28% 25% 18% Hobbyförening 34% 19% 19% 19% 17% 19% 15% 16% 12% 13% 11% 8% 1 1 5% 5% 6% 4% 5% 5% 3% 4% 2% 2% 3% 1% 1% 3% 1% 1% Annan Dator/ seplförening 32% Kulturförening Friluftsförening Politisk parti /ungdomsförbund Skolförening Etnisk förening Förening för samhällsfrågor 1 ja, så mycket som jag vill ja, men mindre än jag skulle vilja jag vill inte påverka föreningens verksamhet Nässjö LUPP

14 B. Fritid Resor Drygt hälften av gymnasieungdomarna har gjort en utlandsresa som varat minst en vecka det senaste året. Andelen i årskurs 8 är något högre, totalt 58%. Ungdomarna på gymnasiet fick även en fråga om vad de gjorde när de var utomlands. Bland de som gjort en resa de senaste 12 månaderna har en större andel varit på en semesterresa eller rest för att besöka släkt och/eller vänner. Fig. B10: Har du under de senaste 12 månaderna gjort någon utlandsresa som varat minst en vecka? % 48% 56% 59% 43% 52% 44% 41% årskurskön Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 Fig. B11: När du var utomlands, vad gjorde du då? Årskurs 2 på gymnasiet % 87% tjej kille % 19% 15% ja nej 8% 7% 4% 6% 4% 2% 1% arbetade var volontär var på ungdomsutbyte studerade annat besökte släkt eller vänner var på semester Nässjö LUPP

15 C. Skola Sammanfattning I detta avsnitt redovisas de frågor som berör skolan på olika sätt. En majoritet av ungdomarna i Nässjö är i största allmänhet nöjda med sin skolsituation. Vad som framgår är även att ungdomar i högstadiet generellt sett är nöjdare med sin skolsituation än gymnasieungdomarna. Det gäller framför allt aspekterna undervisning, skolmiljö, elevhälsovården och lärare men även vad gäller inflytande i skolfrågor. Som det framgår i figur A9a har 73% av ungdomarna i årskurs 8 och 61% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet angett att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med sin skolsituation. 18% av gymnasieeleverna har svarat att de bor i en annan kommun. Fig. C2: Bor du i samma kommun som du går i skola i? Årskurs 2 på gymnasiet Fig. A9a: Hur nöjd är du i största allmänhet när det kommer till följande? 1 ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET % 85% Är du...? tjej kille Din utbildning 22% 48% 18% 1 2% Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd 6 4 Din arbetseller skolsituation 14% 48% 24% 11% 3% 2 21% 15% ja nej ÅRSKURS 8 Din utbildning Din arbetseller skolsituation 3 27% % 48% 6 Percent 8 14% 2 6% 1% 5% 10 Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken nöjd eller missnöj Ganska nöjd Mycket nöjd 1 Figuren är benämnd A9a då den ursprungligen är från avsnitt A i LUPP-enkäten (avsnitt A berör bakgrundsfrågor samt generell nöjdhet) d Skolsituationen Ungdomarna fick även ta ställning till ett antal påståenden om skolsituationen. En majoritet, 76% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet och 75% av ungdomarna i årskurs 8, anser att det är bra stämning i skolan. Andelen som tycker att det är bra stämning i skolan har dock minskat från tidigare år (9 nöjda i årskurs 2 år 2011 och 87% 2008 samt 81% nöjda i årskurs 8 år 2011 och 82% år 2008). Nässjö LUPP

16 C. Skola Fig. C3a: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Gymnasiet Årskurs 8 Det är bra stämning i skolan 76% 75% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 62% 71% Skolan agerar om en lärare kränker en elev 5 6 Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev 4 57% Utsatthet Vad gäller olika former av utsatthet i skolan kan man konstatera att främlingsfientlighet är det som flest ungdomar anser är ett problem i skolan, och det gäller både på högstadiet och gymnasiet. Vad gäller påståendet mobbning är ett problem i skolan har 21% i årskurs 8 svarat att det stämmer mycket bra eller ganska bra. Samma siffra i årskurs 2 på gymnasiet är 9%. I tabellerna redovisas andelen ungdomar som svarat stämmer mycket bra och stämmer ganska bra för respektive påstående om skolsituationen. Fig. C3b: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Gymnasiet Årskurs 8 Omdöme skola LUPP-enkäten innefattade även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Detta redovisas i fig C4 på följande sida. Generellt är högstadieungdomarna nöjdare än gymnasieungdomarna med de flesta aspekter. Undantaget är tillgången till datorer, som gymnasieelever är nöjdare med. Skolbiblioteken är populära både inom årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet. I årskurs 8 är eleverna allra nöjdast med undervisningen, möjligheterna till att få extra hjälp och stöd vid behov och lärarna. Årskurs 8 i Nässjö ligger i frågan om extra hjälp något över snittet för LUPP 2013 (71% i rikssnittet och 76% i Nässjö på årskurs 8 anser att möjligheterna är mycket bra eller ganska bra). Ungdomarna i båda årskurser är minst nöjda med skolmaten. Andelen gymnasieelever som anser att skolmiljön är mycket eller ganska bra har minskat märkbart sedan 2011 och 2008 års LUPP-resultat. (5 anser år 2014 att skolmiljön är mycket eller ganska bra, samma siffra 2011 var 83% och 2008 var motsvarande siffra 86%). Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 23% 3 Mobbning är ett problem i skolan 9% 21% Flickor får bättre möjligheter än pojkar 9% 2 Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 8% 18% Våld är ett problem i skolan 4% 15% Pojkar får bättre möjligheter än flickor 4% 8% Nässjö LUPP

17 C. Skola Fig. C4: Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Andel som svarat mycket bra + ganska bra % 78% 79% 76% 77% 76% Skolbiblioteket Tillgång till datorer 6 63% Undervisningen 67% Lärarna 54% Extra hjälp 5 Skolmiljön 68% 48% Elevhälsovården 67% 18% Skolmaten 29% Case source is DataSet2 Gymnasiet Årskurs 8 Vid vidare fördjupad analys så framgår det att ungdomar på Rosenholmsskolan är minst nöjda med skolmaten och på så vis utmärker sig från de andra skolorna. På Rosenholmsskolan har 48% svarat att skolmaten är mycket dålig Andelen som svarat detsamma inom övriga högstadieskolor är mellan 25-28%. Andelen som svarat mycket dåligt på gymnasiet (Brinell) är 36%. Inflytande i skolfrågor Ett välfungerande elevinflytande är viktigt då skolan utgör en central roll i ungdomarnas liv. En förutsättning för att utveckla ungdomarnas inflytande i skolan är att de får veta vad de kan och bör ha inflytande över i sin skola, samt att forumen, exempelvis elevråd eller liknande, även uppmuntras av skolan och personalen. Enligt MUCF krävs det idag mer kunskap om elevers faktiska möjlighet till inflytande i skolan samt att elever ges fler möjligheter till mer inflytande. 2 Gymnasieungdomar i Nässjö anser i tydligt lägre utsträckning än högstadieungdomar att elevrådet tas på allvar, att skolan uppmuntrar eleverna att delta i klassråd och elevråd och att de har fått veta vad elever ska ha inflytande över i skolan. I tabellen nedan redovisas andelen per årskurs. Fig. C3c: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Gymnasiet Årskurs 8 Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan 27% 6 Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 35% 47% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan 29% 41% Ungdomarna fick även ange hur mycket de vill och hur mycket de får påverka i olika frågor i skolan. Vad som framgår i diagrammet nedan är att ungdomarna vill i större utsträckning än de får vara med och påverka i skolfrågor. Högstadieungdomar anser i större utsträckning än gymnasieungdomar att de faktiskt får påverka i de olika skolfrågorna. Högstadieungdomarna 2 MUCF: Fokus 10: Om ungas inflytande Nässjö LUPP

18 C. Skola i Nässjö anser även i något högre utsträckning än rikssnittet för LUPP 2013 att de får vara med och påverka i flertalet av frågorna. Exempelvis anser 12% i Nässjö i årskurs 8 att de i väldigt stor utsträckning får vara med och bestämma om vad de får lära sig. Motsvarande siffra i rikssnittet är 7%. Fig, C5a: Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? Årskurs 2 på gymnasiet Fig, C5b: Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? Årskurs % 46% 71% 75% 64% 66% 75% 72% 73% 54% 78% Vill bestämma Får bestämma 10 8 Vill bestämma Får bestämma 87% 86% 83% 84% 84% 83% % 36% 33% 33% % 25% 21% % 41% 33% 29% 19% 6 58% 54% 17% 16% 15% 12% 9% hur ni ska arbeta tex grupparb skolmiljön inne vad du får lära dig skolmiljön ute reglerna i skolan läxorna proven schemaläggningen vilka läromedel ni ska ha skolmaten skolmaten reglerna i skolan vilka läromedel ni ska ha skolmiljön ute skolmiljön inne schemaläggningen läxorna vad du får lära dig proven hur ni ska arbeta tex grupparb Nässjö LUPP

19 D. Politik, samhälle, inflytande Sammanfattning I slutet på föregående avsnitt berördes inflytande specifikt för skolfrågor. I detta avsnitt berörs ungdomarnas inflytande i en bredare kontext, i kommunen. Ungdomarna i Nässjö är generellt mer intresserade av att vara med och påverka i frågor som rör kommunen jämfört med rikssnittet för LUPP Ungdomarna i Nässjö skulle även i större utsträckning vilja träffa politiker. u Ungdomarna vill i störst utsträckning påverka i frågor som berör deras aktuella livssituation, exempelvis i frågor som berör skola och utbildning eller jobb för unga. Andelen ungdomar som anser att politiker bör satsa på att skapa arbeten för unga har ökat sedan Från 2011 har andelen som anser att politiker bör satsa på detta ökat med 18% i gymnasiet, i högstadiet har andelen ökat med 9% Fig. D1: Hur intresserad är du av följande? Andel som svarat mycket intresserad + ganska intresserad % 64% 63% 6 43% 42% 53% 51% 42% 49% 42% 46% Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 u 24 ungdomar vill påverka, träffa politiker och upplever att de har goda möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer vad som händer i andra länder samhällsfrågor politik Intresse för samhällsfrågor Ungdomarna fick även ange hur intresserade de är av politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder. Ungdomarna både i årskurs 8 och i årskurs 2 är mest intresserade av vad som händer i andra länder. Engagemang Vad gäller tillvägagångsätt för att påverka är demonstration eller att skriva insändare de sätt som flest ungdomar använt eller skulle kunna tänka sig att använda. Vad som vidare kan noteras är att intresset för politik har ökat bland ungdomarna i Nässjö. År 2011 samt 2008 svarade runt 2 av ungdomarna totalt att de är ganska eller mycket intresserade av politik medan samma siffra i år är 44%. I årskurs 2 på gymnasiet har 42% svarat att de har deltagit i en demonstration, vilket är långt över rikssnittet för LUPP 2013 som ligger på cirka 6 procent bland gymnasieungdomar (samma siffra i Nässjö år 2011 var 3%). Anledningen till detta beror med stor sannolikhet på de demonstrationer Nässjö LUPP

20 D. Politik, samhälle, inflytande som hölls gällande nedläggningen av Centralskolan i Nässjö. Det tillvägagångssätt som flest ungdomar svarat att de aldrig skulle använda är att delta i bojkotter. Fig. D2a: Engagemang: Årskurs 2 på gymnasiet ta kontakt med någon politiker skriva insändare lämna medborgarförslag demostrationer chatta/debattera politik på internet bojkotter 27% 35% 2 48% 5 58% 59% 31% % 44% 41% 42% 37% 8 25% 16% 8% 2% 4% 10 Det har jag gjort Det har jag inte gjort, men kan tänka mig att göra Det skulle jag aldrig göra De viktigaste frågorna Nedan listas, i fallande ordning, de saker som ungdomarna tycker är viktigast att satsa på om de var politiker. I årskurs 8 tycker ungdomarna främst att politiker bör satsa på: skola, arbeten för unga, arbete mot kriminalitet och arbete mot främlingsfientlighet. I årskurs 2 på gymnasiet är svaren liknande; arbeten för unga, skola, arbete mot kriminalitet och hälsa är det som gymnasieungdomarna främst skulle vilja att politiker satsade på i Nässjö. Vad som kan vara viktigt att uppmärksamma är att ungdomarna här fick välja max fyra saker på listan. Detta medför att de lägst rangordnade frågorna inte nödvändigtvis betraktas som oviktiga, utan istället att de är mindre viktiga i relation till de övriga frågorna. Nedan redovisas en topplista för båda årskurserna. För fullständig lista hänvisar vi till bilagan. Fig. D2b: Engagemang: Årskurs 8 ta kontakt med någon politiker skriva insändare lämna medborgarförslag demostrationer chatta/debattera politik på internet 48% 43% 55% 53% 58% 41% 36% 39% 43% 38% 4% 17% 3% 13% 9% Det har jag gjort Det har jag inte gjort, men kan tänka mig att göra Det skulle jag aldrig göra ÅRSKURS 8 1. skola (55%) 2. skapa arbeten för unga (34%) 3. arbete mot kriminalitet (3) 4. arbete mot främlingsfientlighet och rasism (28%) 5. äldreomsorg (24%) 6. idrottsanläggningar (24%) 7. hälsa (2) 8. arbete för miljön (2) 9. minska användandet av alkohol och droger (2) bojkotter 71% 24% 5% Unga i Nässjö skulle i större utsträckning kunna tänka sig att använda internet och sociala medier som en kanal för att engagera sig, i förhållande till LUPP-undersökningen Kommunen kan därav utveckla sin profil inom sociala medier för att på så sätt bygga en medborgardialog där ungdomar kan vara delaktiga ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET 1. skapa arbeten för unga (62%) 2. skola (58%) 3. arbete mot främlingsfientlighet och rasism (3) 4. hälsa (25%) 5. äldreomsorg (24%) 6. arbete mot kriminalitet (23%) 7. arbete för jämställdhet (2) 8. kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg (2) 9. motverka diskriminering av olika grupper (17%) Nässjö LUPP

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät Att vara ung i Halmstads kommun LUPP - Ungdomsenkät Innehåll 6 Fritid Skola 16 Inflytande Hälsa och trygghet 24 Framtid och arbete Ungdomsrapporten LUPP Ett stort TACK till er 1 989 unga halmstadbor som

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Ung i Härnösand Resultat av LUPP-undersökningen 2006 Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Anette Gustafsson Samhällsförvaltningen Härnösands Kommun Förord Under oktober månad 2006 genomförde

Läs mer

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer

Läs mer

OM NI FRÅGAR OSS. Unga under LUPP i Uddevalla kommun. Rapport LUPP 2013 Uddevalla kommun

OM NI FRÅGAR OSS. Unga under LUPP i Uddevalla kommun. Rapport LUPP 2013 Uddevalla kommun OM NI FRÅGAR OSS Unga under LUPP i Uddevalla kommun Rapport LUPP 2013 Uddevalla kommun Rapport LUPP 2013 2 (58) Kommunen genomförde LUPP 2013 inom ramen för EU-projektet "Engagera Mera som Uddevalla kommun

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

UNG I DALS-ED. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2014. Sammanställd av Linda Andersson

UNG I DALS-ED. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2014. Sammanställd av Linda Andersson UNG I DALS-ED Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2014 Sammanställd av Linda Andersson INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH METOD 3 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 3 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 3-4 VAD

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2-3 SYFTE OCH METOD 4 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 5 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 5 BAKGRUNDSFRÅGOR 5 FRITID 5-9 SKOLA

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lupp som pedagogiskt verktyg Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. 1 Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Innehåll. Foto: Peter Ahlbin

Innehåll. Foto: Peter Ahlbin Att vara ung i Malung-Sälens kommun LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 2 Innehåll Christin Löfstrand om vägen till ett bättre Malung-Sälen 3 Inledning 4 Sammanfattning 5 Fakta och förklaringar

Läs mer

Lupp 2010. - Fråga oss ungdomar vad vi helst vill göra. Utgå från oss!

Lupp 2010. - Fråga oss ungdomar vad vi helst vill göra. Utgå från oss! Institutionen för samhällsvetenskaper Utrednings- och forskningsservice (UFS) 2011-09-30 Lupp - Fråga oss ungdomar vad vi helst vill göra. Utgå från oss! Tony Wågman Utredare Institutionen för samhällsvetenskaper

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Dialog Unga Lycksele 2010/2011

Dialog Unga Lycksele 2010/2011 Dialog Unga Lycksele /2011 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 LUPP 5 Sammanfattning 6 Politik och inflytande 8 Fritid 12 Skola 16 Trygghet och hälsa 19 Framtid 25 Förslag från ungdomskonferensen 2 INLEDNING genomfördes

Läs mer

Kallelse Föredragningslista 2014-09-09. Sammanträdesrum Kasen 13:00 torsdagen den 18 september 2014 Ordförande

Kallelse Föredragningslista 2014-09-09. Sammanträdesrum Kasen 13:00 torsdagen den 18 september 2014 Ordförande Kallelse Föredragningslista 1(3) 2014-09-09 Sammanträde Barn och utbildningsnämnden OBS!!! Plats och tid Sammanträdesrum Bäve 08:30 torsdagen den 18 september 2014 Sammanträdesrum Kasen 13:00 torsdagen

Läs mer

Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun

Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun Nämndkontor Kultur A.Magnusson UNG 09 Ekerö kommun 1 Sammanfattning 3 Inledning.4 Genomförande.. 4 Bakgrund 5 Undersökningens resultat.5 Inflytande och delaktighet.5 Känner man till formerna för inflytande

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken)

Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) En jämförelse mellan Lupp 2010 och Lupp 2013 Kvalitets- och utvecklingsenheten Ungdomssamordnare Frida Stoltz April 2014 II 1. INLEDNING... 1 2. SYFTE... 2

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun ALE KOMMUN Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun Aleungdomar uppmanar: Ta enkäten på allvar Dunia Al-hashimi, 18, och Gillis Nielsen, 16, är goda föredömen för ungdomsinflytande i

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Politiska handlingar... 28 Hur tolkar vi resultaten om politiska handlingar och prioriteringar?... 30 Diskussion... 31 5 Trygghetsfrågor...

Politiska handlingar... 28 Hur tolkar vi resultaten om politiska handlingar och prioriteringar?... 30 Diskussion... 31 5 Trygghetsfrågor... Sundsvalls ungdomars syn på ungdomspolitikens områden genom LUPP-enkäten 2009 1 Innehåll Förord... 4 1 Bakgrund... 5 Metod... 5 Vilka har svarat på enkäterna?... 6 2 Hur är det i skolan?... 7 Några kvalitetsaspekter

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Unga 14. Hur mår ungdomarna?

Unga 14. Hur mår ungdomarna? Unga 14 Hur mår ungdomarna? Innehåll Bakgrund... 3 Resultat, UNGA 14... 5 Delaktighet och inflytande... 5 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 9 Barns och ungas uppväxtvillkor... 12 Hälsa i skolan...

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund!

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Rapport från enkäten Skolelevers arbetsmiljö och hälsa VT 1 Katja Gillander Gådin Hej! I slutet av höstterminen 9 och i början av vårterminen 1 svarade ni elever

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer