Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas"

Transkript

1 TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

2 Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA POLITIK OCH INFLYTANDE TRYGGHET OCH HÄLSA ARBETE FRAMTID GRUPPEN ÅR SLUTSATSER Referenser:

3 INLEDNING För första gången presenterar vi resultaten av LUPP i Tanums kommun. Vad gör ungdomar idag? Hur ser de på sin framtid? Var vill de bo och arbeta - hur vill de att livet ska se ut? Vad skiljer Tanums unga mot resten av landet och hur stöttar vi entreprenörsandan som finns här? I rapporten vittnar unga människor om att de inte känner sig delaktiga i beslut och inte lyssnas på - LUPP är ett försök att börja ta tillvara kunskapen hos dem. Vilken roll spelar det vad vi vuxna gör i våra roller som föräldrar, politiker, föreningsaktiva och tjänstemän - och är vi vänner med unga människor nära oss? Gör vi rätt saker i den kommunala organisationen och hur stöttar vi framtida behov hos unga som vill stanna kvar i Tanum eller komma tillbaka med erfarenheter och utbildning. Här är hett stoff och spännande läsning för näringsliv, föreningsliv och kommun. Information och synpunkter att ta tillvara vid planering och politiska beslut, i dagligt arbete och vid möten om framtiden. I rapporten kan du som förälder också få syn på ditt barn som en del av ett sammanhang du kanske inte tänkt på. Välkommen att möta det unga Tanum i den första Lokala Uppföljningen av Ungdomspolitiken! Eva Pettersson, Kultur- och fritidschef OM UNDERSÖKNINGEN Bakgrund Förslaget att genomföra LUPP-undersökningen i Tanums kommun väcktes i samband med att man tog beslutet att bygga om fritidsgården i Tanumshede till ett Ungdomens Hus. Tanums kommun valde att rikta LUPP-undersökningen till alla ungdomar från årskurs 7 till 25 år. Om LUPP Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av Ungdomsstyrelsen Den är en nationell undersökning där kommuner erbjuds möjligheten att delta för att kunna samla in kunskap om ungdomars bedömning av sin egen situation. Mellan 2001 och 2011 har runt 200 kommuner deltagit i Lupp. Samtliga rapporter och frågeunderlag finns att tillgå på Ungdomsstyrelsens hemsida: deltog totalt 24 kommuner i ungdomsenkäten Lupp. De kommuner som deltar är geografiskt utspridda i landet. De är olika stora och har olika erfarenheter av att arbeta med ungdomspolitiskt arbete. 2

4 Metod Lupp-undersökningen genomfördes i oktober-januari i form av en webbenkät. Ungdomarna i årskurs.7-9 och årskurs 1-3 på gymnasiet gjorde undersökningen i skolan på lektionstid. Åldrarna fick inloggningsuppgifter hemskickade till sin folkbokföringsadress i oktober och fick en påminnelse hemskickad via post i december. Tre olika enkäter har används för grundskolan (77 frågor), gymnasiet (85 frågor) respektive åldrarna (75 frågor) Svarsfrekvens Totalt har 311 elever i årskurs 7-9 svarat. I årskurs 1-3 på gymnasiet (Tanums gymnasieskola) svarade 77 elever och av unga vuxna år svarade 99 stycken. 94 % svarsfrekvens för grundskolan årskurs % svarsfrekvens för gymnasiet årskurs % svarsfrekvens för unga vuxna ålder år Då svarsfrekvensen för gruppen unga vuxna är för låg för att vara statistiskt hållbar har vi valt att inte ha med den i rapporten gällande statistiken. I ett särskilt avsnitt presenteras åsikter från gruppen som kommer fram i de öppna frågor som ingår i enkäten. Statistik De uppgifter som presenteras i rapporten är statistiskt säkerställda. Skillnader och likheter mellan killar och tjejer presenteras i rapporten där signifikanta skillnader finns. Med statistisk signifikans/signifikanta skillnader menas att skillnaden mellan exempelvis killar och tjejer är så stor att vi anser att det inte är slumpen som orsakat den, utan skillnaden är statistiskt säkerställd. Vissa resultat på gymnasiet kan vara mer osäkert att dra slutsatser ur, då det handlar om en liten grupp totalt. OM KOMMUNEN Tanums kommun är Bohusläns till ytan största med drygt invånare. Det finns flera tätorter med omgivande landsbygd. 42 % av befolkningen bor på landsbygden. Grebbestad är den största tätorten med ca1800 invånare, därefter kommer centralorten Tanumshede med ca 1700 invånare. Högstadium finns i Tanumshede (225 elever) i den norra kommundelen och i den södra kommundelen i Hamburgsund. (107 elever) Det finns drygt 480 ungdomar i gymnasieskola varav merparten går i gymnasiet på annan ort, de flesta i Uddevalla. Kommunens struktur innebär att det är svårt att tillfredsställa ungdomars önskemål om fritidsaktiviteter där de bor. I Tanumshede finns ett större utbud än i övriga delar av kommunen. 3

5 Kommunikationer De allmänna kommunikationerna mellan orterna fungerar sällan på elevernas fritid, förutom i någon mån mellan Tanumshede och Grebbestad, och många är beroende av att föräldrar kör dem till olika aktiviteter. En utredning tittar på möjligheten att utöka nyttjandetiden för busskorten men då krävs det också att det går bussar. Antalet vagnkilometer i kollektivtrafik minskar i kommunen. Bristen på kommunikationer tas upp i ganska hög grad i de öppna kommentarerna, framför allt av gymnasieelever och unga vuxna. Jag kan inte ta mig någonstans, så finns de saker att göra någonstans kommer jag inte dit. (Tjej grundskolan) Utbildningsnivå Befolkningens utbildningsnivå är förhållandevis låg i jämförelse med riket. Färre ungdomar i Tanum fortsätter studera på högskolan inom tre år efter avslutat gymnasium (30 % jämfört med 45 % i riket). I åldrarna år har 37 % av kvinnorna och 21 % av männen eftergymnasial utbildning. Av föräldrarna till eleverna på Tanums gymnasieskola har endast 26 % av kvinnorna och 16 % av männen eftergymnasial utbildning % av eleverna vet inte vilken utbildning deras föräldrar har. Ungefär 35 % av eleverna på Tanums gymnasieskola planerar att studera vidare på högskolan(lika mellan könen). Av grundskoleleverna är det 36 % tjejer och 25 % killar som planerar framtida högskolestudier. Utrikes födda 12 % av eleverna på Tanums gymnasieskola som svarat på enkäten är utrikes födda. För grundskolan är motsvarande siffra knappt 6 %. Gymnasiet Av kommunens 480 gymnasielever går drygt 80 i kommunens eget gymnasium. Där finns totalt 119 elever så resterande är elever från andra kommuner. Undersökningen begränsas på gymnasienivå till de elever som går på Tanums gymnasium där flertalet elever läser på yrkesprogrammen. Det är dessa elever som tillbringar mest tid i kommunen. De som går i skola på annan ort pendlar, eller bor på studieorten i veckorna, vilket gör att de blir mindre knutna till hemorten. Av 400 elever har minst 150 inackorderingsbidrag för bostad på studieorten. Näringsliv och arbete Kommunen har många småföretag och turism är en stor näring. Sommartid finns det mycket att göra för unga vuxna men turistnäringen vänder sig inte till ungdomar under 18 år i någon större omfattning annat än som arbetskraft. Arbetslösheten ligger under riket och regionen men låg trots det på 15 % för ungdomar år i december

6 Unga vuxna Drygt 1000 personer i Tanum är i åldrarna år. Gruppen motsvarar knappt 9 % av befolkningen men har ökat sedan 2001 då den var 6 %. Som tidigare nämnts utgör de som svarat på enkäten endast 10 % av gruppen. Det kan ha många orsaker. Flera är bosatta på annan ort även om folkbokföringen fortfarande ligger kvar i Tanum, en grupp befinner sig säkert på resa utomlands. Benägenheten att svara på enkäter kanske inte är så stor. De öppna kommentarerna från denna grupp ger ändå mycket information och kommer att tas upp i ett särskilt avsnitt i rapporten. RAPPORTENS RESULTAT FRITID Hur mycket fritid har ungdomar? Det är 66 % av ungdomarna i grundskolan och 57 % av ungdomarna i gymnasiet som upplever att de har lagom med fritid och hinner med det de vill. Av ungdomarna i grundskolan är det 66 % som upplever att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av. 56 % av gymnasieungdomarna upplever att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av. Det finns dock ganska stora könsskillnader Mycket eller ganska mycket att göra på fritiden Tjejer 7 9 Killar 7 9 Tjejer gy Killar gy Mycket eller ganska mycket att göra på fritiden 5

7 Hjälper till hemma på sin fritid: Fler tjejer än killar hjälper till hemma varje dag. Var träffas ungdomarna? Ungdomarna både i grundskolan och på gymnasiet träffas oftast hemma hos varandra (84 % i grundskolan och 82 % i gymnasiet). 31 % av grundskoleungdomarna träffas på fritidsgårdar eller ungdomens hus. 20 % av gymnasieungdomarna och 16 % av grundskoleeleverna träffar varandra i samband med idrottsaktiviteter. Fler killar än tjejer besöker fritidsgårdarna. 37 % av tjejerna och 43 % av killarna i grundskolan besöker fritidsgården varje vecka, i gymnasiet är det 6 % av tjejerna och 13 % av killarna Fritidsgården är mest betydelsefull för eleverna i grundskolan. Ungdomars Fritidsaktiviteter Vilka fritidsaktiviteter är mest populära och hur ofta ägnar sig ungdomar åt dem? Umgås med kompisar De flesta umgås med kompisar på sin fritid och då är man oftast hemma hos varandra.89 % av grundskoleeleverna och 79 % av gymnasietjejerna och 91 % av killarna umgås med kompisar varje vecka eller oftare. Något färre tjejer på gymnasiet än i totalundersökningen. 9 % av tjejerna och 5 % av killarna på gymnasiet umgås aldrig med kompisar. I grundskolan är motsvarande siffra nära noll. Kommunens struktur gör att färre umgås på stan, på café eller på pub/restaurang än i totalundersökningen. I högstadiet går 34 % av eleverna på fest varje månad eller oftare, något mer sällan än i totala enkäten. 78 % i gymnasiet går på fest varje månad och 25 % går på fest varje vecka. Oftare än i totala enkäten. 6

8 Surf/Chatt/Datorspel varje vecka eller oftare 93 % av tjejerna och 89 % av killarna i grundskolan surfar/chattar varje vecka eller oftare. 97 % resp. 93 % i gymnasiet. Nästan 80 % av tjejerna i grundskolan och gymnasiet surfar/chattar varje dag. 39 % av tjejerna och 85 % av killarna i 7-9 spelar datorspel varje vecka eller oftare. 54 % av killarna spelar datorspel varje dag. I gymnasiet ökar könsskillnaderna ytterligare, där är det 13 % av tjejerna och 70 % av killarna som spelar datorspel varje vecka eller oftare. I drogvaneundersökningen i åk stämmer siffrorna bra överens med LUPPen förutom att färre tjejer (25 %) angav att de spelar datorspel. Ca 95 % av tjejerna och 85 % av killarna i båda kategorierna spelar aldrig om pengar på internet. 8 % av killarna i grundskolan och 3 % av killarna i gymnasiet spelar varje vecka eller oftare. Det är ingen stor fråga även om den kan vara viktigt för de få elever det gäller. Resultaten bekräftas av drogvaneundersökningen En mycket liten grupp intresserar sig för rollspel. De flesta gör det aldrig 7

9 Läsa och skriva Fler tjejer än killar läser och skriver en gång i veckan eller oftare: 12 % av killarna i grundskola och 24 % av killarna i gymnasiet läser aldrig på sin fritid. Motsvarande siffra för tjejer i båda grupperna är 5-6%. Få elever besöker biblioteket på fritiden, 42 % av tjejerna och 65 % av killarna i 7-9 besöker det aldrig. I gymnasiet som är integrerat med biblioteket är det 76 % av eleverna som aldrig besöker biblioteket på sin fritid. Skapande verksamhet varje vecka eller oftare 26 % av tjejerna och 10 % av killarna i grundskolan tränar/ spelar teater varje vecka eller oftare. I gymnasiet är det knappast någon som ägnar sig åt detta. 76 % av tjejerna och 94 % av killarna gör det aldrig. Det finns ett ganska stort intresse i alla åldersgrupper av att utöva musik genom att sjunga/spela instrument. 8

10 Kulturella aktiviteter Få av ungdomarna är kulturkonsumenter. Av de som faktiskt går på museum, teater eller konserter gör majoriteten det en gång om året. Går aldrig på: Friluftsaktiviteter 25 % av killarna i 7-9 och 19 % av killarna i gymnasiet fiskar/jagar varje månad eller oftare och 8-9 % av alla tjejer. Resultatet skiljer sig inte mycket från totalen för killarnas del men fler tjejer i Tanum fiskar/jagar än i undersökningen i stort. 63 % av tjejerna i 7-9 och 52 % av tjejerna i gymnasiet är ute i naturen varje vecka eller oftare. Ca 45 % av alla killar är ute i naturen varje vecka. Ca 10 % av eleverna i gymnasiet och 6 % av eleverna i 7-9 är aldrig ute i naturen. Det är vanligare i Tanum att vara ute i naturen än i hela undersökningen. Framförallt för killar i gymnasiet där är motsvarande är 30 % (7-9, 41) och för tjejer i % (gymnasiet 41 %.) 9

11 Idrott i förening och på egen hand Idrottar en gång i veckan eller mera: 56 % av ungdomarna i grundskolan och 44 % av gymnasieungdomarna är medlemmar i en idrottsförening. När frågan ställs om de deltar i föreningsaktiviteter kopplar många inte ihop detta med att de idrottar utan det är en lägre andel som uppger att de deltar i föreningsaktiviteter. Ca 40 % i 7-9 och 18 % i 1-3. Drygt hälften av ungdomarna som är medlemmar i en förening anser att de kan vara med och påverka verksamheten i den utsträckning de vill. Övriga intressen 25-30% av killarna och ett fåtal tjejer både på gymnasiet och i grundskolan mekar med bilar varje vecka eller oftare. 17 % av killarna och ett fåtal tjejer på grundskolan åker skateboard varje vecka eller oftare. I gymnasiet åker man skateboard mer sällan. Fritidsmöjligheter för killar och tjejer 13 % av ungdomarna i grundskolan och 8 % av ungdomarna i gymnasiet uppger att det finns någonting som de inte gör på grund av att de är kille eller tjej. Dubbelt så många tjejer som killar i grundskolan (18 respektive 9 %)tycker att det finns saker som de inte kan göra på grund av sitt kön. Öppna kommentarer om fritiden Ungdomarna i högstadiet vill gärna ha aktiviteter, fritidsgård eller fritidsgård med längre öppettider och fler aktiviteter där de bor. Flera efterfrågar också att kunna ta sig till olika aktiviteter utan föräldrar är tvungna att skjutsa. Högstadieeleverna efterfrågar köpcentrum. Alla åldersgrupper vill ha kvällsöppna kaféer med rimliga priser där de kan mötas. 10

12 Simhall och Bowlingbana är de anläggningar som saknas mest av ungdomar i alla åldersgrupper. Basket är en idrott som många efterfrågar och tjejer, framför allt i högstadiet vill ha ett större utbud av dans och liknande. T.ex. streetdance eller cheerleadergrupp. Rekommendationer Kommunen bör arbeta för att skapa möjlighet för ungdomar utan körkort att ta sig runt till olika aktiviteter genom förbättrade kommunikationer. Anpassa fritidsgård/ungdomens hus mer för tjejer eftersom en majoritet av dem som besöker fritidsgården är killar. Se över möjligheten till utökade öppettider för fritidsgårdarna. Föreningslivet bör titta på möjligheter till att utöka utbudet av idrott, t.ex. basket och dansgrupper. Drygt 25 % av tjejerna och 10 % killar i högstadiet spelar teater på sin fritid trots att det inte finns någon organiserad teatergrupp, här finns möjligheter för föreningsliv och studieförbund att haka på. SKOLA Får den hjälp jag behöver. Drygt 70 % av tjejerna och knappt 70 % av killarna tycker att de får bra eller ganska bra hjälp både i grundskola och i gymnasium. Detta stämmer väl överens med elevenkäten i 7-9, där samma påstående får 4,5 av 6 möjliga. En elevkommentar: Jag känner mig orolig över vissa ämnen i skolan för att lärare/elever inte har lika höga mål/krav om sig själva som kanske jag har, och det känns som att jag inte kommer kunna ha möjligheten att lära mig allt jag behöver pga av detta. Jag trivs här och i skolan med, men jag är orolig över vissa delar. Jag längtar till gymnasiet (tjej grundskolan) Skolmiljö, stämning, trivsel 65 % av ungdomarna i grundskolan tycker att skolmiljön är ganska bra eller mycket bra, några fler tjejer än killar. Av de tillfrågade gymnasieungdomarna är den siffran 80 % (85 % av tjejerna och 75 % av killarna). 75 % av grundskolans elever och 84 % av gymnasiets elever tycker att det är bra stämning på skolan. I drogvaneundersökningen i åk 9 uppger 72 % av tjejerna och 76 % av pojkarna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Elevenkäten ger 4,6 av 6 möjliga i högstadiet. 63 % av eleverna i högstadiet och 75 % av eleverna på gymnasieskolan tycker att det stämmer bra, eller ganska bra, att elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan. 11

13 Mobbning och sexuella trakasserier Drygt 25 % av ungdomarna på grundskolan tycker att mobbning är ett problem. Stämmer bra eller ganska bra att skolan ingriper elev kränker elev lärare kränker elev tjej 7 9 kille 1 3 tjej 1 3 kille Skolan ingriper om: 50 % av killarna på gymnasiet tycket att det stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt att skolan ingriper om lärare kränker elev men bara 12 % av tjejerna har samma åsikt. I grundskolan är det ungefär lika mellan tjejer och killar. Knappt 28 % tycker att påståendet stämmer dåligt eller mycket dåligt. Nästan 20 % av killarna och knappt 10 % av tjejerna i högstadiet tycker att sexuella trakasserier är ett problem. Främlingsfientlighet 12

14 Tycker vi tar in för mycket invandrare (kille gymnasiet). Jag vill inte ha så många negrar (kille grundskola) Jämfört med den totala undersökningen ligger kommunens gymnasium lågt men grundskolan i Tanum ligger ungefär jämt med andra grundskolor. Tanum har inte haft några större problem med främlingsfientlighet, men det är intressant att gymnasiet som har procentuellt fler elever med utländsk bakgrund påvisar mindre problem. 20 % av tjejerna och 15 % av killarna i grundskolan skulle satsa på arbete mot främlingsfientlighet om de var politiker.(18 % respektive 12% i gymnasiet) Skolk I grundskolan skolkar 4 % av tjejerna och 13 % av killarna en gång i månaden eller oftare. Det är en lägre siffra än i Drogvaneundersökningen där 12 % av killarna och 19 % av tjejerna i åk 9 uppgav att de skolkar en gång i månaden eller oftare. Luppen visar att fler killar än tjejer skolkar. Mönstret följer med på gymnasiet där 21 % av tjejerna och 33 % av killarna skolkar en gång i månaden eller oftare. Inflytande Det är 40 % av eleverna i grundskolan och 38 % av gymnasieeleverna som anser att skolan har informerat dem om vad eleverna skall ha inflytande över i skolan. 13

15 Tabellerna visar att glappet är större grundskolan än i gymnasiet mellan vill bestämma och får bestämma. Jämställdhet Killar, framförallt i högstadiet, anser i högre grad än tjejer att flickor får bättre möjligheter än pojkar i skolan. 14

16 Information om vidare studier 47 % av grundskoleeleverna uppger att informationen de fått inför valet av gymnasieprogram var mycket bra eller ganska bra. 65 % av gymnasieungdomarna uppger att informationen de fått inför valet av gymnasieprogram var mycket bra eller ganska bra. Rekommendationer Skolungdomarna vill verkligen vara med och påverka innehåller i sin skola, men enligt rapporten anser de att de inte har så stora möjligheter att påverka innehållet i sin skolgång. Stärk elevråden och uppmuntra eleverna att där ta upp frågor som gäller skolan. (gymnasiet har ett nystartat elevråd vt 2012) Att 25 % av eleverna på grundskolan upplever att mobbing är ett problem och att 20 % av killarna tycker att sexuella trakasserier är ett problem måste uppmärksammas och göras något åt. Ett sätt är att arbeta aktivt med skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna. Öka vuxennärvaron på rasterna i skolorna för att förbygga mobbing. POLITIK OCH INFLYTANDE Vill vara med och påverka Att vi får bestämma lika mycket som politikerna landet runt för det är ju faktiskt våra hem och liv också, vi vill inte få skíten för något vi själva inte fått bestämma. (tjej grundskolan) Jag vill vara med och påverka allt som har med ungdomar att göra. T.ex. ungdomshus aktiviteter.(tjej grundskolan) 85 % av ungdomarna i grundskolan är inte intresserade av politik. Den siffran på gymnasiet är 73 %. Dock vill 39 % av ungdomarna i grundskolan och 32 % av ungdomarna i gymnasiet vara med och påverka i frågor som rör Tanums kommun. 61 % av grundskoleungdomarna och 48 % av gymnasieungdomarna anger att den främsta orsaken till att de inte vill påverka frågor som rör Tanums kommun är att de inte är tillräckligt intresserade. 32 % av grundskoleeleverna vill inte engagera sig för de tror inte att det spelar någon roll, då de som bestämmer nog inte lyssnar på dem i alla fall. 15

17 Andelen ungdomar, i procent, som upplever att de har möjlighet att framföra sin åsikter till de som styr i Tanums kommun Mycket stora till ganska stora möjligheter Mycket små eller inga möjligheter alls Vet inte Grundskolan Gymnasiet I kommentarerna om vad ungdomar vill vara med och påverka (alla ålderskategorier) är de flesta angående skola/arbetsmiljö i skola följt av fritids/idrottsaktiviteter och arbete för ungdomar. Kollektivtrafik har också många kommentarer. Om jag var politiker skulle jag främst satsa på: Grundskolan Grundskolan Gymnasiet Gymnasiet Tjejer Killar Tjejer Killar Lika lön kvinnor/män 38 % Idrottsanläggningar 40% Arbete för unga 50 % Bostäder för unga 33 % Sjukvård 33 % Fritidsaktiviteter 28 % Bostäder för unga 41 % Arbete för unga 31 % Motverka Kriminalitet 30 % Motverka Kriminalitet 28 % Lika lön kvinnor/män 37 % Idrottsanläggningar 31% Det är anmärkningsvärt att frågan om lika lön för kvinnor och män står så högt på agendan för tjejer både i grundskolan och på gymnasiet. Arbete och bostäder är viktigare för gymnasieeleverna och ligger naturligt nog längre ifrån eleverna i högstadiet. Minst värt att satsa på anser båda grupperna är kulturaktiviteter och stöd till föreningar. De unga i Tanum ser inte kopplingen mellan föreningsstöd och idrottsanläggningar/fritidsaktiviteter som de värderar högt. Till vem skulle du vända dig? De flesta ungdomar vet inte vart de skulle vända sig om de skulle vilja påverka i Tanums kommun. Några ungdomar skulle vända sig till en personlig kontakt. 16

18 Kontakt mellan ungdomar och politiker Ungefär om man kan fråga ungdomarna om vad dom tycker, innan man bestämmer något. (tjej grundskolan) Fem av tio ungdomar i båda åldersgrupperna upplever att de har mycket små eller inga möjligheter alls att föra fram sina åsikter till de som styr i Tanums kommun. Vidare tycker fem av tio ungdomar i båda åldersgrupperna att det är viktigt att beslutsfattare och ungdomar träffas och diskuterar. Dock vill bara tre av tio ungdomar träffa beslutsfattarna i kommunen. Skulle vara bra om man fick berätta hur det egentligen är, för det är ju svårt för dom att veta hur det är i skolan när dom bara är på studiebesök då och då. Dom ser ju inte hur det är under ytan (tjej gymnasiet) En politisk handling Den vanligaste politiska handlingen som ungdomar gör är att skriva på en namninsamling. Politiska handlingar som ungdomar kan tänka sig utöver det är att delta i lagliga demonstrationer, skriva insändare och att ta kontakt med en politiker. Politiska handlingar som ungdomarna aldrig skulle delta i är att skada egendom i protest eller ockupera byggnader Intresse för politik och samhällsfrågor Ungdomarna i Tanums kommun är generellt mer intresserade av vad som händer i andra länder än av politik och samhällsfrågor. Rekommendationer Politikerna måste hitta kanaler och plattformar för att nå ut till ungdomarna i kommunen. Ett sätt är att man använder sig av elevråden på skolorna för att ta in ungdomarnas åsikter i frågor som rör dem. Ett annat sätt är att anordna demokratidagar där kommunens ungdomar och politiker träffas och diskuterar resultatet från LUPP-undersökningen. Efter ett år håller man en uppföljningsdag där man pratar igenom vad som har hänt utifrån de diskussioner man hade på demokratidagarna. Arrangera sommarkurser i demokrati. Föreningarna har ett stort ansvar att förklara för både ungdomar och föräldrar att det är mycket tack vare dem som det finns idrottsanläggningar och fritidsaktiviteter. Det är ju också en stor andel unga som är aktiva i framför allt idrottsföreningar. TRYGGHET OCH HÄLSA Otrygga situationer Omkring tre av tio ungdomar i både högstadiet och gymnasiet har under det senaste halvåret upplevt minst en otrygg situation. En av tio ungdomar säger att någon har hotat mig, vilket är den vanligaste situationen där ungdomar känner sig otrygga under det senaste halvåret. 17

19 Var känner man sig otrygg? På buss och tåg känner sig drygt 10 % av ungdomarna otrygga. Fler på grundskolan än i gymnasiet och fler killar än tjejer i grundskolan. I gymnasiet är det fler tjejer som känner sig otrygga på bussen. Utomhus på kvällen i bostadsområdet är det tre gånger så många tjejer i grundskolan (18 %) än killar (6 %) som känner sig otrygga. På nöjesställe/ disco etc. känner sig ca 10 % av grundskoleeleverna och drygt 5 % av gymnasieeleverna otrygga. Mobbning 17 % av ungdomarna i grundskolan och 8 % av ungdomarna i gymnasiet uppger att de själva har deltagit i mobbing det senaste året. Det är tre gånger så många killar som tjejer som uppger att de deltagit i mobbning. Det vanligaste stället där ungdomarna bli mobbade är i skolan, på rasterna och i klassrummet. Det är dubbelt så många som uppger att de blir mobbade på rasterna än i klassrummet. Omkring 40 % av de ungdomar som blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret uppger att de blivit mobbade via mobilen och på Internet. Några fler på gymnasiet och några färre i grundskolan. Killar i grundskolan råkar oftare ut för mobbning på bussen är tjejerna. I elevenkäten 2011 i högstadiet, besvaras bägge påståendena Jag får ett bra bemötande av andra elever och Jag får ett bra bemötande av de vuxna i skolan med poängen 4,7 på en 6-gradig skala. Orättvist behandlad Fem av tio ungdomar har minst en gång under det senaste halvåret blivit orättvist behandlade på ett sådant sätt att de har känt sig kränkta. I grundskolan anser sig flesta ha blivit orättvist behandlande av andra elever. På andra plats kommer någon i familjen, där fler tjejer än killar känner sig orättvist behandlade. Fler killar än tjejer i grundskolan anser sig orättvist behandlade av skolans personal. 18

20 I gymnasiet uppger de flesta som anser att det blivit orättvist behandlade att de blivit det av annat alternativ än de angivna, på andra plats kommer av skolans personal och på tredje andra elever. Allmän hälsa Majoriteten av ungdomarna i båda åldersgrupperna anser att de har mycket bra eller ganska bra hälsa. Det är dock mer än dubbelt så många tjejer (12 %) som killar (5 %) som bedömer att de har dålig eller mycket dålig hälsa. Runt fem av tio ungdomar i högstadiet anser att de inte är sjuka lika ofta som andra. I gymnasiet är det mer än dubbelt så många killar som tjejer som anser att de inte är sjuka lika ofta som andra. Drogvaneundersökningen 2011 i norra Bohuslän åk 9 skiljer på fysisk och psykisk hälsa. 6 % av pojkarna och 8 % av flickorna bedömde sin fysiska hälsa som dålig eller mycket dålig. 18 % av flickorna och 10 % av pojkarna bedömde sin psykiska hälsa som dålig eller mycket dålig. I den nationella kartläggningen av barns och ungdomars psykiska hälsa som redovisades 2010 låg 9:orna i Tanum bland de 25 % sämsta i landet avseende alkoholbruk, bristande välbefinnande och problemens påverkan i vardagslivet. Mobbning låg nära de 25 % sämsta. Undersökningen i årskurs 6, elever som nu går i årskurs 8, visade samma resultat för bristande välbefinnande och problemens påverkan i vardagslivet, dessutom för nedstämdhet och även för psykosomatiska besvär. Daglig ohälsa Tre av tio i högstadiet och fyra av tio ungdomar på gymnasiet känner sig stressade varje dag eller fler dagar i veckan. Fler tjejer än killar i båda åldersgrupperna uppger olika symptom på ohälsa. Trötthet är ett stort problem både i grundskolan och i gymnasiet. Hur mottagliga för lärande är elever som är trötta? Stress är också ett stort problem, framförallt för tjejerna. Besvär minst en gång per vecka: 19

21 Matvanor 47 % av tjejerna och 36 % av killarna i gymnasiet hoppar över frukosten varje dag eller flera gånger i veckan. Motsvarande i grundskolan är 30 % av tjejerna och 19 % av killarna % av tjejerna och 12 % av killarna i båda grupperna hoppar över lunchen varje dag eller flera gånger i veckan. Träning 91 % av grundskoleungdomarna och 76 % av gymnasieungdomarna tränar så att de bli svettiga/andfådda en gång i veckan eller oftare. Se fördelningen killar/tjejer. Ungdomars bruk av alkohol Nästan fyra av tio ungdomar på grundskolan och nio av tio ungdomar på gymnasiet uppger att de i någon omfattning dricker alkoholhaltiga drycker 20

22 Eleverna på Tanums gymnasium har en hög alkoholkonsumtion jämfört med motsvarande grupp i totalundersökningen. Nästan dubbelt så många elever i Tanums gymnasieskola som i undersökningen som helhet dricker alkohol varje vecka. Även i grundskolan är alkoholkonsumtionen högre än totalt, särskilt bland tjejer. Detta bekräftas av drogvaneundersökningen 2011 där eleverna i Tanum i åk 9 ligger högst bland de jämförda kommunerna både i andel alkoholkonsumenter och även andel som känt sig berusade. Första gången man drack så man kände sig berusad var grundskoleungdomarna 14 år och gymnasieungdomarna 15 år. Det är vanligast att ungdomar får tag i alkohol är från kompisar eller kompisars syskon eller från föräldrar med lov. Drogvaneundersökningen visar samma resultat. Det har dock blivit mindre vanligt att föräldrar bjuder sina barn på alkohol även om Tanum ligger högt även i detta avseende. Nästan sju (65 %) av tio ungdomar på grundskolan och två av tio ungdomar på gymnasiet får inte dricka alkohol för sina föräldrar. 10 % av ungdomarna i grundskolan och 65 % av ungdomarna i gymnasiet får dricka alkohol. Cirka två av tio ungdomar i båda åldersgrupperna uppger att de inte vet om de får dricka alkohol för sina föräldrar. Narkotika 8 % av eleverna på grundskolan har prövat hasch eller marijuana och 7 % har även prövat andra narkotiska preparat. Motsvarande siffra på gymnasiet är ca 16 % respektive 12 %. Knappt 4 % på grundskolan och 5 % på gymnasiet använder hasch eller marijuana regelbundet och 4 % på grundskolan och 3 % på gymnasiet använder andra droger regelbundet. Det är en liten grupp jämfört med de som använder alkohol men det är ändå anmärkningsvärt att ca 10 elever i grundskolan kan klassas som narkotikamissbrukare. Tobaksvanor 21

23 Tabellen visar hur många som röker eller snusar flera gånger i veckan eller varje dag. Jämfört med totalundersökningen är det fler ungdomar i Tanum som är regelbundna tobakskonsumenter. Särskilt stor är skillnaden på gymnasienivå där andelen tjejer som röker är mer än dubbelt så hög som i totalundersökningen. Debutåldern för cigaretter är elva år eller yngre för båda åldersgrupperna. Rekommendationer Det är viktigt att i tidig ålder börjar prata om ANDT-frågor med ungdomarna och ha dessa frågor som en tydlig linje genom skolgången. Upplys föräldrar i att vara tydliga med att ungdomar inte får dricka alkohol t.ex. genom föräldrautbildningar. Sprid resultaten av LUPP: en och drogvaneundersökningen så att förhållandena i Tanum blir kända och debatterade. Ungdomars hälsa måste lyftas upp. Andelen trötta elever är skyhög, stress visar oroväckande siffror, många har dåliga matvanor och hoppar över både frukost och lunch. Det finns också positiva resultat. Andelen som motionerar är mycket hög men det gäller att behålla intresset för idrott och motion högre upp i åldrarna. ARBETE Extrajobb 23 % av ungdomarna i grundskolan uppger att de har ett extrajobb vid sidan av studierna. 28 % av killarna och 18 % av tjejerna. Knappt hälften av dem jobbar extra minst en gång i veckan. Tyvärr finns inga uppgifter om gymnasieeleverna. 13 % av grundskoleungdomarna och 51 % av ungdomarna i gymnasiet uppger att de sökt extrajobb utan att lyckats. Det är en hög siffra för gymnasieleverna. Starta eget i framtiden Tanum är en kommun med många småföretag. 39 % av eleverna på grundskolan och 35 % av gymnasieleverna har föräldrar som har egna företag. Fem av tio ungdomar i grundskolan och nästan sju av tio (65 %)i gymnasiet kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Detta faktum borde vara högintressant för politikerna i kommunen. Sommarjobb En betydligt högre andel ungdomar i åk 7-9 hade sommarjobb i Tanum än i övriga Luppkommuner 2011 vilket kan bero på turistnäringen. ( 48 % av killarna och 34 % av tjejerna i 22

24 åk 7-9 mot 25 % respektive 20 % i hela undersökningen.) 23 % av killarna och 15 % av tjejerna har själva tagit kontakt med arbetsplatsen Gymnasieeleverna i Tanum har sommarjobb i stort sett i samma omfattning som övriga i undersökningen frånsett att det är fler tjejer som har sommarjobb ( 79 % mot 71 % i hela undersökningen) I gymnasiet har fler tjejer än killar sommarjobb, motsatt förhållande mot i grundskolan. Även för denna grupp är det vanligare att killar själva tar kontakt med arbetsplatsen. (35 % killar och 29 % tjejer). Det vanligaste sättet att få sitt sommarjobb är genom familj eller släktingar Av de ungdomar som uppger att de inte hade sommarjobb sommaren 2011 är det 24 % av grundskoleungdomarna och 55 % av gymnasieungdomarna som försökte få ett sommarjobb utan att lyckas. Rekommendationer Då en majoritet av ungdomarna kan tänka sig att starta eget företag i framtiden så bör det satsas ännu mer på entreprenöriellt lärande i skolan. Kommunen bör satsa på fler kommunala sommarjobb för att fånga upp de ungdomar som inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden av egen kraft. FRAMTID Framtidssyn Majoriteten av ungdomarna i båda åldersgrupperna i Tanums kommun har en positiv syn på sin egen framtid. Dock har killarna en mer positiv syn än tjejerna. Den lägsta siffran har tjejerna på gymnasiet där ändå 71 % har en positiv syn. 7 % av killarna och 5 % av tjejerna i grundskolan har en negativ eller mycket negativ syn på sin framtid. Efter grundskolan De flesta vill gå en gymnasieutbildning i en annan kommun. (69 % av tjejerna och 56 % av killarna) 12 % av tjejerna och 18 % av killarna vill helst börja jobba. Endast 6-7 % av eleverna anger att de vill gå i Tanums gymnasium. Efter gymnasiet Tjejerna vill helst åka ut och resa (30 %), jobba utomlands (15 %) jobba i kommunen eller i kommun i närheten (12 %) eller studera på högskola eller universitet (12 %) Killarna vill helst jobba utomlands (21 %) jobba i kommunen eller i kommun i närheten (18 %) studera på högskola eller universitet (18 %) 23

25 Eftersom Tanums gymnasieskola har en hög andel yrkeselever faller det sig naturligt att många tänker börja jobba direkt efter gymnasiet. Utomlands kan betyda jobb i Norge då man ofta bor kvar i hemkommunen och veckopendlar. Ungdomarna i totalundersökningen vill i mycket högre utsträckning fortsätta studera antingen i Sverige eller utomlands. Boende Om tio år vill tjejerna i grundskolan helst bo utomlands (27 %) eller i en storstad i Sverige (26 %). Killarna vill bo i en storstad i Sverige (27 %) eller där de bor nu (20 %). Om tio år vill tjejerna i gymnasiet helst bo utomlands (32 %) eller i en storstad i Sverige (23 %) 23 % vet inte var de vill bo. Av killarna vill 23 % helst bo kvar där de bor nu. 17 % vill bo på landsbygden i Sverige och 17 % vet inte var de vill bo. Flytta från och åter till Tanum 53 % av gymnasieungdomarna tror att de kommer att flytta från kommunen de bor i. Ungefär samma andel av båda könen. Av grundskoleeleverna tror 67 % av tjejerna och 51 % av killarna att de kommer att flytta ifrån kommunen. De främsta anledningarna till att flytta som grundskoleungdomarna uppger, är jobb och studier. Gymnasieungdomarnas främsta anledningar till att flytta är jobb och för att prova något nytt. Anledningarna som ungdomarna uppger till att flytta tillbaka till Tanums kommun är främst närheten till släkt och familj eller flick/pojkvän eller kompisar. Knappt två av tio ungdomar i båda åldersgrupperna uppger att de skulle flytta tillbaka till Tanums kommun för att det är en bättre miljö för deras barn att växa upp i. Rekommendationer Om ungdomarna själva skulle få bestämma över ungdomspolitiken i kommunen skulle de satsa på att skapa bostäder för ungdomar. De skulle även satsa på arbetstillfällen för ungdomar. Det är främst gymnasieelever och gruppen åringar som kommenterar behovet av bostäder och arbete. GRUPPEN ÅR Från de 99 personer (ca 10 %) som besvarat enkäten har det kommit in 77 kommentarer under olika områden i enkäten. Dessa kommentarer ger en hel del värdefull information. Även om vi har valt att inte använda enkätresultatet för denna grupp kan man dra en del lärdomar av de öppna kommentarerna. Gruppen åringar hör till de potentiella utflyttarna. Vad skulle få dem att stanna i Tanum eller återvända efter studierna? Det är ju inte alla som tycker som denna kvinna: 24

26 Jag älskar att jag är uppvuxen i Tanums kommun och jag hoppas att mina barn kommer att växa upp där med! Flera kommenterar att kommunen är mer intresserad av rika sommargäster än av de åretruntboende och vill att man satsar mer på kommuninnevånarna. Göra det billigare för ungdomar att bo här! Finns ju inte en enda som har råd att köpa sig en tomt eller hus med dessa priser som är och allt vad det kostar med att bygga och äga hus i Tanums kommun! Det kommer ju snart bara vara badgäster och norskar som har råd!!! Och vi ungdomar får flytta utanför kommunen!!! (man) Billiga bostäder är vad som efterfrågas mest. Näst därefter kommer arbete. Arbetsmiljön i skolan är också ett ämne som berör denna grupp. Av fritidsmöjligheter som saknas nämns främst caféer och bowlinghall. SLUTSATSER Vad är det som sticker ut i undersökningen? Många av förhållandena är kända sedan tidigare men är det något särskilt vi bör ta fasta på? Kommunikationer- hur förbättrar vi ungdomars möjligheter att ta sig någonstans i kommunen med kollektivtrafik? Mötesplatser- hur gör vi ungdomens hus/fritidsgårdarna attraktiva för både tjejer och killar. Hur skapar vi möjlighet för kaféer att etablera sig. Är det möjligt att få hit en bowlinghall? Inflytande i skolan och i kommunen- Skolan måste arbeta mer med elevinflytande, det ingår i läroplanen. Politiker kanske får gå ungdomar till mötes på deras egna arenor och inte förvänta sig att de ska kunna skolas in i traditionellt politiskt arbete på en gång. Idrott/föreningsliv-Det är positivt att så många rör på sig på sin fritid, både i föreningar och på egen hand men idrottsföreningarna måste vara tydliga med att de är ideella föreningar och inte en instans dit man går för att utöva en aktivitet och betalar för det. De bör också fundera över strategier för att behålla ungdomarna i föreningslivet. Hälsa- Alla måste arbeta mer för att förbättra ungdomars hälsa framför allt avseende stress och trötthet men även alkoholvanor. Det behövs krafttag mot mobbning i skolan. Ungdomarnas matvanor är ett problem i sig. Arbete- Positivt med ambitionen att starta eget! Ta vara på den. Arbetstillfällen för unga behövs men kanske är ett större problem på andra ställen. Satsa resurser på den grupp som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Bostäder- Det är viktigt att se till att det finns bostäder till rimlig kostnad för ungdomar i kommunen. 25

27 Hur får vi ungdomar, framför allt de unga kvinnorna, att stanna kvar eller återvända till kommunen efter studier? Utan en återväxt med unga familjer kommer åretruntbefolkningen att sjunka. Luppen ger många infallsvinklar i det strategiska arbetet för att Tanum ska fortsätta att vara en tillväxtkommun. Tanumshede maj 2012 Karin Gabrielsson, utredningssekreterare Jonas Nilsson, ungdomsvägledare Barn- och utbildningsförvaltningen Referenser: Per Blanck AB :Drogvanor årskurs 9 Lysekil, Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs, Orust 2011 Statens Folkhälsoinstitut: Nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa 2010 Välfärdsbokslut Tanums kommun 2011 (Statistik från SCB och Skolverket) Barn- och utbildningsförvaltningen Tanum: Elevenkät

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun 2 Förord Under många år har Mora kommun arbetat med olika metoder och verktyg för ungas inflytande och delaktighet. Ett verktyg är Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken).

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 1 ISBN 978-91-86397-06-7 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I TIMRÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014 871 03 Härnösand

Läs mer

Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Januari 2009 Sammanställningen är

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Våra unga i Gällivare!

Våra unga i Gällivare! Våra unga i Gällivare! Gällivare kommuns uppföljning av ungdomspolitiken- Lupp Gällivare kommun Gemensam administration Nämnd& utredning Ann-Helen Köhler 0970-18128 ann-helen.kohler@kommun.gellivare.se

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer