LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN"

Transkript

1 RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

2 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion Cecilia Helander, Enkätfabriken Nässjö kommun Datum:

3 Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...4 Politik, samhälle, inflytande...6 Hälsa...10 Omdöme skola...16 Trygghet...17 Nässjö LUPP

4 Sammanfattande reflektioner Den 17 juni 2014 beslutade riksdagen om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. 1 Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Vad resultaten i Nässjö visar är att kommunen i flertalet av frågorna och temaområdena ligger i linje med rikssnittet för LUPP år Ungdomar i Nässjö ser alltså på sin livssituation på ett likvärdigt sätt som ungdomar i flera andra kommuner I Sverige. Att det ser ut på liknande sätt i andra kommuner har i relation till de ungdomspolitiska målen i sig dock inte så stor betydelse. Enligt målen, så som ovan specificerat, gäller att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Vi rekommenderar att man läser totalrapporten för att få en bild av ungdomarnas livssituation i Nässjö. Några framträdande slutsatser om tendenserna och relationer både till rikssnittet 2013, resultat från LUPP i Nässjö från tidigare år samt skillnader mellan kön och årskurs presenteras dock i denna populärversion. Inflytande En av punkterna i det nya nationella ungdomspolitiska handlingsprogrammet är att öka ungdomars inflytande. I Nässjö är andelen ungdomar som vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen högre än rikssnittet för LUPP från Det har även skett en märkbar ökning av andelen ungdomar som vill påverka från förra gången LUPP gjordes i Nässjö, år Andelen ungdomar som skulle vilja träffa en politiker är också högre i Nässjö än i riket i snitt. Att ta tillvara på ungdomars ökade intresse och vilja att i Nässjö vara med och påverka och samtidigt främja ett stärkt politiskt självförtroende hos ungdomarna kan därav bli viktigt i kommunen. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 Hälsa Hälsa och framförallt psykisk hälsa är även ett prioriterat område i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet. I Nässjö har det skett en negativ utveckling på hälsområdet både för killar och tjejer jämfört med LUPP-resultaten år De uppfattar sitt hälsotillstånd som sämre och har mer besvär med bland annat stress och huvudvärk. I Nässjö påvisas även liknande tendenser som nationellt, att unga kvinnor har ett sämre hälsotillstånd än unga män. Andelen tjejer i Nässjö som upplever ett sämre hälsotillstånd, är stressade, upplever besvär som huvudvärk och trötthet varje dag eller flera gånger i veckan är högre än andelen killar. Att utveckla generella hälsofrämjande förebyggande åtgärder och likaså riktade insatser mot de mest utsatta målgrupperna kan bli viktigt. Att på olika sätt hantera den ökade stressen som ungdomarna upplever, speciellt bland gymnasieungdomarna, kan även komma att bli viktigt. Vad gäller alkoholvanor, som en del av ungdomarnas levnadsvanor som även påverkar hälsan, har det dock i Nässjö skett en positiv utveckling. Färre dricker alkohol jämfört med tidigare års LUPP-resultat. Andelen som får dricka alkohol för sina föräldrar har även minskat. Utsatthet Att alla ungdomar ska känna sig trygga och välmående i skolmiljön är ett viktigt mål. Utsatthet för mobbning eller kränkningar är även kopplat till den psykiska hälsan. I rapporten framgår bl.a. att fler i gymnasiet har blivit utsatta för mobbning och utfrysning jämfört med förra gången då LUPP gjordes i Nässjö ( 6% utsatta år 2011 och 13% utsatta år 2014). Andelen högstadieungdomar som anser att mobbning är ett problem i skolan är även något högre i Nässjö än rikssnittet för LUPP Av de som blivit mobbade, utfrysta eller utsatta för orättvis behandling, har en stor del upplevt detta i skolmiljön - på rasterna eller i klassrummen. Nässjö LUPP

5 Om populärversionen Bakgrund I denna kortversion presenteras några utvalda områden som berördes fördjupat i LUPP-undersökningen 2014 i Nässjö. För fullständig redovisning hänsvisar vi till totalrapporten för LUPP i Nässjö I denna version berörs frågor inom områdena politik, samhälle, inflytande, hälsa samt omdöme skola och trygghet. Projektgruppen för LUPP i Nässjö samt elevrådsrepresentanter har valt ut de fördjupningsområden som presenteras i rapporten. Kort om LUPP Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s (tidigare Ungdomsstyrelsen) LUPP-undersökning har 2014 genomförts i Nässjö i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet. LUPP-undersökningen genomfördes under oktober 2014 och insamlingen genomfördes genom en webbenkät på skolorna. Undersökningen har genomförts av Nässjö kommun och analysen och sammanställningen har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Nässjö kommun. För mer information hänvisar vi till totalrapporten för LUPP i Nässjö Nässjö LUPP

6 Politik, samhälle, inflytande Sammanfattning I LUPP berördes området politik, samhälle och inflytande. Ungdomarna i Nässjö är generellt mer intresserade av att vara med och påverka i frågor som rör kommunen jämfört med rikssnittet för LUPP Ungdomarna i Nässjö skulle även i större utsträckning vilja träffa politiker. Att ungdomarna i Nässjö har intresse och vilja att vara med och påverka är något väldigt positivt. Dock kan det även vara värt att uppmärksamma att andelen ungdomar som ser sig ha goda eller mycket goda möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer är relativt låg. Några sammanfattade slutsatser inom området är att: u Ungdomarna vill i störst utsträckning påverka i frågor som berör deras aktuella livssituation, exempelvis i frågor som berör skola och utbildning eller jobb för unga. Andelen ungdomar som anser att politiker bör satsa på att skapa arbeten för unga har ökat sedan Från 2011 har andelen som anser att politiker bör satsa på detta ökat med 18 % i gymnasiet, i högstadiet har andelen ökat med 9 %. u Tjejer vill i högre utsträckning än killar vara med och påverka i kommunen Intresse för samhällsfrågor Ungdomarna fick även ange hur intresserade de är av politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder. Ungdomarna är både i årskurs 8 och i årskurs 2 mest intresserade av vad som händer i andra länder. Vad som vidare kan noteras är att intresset för politik har ökat bland ungdomarna i Nässjö. År 2011 samt 2008 svarade runt av ungdomarna totalt att de är ganska eller mycket intresserade av politik medan samma siffra i år är 44%. Fig. A1: Hur intresserad är du av följande? Andel som svarat mycket intresserad + ganska intresserad 53% 64% 63% vad som händer i andra länder 43% 42% 53% 51% samhällsfrågor 42% Möjligheter att påverka 49% 42% politik 46% Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 Totalt anser 16% att de har mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Killar på årskurs 8 utmärker sig med ett högre politiskt självförtroende än övriga grupper. Nässjö LUPP

7 Politik, samhälle, inflytande Fig. A2: Hur stor möjlighet tror du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? % 65% 53% Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 kunna påverka tydligt lägre (se figur A2). Fig. A3: Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? 64% 52% 56% 5 48% 44% 5 Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 36% 24% 11% 11% 12% Mycket stora eller ganska stora möjligheter Mycket små eller ganska små möjligheter ja nej Vill ungdomarna påverka? En förutsättning för att utveckla inflytandet bland ungdomarna i Nässjö är att ungdomarna faktiskt vill vara med och påverka. Runt hälften av ungdomarna har svarat att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Ungdomar i Nässjö vill i högre utsträckning vara med och påverka än generellt för ungdomar i riket ( vill påverka bland högstadieungdomar och 42% bland gymnasieungdomar i rikssnittet 2013). I Nässjö i år vill 54% av högstadieungdomarna och 58% av gymnasieungdomarna påverka. Andelen som vill påverka har även ökat från 2008 och 2011 års LUPP resultat i Nässjö. I förhållande till hur många som vill påverka I Nässjö är andelen som tror sig Vill inte påverka De som svarat att de inte vill påverka i frågor som rör kommunen fick svara på en fråga om varför de inte vill påverka. Den huvudsakliga orsaken är bristande intresse. Problematiskt är att runt 30 procent av ungdomarna som inte vill påverka har svarat att de inte vill det för att de inte tror att det spelar någon roll eller för att de som bestämmer ändå inte lyssnar. Fördelningen av svar bland de ungdomar som inte vill påverka i Nässjö är i linje med rikssnittet för LUPP Nässjö LUPP

8 Politik, samhälle, inflytande Fig. A4: Varför vill du inte påverka? Case source is DataSet2: Gymnasiet 61% 59% Case source is DataSet2 Gymnasiet Årskurs 8 Fig.A5: Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? årskurskön Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet det är i riket i snitt (rikssnittet av LUPP från 54% 2013). 5 Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 47% 47% Fig. D9: Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? 43% 33% 32% 25% 16% 33% 28% 14% 3 31% 28% 24% 23% 31% 29% 23% 22% 1 1 jag kan för lite om hur jag ska göra jag är inte tillräckligt intresserad jag har inte tid jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall annat ja nej vet inte Träffa politiker 24% av tjejerna i årskurs 8 och 28% av killarna i samma årskurs skulle vilja träffa politiker i kommunen. I årskurs 2 på gymnasiet är andelen tjejer som vill träffa politiker (31%) högre än andelen killar (23%) som vill göra detsamma. Andelen ungdomar som vill träffa politiker är i Nässjö högre än vad det är i riket i snitt (i rikssnittet för LUPP 2013 vill 19% av gymnasieeleverna och 18% av högstadieeleverna träffa politiker i sin kommun). Nässjö LUPP

9 Inflytande - fördjupad analys Inflytande för alla? I Nässjö är intresset för politik och viljan att vara med och påverka i kommunen större bland tjejer än bland killar. Ett samband finns här gällande tjejernas mödrars utbildningsnivå. De tjejer med mödrar som har en högskolexamen om minst tre år är generellt mer intresserade av att vara med och påverka i kommunen. Det finns även ett samband mellan viljan att vara med och påverka, för båda könen, och föräldrarnas utbildningsnivå. Intresset är alltså större hos de ungdomar vars föräldrar har en högre utbildning. Detta kan ha sin grund i ett mer demokratiskt familjeklimat som har visat sig ha en positiv effekt vad gäller förtroendet för politiska institutioner i samhället. Dock har inte bara föräldrarna, utan även andra vuxna i ungdomarnas närhet så som lärare, ungdomsledare m.m. betydelse för ungdomarnas engagemang. 1 Att stärka ett demokratiskt klimat och underlätta för inflytande i exempelvis skolan och olika föreningar kan därav bli av stor vikt för att stärka det politiska förtroendet hos ungdomarna. Vad LUPP-resultaten i Nässjö även visar är att de elever som anser att skolan är uppmuntrande till att delta i elevråd och vet vad de ska ha inflytande över i skolan även är de som har ett större politiskt självförtroende dvs. ser sig ha större möjligheter att påverka i kommunen. I Nässjö finns det även ett samband mellan politiskt självförtroende och ungdomarnas eller deras föräldrars födelseland. De ungdomar, som själva eller vars föräldrar är födda utanför Europa, ser sig ha större möjligheter att påverka i kommunen. Att betrakta ungdomar som en resurs Enligt MUCF:s rapport om ungas inflytande finns det skillnader mellan ungdomars politiska förtroende i storstäder vs. mindre orter och landsbygd. I mindre städer och på landsbygden är det politiska självförtroendet lägre dock saknas inte engagemang eller vilja. Enligt analysen i rapporten hänger även inflytande och flytta - eller stanna frågan ihop (dvs. flytta från kommunen eller stanna kvar). I mindre städer och orter råder, enligt rapporten, ofta en norm bland vuxna om att det naturliga valet för ungdomar är att lämna orten och att de unga som är intresserade av att stanna kvar i regionen inte alltid ses som kompetenta samhällsutvecklare av de vuxna i kommunen. 2 Detta kan bli mycket problematiskt för kommunens framtida utveckling och poängterar vikten av vuxnas förhållningssätt gentemot ungdomarna. Vad resultaten från LUPP i Nässjö visar är att ungdomar på gymnasiet som tror att de kommer stanna kvar i kommunen i framtiden har ett något lägre politiskt förtroende än de som tror att de ska flytta. Det vill säga, de som tror att de ska stanna ser sig i högre utsträckning ha små eller mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Att utveckla inflytandeforumen där ungdomar kan vara delaktiga, inte bara i skolan och vad gäller elevinflytande, utan även vad gäller kommunens framtida utveckling, kan således bli viktigt. 1 MUCF, Fokus 10: En analys av ungas inflytande 2 MUCF, Fokus 10: En analys av ungas inflytande Nässjö LUPP

10 Hälsa Sammanfattning Området hälsa berör ungdomarnas fysiska och psykosociala hälsotillstånd. Generellt kan man utläsa att: u Både killar och tjejer bedömer sin hälsa sämre i årets undersökning jämfört med LUPP resultaten i Nässjö år 2011 u Tjejernas hälsotillstånd är sämre än killarnas u Reslutaten vad gäller frågorna om alkohol tyder på en positiv utveckling i kommunen. Fler ungdomar har svarat att de aldrig dricker alkohol förhållande till tidigare LUPP-undersökningar i Nässjö. Andelen som får dricka alkohol för sina föräldrar har även minskat sedan LUPP 2008 (på gymnasiet har andelen från 2011 minskat med 12 % och från 2008 till 2014 med 16 %) på högstadiet har andelen gått från 4 % som fick dricka alkohol för föräldrarna år 2011 till 2 % år Allmän hälsa Fig. B1: Hur nöjd är du i största allmänhet med ditt liv när det handlar om följande: hälsa? Årskurs 8 37% 43% 11% 8% 1% Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Fig. B2: Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? % 75% 81% Mycket bra eller bra 29% 18% 19% 16% Varken bra eller dålig 12% 5% 6% 3% Mycket dålig eller dålig Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 En majoritet av ungdomarna bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra. Killar bedömer i större utsträckning än tjejer sin hälsa som bra. Skillnaden mellan könen på denna fråga är speciellt stor i årskurs 2 på gymnasiet. av tjejerna på gymnasiet har bedömt sin hälsa som mycket bra eller ganska bra, jämfört med 72% år 2011 och 77% år Resultaten tyder på en negativ utveckling vad gäller hälsotillståndet för unga kvinnor i Nässjö. Gymnasiet 22% 45% 21% 9% 2% Unga män uppfattar även sitt självbedömda hälsotillstånd något sämre i årets undersökning jämfört med LUPP-resultaten år 2011 och 2008, där en lägre andel killar i år har svarat att de bedömer sin hälsa som mycket bra Nässjö LUPP

11 Hälsa Hur ofta är du sjuk? Andelen som svarat att de är sjuka oftare än andra har ökat något jämfört med LUPP resultatet i Nässjö Tjejer anser även i större utsträckning än killar att de är sjuka oftare än andra. Skillnaden mellan könen är störst på gymnasiet, se figur B3. Fig. B3: Hur ofta är du sjuk? 52% 52% 49% 63% jag är inte sjuk lika ofta som andra 34% 42% 39% 33% jag är sjuk ungefär lika ofta som andra 16% 6% 9% 5% jag är sjuk oftare än andra Stress och psykisk ohälsa Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 Figuren B4 till höger redovisar andelen som har haft olika besvär flera gånger i veckan eller varje dag. Enligt vad MUCF anser rimligt indikerar besvär ohälsa om de förekommer flera gånger i veckan eller oftare under en längre period. 1 1 MUCF, Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet 22% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de känner sig stressade varje dag. 68% av tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan (samma siffra år 2011 var 49% och 63% år 2008). Tjejer lider även generellt mer av olika besvär än killar, och främst vad gäller stress, huvudvärk och trötthet under dagarna. Skillnader finns både i årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet. Killar upplever i sin tur större problem med stress och huvudvärk jämfört med LUPP-resultaten i Nässjö Fig. B4: Andel som upplever besvär varje dag eller flera gånger i veckan Gymnasiet Årskurs 8 Huvudvärk tjej 36% 27% kille 17% 7% Total 28% 16% Känt dig stressad tjej 68% 47% kille 35% Total 54% 33% Ont i magen tjej 21% 12% kille 7% 6% Total 15% 9% Sovit dåligt på natten tjej 23% kille 27% 14% Total 35% 19% Svårt att somna tjej 41% 25% kille 28% 16% Total 35% Trött under dagarna tjej 75% kille 58% 46% Total 68% 53% Nässjö LUPP

12 Hälsa Ungdomarna fick även svara på frågor om de brukar hoppa över någon måltid och hur ofta detta i så fall sker, se tabellen nedan (figur B5). Ungdomar på gymnasiet hoppar över frukosten varje dag eller flera gånger i veckan i större utsträckning än högstadieungdomar, dock hoppar tjejer på båda årskurser över frukosten i lika stor utsträckning. Fig. B5: Andel ungdomar som hoppar över måltider varje dag eller flera gånger i veckan Gymnasiet Årskurs 8 Att du hoppar över frukosten tjej 32% 3 Att du hoppar över middag/ kvällsmat kille 32% 16% Total 32% 23% tjej 9% 9% kille 5% 6% Total 7% 8% Att du hoppar över lunchen tjej 1 1 kille 7% 9% Total 9% 1 Ungdomarnas alkohol och tobaksvanor undersöks även i LUPP-enkäten. I Nässjö är konsumtionen av tobak och alkohol likvärdig rikssnittet för LUPP Tobak I årskurs 8 har 4% av ungdomarna svarat att de röker varje dag och 4% har svarat att de snusar varje dag. I årskurs 2 i gymnasiet är andelen högre, här har 8% svarat att de röker varje dag och 8% att de snusar varje dag. Tobaksanvändningen ligger på liknande nivåer som år 2011 och 2008 i Nässjö. Andelen som svarat att de aldrig röker har ökat något från 2008 vad gäller årskurs 2 på gymnasiet. Fig. B6a: Hur ofta röker du samt hur ofta snusar du? Årskurs 8 Röker Snusar Aldrig 91% 92% Någon gång per år 2% 3% Någon gång i månaden 2% 1% En gång i veckan Flera gånger i veckan 1% Varje dag 4% 4% Total Fig. B6b: Hur ofta röker du samt hur ofta snusar du? Årskurs 2 på gymnasiet Röker Snusar Aldrig 72% 82% Någon gång per år 1 5% Någon gång i månaden 7% 3% En gång i veckan 2% 1% Flera gånger i veckan 1% Varje dag 8% 8% Total Alkohol 36 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet dricker starköl/cider/ vin/sprit några gånger i månaden och 19 procent dricker några gånger per år. Andelen som aldrig dricker på gymnasiet är i år 39% (andelen som aldrig dricker har ökat, år 2011 svarade 22% att de aldrig dricker starköl/cider/cin/ sprit, motsvarande siffra år 2008 var 17%). Nässjö LUPP

13 Hälsa Vad gäller högstadieungdomar har 88% svarat att de aldrig dricker alkohol (starköl, cider, vin, sprit), se figur B7 nedan. Andelen som aldrig dricker i årskurs 8 har även ökat i jämförelse med tidigare år (79% 2011 och ) i Nässjö och indikerar en positiv utveckling. Fig. B7: Hur ofta dricker du starköl/cider/vin/sprit? Årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Årskurs 8 Gymnasiet Aldrig 88% 39% Någon gång per år 6% 19% Någon gång i månaden 2% 36% En gång i veckan 1% 5% Flera gånger i veckan 1% 1% Varje dag 3% 1% Fig. B8: Hur ofta dricker du så du blir berusad? Årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Årskurs 8 Gymnasiet Aldrig 62% 14% En gång om året eller mera sällan 17% 13% Några gånger per år 12% 34% Någon gång i månaden 2% 28% Ett par gånger i månaden 2% 7% Någon gång i veckan 5% 4% LUPP 2013, där 23% av gymnasieungdomarna dricker sig berusade någon gång i veckan eller ett par gånger i månaden. Bland de högstadieungdomar som dricker, finns en större andel som aldrig dricker sig berusade i år jämfört med tidigare år. 62% har detta år svarat att de aldrig dricker sig berusade, 43% drack sig aldrig berusade år 2011 och motsvarande siffra år 2008 var 54%. Får dricka alkohol för föräldrarna I årskurs 8 har 2% av tjejerna och 3% av killarna svarat att de får dricka alkohol för sin förälder / sina föräldrar. I årskurs 2 på gymnasiet är samma siffra för killar drygt 30 procent och 28 procent för tjejer. Andelen som får dricka alkohol för sina föräldrar på gymnasiet är lägre jämfört med 2011 års resultat i Nässjö svarade 42% att de får dricka alkohol för sina föräldrar, 2008 svarade 47% ja. Fig, B9: Får du dricka alkohol för dina föräldrar? % 81% årskurskön Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 28% av ungdomarna på gymnasiet (som tidigare svarat att de dricker alkohol) har svarat att de dricker alkohol så de blir berusade någon gång i månaden, se tabellen ovan, figur B8 Fördelningen av svar på frågan ser ut på liknande sätt som resultaten från LUPP i Nässjö år Andelen ungdomar i gymnasiet som dricker sig berusade någon gång i veckan eller ett par gånger i månaden, dvs. mer frekvent, är dock lägre i Nässjö än rikssnittet för 33% 28% 2% ja 3% 45% 34% nej 34% 27% 16% 14% vet inte Nässjö LUPP

14 Hälsa: Fördjupad analys Ungas hälsa påverkas av en mängd olika faktorer. Utsatthet för mobbning eller kränkningar, skolans fysiska och psykiska miljö, trygghetskänsla, levnadsvanor (som kost och motion), ekonomi och självförtroende är några av faktorerna som påverkar de ungas hälsa. Vid en vidare analys av ohälsa, både vad gäller tecken på psykisk ohälsa samt det egna självuppfattade hälsotillståndet, framgår en del intressanta samband i relation till övriga frågor som ställdes i LUPP-enkäten. Egen bedömning av hälsotillståndet De ungdomar som bedömer sitt hälsotillstånd som sämre upplever sig mobbade i större utsträckning och är mer stressade. De tycker även i högre utsträckning att det är dålig stämning i skolan. De tränar mindre och lider oftare av besvär som magont och huvudvärk. De som uppfattar sitt egna hälsotillstånd sämre skippar även måltider i större utsträckning än de som uppfattar sitt hälsotillstånd bra. Det finns även ett tydligt samband vad gäller ekonomi, de ungdomar som oroar sig mer för sin ekonomi uppfattar även sitt hälsotillstånd som sämre. En del intressanta samband finns även gällande självskattade hälsan och övriga frågeområden som ställdes i LUPP-enkäten. Bland annat anser de som upplever sin hälsa som sämre att det finns mindre saker att göra på fritiden, och det visar sig även att de är mindre aktiva på sin fritid. De ser även mer negativt på framtiden och tenderar att vilja flytta från kommunen i något högre utsträckning än de som ser sin hälsa som god. Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är något svårdefinierat genom LUPP-enkätens frågor. Dock kan de som upplever stress flera gånger i veckan eller varje dag indikera psykisk ohälsa. Mobbning och andra typer av utsatthet är även något som påverkar den psykiska hälsan. Stress På gymnasiet är ungdomarna mer stressade än på högstadiet. Enligt MUCF bidrar den ökade valfriheten för ungdomar (bland annat gällande studieval) till ökad stress. Vad som vidare framgår är det finns ett samband mellan de som stressar mer och mer frekvent alkoholanvändning. Dock tränar inte de som upplever sig stressade mindre än de som inte känner sig stressade. Både killar och tjejer upplever i högre utsträckning stress i årets undersökning jämfört med LUPP-resultaten i Nässjö år Killar på gymnasiet i Nässjö stressar i något högre utsträckning (35% upplever stress varje dag eller fler gånger i veckan) jämfört med killar på gymnasiet i rikssnittet för LUPP 2013, där 26% svarat att de stressar varje dag eller flera gånger i veckan. Utsatthet Det framgår även i en vidare analys, dock inte så förvånande, att de som blivit mobbade eller utsatta för våld, hot och kränkningar under det senaste halvåret även har svarat sämre på hälsofrågorna, de stressar mer, har oftare huvudvärk, sover sämre och hoppar oftare över lunchen. I Nässjö är killar på högstadiet i högre grad utsatta för mobbning och utfrysning än killar på högstadiet i rikssnittet för LUPP Tjejer i årskurs 8 i Nässjö LUPP

15 Hälsa: Fördjupad analys Nässjö är dock i högre grad utsatta för mobbning än killar (11% av killarna och 18% av tjejerna är utsatta) men vad gäller tjejerna ligger andelen utsatta på likvärdig nivå i år som i rikssnittet för LUPP På gymnasiet i Nässjö har killar och tjejer i lika stor utsträckning, 13%, blivit utsatta för mobbning eller utfrysning det senaste halvåret. Detta är en märkbart högre andel för båda könen jämfört med resultatet år 2011, där 6% av tjejerna och 5% av killarna på gymnasiet svarade att de var eller varit utsatta för mobbning eller utfrysning. Notera även att år 2011 svarade 14% av ungdomarna i årskurs 8 att de var utsatta för mobbning eller utfrysning. Skolan har en viktig roll Skolans roll vad gäller ungdomars hälsa är viktig. Detta gäller både trygghetsfrämjande åtgärder (för mobbning, hot, våld), den generella skolmiljön samt vad gäller tillgång till elevhälsa och stödjande verksamheter. Att skolan hanterar den ökade stressen blir mer och mer viktigt, och detta kan göras på olika sätt, exempelvis hantering i studieteknik eller elevmentorer. Att erbjuda studie- och yrkesvägledning samt att underlätta gymnasievalet för högstadieungdomar på grund av den ökade valfriheten (som i sin tur är kopplad till ökad stress) är viktigt att utveckla. 1 Nationellt ser det ut på samma sätt, unga kvinnor har en sämre hälsa än unga män, och framför allt när det gäller psykisk hälsa. Exakt varför unga kvinnor drabbas av, framförallt, psykisk ohälsa som stress, i så stor utsträckning är fortfarande oklart. Nationellt ses sambandet mellan studieprestationer och stressnivåer. Tjejer uppnår bättre skolresultat vad gäller betyg, men mår inte alltid bra under sin studietid. Killar är mindre stressade vad gäller skolan, men uppnår inte samma skolresultat. 2 ϐϐ Att få fördjupad kunskap om ungas fysiska och psykiska hälsa i ett genusperspektiv kan bli viktigt i kommunen, speciellt i relation till hur de offentliga insatserna fördelar sig mellan könen i Nässjö Enligt MUCF:s rapport En analys av ungas hälsa och utsatthet finns det en del åtgärder som skulle minska ohälsan bland unga kvinnor; ϐϐ ϐϐ ϐϐ Minska antalet kränkningar (mobbning, orättvis behandling, utsatthet för hot, våld, sexuella övergrepp) Förmå fler att inte hoppa över måltider samt att äta hälsosammare Få fler att motionera och vara fysiskt aktiva Unga kvinnors hälsa Det tydligaste sambandet som framgår per bakgrundfaktorer inom området hälsa är att tjejernas hälsa är sämre än killarnas. Tjejerna upplever sitt hälsotillstånd som sämre, de har oftare problem med besvär så som huvudvärk och stress och upplever i större utsträckning att de är sjuka oftare än andra. ϐϐ ϐϐ Stärka unga kvinnors självförtroende Ökade ekonomiska marginaler för individerna kan även minska ohälsan 1 MUCF Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet 2 MUCF: Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet Nässjö LUPP

16 Omdöme skola Omdöme skola LUPP-enkäten innefattade även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Generellt är högstadieungdomarna nöjdare än gymnasieungdomarna med de flesta aspekter. Undantaget är tillgången till datorer, som gymnasieelever är nöjdare med. Skolbiblioteken är populära både inom årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet. I årskurs 8 är eleverna allra nöjdast med undervisningen, möjligheterna till att få extra hjälp och stöd vid behov och lärarna. Årskurs 8 i Nässjö ligger i frågan om extra hjälp något över snittet för LUPP 2013 (71% i rikssnittet och 76% i Nässjö på årskurs 8 anser att möjligheterna är mycket bra eller ganska bra). Ungdomarna i båda årskurser är minst nöjda med skolmaten. Andelen gymnasieelever som anser att skolmiljön är mycket eller ganska bra har minskat märkbart sedan 2011 och 2008 års LUPP resultat. (5 anser år 2014 att skolmiljön är mycket eller ganska bra, samma siffra 2011 var 83% och 2008 var motsvarande siffra 86%). Fig. C1: Vad tycker du om de här sakerna i din skola? % 79% 76% 77% 76% Skolbiblioteket 85% Tillgång till datorer 63% Undervisningen 67% Lärarna 54% Extra hjälp 5 Skolmiljön 68% 48% Elevhälsovården 67% 18% Skolmaten 29% Case source is DataSet2 Gymnasiet Årskurs 8 Vid vidare fördjupad analys så framgår det att ungdomar på Rosenholmsskolan är minst nöjda med skolmaten och på så vis utmärker sig från de andra skolorna. På Rosenholmsskolan har 48% svarat att skolmaten är mycket dålig Andelen som svarat detsamma inom övriga högstadieskolor är mellan 25-28%. Andelen som svarat mycket dåligt på gymnasiet (Brinell) är 36%. Nässjö LUPP

17 Trygghet Trygghet Ungdomarna fick svara på frågor om hur trygga de upplever att de är på olika fysiska platser i kommunen. Svarsalternativet ja, alltid innefattar inga tvivel medan ja, ofta innefattar någon mån av tvivel kring den upplevda tryggheten. Fig. D1: Känner du dig trygg på följande ställen? Årkurs 8 Diagrammen visar upplevd trygghet mellan årskurserna. Ungdomar i årskurs 8 känner sig generellt mindre trygga än gymnasieungdomar. Ungdomar i Nässjö känner sig minst trygga i det egna bostadsområdet på kvällen/ natten samt på fritidsgården eller liknande platser. Andelen som känner sig otrygga i bostadsområdet på kvällen/natten är i Nässjö något högre än snittet för LUPP I Nässjö är denna siffra 12%, motsvarande siffra i snittet är 8% på väg till och från skolan på ungdomens hus fritidsgård eller liknande på stan 57% 43% 74% 31% 48% 22% 4% 12% 9% Nej Ja, oftast Ja, alltid på rasterna i skolan 7 27% 3% på nätet 47% 43% 1 på buss tåg eller liknande 45% 47% 8% i mitt bostadsområde på kvällen 49% 38% 13% i mitt bostadsområde på dagen 82% 14% 3% i klassrummet 8 17% 4% i hemmet 92% 6% 2% Fig. D2: Känner du dig trygg på följande ställen? Årkurs 2 på gymnasiet på väg till och från skolan på uteställen på ungdomens hus fritidsgård eller liknande på stan på rasterna i skolan på nätet på buss tåg eller liknande i mitt bostadsområde på kvällen i mitt bostadsområde på dagen i klassrummet i hemmet 42% 45% 54% 45% 49% 61% 79% 78% 84% 82% 91% Percent 47% 28% 47% 42% 47% % 11% 11% 8% 2% 4% 8% 11% 15% 1% 17% 1% 8% 1% Nej Ja, oftast Ja, alltid 8 10 Percent Nässjö LUPP

18 Trygghet Fördjupad analys otrygghet Vid en vidare analys framgår det att det främst är tjejer som är otrygga. De killar som är otrygga finns på högstadiet exklusive Parkskolan. Vid analys av trygghet till och från skolan samt i bostadsområdet på kvällen eller natten framgår det att ungdomar som går på Brinell 7-9 känner sig otryggare på väg till och från skolan än andra ungdomar. 8% av de som går på Brinells högstadieskola har svarat att de inte känner sig trygga på väg till och från skolan. Andelen som svarat detsamma på övriga högstadieskolor är 2%. På Brinell är det även färre som svarat att de alltid känner sig trygga i bostadsområdet på kvällen än på övriga högstadieskolor. Utsatthet för mobbning Vad gäller mobbning och utfrysning är skillnaden mellan killar och tjejer i årskurs 8 relativt stor, tjejer (18%) är i högre utsträckning än killar (11%) utsatta för mobbning. Andelen utsatta på högstadiet är på liknande nivåer som resultaten från LUPP i Nässjö år I årskurs 2 på gymnasiet har 13% (både killar och tjejer) blivit utsatta för mobbning eller utfrysning det senaste halvåret. Samma siffra år 2011 var 6% på gymnasiet. Fig. D3: Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? Vad som framgår utifrån bostadsområde är att ungdomar som bor i Anneberg känner sig generellt mindre trygga i bostadsområdet på kvällen/natten än ungdomar i de övriga bostadsområdena (övriga bostadsområdena är Bodafors, Nässjö, Forserum, Malmbäck) % 87% 82% 89% Tjej, år 2 på gymnasiet Kille, år 2 på gymnasiet Tjej, årskurs 8 Kille, årskurs 8 18% 13% 13% 11% nej ja De flesta ungdomar som blivit utsatta för mobbning eller utfrysning har blivit det i skolmiljön, dvs. på rasterna i skolan eller i klassrummet. Nässjö LUPP

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10

Läs mer

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun Lupp 2017 POPULÄRVERSION Nässjö kommun Bakgrund och syfte Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Nässjö kommun på högstadiet i årskurs 8 samt

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN. 2012 ÅRSKURS 2 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors Sida 1(34) Bengtsfors kommun Datum 2015-09-07 Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2015.496.618 Paragraf 110 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Värt att veta om ungas livssituation

Värt att veta om ungas livssituation Värt att veta om ungas livssituation Arbete och resultat från det regionala samarbetet kring Lupp 2017 i Göteborgsregionen Socialchefsnätverket, GR, 23 november 2018 Åsa Nilsson, analytiker GR/FoU i Väst

Läs mer

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Strömstads kommun

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Strömstads kommun Lupp 2017 POPULÄRVERSION Strömstads kommun A Bakgrund och syfte MUCF: s (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Strömstads kommun. Undersökningen har

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket. Ungdomarna i Nybro ser positivt på framtiden. Det bästa med Nybro, enligt ungdomarna i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, är närhet till familj och partner. Dessutom är en viktig faktor att det

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

LUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna

LUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna LUPP - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, 2010-2013 Johanna Jansson Högskolan Dalarna Johanna Jansson Högskolan Dalarna Januari, 2014 2 Innehållsförteckning LUPP I DALARNA...

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Lupp Lokal ungdomspolitisk uppföljning. Ludvika kommun

Lupp Lokal ungdomspolitisk uppföljning. Ludvika kommun Lupp 2017 Lokal ungdomspolitisk uppföljning Ludvika kommun Titel: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Rapport skapad av:: Enkätfabriken Uppdragsgivare: Ludvika kommun Datum: 09/02/2018 Ludvika Lupp 2017

Läs mer

Om mig. Länsrapport

Om mig. Länsrapport Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2016 LUDVIKA KOMMUN FEBRUARI 2017 SAMMANSTÄLLD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2016 LUDVIKA KOMMUN FEBRUARI 2017 SAMMANSTÄLLD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2016 LUDVIKA KOMMUN FEBRUARI 2017 SAMMANSTÄLLD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare:

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år) Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar

Läs mer

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2016 Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet 2 (65) Förord Laholms kommun har för andra gången genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2018 Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet 2 (31) Förord Laholms kommun har genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på gymnasiet Bilaga 1 Fyra grupper Fyra grupper För att

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks

Läs mer

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Att vara ung i Bengtsfors kommun 2017

Att vara ung i Bengtsfors kommun 2017 1(25) Att vara ung i 17 Lokal uppfo ljning av ungdomspolitiken LUPP Jag vet inte vad jag kan påverka något om jag kan gör det men jag vill att våra miljö blir mer bättre än det är nu. Jag vill ha koll

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Resultat Lupp 2016 ett länsövergripande urval

Resultat Lupp 2016 ett länsövergripande urval Resultat Lupp 16 ett länsövergripande urval Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg Bakgrund Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en webbaserad enkätundersökning framtagen av MUCF

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018 Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Avdelning stadsdelsutveckling Prevention och trygghet ] Sida 1 (8) 2019-01-15 Handläggare Annelie Hemström Telefon: 08-508 03 453 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Redovisning

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Skövde

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten är frivillig Du kan hoppa över frågor som du inte kan eller vill svara på Enkäten är

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Lupp Författare. Li Merander, folkhälsoutvecklare Mattias Persson, föreningsutvecklare

Lupp Författare. Li Merander, folkhälsoutvecklare Mattias Persson, föreningsutvecklare Lupp 18 Högstadie- och gymnasieelever i Örkelljunga kommun tillfrågades hösten 18 om hur det är att vara ung i kommunen och hur de mår. Sammanlagt 37 skolungdomar mellan 13-19 år besvarade enkäten. Författare

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Vansbro

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer