Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09"

Transkript

1 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp,

2 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara en bra kommun för alla som bor och verkar här, unga som gamla. De senaste åren har många av kommunens satsningar på ungdomar uppmärksammats exempelvis tilldelades Kristinehamn år 2007 Ungdomsstyrelsens utmärkelse Årets ungdomskommun i Sverige. För att öka kunskapen om ungdomars livssituation lokalt, har Kristinehamns 1 kommun valt att genomföra Ungdomsstyrelsens undersökning Lupp. Undersökningen har tagits fram på uppdrag av regeringen och är ett verktyg för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Hösten 2008 (vecka 45-48) fick alla elever i årskurs 8 i grundskolan och år 2 på gymnasiet i Kristinehamn möjligheten att svara på webb-enkäten Lupp och på så sätt säga sitt om alltifrån fritidsaktiviteter till 2 synen på inflytande. I årskurs 8 svarade 89 procent av eleverna på enkäten och i årskurs 2 svarade 76 procent genomfördes Lupp i 21 kommuner. I denna rapport presenteras svaren från ungdomarna i Kristinehamns kommun. På kommunens webbplats finns även motsvarande diagram för Karlstad och Ludvika. Vi har valt att visa diagrammen för Karlstad, då detta är en närliggande kommun geografiskt, dock av en annan storlek och vi har valt Ludvika, 3 då detta är en kommun med ungefär samma folkmängd som Kristinehamn. Kristinehamns kommuns deltagande i Lupp ger oss en ökad kunskap om dagens ungdomar i Kristinehamn kunskap som kan användas som underlag vid framtida planering och beslut i ungdomsfrågor. De områden som Kristinehamns kommun särskilt har valt ut för en fördjupad granskning, och som presenteras i denna rapport, är fritid, skola, politik, samhälle och inflytande samt framtid. Att dagens ungdomar trivs på sin hemort är viktigt inte minst eftersom Ungdomsstyrelsen ser ett mönster i att de ungdomar som haft ett rikt fritidsutbud och möjligheter till inflytande i sin hemkommun, oftare väljer att flytta tillbaka hem efter till exempel studier eller arbete på annan ort. Genom att satsa på ett bra samhälle för Kristinehamns ungdomar idag satsar vi således inte bara för stunden, utan också på tillväxt i framtiden. Kristinehamn i maj 2009 Susanne Öström Kommunchef Åsa Askerskär Ungdomssamordnare 1 Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd. Ungdomsstyrelsen jobbar bl a med att ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor, internationellt ungdomsarbete, fördelning av statsbidrag inom ungdomsområdet m m. 2 De områden som ingår i LUPP-enkäten är fritid, skola, politik, samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete samt framtid. 3 Enligt Statistiska Centalbyrån hade Kristinehamn invånare per den 31 december Motsvarande siffra för Karlstad: och för Ludvika:

3 Foto: August Åberg / Bildarkivet.se Sammanfattning. De ungdomar i Kristinehamn som svarat på Lupp är generellt sett nöjda med sin hemkommun. Mest nöjda är eleverna i årskurs 8 (benämns fortsättningsvis högstadiet), särskilt när det gäller fritidsutbudet, där tre av fyra tycker att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra. Nöjdheten med fritidsutbudet minskar något till gymnasiets årskurs 2 (benämns fortsättningsvis gymnasiet), men bland killarna tycker fortfarande två av tre att fritidsutbudet är bra. Ungefär varannan gymnasietjej tycker dock att det finns ganska lite eller till och med väldigt lite att göra på fritiden. Ungdomarna som går på högstadiet (framför allt killarna) upplever generellt att de har lagom mycket fritid och hinner göra det de vill. Den grupp som uppger sig ha för lite fritid är tjejerna i gymnasiet, där ungefär varannan tjej tycker att hon har så lite fritid att hon inte hinner med det hon vill. När det gäller skolan är de flesta ungdomarna som svarat på Lupp nöjda med sin skola och tycker det är en positiv stämning. Elever i såväl högstadiet som gymnasiet är mest nöjda med miljön i skolan, skolbibliotek och sina scheman. Det de är minst nöjda med är skolmaten. Eleverna som svarat på Lupp är också mindre nöjda med möjligheterna att påverka i skolan de vill påverka i fler frågor än de anser sig få vara med och påverka! Den fråga där flest vill vara med och påverka är skolmaten. I övrigt är dock intresset för påverkan och samhällsfrågor inte särskilt stort bland ungdomarna. Anledningarna är bland annat att ungdomarna anser sig kunna för lite, att de inte har tid och att de inte tror att deras åsikter spelar någon roll. De vet inte heller vart de skulle vända sig om de trots allt skulle vilja påverka. Intresset för att påverka sjunker från högstadiet till gymnasiet. Eleverna som svarat på Lupp anser samtidigt att det är ganska viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas men över 70 procent av eleverna svarar nej på frågan skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? De flesta av ungdomarna som svarat på Lupp ser positivt på framtiden. Generellt ser de yngre eleverna på framtiden med större tillförsikt än de äldre, och killarna ser ljusare på framtiden än tjejerna. Flertalet tror att de kommer att flytta från Kristinehamn. Främsta anledningen är jobb och/eller studier. När det gäller vad som skulle kunna få dem att återvända, är främsta anledningen närhet till släkt och vänner. Att ungdomar vill flytta från den egna kommunen är inget unikt för Kristinehamn. Även jämförelsekommunerna Karlstad och Ludvika visar samma resultat och även där anger ungdomarna samma anledningar som skulle kunna få dem att flytta tillbaka. 3

4 Fritid. Eleverna på högstadiet är de som är mest nöjda med fritidsutbudet i Kristinehamn tre av fyra tycker att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra. Tjejerna på högstadiet är dessutom den av de undersökta grupperna där flest är medlemmar i någon förening. Nöjdheten med fritidsutbudet minskar till gymnasiet, framför allt bland tjejerna. Ungefär varannan gymnasietjej tycker att det finns ganska lite eller till och med väldigt lite att göra. Bland killarna på gymnasiet är fortfarande nästan två av tre nöjda med fritidsutbudet. Tjejerna och killarna på högstadiet (framför allt killarna) upplever generellt att de har lagom mycket fritid och hinner göra det de vill. Den grupp som uppger sig ha för lite fritid är tjejerna i gymnasiet, där ungefär varannan tjej tycker att hon har så lite fritid att hon inte hinner med det hon vill. Motsvarande siffra för killarna är var fjärde. I jämförelse med andra kommuner verkar gymnasietjejerna mer nöjda i Karlstad, medan Ludvika visar ungefär samma resultat som Kristinehamn se för jämförelsediagram. Lagom med fritid utom för gymnasietjejerna Resultatet av Lupp-undersökningen visar att högstadieeleverna (både tjejer och killar) samt killarna på gymnasiet känner att de till övervägande delen har lagom mycket fritid och hinner med att göra det de vill, se figur 1. För gymnasietjejerna däremot väger det ganska jämnt mellan att känna att man har lagom med fritid respektive att man har så lite fritid så man inte hinner med det man vill. En intressant fråga är varför just tjejerna i gymnasiet är de som anser sig ha minst fritid. Hur mycket fritid har du? jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Figur 1 Mötesplats: hemma hos varandra Ungdomarna som svarat på Lupp tillbringar dagligen en stor del av sin tid framför datorn med att surfa/chatta och spela spel. Tjejerna ägnar sig mest åt att surfa/ chatta medan killarna lägger ner lika mycket tid på både surf/chatt och spel. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då OFTAST vara? Att umgås med sina kompisar tar också en stor del av den dagliga fritiden, oavsett åldersgrupp och kön. Ungdomarna träffas till övervägande delen hemma hos varandra (se figur 2), över 80 procent av eleverna anger att det är den vanligaste platsen. Därefter träffas man utomhus, på café, fritidsgård eller idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott. På denna fråga var det möjligt att välja flera alternativ. Figur 2 Tidigare undersökningar, som genomförts av Kristinehamns Ungdomsforum, har visat att ungdomarna i Kristinehamn (främst de som går på gymnasiet) önskar sig ett Ungdomens hus eller liknande som mötesplats. Önskemål har även framförts till Ungdomsforum via e-post, vid stormöten, träffar på skolor et cetera. Frågan är om det är avsaknaden av en sådan mötesplats som gör att man istället träffas hemma hos varandra eller trivs man så bra med att träffas hemma hos varandra att man skulle fortsätta med det även om ett Ungdomens hus upprättades? 4

5 Önskas: ställen för äldre ungdomar Att döma av Lupp-undersökningen så sker en förändring i framför allt tjejernas fritidsvanor från högstadiet till gymnasiet. Under högstadietiden är tjejerna till stor del aktiva inom idrott och/eller inom föreningsverksamhet, vilket minskar tydligt under gymnasietiden. Tjejer på gymnasiet är samtidigt den grupp som i störst utsträckning uppger att det finns för lite (av det de är intresserade av) att göra på fritiden, se figur 3. Övriga grupper menar till största delen att fritidsutbudet är bra. Hur mycket av det du är intresserad av finns att göra på fritiden? det finns väldigt mycket att göra det finns ganska mycket att göra det finns ganska lite att göra det finns väldigt lite/ ingenting att göra En stor del av de elever som svarat på Lupp-enkäten menar att fritidsmöjligheterna i Kristinehamn är bra som de är, men några har också lämnat synpunkter på att de saknar ställen att vara på. Något entydigt svar går inte att utläsa, då svaren skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper och kön. Generellt kan man säga att många högstadie- 1 killar saknar LAN-möjligheter, medan högstadietjejerna dels vill ha mer dansmöjligheter, dels vill att fritidsgårdarna ska vara öppna längre. På gymnasiet saknar både tjejer och killar ungdomsställen för äldre ungdomar (ca år). Fritidsgårdarna anses vara för yngre ungdomar (högstadiet). Figur 3 Yngre ungdomar rör sig mest Högstadieeleverna är den av de undersökta grupperna som rör på sig mest, se figur procent av tjejerna och 71 procent av killarna tränar flera gånger i veckan eller mer. När vi kommer upp på gymnasienivå har motsvarande siffra sjunkit till 62 procent av killarna och 47 procent av tjejerna. Noterbart är att var tredje gymnasietjej enbart tränar någon gång i månaden eller till och med aldrig. För både killar och tjejer minskar den tid som läggs ner på idrott/motion från högstadiet till gymnasiet. Dessutom minskar intresset för föreningsliv, framför allt bland tjejerna, se figur 5. Inte ens hälften av tjejerna på gymnasiet är medlemmar i föreningar medan högstadietjejerna istället är den grupp där flest är medlemmar i föreningar. Hur ofta tränar du så att du blir andfådd eller svettas? varje dag flera gånger i veckan en gång i veckan någon gång i månaden mer sällan eller aldrig Figur 4 Är du aktiv medlem i någon/några av följande föreningar? En stor del av killarna är aktiva inom idrottsföreningar på högstadiet, och även om motsvarande siffra minskar på gymnasiet, så är det fortfarande ganska många gymnasiekillar som är föreningsaktiva. (På denna fråga var det möjligt att välja flera föreningsalternativ.) Figur 5 1 LAN (Local Area Network) innebär att man kopplar ihop flera olika datorer i ett nätverk, där man t ex kan spela spel med/mot varandra. 5

6 Foto: Bodil Johansson / Bildarkivet.se 6

7 Skola. De flesta ungdomarna som svarat på Lupp är nöjda med sin skola och tycker det är en positiv stämning. Elever på såväl högstadiet som gymnasiet är överlag nöjda med miljön i skolan, skolbibliotek och sitt schema. Det de är minst nöjda med är skolmaten. Eleverna som svarat på Lupp är också mindre nöjda med möjligheterna att påverka i skolan, då de vill påverka i fler frågor än de anser sig få vara med och påverka. Mobbning upplevs som problem av ungefär var fjärde elev i åttan, men av betydligt färre på gymnasiet. Ungdomarna på högstadiet tycker samtidigt att skolan agerar om en elev blir mobbad. För jämförelser med Karlstad och Ludvika, se Positiv stämning i skolan De flesta elever har en positiv bild av stämningen i skolan, se figur 6. Eleverna på gymnasiet är mer nöjda än de på högstadiet. På högstadiet är tjejerna mer nöjda än killarna, medan det är tvärtom på gymnasiet. Hur tycker du att det är i din skola? Det är bra stämning i skolan. Merparten av eleverna tycker dessutom att det mesta fungerar bra i skolan. Mest nöjda är eleverna med extra stöd/hjälp, följt av skolbiblioteket och skolmiljön, se figur 7 nedan. Drygt hälften av eleverna är nöjda med sitt schema; minst nöjda med schemat är tjejerna på gymnasiet där knappt hälften är nöjda. Det ungdomarna är mest missnöjda med är skolmaten. Årskurs 8, högstadiet Fungerar bra på min skola Årskurs 2, gymnasiet Figur 6 Observera att procentsiffrorna i nederkant skiljer sig mellan diagrammen. Figur 7 Skilda uppfattningar om jämställdhet Hur ser det ut med jämställdheten i skolan? Anser tjejer och killar att de erbjuds samma möjligheter? Ja, av de elever som svarat i Lupp-undersökningen upplever flertalet att tjejer och killar får samma möjligheter i skolan. Fler killar än tjejer pekar dock på bristande jämställdhet: nästan var tredje kille på högstadiet och ca 15 procent av killarna på gymnasiet instämmer i påståendet att Flickor får bättre möjligheter än pojkar, se figur 8. Drygt 13 procent av tjejerna på högstadiet håller med om detta medan ungefär lika många högstadietjejer anser att killar får bättre möjligheter. På gymnasiet anser bara 1,4 procent av tjejerna att tjejer har bättre möjligheter. Ungefär var tionde tjej, både på högstadiet och gymnasiet, anser istället att killar får bättre möjligheter än tjejer. Hur tycker du att det är i din skola? Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar Tjejer, årsk 2 Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 Killar, årsk 8 stämmer mkt bra stämmer ganska bra varken eller stämmer ganska dåligt stämmer mkt dåligt 7 Figur 8

8 Foto: August Åberg/ Bildarkivet.se Vill vara med och påverka - särskilt i fråga om skolmaten Eleverna som svarat på Lupp vill vara med och påverka i skolan, se figur 9. På både högstadiet och gymnasiet ser man frågan om skolmaten som den mest angelägna, följt av schemat. Därefter följer på högstadiet skolmiljön inne, hur man ska arbeta och prov. För gymnasiet följer läxor, prov och hur man ska arbeta. Gemensamt för de båda åldersgrupperna är att man anser frågor om böcker/läromedel som minst viktiga. Det är dock stor skillnad mellan det eleverna vill påverka och det de upplever sig faktiskt få påverka exempelvis vill nio av tio elever, oavsett åldersgrupp, påverka skolmaten, men det är få elever som upplever sig ha reella möjligheter att påverka denna fråga. Hur tycker du att det är i din skola? Vill påverka / får påverka (årskurs 2, gymnasiet) VILL påverka FÅR påverka xx 1 Vill påverka / får påverka (årskurs 8, högstadiet) VILL påverka FÅR påverka Högstadieeleverna tycker att de har mest att säga till om när det rör vad de lär sig i skolan, gymnasieeleverna anser sig ha mest att säga till om gällande hur man ska arbeta och skolmiljön inomhus men majoriteten av eleverna anser sig ha små möjligheter att påverka både dessa och andra frågor i skolan. Figur 9 8

9 Foto: Bodil Johansson / Bildarkivet.se Mobbning minskar från högstadiet till gymnasiet Mellan fem och elva procent av gymnasieeleverna som besvarat Lupp uppger att mobbning är ett problem på skolan. Ungefär lika många uppger att de själva blivit utsatta för mobbning eller utfrysning det senaste halvåret, se figur 10. På högstadiet upplevs däremot mobbning som ett större problem (också figur 10). Av högstadieeleverna som besvarat Lupp, instämmer mer än var fjärde elev i påståendet Mobbning är ett problem i skolan. 16 procent av killarna och 18 procent av tjejerna i högstadiet uppger att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Mobbning är ett problem i skolan. Hur tycker du att det är i din skola? Har du blivit mobbad eller utfryst senaste halvåret? Tjejer, årsk 2 Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 Killar, årsk 8 stämmer mkt bra stämmer ganska bra varken eller nej ja stämmer ganska dåligt stämmer mkt dåligt Figur 10 Hälften anser att skolan agerar vid mobbning En övervägande del av både högstadie- och gymnasieeleverna som svarat på Lupp anser att man generellt sett bemöter varandra med respekt i skolan. Ungefär hälften av eleverna (utom killarna på gymnasiet) anser att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev, se figur 11. Tjejer årsk 2 Killar årsk 2 Om en elev mobbar en annan agerar skolan. Killarna på både högstadiet och gymnasiet är de som i störst utsträckning anser att skolan inte agerar vid mobbning. Bland killarna på högstadiet menar omkring 30 procent att påståendet Om en elev mobbar en annan agerar skolan stämmer ganska eller mycket dåligt. Bland killarna på gymnasiet anser var femte att påståendet stämmer dåligt. Tjejer årsk 8 Killar årsk 8 stämmer mkt bra stämmer ganska bra varken eller stämmer ganska dåligt stämmer mkt dåligt Figur 11 9

10 Politik, samhälle & inflytande. Intresset för att engagera sig i samhällsfrågor och politik är inte särskilt stort bland de Kristinehamnselever som svarat på Lupp. Anledningarna är bland annat att ungdomarna anser sig kunna för lite, att de inte har tid och att de inte tror att deras åsikter spelar någon roll. De vet inte heller vart de skulle vända sig om de trots allt skulle vilja påverka. Detta är dock inga unika siffror för Kristinehamn; även jämförelsekommunerna Karlstad och Ludvika visar liknande resultat (se Intresset för att påverka sjunker från högstadiet till gymnasiet. Eleverna som svarat på Lupp anser dock att det är ganska viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas men över 70 procent av eleverna svarar samtidigt nej på frågan Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? Lågt intresse för att påverka - och små möjligheter att föra fram åsikter Intresset för samhällsfrågor och politik är enligt Lupp ganska ljumt bland ungdomarna i Kristinehamn. Anledningarna är bland annat att man inte är tillräckligt intresserad, att man kan för lite, att man inte har tid och att man tror att det inte spelar någon roll. Två tredjedelar av de gymnasieelever som svarat på Lupp vill inte vara med och påverka i kommunala frågor, se figur 12. Intresset för att påverka minskar med åldern, då högstadieeleverna (både tjejer och killar) visar något större intresse för att påverka. Bland tjejerna på högstadiet vill hälften vara med och påverka en siffra som minskar till 35 procent bland gymnasietjejerna. Ingen av de svarande grupperna hyser något större intresse av att träffa beslutsfattare i kommunen (figur 13) ungefär tre av fyra (oavsett ålder och kön) säger nej till ett sammanträffande! Trots detta säger ungdomarna som svarat på Lupp att det är ganska viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 Skulle du vilja vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? Figur 12 Om ungdomarna trots allt skulle vilja påverka något i Figur 13 den egna kommunen så visar resultatet i första hand att de inte vet vart eller till vem de i så fall skulle vända sig. Högstadieelever och tjejer på gymnasiet föreslår i andra hand att de skulle vända sig till någon de känner, medan killarna på gymnasiet säger att de skulle vända sig till en organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande. ja ja nej nej På frågan om möjligheten att själv föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen, svarar ungdomarna i Lupp att de tycker att de har ganska eller mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter alternativt att de inte vet vilka möjligheter de har, se figur 14. En fråga som kan diskuteras är om de ovanstående svaren tyder på ett genuint ointresse för påverkan och samhällsfrågor eller om det snarare är så att det idag saknas mötesplatser/forum där man som ungdom kan föra fram sina tankar och åsikter? Kanske behöver politiken ändra forum och möta ungdomarna på deras planhalva istället exempelvis via 1 bloggar, Facebook, msn och liknande. Hur stora möjligheter tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till de som bestämmer i kommunen? Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 mycket stora möjligheter ganska stora möjligheter ganska små möjligheter mycket små möjligheter vet inte Figur 14 1 Blogg är en typ av webbsida på Internet. Bloggar används ofta för att ge personliga synpunkter på livet i stort eller på dagsaktuella händelser. Facebook är en webbplats för nätbaserad gemenskap och nätverksbyggande. Msn är ett chatt-program, ett program för att skriva till varandra över Internet. 10

11 Viktigast att satsa på sjukvård I Lupp-enkäten fick ungdomarna ange de fyra områden som de ansåg vara viktigast för kommunen att satsa på, se figur 15. Sjukvård, lika lön för lika arbete, idrottsanläggningar, arbete mot kriminalitet, skola, skapa arbete för unga, bostäder för unga och arbete mot främlingsfientlighet/rasism är de områden som hamnar i topp. Vilka områden är det viktigast att kommunen satsar på? På såväl högstadiet som gymnasiet tycker ungdomarna att sjukvård är den viktigaste frågan. Möjligen är det så att ungdomarnas intresse för sjukvård speglar den sjukvårdsdebatt som varit och som pågår vad gäller sjukvården i Kristinehamn och Värmland. Nu är sjukvården visserligen främst en landstingsfråga, och även om kommunen inte i någon större utsträckning kan påverka detta, kan det ändå vara intressant att se att just denna fråga anses så viktig för unga. Figur 15 Lika lön för lika arbete prioriteras högt av tjejerna, både på högstadiet och gymnasiet, medan killarna inte anser att det är lika viktigt. Skola och arbete mot främlingsfientlighet/rasism är andra viktiga frågor som kommunen bör satsa på, enligt högstadietjejerna. Killarna på högstadiet tycker däremot att kommunen ska satsa på idrottsanläggningar, skola och arbete mot kriminalitet. Både killar och tjejer på gymnasiet tycker att arbete mot kriminalitet är viktigt, därefter vill tjejerna att kommunen prioriterar frågan om bostäder för unga, medan killarna tycker att arbete för unga och skola är viktiga frågor. Noterbart är att åsikterna skiljer sig åt mellan åldersgrupper och kön. Exempelvis rankar killarna på högstadiet idrottsanläggningar som ett av de viktigaste områdena att satsa på medan tjejerna på gymnasiet rankar det som ett av de minst viktiga områdena. De områden som ungdomarna i Lupp generellt sett anser att det är minst viktigt att satsa på är bland annat stöd till kultur för unga och stöd till föreningar. Inte heller kollektivtrafik anses särskilt viktigt. Varierande intresse för övriga världen Lupp visar att ungefär hälften av ungdomarna i Kristinehamn är intresserade av vad som händer i andra länder (se figur 16) tyvärr framgår det inte i resultatet VAD som intresserar. Det skulle kunna vara alltifrån till traditionella nyheter till information om senaste filmerna från Hollywood! Till största delen är det tjejerna på gymnasiet som visar mest intresse för omvärlden över 60 procent är ganska eller mycket intresserade. Hur intresserad är du av det som händer i andra länder? Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Figur 16 11

12 Foto: T. Andersson / Bildarkivet.se Framtid. Flertalet Kristinehamns-ungdomar som svarat på Lupp ser positivt på framtiden. Generellt ser de yngre eleverna på framtiden med större tillförsikt än de äldre, och killarna ser ljusare på framtiden än tjejerna. På gymnasiet svarar var fjärde tjej varken eller på frågan om hon ser positivt eller negativt på framtiden. Flertalet av ungdomarna som svarat på Lupp tror att de kommer att flytta från Kristinehamn. Främsta anledningen är jobb och/eller studier. När det gäller vad som skulle kunna få dem att återvända, är anledningen framför andra närhet till släkt och vänner. Att ungdomar vill flytta från den egna kommunen är inget unikt för Kristinehamn. Även Karlstad och Ludvika visar liknande resultat, se Även där anger ungdomarna ungefär samma anledningar som skulle kunna få dem att flytta tillbaka: närhet till släkt och vänner, jobb med mera.... och den ljusnande framtid är vår! Framtiden ser ljus ut, anser flertalet av de Kristinehamns-ungdomar som svarat på Lupp, se figur 17. Den mest positiva gruppen är killar på högstadiet, där nästan hälften svarar det allra högsta betyget är mycket positiv. Generellt ser de yngre eleverna på framtiden med större tillförsikt än de äldre, och killarna ser ljusare på framtiden än tjejerna. På gymnasiet svarar var fjärde tjej att hon varken är positiv eller negativ till framtiden. Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Är mycket positiv Är varken positiv eller negativ Är mycket negativ Figur 17 12

13 Foto: August Åberg / Bildarkivet.se Studier och jobb orsak till flytt... Flertalet av gymnasieungdomarna som svarat på Lupp planerar att läsa vidare, men många skulle även kunna tänka sig att direkt efter gymnasiet resa utomlands och/eller börja jobba. Även merparten av högstadieeleverna är inriktade på studier, att gå en gymnasieutbildning i kommunen. En övervägande del av tjejerna skulle även kunna tänka sig att gå en gymnasieutbildning i annan kommun. Majoriteten av ungdomarna ser sin framtid (åtminstone del av framtiden) någon annanstans än i Kristinehamn. 69 procent av tjejerna och 55 procent av killarna på gymnasiet har svarat att de tror att de kommer att flytta från kommunen, se figur 18. På högstadiet tror ungefär varannan av eleverna som svarat på Lupp att de kommer att flytta. På frågan varför de kan tänka sig att flytta svarar både högstadie- och gymnasieelever att främsta anledningen är jobb och/eller studier, se figur 19. På denna fråga var det möjligt att välja flera alternativ. Tror du att du kommer att flytta från kommunen där du bor? ja nej vet inte Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 Figur 18 Varför kan du tänka dig att flytta från kommunen? jobb studier flick-/pojkvän el kompisar vill prova på något nytt annat vet inte Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 Siffrorna anges i procent. Figur men släkt och vänner lockar tillbaka Finns det då något som skulle kunna få ungdomarna att återvända till Kristinehamn? Ja, främsta anledningen för de flesta är närheten till släkt och vänner, se figur 20. Gymnasiekillarna som svarat på Lupp anger dock istället jobb som främsta orsak för en eventuell tillbaka-flytt. Andra möjliga anledningar till återflytt är flick-/pojkvän eller kompisar. På frågan var det möjligt att ange flera alternativ. Det är få ungdomar som svarar alternativet ingenting skulle kunna få mig att flytta tillbaka. Den gruppen är störst bland tjejer på gymnasiet, där 13 procent anger att ingenting skulle kunna locka dem tillbaka. Vad skulle kunna få dig att flytta tillbaka till kommunen? killar årsk 8, högstadiet 13 tjejer årsk 8, högstadiet killar årsk 2, gymnasiet tjejer årsk 2, gymnasiet ingenting kan få mig att flytta tillbaka vet inte annat bättre miljö för mina barn att växa upp i bostadssituationen i kommunen närhet till släkt och vänner flick-/pojkvän el kompisar studier jobb Siffrorna anges i procent. Figur 20

14 Foto: August Åberg / Bildarkivet.se 14

15 Nyfiken på att veta mer? Är du nyfiken på att veta mer om ungdomspolitik och ungdomsfrågor? Här är några adresser till användbara webbplatser för dig som vill ta del av mer information om ungas levnadsvillkor: Regeringens webbplats med information om regeringens ungdomspolitik. Ungdomsstyrelsens webbplats, där du bland annat kan ta del av Ungdomsstyrelsens Fokusrapporter om ungas etablering, ungas fritid/kultur och ungas hälsa. Barnombudsmannens webbplats. Kristinehamns kommuns webbplats. Under rubriken Ung i Kristinehamn hittar du information om hur Kristinehamns kommun arbetar med ungdomsfrågor. Här finns också sammanställningen av Lupp-undersökningen + motsvarande resultat från jämförelsekommunerna Ludvika och Karlstad. Kristinehamns Ungdomsforums webbplats med bland annat debattforum, fakta m m. Ungdomsmottagning på nätet. Webbplats för myndigheten Tillväxtanalys. Sveriges ungdomsråds webbplats. 15

16

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer

Läs mer

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Ung i Härnösand Resultat av LUPP-undersökningen 2006 Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Anette Gustafsson Samhällsförvaltningen Härnösands Kommun Förord Under oktober månad 2006 genomförde

Läs mer

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät Att vara ung i Halmstads kommun LUPP - Ungdomsenkät Innehåll 6 Fritid Skola 16 Inflytande Hälsa och trygghet 24 Framtid och arbete Ungdomsrapporten LUPP Ett stort TACK till er 1 989 unga halmstadbor som

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun

Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun Nämndkontor Kultur A.Magnusson UNG 09 Ekerö kommun 1 Sammanfattning 3 Inledning.4 Genomförande.. 4 Bakgrund 5 Undersökningens resultat.5 Inflytande och delaktighet.5 Känner man till formerna för inflytande

Läs mer

Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken)

Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) En jämförelse mellan Lupp 2010 och Lupp 2013 Kvalitets- och utvecklingsenheten Ungdomssamordnare Frida Stoltz April 2014 II 1. INLEDNING... 1 2. SYFTE... 2

Läs mer

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun ALE KOMMUN Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun Aleungdomar uppmanar: Ta enkäten på allvar Dunia Al-hashimi, 18, och Gillis Nielsen, 16, är goda föredömen för ungdomsinflytande i

Läs mer

Politiska handlingar... 28 Hur tolkar vi resultaten om politiska handlingar och prioriteringar?... 30 Diskussion... 31 5 Trygghetsfrågor...

Politiska handlingar... 28 Hur tolkar vi resultaten om politiska handlingar och prioriteringar?... 30 Diskussion... 31 5 Trygghetsfrågor... Sundsvalls ungdomars syn på ungdomspolitikens områden genom LUPP-enkäten 2009 1 Innehåll Förord... 4 1 Bakgrund... 5 Metod... 5 Vilka har svarat på enkäterna?... 6 2 Hur är det i skolan?... 7 Några kvalitetsaspekter

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

Innehåll. Foto: Peter Ahlbin

Innehåll. Foto: Peter Ahlbin Att vara ung i Malung-Sälens kommun LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 2 Innehåll Christin Löfstrand om vägen till ett bättre Malung-Sälen 3 Inledning 4 Sammanfattning 5 Fakta och förklaringar

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2-3 SYFTE OCH METOD 4 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 5 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 5 BAKGRUNDSFRÅGOR 5 FRITID 5-9 SKOLA

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun. En rapport om framtidens folk

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun. En rapport om framtidens folk Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun En rapport om framtidens folk januari 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP en enkätundersökning i årskurs 8 och årskurs 2 på

Läs mer

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Undersökning bland olika åldersgruppers vanor, intressen och hälsa Anita Boij Rapport 2009:6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Fritids- och kulturvanor

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

OM NI FRÅGAR OSS. Unga under LUPP i Uddevalla kommun. Rapport LUPP 2013 Uddevalla kommun

OM NI FRÅGAR OSS. Unga under LUPP i Uddevalla kommun. Rapport LUPP 2013 Uddevalla kommun OM NI FRÅGAR OSS Unga under LUPP i Uddevalla kommun Rapport LUPP 2013 Uddevalla kommun Rapport LUPP 2013 2 (58) Kommunen genomförde LUPP 2013 inom ramen för EU-projektet "Engagera Mera som Uddevalla kommun

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Lupp 2010. - Fråga oss ungdomar vad vi helst vill göra. Utgå från oss!

Lupp 2010. - Fråga oss ungdomar vad vi helst vill göra. Utgå från oss! Institutionen för samhällsvetenskaper Utrednings- och forskningsservice (UFS) 2011-09-30 Lupp - Fråga oss ungdomar vad vi helst vill göra. Utgå från oss! Tony Wågman Utredare Institutionen för samhällsvetenskaper

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Att vara ung i Lindesbergs kommun. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Lindesbergs kommun. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Lindesbergs kommun Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Sammanfattning Syfte och metod I september 2008 beslutade Kommunstyrelsen att avsätta medel för genomförandet av Ungdomsstyrelsens

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lupp som pedagogiskt verktyg Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. 1 Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? KÄNNER DU IGEN DIG? ÄR DU OROLIG ATT DU...... inte får gifta dig med vem du vill?... inte får vara kär i någon av samma kön?... inte kan skilja dig om du redan är gift?

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Dialog Unga Lycksele 2010/2011

Dialog Unga Lycksele 2010/2011 Dialog Unga Lycksele /2011 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 LUPP 5 Sammanfattning 6 Politik och inflytande 8 Fritid 12 Skola 16 Trygghet och hälsa 19 Framtid 25 Förslag från ungdomskonferensen 2 INLEDNING genomfördes

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009 Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och brottsbekämpning på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars attityder

Läs mer

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport Fritidsenkät 2014 Åk 5 och 8 Standardrapport Årskurs 5 56,4% 248 Årskurs 8 43,6% 192 Svarande 440 Inget svar 6 Kille 50,9% 227 Tjej 48,2% 215 Bor i Ljungby 59% 263 Bor utanför Ljungby 40,6% 181 Svarande

Läs mer