Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp,

Transkript

1 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp,

2 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara en bra kommun för alla som bor och verkar här, unga som gamla. De senaste åren har många av kommunens satsningar på ungdomar uppmärksammats exempelvis tilldelades Kristinehamn år 2007 Ungdomsstyrelsens utmärkelse Årets ungdomskommun i Sverige. För att öka kunskapen om ungdomars livssituation lokalt, har Kristinehamns 1 kommun valt att genomföra Ungdomsstyrelsens undersökning Lupp. Undersökningen har tagits fram på uppdrag av regeringen och är ett verktyg för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Hösten 2008 (vecka 45-48) fick alla elever i årskurs 8 i grundskolan och år 2 på gymnasiet i Kristinehamn möjligheten att svara på webb-enkäten Lupp och på så sätt säga sitt om alltifrån fritidsaktiviteter till 2 synen på inflytande. I årskurs 8 svarade 89 procent av eleverna på enkäten och i årskurs 2 svarade 76 procent genomfördes Lupp i 21 kommuner. I denna rapport presenteras svaren från ungdomarna i Kristinehamns kommun. På kommunens webbplats finns även motsvarande diagram för Karlstad och Ludvika. Vi har valt att visa diagrammen för Karlstad, då detta är en närliggande kommun geografiskt, dock av en annan storlek och vi har valt Ludvika, 3 då detta är en kommun med ungefär samma folkmängd som Kristinehamn. Kristinehamns kommuns deltagande i Lupp ger oss en ökad kunskap om dagens ungdomar i Kristinehamn kunskap som kan användas som underlag vid framtida planering och beslut i ungdomsfrågor. De områden som Kristinehamns kommun särskilt har valt ut för en fördjupad granskning, och som presenteras i denna rapport, är fritid, skola, politik, samhälle och inflytande samt framtid. Att dagens ungdomar trivs på sin hemort är viktigt inte minst eftersom Ungdomsstyrelsen ser ett mönster i att de ungdomar som haft ett rikt fritidsutbud och möjligheter till inflytande i sin hemkommun, oftare väljer att flytta tillbaka hem efter till exempel studier eller arbete på annan ort. Genom att satsa på ett bra samhälle för Kristinehamns ungdomar idag satsar vi således inte bara för stunden, utan också på tillväxt i framtiden. Kristinehamn i maj 2009 Susanne Öström Kommunchef Åsa Askerskär Ungdomssamordnare 1 Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd. Ungdomsstyrelsen jobbar bl a med att ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor, internationellt ungdomsarbete, fördelning av statsbidrag inom ungdomsområdet m m. 2 De områden som ingår i LUPP-enkäten är fritid, skola, politik, samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete samt framtid. 3 Enligt Statistiska Centalbyrån hade Kristinehamn invånare per den 31 december Motsvarande siffra för Karlstad: och för Ludvika:

3 Foto: August Åberg / Bildarkivet.se Sammanfattning. De ungdomar i Kristinehamn som svarat på Lupp är generellt sett nöjda med sin hemkommun. Mest nöjda är eleverna i årskurs 8 (benämns fortsättningsvis högstadiet), särskilt när det gäller fritidsutbudet, där tre av fyra tycker att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra. Nöjdheten med fritidsutbudet minskar något till gymnasiets årskurs 2 (benämns fortsättningsvis gymnasiet), men bland killarna tycker fortfarande två av tre att fritidsutbudet är bra. Ungefär varannan gymnasietjej tycker dock att det finns ganska lite eller till och med väldigt lite att göra på fritiden. Ungdomarna som går på högstadiet (framför allt killarna) upplever generellt att de har lagom mycket fritid och hinner göra det de vill. Den grupp som uppger sig ha för lite fritid är tjejerna i gymnasiet, där ungefär varannan tjej tycker att hon har så lite fritid att hon inte hinner med det hon vill. När det gäller skolan är de flesta ungdomarna som svarat på Lupp nöjda med sin skola och tycker det är en positiv stämning. Elever i såväl högstadiet som gymnasiet är mest nöjda med miljön i skolan, skolbibliotek och sina scheman. Det de är minst nöjda med är skolmaten. Eleverna som svarat på Lupp är också mindre nöjda med möjligheterna att påverka i skolan de vill påverka i fler frågor än de anser sig få vara med och påverka! Den fråga där flest vill vara med och påverka är skolmaten. I övrigt är dock intresset för påverkan och samhällsfrågor inte särskilt stort bland ungdomarna. Anledningarna är bland annat att ungdomarna anser sig kunna för lite, att de inte har tid och att de inte tror att deras åsikter spelar någon roll. De vet inte heller vart de skulle vända sig om de trots allt skulle vilja påverka. Intresset för att påverka sjunker från högstadiet till gymnasiet. Eleverna som svarat på Lupp anser samtidigt att det är ganska viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas men över 70 procent av eleverna svarar nej på frågan skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? De flesta av ungdomarna som svarat på Lupp ser positivt på framtiden. Generellt ser de yngre eleverna på framtiden med större tillförsikt än de äldre, och killarna ser ljusare på framtiden än tjejerna. Flertalet tror att de kommer att flytta från Kristinehamn. Främsta anledningen är jobb och/eller studier. När det gäller vad som skulle kunna få dem att återvända, är främsta anledningen närhet till släkt och vänner. Att ungdomar vill flytta från den egna kommunen är inget unikt för Kristinehamn. Även jämförelsekommunerna Karlstad och Ludvika visar samma resultat och även där anger ungdomarna samma anledningar som skulle kunna få dem att flytta tillbaka. 3

4 Fritid. Eleverna på högstadiet är de som är mest nöjda med fritidsutbudet i Kristinehamn tre av fyra tycker att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra. Tjejerna på högstadiet är dessutom den av de undersökta grupperna där flest är medlemmar i någon förening. Nöjdheten med fritidsutbudet minskar till gymnasiet, framför allt bland tjejerna. Ungefär varannan gymnasietjej tycker att det finns ganska lite eller till och med väldigt lite att göra. Bland killarna på gymnasiet är fortfarande nästan två av tre nöjda med fritidsutbudet. Tjejerna och killarna på högstadiet (framför allt killarna) upplever generellt att de har lagom mycket fritid och hinner göra det de vill. Den grupp som uppger sig ha för lite fritid är tjejerna i gymnasiet, där ungefär varannan tjej tycker att hon har så lite fritid att hon inte hinner med det hon vill. Motsvarande siffra för killarna är var fjärde. I jämförelse med andra kommuner verkar gymnasietjejerna mer nöjda i Karlstad, medan Ludvika visar ungefär samma resultat som Kristinehamn se för jämförelsediagram. Lagom med fritid utom för gymnasietjejerna Resultatet av Lupp-undersökningen visar att högstadieeleverna (både tjejer och killar) samt killarna på gymnasiet känner att de till övervägande delen har lagom mycket fritid och hinner med att göra det de vill, se figur 1. För gymnasietjejerna däremot väger det ganska jämnt mellan att känna att man har lagom med fritid respektive att man har så lite fritid så man inte hinner med det man vill. En intressant fråga är varför just tjejerna i gymnasiet är de som anser sig ha minst fritid. Hur mycket fritid har du? jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Figur 1 Mötesplats: hemma hos varandra Ungdomarna som svarat på Lupp tillbringar dagligen en stor del av sin tid framför datorn med att surfa/chatta och spela spel. Tjejerna ägnar sig mest åt att surfa/ chatta medan killarna lägger ner lika mycket tid på både surf/chatt och spel. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då OFTAST vara? Att umgås med sina kompisar tar också en stor del av den dagliga fritiden, oavsett åldersgrupp och kön. Ungdomarna träffas till övervägande delen hemma hos varandra (se figur 2), över 80 procent av eleverna anger att det är den vanligaste platsen. Därefter träffas man utomhus, på café, fritidsgård eller idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott. På denna fråga var det möjligt att välja flera alternativ. Figur 2 Tidigare undersökningar, som genomförts av Kristinehamns Ungdomsforum, har visat att ungdomarna i Kristinehamn (främst de som går på gymnasiet) önskar sig ett Ungdomens hus eller liknande som mötesplats. Önskemål har även framförts till Ungdomsforum via e-post, vid stormöten, träffar på skolor et cetera. Frågan är om det är avsaknaden av en sådan mötesplats som gör att man istället träffas hemma hos varandra eller trivs man så bra med att träffas hemma hos varandra att man skulle fortsätta med det även om ett Ungdomens hus upprättades? 4

5 Önskas: ställen för äldre ungdomar Att döma av Lupp-undersökningen så sker en förändring i framför allt tjejernas fritidsvanor från högstadiet till gymnasiet. Under högstadietiden är tjejerna till stor del aktiva inom idrott och/eller inom föreningsverksamhet, vilket minskar tydligt under gymnasietiden. Tjejer på gymnasiet är samtidigt den grupp som i störst utsträckning uppger att det finns för lite (av det de är intresserade av) att göra på fritiden, se figur 3. Övriga grupper menar till största delen att fritidsutbudet är bra. Hur mycket av det du är intresserad av finns att göra på fritiden? det finns väldigt mycket att göra det finns ganska mycket att göra det finns ganska lite att göra det finns väldigt lite/ ingenting att göra En stor del av de elever som svarat på Lupp-enkäten menar att fritidsmöjligheterna i Kristinehamn är bra som de är, men några har också lämnat synpunkter på att de saknar ställen att vara på. Något entydigt svar går inte att utläsa, då svaren skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper och kön. Generellt kan man säga att många högstadie- 1 killar saknar LAN-möjligheter, medan högstadietjejerna dels vill ha mer dansmöjligheter, dels vill att fritidsgårdarna ska vara öppna längre. På gymnasiet saknar både tjejer och killar ungdomsställen för äldre ungdomar (ca år). Fritidsgårdarna anses vara för yngre ungdomar (högstadiet). Figur 3 Yngre ungdomar rör sig mest Högstadieeleverna är den av de undersökta grupperna som rör på sig mest, se figur procent av tjejerna och 71 procent av killarna tränar flera gånger i veckan eller mer. När vi kommer upp på gymnasienivå har motsvarande siffra sjunkit till 62 procent av killarna och 47 procent av tjejerna. Noterbart är att var tredje gymnasietjej enbart tränar någon gång i månaden eller till och med aldrig. För både killar och tjejer minskar den tid som läggs ner på idrott/motion från högstadiet till gymnasiet. Dessutom minskar intresset för föreningsliv, framför allt bland tjejerna, se figur 5. Inte ens hälften av tjejerna på gymnasiet är medlemmar i föreningar medan högstadietjejerna istället är den grupp där flest är medlemmar i föreningar. Hur ofta tränar du så att du blir andfådd eller svettas? varje dag flera gånger i veckan en gång i veckan någon gång i månaden mer sällan eller aldrig Figur 4 Är du aktiv medlem i någon/några av följande föreningar? En stor del av killarna är aktiva inom idrottsföreningar på högstadiet, och även om motsvarande siffra minskar på gymnasiet, så är det fortfarande ganska många gymnasiekillar som är föreningsaktiva. (På denna fråga var det möjligt att välja flera föreningsalternativ.) Figur 5 1 LAN (Local Area Network) innebär att man kopplar ihop flera olika datorer i ett nätverk, där man t ex kan spela spel med/mot varandra. 5

6 Foto: Bodil Johansson / Bildarkivet.se 6

7 Skola. De flesta ungdomarna som svarat på Lupp är nöjda med sin skola och tycker det är en positiv stämning. Elever på såväl högstadiet som gymnasiet är överlag nöjda med miljön i skolan, skolbibliotek och sitt schema. Det de är minst nöjda med är skolmaten. Eleverna som svarat på Lupp är också mindre nöjda med möjligheterna att påverka i skolan, då de vill påverka i fler frågor än de anser sig få vara med och påverka. Mobbning upplevs som problem av ungefär var fjärde elev i åttan, men av betydligt färre på gymnasiet. Ungdomarna på högstadiet tycker samtidigt att skolan agerar om en elev blir mobbad. För jämförelser med Karlstad och Ludvika, se Positiv stämning i skolan De flesta elever har en positiv bild av stämningen i skolan, se figur 6. Eleverna på gymnasiet är mer nöjda än de på högstadiet. På högstadiet är tjejerna mer nöjda än killarna, medan det är tvärtom på gymnasiet. Hur tycker du att det är i din skola? Det är bra stämning i skolan. Merparten av eleverna tycker dessutom att det mesta fungerar bra i skolan. Mest nöjda är eleverna med extra stöd/hjälp, följt av skolbiblioteket och skolmiljön, se figur 7 nedan. Drygt hälften av eleverna är nöjda med sitt schema; minst nöjda med schemat är tjejerna på gymnasiet där knappt hälften är nöjda. Det ungdomarna är mest missnöjda med är skolmaten. Årskurs 8, högstadiet Fungerar bra på min skola Årskurs 2, gymnasiet Figur 6 Observera att procentsiffrorna i nederkant skiljer sig mellan diagrammen. Figur 7 Skilda uppfattningar om jämställdhet Hur ser det ut med jämställdheten i skolan? Anser tjejer och killar att de erbjuds samma möjligheter? Ja, av de elever som svarat i Lupp-undersökningen upplever flertalet att tjejer och killar får samma möjligheter i skolan. Fler killar än tjejer pekar dock på bristande jämställdhet: nästan var tredje kille på högstadiet och ca 15 procent av killarna på gymnasiet instämmer i påståendet att Flickor får bättre möjligheter än pojkar, se figur 8. Drygt 13 procent av tjejerna på högstadiet håller med om detta medan ungefär lika många högstadietjejer anser att killar får bättre möjligheter. På gymnasiet anser bara 1,4 procent av tjejerna att tjejer har bättre möjligheter. Ungefär var tionde tjej, både på högstadiet och gymnasiet, anser istället att killar får bättre möjligheter än tjejer. Hur tycker du att det är i din skola? Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar Tjejer, årsk 2 Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 Killar, årsk 8 stämmer mkt bra stämmer ganska bra varken eller stämmer ganska dåligt stämmer mkt dåligt 7 Figur 8

8 Foto: August Åberg/ Bildarkivet.se Vill vara med och påverka - särskilt i fråga om skolmaten Eleverna som svarat på Lupp vill vara med och påverka i skolan, se figur 9. På både högstadiet och gymnasiet ser man frågan om skolmaten som den mest angelägna, följt av schemat. Därefter följer på högstadiet skolmiljön inne, hur man ska arbeta och prov. För gymnasiet följer läxor, prov och hur man ska arbeta. Gemensamt för de båda åldersgrupperna är att man anser frågor om böcker/läromedel som minst viktiga. Det är dock stor skillnad mellan det eleverna vill påverka och det de upplever sig faktiskt få påverka exempelvis vill nio av tio elever, oavsett åldersgrupp, påverka skolmaten, men det är få elever som upplever sig ha reella möjligheter att påverka denna fråga. Hur tycker du att det är i din skola? Vill påverka / får påverka (årskurs 2, gymnasiet) VILL påverka FÅR påverka xx 1 Vill påverka / får påverka (årskurs 8, högstadiet) VILL påverka FÅR påverka Högstadieeleverna tycker att de har mest att säga till om när det rör vad de lär sig i skolan, gymnasieeleverna anser sig ha mest att säga till om gällande hur man ska arbeta och skolmiljön inomhus men majoriteten av eleverna anser sig ha små möjligheter att påverka både dessa och andra frågor i skolan. Figur 9 8

9 Foto: Bodil Johansson / Bildarkivet.se Mobbning minskar från högstadiet till gymnasiet Mellan fem och elva procent av gymnasieeleverna som besvarat Lupp uppger att mobbning är ett problem på skolan. Ungefär lika många uppger att de själva blivit utsatta för mobbning eller utfrysning det senaste halvåret, se figur 10. På högstadiet upplevs däremot mobbning som ett större problem (också figur 10). Av högstadieeleverna som besvarat Lupp, instämmer mer än var fjärde elev i påståendet Mobbning är ett problem i skolan. 16 procent av killarna och 18 procent av tjejerna i högstadiet uppger att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Mobbning är ett problem i skolan. Hur tycker du att det är i din skola? Har du blivit mobbad eller utfryst senaste halvåret? Tjejer, årsk 2 Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 Killar, årsk 8 stämmer mkt bra stämmer ganska bra varken eller nej ja stämmer ganska dåligt stämmer mkt dåligt Figur 10 Hälften anser att skolan agerar vid mobbning En övervägande del av både högstadie- och gymnasieeleverna som svarat på Lupp anser att man generellt sett bemöter varandra med respekt i skolan. Ungefär hälften av eleverna (utom killarna på gymnasiet) anser att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev, se figur 11. Tjejer årsk 2 Killar årsk 2 Om en elev mobbar en annan agerar skolan. Killarna på både högstadiet och gymnasiet är de som i störst utsträckning anser att skolan inte agerar vid mobbning. Bland killarna på högstadiet menar omkring 30 procent att påståendet Om en elev mobbar en annan agerar skolan stämmer ganska eller mycket dåligt. Bland killarna på gymnasiet anser var femte att påståendet stämmer dåligt. Tjejer årsk 8 Killar årsk 8 stämmer mkt bra stämmer ganska bra varken eller stämmer ganska dåligt stämmer mkt dåligt Figur 11 9

10 Politik, samhälle & inflytande. Intresset för att engagera sig i samhällsfrågor och politik är inte särskilt stort bland de Kristinehamnselever som svarat på Lupp. Anledningarna är bland annat att ungdomarna anser sig kunna för lite, att de inte har tid och att de inte tror att deras åsikter spelar någon roll. De vet inte heller vart de skulle vända sig om de trots allt skulle vilja påverka. Detta är dock inga unika siffror för Kristinehamn; även jämförelsekommunerna Karlstad och Ludvika visar liknande resultat (se Intresset för att påverka sjunker från högstadiet till gymnasiet. Eleverna som svarat på Lupp anser dock att det är ganska viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas men över 70 procent av eleverna svarar samtidigt nej på frågan Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? Lågt intresse för att påverka - och små möjligheter att föra fram åsikter Intresset för samhällsfrågor och politik är enligt Lupp ganska ljumt bland ungdomarna i Kristinehamn. Anledningarna är bland annat att man inte är tillräckligt intresserad, att man kan för lite, att man inte har tid och att man tror att det inte spelar någon roll. Två tredjedelar av de gymnasieelever som svarat på Lupp vill inte vara med och påverka i kommunala frågor, se figur 12. Intresset för att påverka minskar med åldern, då högstadieeleverna (både tjejer och killar) visar något större intresse för att påverka. Bland tjejerna på högstadiet vill hälften vara med och påverka en siffra som minskar till 35 procent bland gymnasietjejerna. Ingen av de svarande grupperna hyser något större intresse av att träffa beslutsfattare i kommunen (figur 13) ungefär tre av fyra (oavsett ålder och kön) säger nej till ett sammanträffande! Trots detta säger ungdomarna som svarat på Lupp att det är ganska viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 Skulle du vilja vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? Figur 12 Om ungdomarna trots allt skulle vilja påverka något i Figur 13 den egna kommunen så visar resultatet i första hand att de inte vet vart eller till vem de i så fall skulle vända sig. Högstadieelever och tjejer på gymnasiet föreslår i andra hand att de skulle vända sig till någon de känner, medan killarna på gymnasiet säger att de skulle vända sig till en organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande. ja ja nej nej På frågan om möjligheten att själv föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen, svarar ungdomarna i Lupp att de tycker att de har ganska eller mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter alternativt att de inte vet vilka möjligheter de har, se figur 14. En fråga som kan diskuteras är om de ovanstående svaren tyder på ett genuint ointresse för påverkan och samhällsfrågor eller om det snarare är så att det idag saknas mötesplatser/forum där man som ungdom kan föra fram sina tankar och åsikter? Kanske behöver politiken ändra forum och möta ungdomarna på deras planhalva istället exempelvis via 1 bloggar, Facebook, msn och liknande. Hur stora möjligheter tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till de som bestämmer i kommunen? Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 mycket stora möjligheter ganska stora möjligheter ganska små möjligheter mycket små möjligheter vet inte Figur 14 1 Blogg är en typ av webbsida på Internet. Bloggar används ofta för att ge personliga synpunkter på livet i stort eller på dagsaktuella händelser. Facebook är en webbplats för nätbaserad gemenskap och nätverksbyggande. Msn är ett chatt-program, ett program för att skriva till varandra över Internet. 10

11 Viktigast att satsa på sjukvård I Lupp-enkäten fick ungdomarna ange de fyra områden som de ansåg vara viktigast för kommunen att satsa på, se figur 15. Sjukvård, lika lön för lika arbete, idrottsanläggningar, arbete mot kriminalitet, skola, skapa arbete för unga, bostäder för unga och arbete mot främlingsfientlighet/rasism är de områden som hamnar i topp. Vilka områden är det viktigast att kommunen satsar på? På såväl högstadiet som gymnasiet tycker ungdomarna att sjukvård är den viktigaste frågan. Möjligen är det så att ungdomarnas intresse för sjukvård speglar den sjukvårdsdebatt som varit och som pågår vad gäller sjukvården i Kristinehamn och Värmland. Nu är sjukvården visserligen främst en landstingsfråga, och även om kommunen inte i någon större utsträckning kan påverka detta, kan det ändå vara intressant att se att just denna fråga anses så viktig för unga. Figur 15 Lika lön för lika arbete prioriteras högt av tjejerna, både på högstadiet och gymnasiet, medan killarna inte anser att det är lika viktigt. Skola och arbete mot främlingsfientlighet/rasism är andra viktiga frågor som kommunen bör satsa på, enligt högstadietjejerna. Killarna på högstadiet tycker däremot att kommunen ska satsa på idrottsanläggningar, skola och arbete mot kriminalitet. Både killar och tjejer på gymnasiet tycker att arbete mot kriminalitet är viktigt, därefter vill tjejerna att kommunen prioriterar frågan om bostäder för unga, medan killarna tycker att arbete för unga och skola är viktiga frågor. Noterbart är att åsikterna skiljer sig åt mellan åldersgrupper och kön. Exempelvis rankar killarna på högstadiet idrottsanläggningar som ett av de viktigaste områdena att satsa på medan tjejerna på gymnasiet rankar det som ett av de minst viktiga områdena. De områden som ungdomarna i Lupp generellt sett anser att det är minst viktigt att satsa på är bland annat stöd till kultur för unga och stöd till föreningar. Inte heller kollektivtrafik anses särskilt viktigt. Varierande intresse för övriga världen Lupp visar att ungefär hälften av ungdomarna i Kristinehamn är intresserade av vad som händer i andra länder (se figur 16) tyvärr framgår det inte i resultatet VAD som intresserar. Det skulle kunna vara alltifrån till traditionella nyheter till information om senaste filmerna från Hollywood! Till största delen är det tjejerna på gymnasiet som visar mest intresse för omvärlden över 60 procent är ganska eller mycket intresserade. Hur intresserad är du av det som händer i andra länder? Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Figur 16 11

12 Foto: T. Andersson / Bildarkivet.se Framtid. Flertalet Kristinehamns-ungdomar som svarat på Lupp ser positivt på framtiden. Generellt ser de yngre eleverna på framtiden med större tillförsikt än de äldre, och killarna ser ljusare på framtiden än tjejerna. På gymnasiet svarar var fjärde tjej varken eller på frågan om hon ser positivt eller negativt på framtiden. Flertalet av ungdomarna som svarat på Lupp tror att de kommer att flytta från Kristinehamn. Främsta anledningen är jobb och/eller studier. När det gäller vad som skulle kunna få dem att återvända, är anledningen framför andra närhet till släkt och vänner. Att ungdomar vill flytta från den egna kommunen är inget unikt för Kristinehamn. Även Karlstad och Ludvika visar liknande resultat, se Även där anger ungdomarna ungefär samma anledningar som skulle kunna få dem att flytta tillbaka: närhet till släkt och vänner, jobb med mera.... och den ljusnande framtid är vår! Framtiden ser ljus ut, anser flertalet av de Kristinehamns-ungdomar som svarat på Lupp, se figur 17. Den mest positiva gruppen är killar på högstadiet, där nästan hälften svarar det allra högsta betyget är mycket positiv. Generellt ser de yngre eleverna på framtiden med större tillförsikt än de äldre, och killarna ser ljusare på framtiden än tjejerna. På gymnasiet svarar var fjärde tjej att hon varken är positiv eller negativ till framtiden. Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Är mycket positiv Är varken positiv eller negativ Är mycket negativ Figur 17 12

13 Foto: August Åberg / Bildarkivet.se Studier och jobb orsak till flytt... Flertalet av gymnasieungdomarna som svarat på Lupp planerar att läsa vidare, men många skulle även kunna tänka sig att direkt efter gymnasiet resa utomlands och/eller börja jobba. Även merparten av högstadieeleverna är inriktade på studier, att gå en gymnasieutbildning i kommunen. En övervägande del av tjejerna skulle även kunna tänka sig att gå en gymnasieutbildning i annan kommun. Majoriteten av ungdomarna ser sin framtid (åtminstone del av framtiden) någon annanstans än i Kristinehamn. 69 procent av tjejerna och 55 procent av killarna på gymnasiet har svarat att de tror att de kommer att flytta från kommunen, se figur 18. På högstadiet tror ungefär varannan av eleverna som svarat på Lupp att de kommer att flytta. På frågan varför de kan tänka sig att flytta svarar både högstadie- och gymnasieelever att främsta anledningen är jobb och/eller studier, se figur 19. På denna fråga var det möjligt att välja flera alternativ. Tror du att du kommer att flytta från kommunen där du bor? ja nej vet inte Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 Figur 18 Varför kan du tänka dig att flytta från kommunen? jobb studier flick-/pojkvän el kompisar vill prova på något nytt annat vet inte Tjejer, årsk 2 Killar, årsk 2 Tjejer, årsk 8 Killar, årsk 8 Siffrorna anges i procent. Figur men släkt och vänner lockar tillbaka Finns det då något som skulle kunna få ungdomarna att återvända till Kristinehamn? Ja, främsta anledningen för de flesta är närheten till släkt och vänner, se figur 20. Gymnasiekillarna som svarat på Lupp anger dock istället jobb som främsta orsak för en eventuell tillbaka-flytt. Andra möjliga anledningar till återflytt är flick-/pojkvän eller kompisar. På frågan var det möjligt att ange flera alternativ. Det är få ungdomar som svarar alternativet ingenting skulle kunna få mig att flytta tillbaka. Den gruppen är störst bland tjejer på gymnasiet, där 13 procent anger att ingenting skulle kunna locka dem tillbaka. Vad skulle kunna få dig att flytta tillbaka till kommunen? killar årsk 8, högstadiet 13 tjejer årsk 8, högstadiet killar årsk 2, gymnasiet tjejer årsk 2, gymnasiet ingenting kan få mig att flytta tillbaka vet inte annat bättre miljö för mina barn att växa upp i bostadssituationen i kommunen närhet till släkt och vänner flick-/pojkvän el kompisar studier jobb Siffrorna anges i procent. Figur 20

14 Foto: August Åberg / Bildarkivet.se 14

15 Nyfiken på att veta mer? Är du nyfiken på att veta mer om ungdomspolitik och ungdomsfrågor? Här är några adresser till användbara webbplatser för dig som vill ta del av mer information om ungas levnadsvillkor: Regeringens webbplats med information om regeringens ungdomspolitik. Ungdomsstyrelsens webbplats, där du bland annat kan ta del av Ungdomsstyrelsens Fokusrapporter om ungas etablering, ungas fritid/kultur och ungas hälsa. Barnombudsmannens webbplats. Kristinehamns kommuns webbplats. Under rubriken Ung i Kristinehamn hittar du information om hur Kristinehamns kommun arbetar med ungdomsfrågor. Här finns också sammanställningen av Lupp-undersökningen + motsvarande resultat från jämförelsekommunerna Ludvika och Karlstad. Kristinehamns Ungdomsforums webbplats med bland annat debattforum, fakta m m. Ungdomsmottagning på nätet. Webbplats för myndigheten Tillväxtanalys. Sveriges ungdomsråds webbplats. 15

16