Att vara ung i Ystads kommun

Transkript

1 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola 9 Politik, samhälle och inflytande 12 Hälsa och trygghet 15 Framtid och arbete 2 Avslutande reflektion 23

3 SAMMANFATTNING Fritid Ystads kommun unga ägnar sin fritid åt en mängd olika aktiviteter och tränar i idrottsförening i större utsträckning än de andra kommunerna i undersökningen. är mer nöjda med sin fritid än killar men en stor del upplever antingen för mycket eller för lite att göra på fritiden. Hur vet vi vad de unga, som inte har något att göra, vill göra och hur tillhandahåller vi detta? Hur ska vi arbete med tjejer som upplever de har för lite fritid och hinner inte med? Vad gäller mötesplatser är det vanligaste att ungdomarna ses hemma hos varandra, men även många ses utomhus och i storhallar. Hur når kommunen unga på fritiden då alla dessa unga befinner sig hemma, utomhus och i sporthallar? Hur kan kommunen arbeta med föreningslivet så de blir en hälsofrämjande arena för de unga som befinner sig där? Ystads kommuns åttor skiljer sig inte så mycket från de andra kommunerna som genomförde LUPPen 211 förutom att färre väljer gå på Ungdomens hus. Vad beror detta på? Skola De flesta eleverna upplever god stämning på skolan dock någon procent fler killar. Skolmat och schema är saker som eleverna är mest missnöjda med, och det skiljer sig inte från de andra kommunerna. Hur skulle eleverna vilja att schemat ser ut och vad är det med skolmaten som gör eleverna så missnöjda? Har vi verkningsfulla matråd? Eleverna vill, men får inte påverka i skolan som de skulle önska, vilket gör att många riktlinjer och lagar inte följs. Har kanske ungdomarna någon lösning på detta problem? Politik, samhälle och inflytande Intresset för politik är svalt och Ystads unga tror sig inte kunna påverka och en stor del av ungdomarna vet inte vart de ska vända sig. Om unga i Ystad fick bestämma vad politikerna skulle fokusera på skulle de arbete med: lika lön för lika arbete, idrottsanläggningar, kriminalitet, sjukvård och skola. Tyvärr skiljer sig inte Ystads kommuns unga i upplevesen av delaktighet och inflytande jämfört med de andra kommunerna som deltog i LUPPen 211, trots vi har ett kommunfullmäktigebeslut från år 22 att unga skall ges möjlighet till inflytande i de frågor som rör dem.

4 Hälsa och trygghet De flesta unga i Ystads kommun mår bra eller ganska bra. Men det är ändå många unga som varje vecka upplever huvudvärk, ont i magen, svårt att sova, trötthet under dagen och stress. Hur minskar vi den psykiska ohälsan bland våra unga i Ystad eller vad gör vi för att fler inte ska uppleva dessa symptom i planeringen av våra verksamheter? Många unga i Ystad tränar så de blir andfådda och mindre än 1 % tränar sällan eller aldrig. Frukostvanorna är ofta ett problem i tonåren och i Ystad är det ca 2 % som hoppar över frukosten. Hur påverkar detta elevers arbetsdag i skolan? De unga i Ystad känner sig trygga i kommunen. Där de känner sig mest otrygga är utomhus på kvällen och enligt fritidsvanorna är det just där de befinner sig. Hur gör vi kvällarna mer säkra i Ystads kommun? Trygghetsvandring för unga? Framtid och arbete 7 % av ungdomarna i Ystads kommun ser positivt på framtiden och bara en lite andel ser negativt på sin framtid. En tredjedel av de unga vill studera på gymnasiet i Ystad men en tredjedel vill studera på gymnasiet i annan kommun. Hur ska vi arbeta för att fler unga ser Ystads gymnasieskola som ett bättre allternativ än andra kommuners? Över 5 % av de unga tror de kommer flytta från kommunen och tror att det är, framförallt, släkt och vänner som kommer göra att de flyttar tillbaka. Hur ska kommunen agera för att de unga ska bli kvar och vad anser de unga behövs för att de ska stanna? Summering LUPPen väcker många tankar och funderingar. I många fall är unga mycket nöjda och trivs i kommunen men i andra fall finns det också förbättringsmöjligheter och utvecklingsområden för att de unga ska ha det ännu bättre. Nu är det viktiga arbetet kvar, vad gör vi nu?

5 INLEDNING I Ystads kommun valdes att genomföra Ungdomsstyrelsens 1 LUPP-enkät (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) med elever i årskurs 8 i samtliga skolor. I Ystads kommun finns två kommunala 7-9 skolor Norreportskolan och Västervångskolan samt en fristående 6-9 skola, Kunskapsskolan med totalt cirka 14 elever. Syftet med kommunens deltagande i LUPPen var att testa det breda frågematerialet samt utnyttja möjligheten att jämföra det egna resultatet med övriga deltagande kommuners. Årligen besvarar elever i årskurserna 2, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 enkäter från bland andra Kultur o Utbildning. Dessa enkäter innehåller bland annat frågor om trivsel, trygghet, hälsa, ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) samt arbetsmiljö. LUPPen har dessutom ett betydligt bredare frågematerial, förutom ovan nämnda, även frågor kring bland annat fritidsaktiviteter, politiskt intresse och synen på den egna framtiden. 1 Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd.

6 METOD Eftersom det var första gången som Ystads kommun deltog i LUPPundersökningen valdes att genomföra undersökningen endast i åk 8. Detta dels för att testa konceptet och frågorna men även för att det under våren 212 skulle genomföras en annan stor enkätundersökning som berörde åk 9. Totalt har kommunen cirka 3 elever i åk 8 varav 258 valde att besvara enkäten, vilket ger svarsfrekvens på 86 %. Fördelningen mellan killar och tjejer som deltog i studien blev 55 % tjejer och 45 % killar. Inför LUPP-undersökningen bildades två arbetsgrupper som ansvarade för genomförande och uppföljning av enkäten. Den mindre gruppen bestod av fyra tjänstemän, tre från Kultur o Utbildning och en från Social Omsorg. Den större LUPPgruppen bestod av åtta politiker som representerade kommunens nämnder, åtta tjänstemän från samtliga kommunala förvaltningar samt åtta ungdomar. Ungdomarna representanterades av elever från högstadiet och de var även delaktiga i kommunens Ungdomsfullmäktige. Under hösten besökte tjänstemän från Kultur o Utbildning samt Social Omsorg samtliga nämnder, kommunstyrelsen, ungdomsfullmäktige och elevråden på de berörda skolorna för att presentera den kommande LUPP-undersökningen. Besvarandet av enkäten skedde under vecka hösten 211. Ambitionen var att enkäten skulle finnas tillgänglig under två veckor men svarstiden förlängdes en vecka och en påminnelse skickades ut till de berörda klasslärarna på skolorna. Enkäten låg under dessa tre veckor tillgänglig på kommunens hemsida under samma flik som övriga enkäter brukar finnas. Efter svarstiden plockades länken bort. Resultatet av LUPP-undersökningen har analyserats av båda LUPP-grupperna och därefter har de frågor valts ut som ansågs viktiga för just Ystads kommun. Dessa frågor utgör underlag för LUPP-rapporten. Under hösten 212 och våren 213 kommer att LUPP-rapporten att återkopplas till alla nämnder, ungdomsfullmäktige, elevråden och för pedagoger på berörda skolor. I rapporten jämförs även Ystads kommuns ungdomar med de andra kommunerna (åk 7-9) som deltog i LUPPen år 211. Det var totalt arton kommuner: Bengtsfors, Boden, Filipstad, Finspång, Göteborg (två stadsdelsförvaltningar), Karlstad, Lindesberg, Ludvika, Markaryd, Motala, Nässjö, Robertsfors, Skövde, Söderhamn, Tanum, Tjörn, Vallentuna och Ystad.

7 FRITID Kapitlet fokuserar i första hand på hur eleverna i åk 8 ser på sin fritid. Mer än hälften av alla elever tycker de har lagom mycket fritid. Det vanligaste sättet att spendera den på är att idrotta och träffa sina vänner. Vanligast är att de träffar sina vänner hemma hos varandra. Ungefär 8 procent av alla elever tycker det finns väldigt/ganska mycket att göra på sin fritid. Figur 1. Hur mycket fritid har du? (%) Figur 2. Jag gör följande varje vecka på min fritid? (%) Är ute i naturen Spelar dator/tvspel Besöker bibliotek För mycket Lagom För lite Läser Går på stan Går på ungdomenshus eller liknande Deltar i förenings aktivitet Idrottar i klubb/förening Är på Cafe Umgås med kompisar Hjälper till hemma Surfa och chatta mer nöjda med fritiden Av alla elever i åk 8 svarade 65 % av killarna respektive 66 % av tjejerna att de var nöjda med den tid de har för fritidsaktiviteter. I kontrast med varandra uppger 28 % av tjejerna att de upplever sig ha allt för lite fritid och inte hinner med det de vill göra, medan 21 % av killarna upplever att de har allt för mycket fritid som de inte vet hur de ska disponera Träffa kompisar och idrotta i förening är det som gäller Den allra vanligaste sysselsättningen är att träffa kompisar, idrotta eller surfa och chatta. Undersökningen visar även att Ystads kommuns åttor är hjälpsamma i hemmet. Det är ca 91 % av alla åk 8:or som varje vecka chattar, surfar samt 92 % av killarna och 32 % av tjejerna som varje vecka spelar dataspel/tv-spel. Varje vecka utövar 83 % av de unga killarna någon form av motionsform i en förening. Bland tjejerna visar motsvarande siffror 67 %. På de flesta aktiviteter skiljer det sig inte mycket mellan könen, men undersökningen visar att tjejer läser, går på stan och hjälper till hemma i större utsträckning än pojkar. Pojkar däremot deltar i föreningsaktivitet, idrottar i klubb och spelar dator/tvspel i större utsträckning än tjejer. Var tredje tjej ägnar sig åt att måla, sy eller annan skapande verksamhet varje vecka men bara 1 % av killarna. Var femte kille mekar med bilar och tekniska saker, nästan inga tjejer alls delar detta intresse.

8 Figur 3. Var träffar du dina kompisar på fritiden? (%) Figur 4. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra på fritiden? (%) Utomhus Idrottshall/sporthall Ungdomenshus Cafe Hos varandra Hemma hos är vanligast Att träffa kompisar på sin fritid är vanligast och då visar undersökningen att över 8 % träffas hemma hos varandra. Var man träffas skiljer sig inte mycket åt mellan killar och tjejer förutom att killar träffas i större utsträckning utomhus och i sporthallar medan tjejer går mer på café Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/inget De flesta är nöjda med fritidsaktiviteterna 85 % av killarna respektive 75 % av tjejerna tycker att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden utifrån det egna intresset. Nästa dubbelt så många tjejer jämfört med killar tycker att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra utifrån sitt intresseområde. Önskas ishall I undersökningen kunde även eleverna önska fritidsaktiviteter som de ansåg inte fanns i Ystads kommun och som de tyckte borde finnas. Eleverna önskar bland annat skridskoåkning/hockey/ishall, cheerleadinglag, bowling, lazerdoom, ungdomsdisco, fotografi och film, måla, musik, inspelningsstudio och replokaler som fritidsaktiviteter. Det önskas även ett fräscht badhus och en idrottsarena, fler affärer/galleria i staden samt billiga caféer. En del önskar aktiviteter i byarna såsom basketplan i Snårestad och lekplats i St: Herrestad.

9 Jämförelser med andra kommuner som deltog 211 Hur mycket fritid eleverna i åk 8 upplever sig ha stämmer ganska bra med genomsnittet för de andra kommunerna. En liten skillnad är att fler killar i Ystads kommun (2 %) upplever sig ha lite för mycket fritid som de ej vet vad de ska göra på jämfört med de andra kommunerna (13 %), vilket ju även visar sig på att färre killar i Ystad tycker sig ha för lite fritid jämfört med de andra kommunerna Vad ungdomar gör på sin fritid visar att färre ungdomar i Ystads kommun spelar datorspel och går på ungdomens hus varje vecka. Fler ungdomar i Ystads kommun är ute i naturen, läser, går på stan, deltar i föreningsaktivitet, idrottar, går på café och hjälper till hemma än i de andra kommunerna i undersökningen. I övrigt är siffrorna ganska lika. Var våra ungdomar träffas när de är med kompisar är på samma platser som i övriga kommuner. Svarsalternativet - hemma hos varandra- vinner stort. Den enda skillnaden är att lite färre elever i Ystads kommun väljer att träffa sina kompisar på ungdomens hus. Vad som finns att göra på fritiden som eleverna är intresserade av stämmer killarnas svar i Ystads kommun väldigt bra överrens med svaren i de andra kommunerna. Däremot tycker fler tjejer i Ystads kommun (41 %) att det finns väldigt mycket att göra i förhållande till svaren i de andra kommunerna (29 %), ganska mycket att göra tycker 43 % av Ystads kommuns tjejer och 51 % i de andra kommunerna. 14 % av tjejerna i Ystad tycker det finns ganska lite eller ingenting att göra jämfört med de andra kommunerna på 19 %.

10 SKOLA Kapitlet fokuserar framförallt på hur eleverna ser på sin skola samt hur mycket de får/vill vara med att påverka sin skolsituation. Frågorna i enkäten kring ämnesområdet skola handlar bland annat om inflytande, skolmiljö, skolk, kränkningar, extra hjälp och stöd. I majoriteten av frågorna tycker tjejerna och killarna likadant, men i somliga skiljer de sig åt. De flesta tycker stämningen på skolan är god och att skolmiljön är bra. Skolmaten berör samt att det finns mycket som eleverna vill påverka men inte upplever att de får. Skolk i Ystads kommun skolor är relativt ovanligt. Figur 5. Hur tycker du det är i din skola? (%) Figur 6. Vad tycker du om de här sakerna på din skola? (%) Mycket/ganska bra Varken bra eller dåligt Mycket/ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska/mycket dåligt Ganska/mycket dåligt God stämning på skolan De flesta eleverna tycker det är en god stämning på skolan. Men det skiljer sig något åt bland tjejer och killar, då 9 % av flickorna tycker det råder mycket/ganska bra stämning och 97 % av killarna. Att mobbning är ett problem i skolan anser 1 % fler killar än tjejer som svarat att det stämmer mycket bra. På frågan om elever och lärare bemöter varandra med respekt finns ingen större skillnad mellan könen och 8 % tycker att detta stämmer bra eller mycket bra. Att skolan uppmuntrar eleverna till att vara med i elevråd samt att elevrådets synpunkter tas på allvar av skolans personal anser cirka 1/3 av eleverna att det stämmer mycket bra. Positiva till skolan och skolmaten engagerar Många av eleverna är nöjda med det mesta på skolan och så många som 81 % av eleverna anser att skolmiljön är mycket bra eller ganska bra. Skolmat och schema är klassiska frågor som väcker känslor. na ger ett sämre betyg till skolmaten än killarna. Tvärtom är det gällande schemat.

11 Figur 7. Vad vill du påverka? Väldigt/ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Figur 8. Vad får du påverka? Möjligheten och önskan att påverka i skolan. I diagrammen till vänster ställs två intressanta frågor. Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? I de frågor där eleverna vill ha mycket inflytande över sin skolvardag bör ju också deras möjlighet till påverkan vara stora. Så är dock inte fallet. I de flesta frågor vill tjejer och killar ha, i stort sett, lika stora möjligheter att bestämma. Den största skillnaden gäller skolans regler och skolmaten. Tio procent fler av killarna (29 %) vill vara med och bestämma skolans regler väldigt mycket jämfört med tjejerna (19 %). na, däremot, anser att skolmaten är betydligt viktigare att få tycka till om (42 % respektive 31 %). Att elever ska ha inflytande över skolarbete och skolans arbetsmiljö finns reglerat i skollagen. Detta är också områden där elever vill vara med och bestämma, men enkäten visar på att eleverna inte uppfattar att de har ett stort inflytande. Genomgående upplever killarna att de får vara med och bestämma mer än tjejerna. Inte på en enda fråga anger tjejerna ett högre procenttal (gäller svarsalternativ: väldigt mycket) än pojkarna Väldigt/ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting

12 Figur 9. Brukar du skolka? Jämförelse med de andra kommunerna Vid en jämförelse av svaren från Ystad och en sammanställning av de övriga deltagande kommunerna har Ystad elever mer nöjda med skolan totalt sett, utom i två frågor båda rör skolmaten. Våra elever är mer missnöjda med skolmaten än elever i de övriga kommunerna samt att de upplever att de har mindre möjlighet att få vara med och bestämma om densamma. Skillnaderna är inte stor vid jämförelsen, men det är intressant att det är den enda negativa avvikelsen. Skolk i årskurs 8 är inte särskilt utbrett i Ystad och vid en jämförelse med de övriga kommuner som deltagit i LUPP-enkäten har Ystad bättre siffror på denna fråga. Skolk inte särskilt utbrett i åk 8. Ovanstående fråga har 258 elever besvarat. Sju elever uppger att de skolkar flera gånger i veckan. Skillnaden mellan killar och tjejer är inte så stor, några få procent fler tjejer skolkar aldrig medan några få fler procent av killarna uppger att de skolkar någon gång per termin. Fler elever tycker skolmiljön (81 %) och att hjälp och stöd (82 %) är mycket/ganska bra i Ystads kommun. I de andra kommunerna visar motsvarande siffror 65 % och 68 %. För skolbibliotek och schema ser elevernas nöjdhetsgrad likadan ut. Undersökningen visar att det eleverna i Ystads kommun vill vara med och påverka i större utsträckning än i andra kommuner är frågor som rör vad de får lära sig och prov. Frågor som inre och yttre arbetsmiljö och skolmaten vill elever i andra kommuner påverka i lite större utsträckning. Fler elever i Ystads kommun upplever att de får påverka i fler frågor än i de andra kommunerna. Framförallt gäller det frågor om, vad de lär sig, böcker, arbetssätt, läxor, prov och schema. Även när man tittar på de andra deltagande kommunerna visar undersökningen det att eleverna vill påverka i mycket större omfattning än vad de får.

13 POLITIK, SAMHÄLLE OCH INFLYTANDE Kapitlet berör hur eleverna ser på sin möjlighet/vilja att påverka och ha inflytande i kommunen. Ungdomarna har svagt intresse för politik, men 35 % vill gärna påverka i den egna kommunen, men de tror sig ha små till inga möjligheter alls. Av dem som inte vill vara med och påverka svarade en stor grupp att de inte vet hur de ska göra eller att de inte tror att det spelar någon roll. Nära en femtedel av ungdomarna skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen. Detta är värdefulla resultat som bör följas upp av Ystads politiker. Figur 1: Hur intresserad är du av politik, samhällsfrågor samt vad som händer i andra länder? (%) Figur 11. Vilken är anledningen till att du inte vill vara med och påverka? (%) Annat Händelser i andra länder Ska flytta Samhällsfrågor Ingen lysnar Politik Har inte tid Ointresserad Mycket intresserad Inte särskilt intresserad Ganska intresserad Inte alls intresserad Vet inte hur Politiskt intresse är svalt bland åk 8. Det politiska intresset bland eleverna i Ystad verkar inte vara så stort. Endast en knapp femtedel uppger sig vara ganska eller mycket intresserade av politik. Men när det handlar om att påverka i den egna kommunen är fler intresserade. 35 % uppger att man vill vara med och påverka frågor i den egna kommunen, men en stor del tror sig ha ganska små till inga möjligheter alls (44 %) att framföra sina åsikter till de som bestämmer och lika många vet inte hur stora möjligheter man har (41 %) Ungdomarna vet inte hur! Av de som inte vill vara med och påverka svarade många att de inte är tillräckligt intresserade eller att de inte har tid. En stor grupp av ungdomarna svarade att de inte vet hur de ska göra för att vara med och påverka i kommunen eller att de inte tror att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall.

14 Figur 12. Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det? Figur 13. Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? Skada andras/allmän egenodom i protest Ockupera bostäder Måla politiska slagord på anmän plats Delta i olagliga demostrationer/aktioner Chatta/debattera politik på nätet Vara med i ett politiskt parti Delta i lagliga demostrationer Delta i bojkotter/köpstrejker Bära märke/symboler som uttrýcker min åsikt Skriva insändare Kontakta politiker Skriva på en namninsamling Skulle aldrig göra Inte gjort, kan göra Har gjort Många saker ungdomarna aldrig skulle göra De flesta påståenden i ovan nämnda fråga skulle nästintill ingen göra t.ex. skada egendom, ockupera bostäder eller måla politiska slagord. Skriva på namninsamling (22 %) är det som eleverna gjort i störst utsträckning. Andra saker de också gjort är skriva insändare (11 %) och bära märke/symboler som uttrycker min åsikt (14 %). I denna fråga skiljer det sig inte nämnvärt åt mellan tjejer och killar. Fritidsaktiviteter Äldreomsorg Barnomsorg Skola Sjukvård Stöd till föreningar Mötesplatser för unga Arbete för unga Alkohol/droger för Kollektivtrafik Lika lön för lika arbete Arbete för miljön Arbetsmiljö skola Idrottsanläggningar Bostäder för unga Rasism Kriminalitet na vill ha lika lön för lika arbete När det handlar om vilka frågor som är viktigast att påverka följer ungdomarna ett traditionellt mönster då viktiga frågor för pojkar är arbete mot kriminalitet, idrottsanläggningar, gator, vägar och cykelbanor, fritid och stöd till föreningar, medan flickorna framhåller frågor som rör omvårdnad och miljö. Störst skillnad mellan könen är det på frågan Lika lön för lika arbete för män och kvinnor. Fyra gånger så många tjejer än killar tycker att detta är en viktigare fråga. Frågan som killarna tycker är mycket viktigare än tjejerna är satsa på idrottshallar som mer än dubbelt så många killar tycker är viktig.

15 Figur 14. Till vem vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Vet inte Annat Vill inte Ungdomsråd eller liknande Tjänstemän politiker Media Förening organisation Politisk parti ungdomsförbund Någon jag känner Över hälften vet inte till vem % av eleverna i åk 8 vet inte vart de ska vända sig om de vill påverka något i kommunen, 2 % av eleverna skulle vända sig till någon de känner. Jämförelser med andra kommuner som deltog 211. Så litet intresse som Ystads kommuns ungdomar visar för politik, stämmer överens med övriga deltagande kommuner. Även varför de inte vill påverka ser likadant ut i Ystads kommun som i de andra kommunerna. Vilka aktiviteter eleverna skulle kunna tänka sig att göra skiljer sig åt jämfört med Ystad och de andra kommunerna. Många fler i Ystads kommun skulle kunna tänka sig skriva på namninsamling, kontakta politiker, skriva insändare och bära märke än i de andra kommunerna. Betydligt färre elever i Ystads kommun kan tänka sig skada andras/allmän egendom, ockupera bostäder, måla politiska slagord samt delta i olagliga demonstrationer än i de andra kommunerna. Vem ungdomarna vänder sig till när de vill påverka något i kommunen ser likadant ut bland Ystads kommuns ungdomar som de andra kommunerna, några fler procent skulle vända sig till ungdomsråd eller liknande i Ystads kommun. Nära en femtedel av ungdomarna skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen. Nästan hälften tycker att det är viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. Bara 19 % har själv uppgett att de skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen. Detta är viktiga resultat som bör följas upp av Ystads politiker framöver.

16 HÄLSA OCH TRYGGHET Kapitlet hälsa och trygghet tar upp hur eleverna i åk 8 mår, deras livsstilsval samt hur de upplever tryggheten i kommunen. De flesta i Ystads kommun mår bra, men samtidigt upplever över 25 % huvudvärk, svårt att sova, dålig sömn, trötthet och stress varje vecka. Nästan 8 av 1 elever tränar varje dag eller flera gånger i veckan. De flesta eleverna har inte testar tobak eller alkohol. Tryggheten är allmänt bra men en del platser upplevs otrygga. Figur 15. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? (%) Figur 16. Jag har haft följande besvär minst en gång i veckan det senaste halvåret? (%) De flesta mår bra eller ganska bra 81 % av tjejerna och 88 % killarna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som ganska bra/mycket bra. Så trots att majoriteten mår bra är det ändå 16 % av tjejerna som bara mår någorlunda och 4 % som mår ganska eller mycket dåligt. Motsvarande siffror hos killarna är att 11 % mår någorlunda och 1 % ganska/mycket dåligt. na upplever oftare problemen än killar Trots att många elever bedömer sitt hälsotillstånd som bra är det varje vecka: 32 % av tjejerna och 23 % av killarna som har huvudvärk, 19 % tjejer och 17 % killarna som har ont i magen, 4 % tjejer och 31 % killar som har svårt att sova och dålig sömn, 75 % av tjejerna och 55 % killar som är trötta under dagen och 62 % tjejer och 33 % killar som upplever stress.

17 Figur 17. Hur ofta tränar du så att du blir andfådd eller svettas? (%) Figur 18. Jag gör följande minst en gång i veckan. (%) Pojkar mer aktiva än tjejerna Övervägande delen av Ystads kommuns åttor är väldigt aktiva på fritiden då 73 % av tjejerna och 84 % av killarna tränar så de blir andfådda och svettas varje dag eller flera gånger i veckan. En gång i veckan tränar 16 % av tjejerna och 1 % av killarna medan 11 % av tjejerna och 6 % av killarna tränar så sällan som någon gång i månaden eller aldrig. Matvanor Vad gäller ungdomarnas matvanor är det 18 % av tjejerna och 21 % av killarna som hoppar över frukosten varje dag eller flera gånger i veckan. Relativt positiva resultat gällande alkohol och tobak. Ungdomarnas alkohol- och tobaksvanor är relativt positiva då de flesta uppger att de aldrig röker cigaretter, snusar, dricker folköl eller starköl/strakcider/alkoläsk/vin/sprit. Alkoholvanorna är något sämre hos tjejerna då 9 % säger att de dricker starkare alkohol än folköl någon gång i månaden eller oftare jämnfört med killarna 5 %. Enligt resultatet är det 4 % av killarna som röker dagligen jämfört med 1 % av tjejerna. Godis och snacks äter killarna oftare än tjejerna då 35 % av killarna uppger att det händer varje dag eller flera gånger i veckan, jämför med 24 % av tjejerna. Mer än hälften av ungdomarna (58 %) äter lunch varje dag.

18 Figur 19. Hur ofta dricker du så mycket alkohol så du känt dig berusad? (%) Aldrig En gån - Någon gång/år Ett par-någon ggr/månad Någon gång i vecakn Figur 2. Hur gammal var du (om du någonsin) gjort följande saker första gången? (%) Rökt tobak Snusat Druckit sig berusad Provat marijuana och hasch Aldrig år år 16 eller äldre Fler tjejer än killar dricker sig berusade På frågan om hur ofta de brukar dricka sig berusade valde 8 % att inte svara alls. Detta är lika många som på förra frågan svarade att man aldrig dricker alkohol starkare än folköl. En möjlig förklaring till den låga svarsfrekvensen kan vara att dessa ungdomar inte tyckte att frågan gällde dem. Av de 2 % som besvarade frågan uppgav 24 % av flickorna och 13 % av pojkarna att de dricker sig berusade någon gång i månaden eller oftare. Det är 5 % av ungdomarna som får dricka alkohol för sina föräldrar, dubbelt så många killar än tjejer. Totalt är det 18 % som inte vet om de får dricka alkohol eller inte för sina föräldrar. na har testa oftare är tjejerna Av killarna är det 4 % som uppger att de var 11 år eller yngre när de rökte cigaretter eller drack sig berusade första gången. Vad gäller narkotika var 2 % av tjejerna 13 år eller yngre och 3 % av killarna 14 år när de provade första gången. 2 % av tjejerna och 4 % av killarna har använt hasch eller marijuana minst en gång. 2 % av både tjejerna och killarna har använt annan narkotika. Några pojkar svarade att de använt narkotika fler än 2 gånger. Ungdomarna får alkohol från kompisar och kompisars syskon Även frågan om hur ungdomarna vanligen får tag på alkohol har en låg svarsfrekvens. Förklaringen kan vara densamma som i ovanstående avsnitt eller kanske att ungdomar inte vill uppge var de får alkoholen från. Av de svar som lämnades var alternativet att få det från kompisar och kompisars syskon vanligast. Vilket stämmer överens med resultat från andra undersökningsresultat.

19 Figur 21. Jag känner mig alltid eller oftast trygg på följande ställe? (%) Figur 22. Har något av följande hänt dig det senaste halvåret? (%) 9 8 I klassrummet 7 Ungdomenshus Hemmet Buss/tåg På stan/allmän plats Discotek/nöjeställe Utomhus där jag bor (kvällar) Utomhus där jag bor (dagtid) 5 1 Trygg men inte alltid och överallt Resultatet inom området trygghet och hälsa visar på att majoriteten av ungdomarna i Ystads kommun känner sig trygga i hemmet, på rasterna i skolan, i klassrummet, på väg till eller från skolan samt utomhus i sitt bostadsområde på dagen. 8 % av tjejerna och 5 % av pojkarna känner sig otrygga utomhus i det egna bostadsområdet på kvällen. Övriga platser tjejer känner sig otrygga på är på buss, tåg, diskotek och andra nöjesställen. na känner sig minst trygga på ungdomens hus, fritidsgårdar eller liknande samt på diskotek och nöjesställen. Händer mycket men för många har inget hänt 12 % av killarna har blivit hotade i jämförelse med 4 % av tjejerna. Det är överlag högre andel killar som inte vågat gå ut (4 %) eller blivit misshandlade (3 %). Dock är det fler tjejer (9 %) än killar (5 %) som har råkat ut för stöld. Majoriteten av ungdomarna (82 %) har dock aldrig blivit utsatta för något av ovanstående. Mobbing Vad gäller mobbning är det 12 % av både killarna och tjejerna som blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. För både tjejerna och killarna har majoriteten av mobbningen skett på skoltid. Av både tjejerna och killarna är det 11 % som angett att de själva har deltagit mobbing under det senaste halvåret.

20 Figur 23. Har du det senaste halvåret upplevt att du blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du känt dig kränkt? (%) Nej, Aldrig Ja, någon gång Ja, flera gånger De flesta upplever sig inte orättvist behandlade Ungefär en tredjedel av ungdomarna upplever att de har blivit orättvist behandlade och därmed kränkta någon/några gånger det senaste halvåret. Av dessa upplevde tjejerna att det var på grund av deras könstillhörighet (13 %) eller ålder (17 %). Ungefär hälften av ungdomarna uppgav att orsaken till kränkningen skett av en annan anledning. Den kränkande behandlingen har till största del skett på skoltid. Jämförelser med andra kommuner som deltog 211 Hur eleverna upplever det allmänna hälsotillståndet är samma i Ystads kommun som i de andra deltagande kommunerna. Angående besvär de upplevt minst en gång i veckan det senaste halvåret, är det något färre elever i Ystads kommun som har svårt att sova/dålig sömn. 1 % fler elever upplever sig trötta under dagen i Ystads kommun jämfört med de andra kommunerna. Detsamma gäller stress. Ystads kommuns killar (84 %) och tjejer (73 %) tränar varje dag/flera gånger i veckan jämfört med andra kommuners killar (75 %) och tjejer (65 %). Vilket även visar sig i de elever som tränar någon gång per månad/aldrig, Ystads kommuns killar 6 % och tjejer 11 %, motsvarande siffror i de andra kommunerna är 1 % och 14 %. Ystads kommuns elever i åk 8 röker och dricker i mindre omfattning än i de andra kommunerna. Däremot är det fler i Ystads kommun som någon gång per år/en gång per år druckit sig berusad men färre som någon gång i månaden/veckan druckit sig berusad. Vad gäller dessa siffror ska man tänka på att det är åk 7-9 i flera av de andra kommunerna. Åk 8 eleverna känner sig tryggare på alla angivna platser än genomsnittet.