Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen"

Transkript

1 Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen

2 Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och trygghet 22 Framtid och arbete 26 Spec. 22 år INLEDNING Trelleborgs kommun har under en längre tid valt att satsa på ungdomsfrågor. Vår vilja och strävan efter att få ta del av ungas åsikter i alla frågor som rör kommunens verksamheter och planering för framtiden har varit uttalad och målmedveten. Vi har medvetet satsat för att unga ska få en arena där samverkan är ett nyckelord och där den unge via en gemensam ingång kan nå samtliga för den viktiga aktörer. I Trelleborg kallar vi den arenan Navigatorcentrum och de unga för vår framtid. Hösten valde Trelleborgs kommun att ta ännu ett steg för att förbättra servicen och kunskapen om kommunens framtid. Vi ville ha en faktabas att stå på för att bygga vidare på det arbete som vi redan gör i kommunen. Vi ser oss själva som en framgångskommun i frågor som rör unga, väl medvetna om att arbetet med vår framtid hela tiden måste vidareutvecklas. Detta görs bäst genom att reda på hur framtiden vill att framtiden skall se ut. Den faktabas som vi valt som en av byggstenarna för framtiden kallas för LUPP:en (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) LUPP:en innehåller ungefär 80 frågor om ungas syn på fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. I Trelleborgs kommun riktades enkäten till de unga som gick i gymnasiets årskurs 3 samt till ingar bosatta i kommunen. För att beskriva resultatet av LUPP:en har vi tagit hjälp av Håkan Åström som har god kunskap om arbetet med LUPP sedan tidigare. Syftet med den rapport du nu håller i din hand är att den ska användas som underlag för diskussioner och samtal i olika sammanhang, därför redovisas slutsatser och analyser endast undantagsvis. Materialet är även tänkt att kunna vara en del i politiker och tjänstemäns beslutsunderlag både på kort och på lång sikt. 32 kommuner har genomfört motsvarande LUPP. I rapporten jämförs vårt resultat till del med dessa kommuners resultat. Vidare knyter rapportern an till Ungdomsstyrelsens rapport Fokus som belyser ungas situation inom det ungdomspolitiska huvudområdet inflytande och representation samt ungas delaktighet i den representativa demokratin, i familjen, i skolan, i arbetslivet och på fritiden. Av de som erbjöds delta i enkäten svarade 55 procent av eleverna i gymnasieskolans skolår 3. Av ingar bosatta i kommunen besvarade 126 personer enkäten. Bortfall kan bland annat förklaras med att deltagande i enkäten byggde på frivillighet samt svårigheter med att nå delar av ingarna och de årskurs 3 elever som bedriver gymnasiestudier utanför Trelleborg. Materialet från LUPP:en i sin helhet finns lagrat och förhoppningen är att denna rapport kan fungera som en aptitretare som väcker nyfikenhet att jobba vidare med underlaget. Så håll till godo och låt er smaka av framtidens åsikter. Cecilia Lejon Verksamhetschef Ola Johnsson Enhetschef Ung i Trelleborg TEXT OCH GRAFISK DESIGN: Håkan Åström TRYCK: Skilltryck UPPLAGA: 00 ex Trelleborgs kommun Trelleborg Kommentarer till de prioriteringar och avvägningar som gjorts under arbetet med analysen Syftet med rapporten är att den ska vara så lätt tillgänglig som möjligt. Därför har förhållanden som inte kunnat redovisas i figurerna istället visats i textavsnitt i anslutning till figurerna. Det har alltså funnits bakgrundsmaterial som förtjänat uppmärksamhet trots att det inte kunnat redovisas i figurerna - dessa talar för sig själva och kommenteras endast undantagsvis. Strävan har varit att åskådliggöra ungdomarnas svar så väl som möjligt såväl grafiskt som i kommenterande texter. I de fall då inga kommentarer getts angående skillnader mellan kön, åldersgrupp eller riket beror detta på att svaren varit mycket lika de som redovisats i figurerna. På en del av frågorna har eleverna haft möjlighet att ange flera svarsalternativ varför summan av staplarna kan överstiga 0 procent.

3 FRITID FRITID En viktig brytpunkt uppstod i slutet av 19-talet då en utredning om ungdomsverksamhet konstaterade att det inte längre skulle vara riskerna för social missanpassning som skulle vara vägledande för verksamheter för unga, utan den enskildes anlag och förutsättningar. Perspektivet flyttades från ett förebyggande till ett främjande och istället för hot och risker kom ungas resurser i fokus. Samtidigt betonades att fritidsgårdarna har en viktig uppgift i att träna unga i demokratiska arbetsformer. Ur Ungdomsstyrelsens skrifter : Figur 1. Hur mycket fritid har du? (%) Figur 2. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra på fritiden? (%) För mycket Lagom För lite Mycket Ganska Ganska Lite/ mycket lite ingenting Gymnasietjejer vill ha mer fritid De skillnader mellan könen som kan ses på frågan återfinns bland gymnasielever. Tre gånger fler av killarna på gymnasiet säger att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med den. och killar i såldern har svarat i det närmaste identiskt. Ungefär hälften av alla svarande uppger att de är nöjda med mängden fritid och även här är det skillnader mellan könen för elever i gymnasiet med % killar som är nöjda mot % tjejer. Över hälften av gymnasietjejerna och 16 % av killarna skulle önska att de hade mer fritid. En jämförelse mot riket för år 3 visar att 13 procent fler tjejer och 9 procent färre killar i Trelleborg tycker att de har för lite fritid. För ingar visar samma jämförelse endast på små skillnader med några procent fler i riket som tycker att de har för lite fritid. Gymnasieelever mer nöjda med fritidsutbudet Jämfört med hur ingar svarat säger en tio procent högre andel elever i år 3 att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Även på den här frågan besvarar elever på gymnasiet frågan olika mellan könen med en dubbelt så stor andel killar som säger att det finns mycket att göra på fritiden och en motsvarande andel tjejer säger att det finns ganska lite att göra av det de är intresserade av. Vid en jämförelse mot riket svarar år 3 ungefär som för hela riket. Däremot svarar åtta procent fler ingar i riket att det finns väldigt mycket att göra av det det som de är intresserade av. Vi ser att graden av både ungas och äldres aktiviteter har sjunkit markant de senaste 15 åren. Föreningsdeltagandet bland unga är lika omfattande bland tjejer som bland killar. Ur Ungdomsstyrelsens skrifter : Foto: Håkan Åström 5

4 FRITID FRITID Figur 3. Jag gör följande varje vecka på min fritid (%) Sport i förening Deltar i förenings verksamhet Besöker café Läser Skriver Ute i naturen Umgås med kompisar Stan med kompis Datorspel Surfar, chattar Surfa, chatta eller umgås med kompisar vanligast Allra vanligast är att surfa/chatta. Att spela datorspel, träffa sina kompisar, idrotta, vara ute i naturen, skriva eller läsa är andra populära vanor. Jämfört med sina äldre kamrater idrottar elever i år 3 oftare, umgås mer med kompisar, går runt på stan och är oftare på fest. En stor skillnad mellan könen är att i båda åldersgrupperna är det fem gånger vanligare att killar spelar datorspel. Ett annat område som killar prioriterar i betydligt högre grad än tjejer är restaurang/pubbesök. De som besöker restaurang/pub allra minst är tjejer 22 år där det bara är hälften så vanligt som bland alla andra i undersökningen. Det är dubbelt så vanligt bland tjejer, jämfört med killar, att de är ute i naturen minst en gång i veckan och betydligt vanligare att de skriver eller läser varje vecka. Figur 5. Varit medlem i en förening? (%) år Populärt vara medlem i förening Så många som 83 procent i år 3 och 66 procent bland ingarna (genomsnitt) har någon gång varit medlem i en förening. Det finns inga eller endast små skillnader mellan könen i de båda grupperna. Jämförelsen mot riket för år 3 visar att procent fler i Trelleborg någon gång varit medlem i en förening. En något lägre andel ingar i Trelleborg, jämfört med riket, har varit medlem i en förening. Föreningslivet som riktar sig till unga har av staten tilldelats dubbla roller: att erbjuda meningsfull fritid samt att vara en demokratiskola. Ur Ungdomsstyrelsens skrifter : Internet, mobiltelefoner och de sociala medierna har blivit en självklar del av ungas vardag. De har dock inte ersatt eller revolutionerat de demokratiska processer och kontaktytor som finns i den reella världen, utan de har snarare skapat fler möjligheter att engagera sig utanför de etablerade politiska strukturerna. Internet och de sociala medierna har skapat möjligheter att komma i kontakt med nya perspektiv, sociala situationer och verktyg Ur Ungdomsstyrelsens skrifter : Sett till hela riket är det något mindre vanligt att killar, år 3 i Trelleborg, spelar datorspel. Betydligt vanligare för båda könen i år 3 är att gå på fest, gå runt på stan med kompisar eller besöka pub/restaurang. Samma jämförelse för ingar visar att i Trelleborg är det vanligare att man går på fest eller skriver på sin fritid. Figur 4. Var träffar du dina kompisar på fritiden? (%) Hos varandra Café Föreningslokal Restaurang pub Sporthall idrott Utomhus Figur 6. I vilken utsträckning kan du påverka din förenings verksamhet? (%) Som jag vill Mindre än jag vill Vill inte påverka Större intresse att vara med och påverka i år 3 Som framgår av figuren önskar en större andel elever i år 3, jämfört med ingar, att de kunde vara med och påverka sin förenings verksamhet i större utsträckning än vad som är fallet. Fler tjejer i båda grupperna svarar att de är nöjda med möjligheterna till påverkan, störst är skillnaden mellan könen i gruppen 22 år. En dubbelt så stor andel killar i den äldre gruppen är missnöjda med sina påverkansmöjligheter, detta jämfört med alla övriga tillfrågade. Jämfört med alla gymnasieelever i hela riket, är det en större andel i Trelleborg som uppger att de vill vara med och påverka Oftast träffas man hemma hos varandra I båda åldersgrupperna är det absolut vanligast att träffas hemma hos varandra. Andra populära platser att träffa sina kompisar är på restaurang/pub, utomhus eller på ett café. Hälften av alla unga som är med i någonförening är nöjda med det inflytande de har, procent vill ha mer inflytande medan de övriga säger att de inte vill påverka föreningens verksamhet. Ur Ungdomsstyrelsens skrifter : Jämfört med år 3 är det är dubbelt så vanligt bland ingar att träffas på café. Det är åtta gånger vanligare bland tjejer i år 3 och för iga tjejer fem gånger vanligare, detta jämfört med jämnåriga killar. i båda åldersgrupperna träffas i betydligt högre utsträckning utomhus (jämfört med tjejer) och allra störst är skillnaden i den äldre gruppen med tre gånger fler killar. Foto: Nathalie Wendel En tydlig skillnad för år 3 jämfört med riket är att i Trelleborg träffas man oftare på restaurang. Inte lika vanligt är att ses utomhus eller i en sporthall. Samma jämförelse för ingar visar att i riket ses man oftare på restaurang/pub och i Trelleborg oftare på café.

5 SKOLA SKOLA Genomgången av ett antal olika strategier som elever har att välja mellan visar att en tydlig positiv utveckling av elevernas inflytande över sitt eget lärande har ägt rum sedan början av talet, att en allt större andel aktivt väljer sin skola och att de allra flesta är nöjda med det inflytande de har över sitt val av utbildning. Men enligt både enkätstudier och skolinspektionsrapporter finns det fortfarande anledning att fortsätta arbeta med att förbättra elevernas inflytande i skolan. Ur Ungdomsstyrelsens skrifter : Figur 7. Hur upplever du din skola?. (%) Bra stämning Mobbning på skolan Skolan agerar på mobbning Bra stämning i skolan men sämre än för riket Det allra största flertalet elever tycker att det råder en bra stämning i skolan. Bara en andel på sju procent av båda könen anser att det är direkt dålig stämning. Var femte elev upplever att det förekommer mobbning på skolan och tre av tio elever säger att skolan agerar vid mobbning. Främlingsfientlighet Sexuella trakasserier Elever/lärare visar respekt Uppmuntrar delta i elevråd Skolan informerar om elevinflytande 80 Var tredje elev totalt tycker att det förekommer främlingsfientlighet på skolan, den uppfattningen är betydligt vanligare hos tjejer än bland killar. Fjorton procent tjejer och sex procent killar säger att det förekommer sexuella trakasserier. Vad gäller inflytande så uppger en tredjedel av alla elever att de har inflytande då skolfrågor avhandlas. Detta sker genom elevråd och genom att skolan uppmuntrar dem till att aktivt delta i processen. En 15 procent högre andel elever, gymnasiet hela riket, säger att det råder en bra stämnning i skolan. Främlingsfientligheten är mer utbredd i Trelleborg med en mer än dubbelt så stor andel (34 % mot 14 %) som säger att det är ett problem i skolan. Färre i kommunen anser också att skolan reagerar på mobbning (49 % mot 31 %). Även respekten mellan elever och lärare uppges vara sämre med 59 % i Trelleborg som uppger att så är fallet, motsvarande för riket är 76 %. Navigatorcentrum, Trelleborg Figur 8. Möjlighet och önskan att påverka i skolan.. (%) Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Inre miljö Yttre miljö Regler Läxor Prov Mat Schema Får Vill Önskan att påverka i skolan - stor i Trelleborg På samtliga frågor svarar tjejer, till större andel än killar, att de vill vara med och bestämma hur vardagen i skolan ska utformas. De största skillnaderna mellan könen är de ungefär femton procent fler tjejer som vill vara med och påverka schemat, skolmaten, läxorna, reglerna, inre skolmiljön och arbetssätt. Jämfört med riket är önskan att vara med och påverka större i Trelleborg, detsamma gäller för nästan alla frågor. Möjlighet att påverka i skolan Då det gäller de egna möjligheterna att vara med och påverka visar svaren att en något högre andel tjejer, jämfört med killar, på de flesta frågor svarar att de har möjligheter att vara med och påverka i skolan De största skillnaderna mellan könen kan ses då eleverna svarar på frågorna om möjlighet till påverkan vid prov och läxor där femton procent fler tjejer på båda frågorna tycker att så är fallet. Vid jämförelsen mot riket svarar elever i Trelleborg på samliga frågor till lägre andelar att de upplever sig ha möjlighet att vara med och påverka inom skolan. Sammanfattningsvis kan konstateras att önskan om att vara delaktig i de beslut som påverkar skolan i allmänhet kan sägas vara minst tre gånger så stor jämfört med hur eleverna själva bedömer sina möjligheter att delta i påverkansprocessen. 9

6 SKOLA SKOLA Figur 9. Brukar du skolka?. (%) Figur. Jag tycker mycket eller ganska bra om de här sakerna på min skola.. (%) Hjälp och stöd Schemat Skolmaten Skolbiblioteket Skolmiljön Nej Någon gång/ termin Någon gång/ månad Flera ggr/ månad Flera ggr/ vecka Hälften skolkar, men frekvensen varierar Hälften av eleverna säger att de brukar skolka men några skillnader mellan könen kan inte ses förutom att något fler tjejer säger att de skolkar någon gång per termin och något fler killar att de skolkar någon gång i månaden. Jämfört med riket svarar fem procent fler elever i Trelleborg att de brukar skolka. Positiva till sin skola, men alla gillar inte skolmaten På samtliga frågor utom en uppger över hälften av alla elever att de tycker mycket eller ganska bra om uppräknade saker på sin skola. Endast skolmaten fick sämre omdöme. Den skillnad mellan könen som kan konstateras är på frågan om skolmiljön där flickor i högre grad än pojkar uppskattar denna. En lägre andel elever, år 3, gillar skolmaten och skolmiljon medan fler är nöjda med skolbiblioteket, detta jämfört med hela riket. På övriga frågor svarar man likadant som för hela riket. Figur 11. Har du blivit mobbad eller utfryst det senast halvåret?. (%) Figur 12. Har du själv deltagit i mobbing det senast halvåret?. (%) Har du blivit mobbad - mindre vanligt än i riket Att bli mobbad är vanligare bland tjejer än bland killar. Åtta procent tjejer och fyra procent killar uppger att de blivit mobbade under det senaste halvåret. Bland gymnasieelever i hela riket är mobbningen mer utbredd. Foto: Nathalie Wendel Har du själv mobbat - jämförbart med riket Det är något vanligare att killar mobbar andra elever. Som framgår av figuren uppger tre procent av tjejerna och tio procent av killar att de mobbat andra. Jämförelsen mot riket visar inte på några skillnader. 11

7 INFLYTANDE Politisk konsumtion har blivit en allt mer betydelsefull politisk aktivitet bland unga. Det är vanligare bland kvinnor än bland män och vanligare bland högutbildade och politiskt intresserade medborgare än bland lågutbildade och politiskt ointresserade medborgare. Ett viktigt undantag är att många yngre människor, som inte kan beskrivas som ekonomiskt resursstarka, ändå är politiskt medvetna konsumenter. Analysen visar också att politisk konsumtion inte nödvändigtvis är sammankopplad med misstro till traditionella politiska institutioner, utan snarare bör ses som en handling som breddar en individs existerande politiska repertoar. Figur 13. Jag vill vara med och påverka frågor som berör Trelleborgs kommun? (%) Ur Ungdomsstyrelsens skrifter : Stort intresse av att vara med och påverka En något större andel tjejer i båda undersökningsgrupperna vill vara med och påverka i kommunen. Jämfört med hela riket är intresset för att vara med och påverka större i Trelleborg, både för elevcer i år 3 och hos ingar. Figur 15. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? (%) Någon jag känner Politiskt parti ungdomsförb. Förening organisation Medierna Tjänstemän politiker Ungdomsråd eller liknande Annat Vet inte Figur 16. Har du gjort något av följande det senaste året eller kan du tänka dig att göra det? (%) Skriva på namninsamling Ta kontakt med politiker Skriva insändare Bära märke med åsikt Delta i bojkott/köpstrejk Laglig demonstration Medlem politiskt parti Chatta om politik Olaglig demonstration Måla slagord på väggar Ockupera byggnader Skada egendom i protest INFLYTANDE 22 år Figur 14. Av vilken anledning vill du inte vara med och påverka? (%) Ointresse största orsaken till att inte vilja påverka På frågan svarar de som tidigare uppgett att de inte vill vara med och påverka. Ointresse, tidsbrist och för dålig kunskap är de enskilt största orsakerna till varför man inte vill vara med och påverka inom kommunen. Var tredje svarande tror inte heller att någon skulle lyssna till vad de hade att säga. Av tjejer, 22 år, svarar 57 procent att de kan för lite, vilket är en dubbelt så stor andel som för tjejer i år 3. Av ingar svarade 57 % killar och % tjejer att de inte var intresserade. Båda dessa andelar är högre än för år 3. Vid en jämförelse mot samtliga gymnasieelever i riket uppger en dubbelt så stor andel i Trelleborg (12 %) att de ska flytta från kommunen. Vem ska man prata med då man vill påverka? Mer än hälften av alla vet inte vem de ska vända sig till om de vill påverka i Trelleborgs kommun. och killar på gymnasiet svarar mycket lika, däremot finns det skillnader mellan könen bland ingar. Tre gånger fler killar där skulle vända sig till en politiker eller tjänsteman och tio procent fler av killarna, jämfört med tjejer, svarar att de inte vet vem de ska vända sig till. Den dubbla andelen tjejer, 22 år, skulle vända sig till någon de känner och tre gånger fler skulle kontakta ett politiskt parti /ungdomsförbund om de ville påverka i kommunen. Sett till hela riket svarar både elever i år 3 och ingar i stort sett till lika andelar på samtliga frågor. Olika sätt att föra fram sin åsikt uttrycker i allmänhet en större benägenhet till olagliga metoder då de vill framföra en åsikt, mest frekvent är detta i år 3. En tre gånger så stor andel killar, jämfört med tjejer i båda grupperna, kan tänka sig att skada annans egendom, ockupera byggnader eller måla politiska slagord på allmän plats. Betydligt större andelar tjejer ur båda grupperna kan tänka sig att delta i bojkotter, bära märken, ta kontakt med en politiker eller skriva på en namninsamling. Jämfört med riket är det en lägre andel bland Trelleborgs ingar som kan tänka sig att ta kontakt med en politiker, skriva insändare, delta i bojkotter och demonstrationer eller vara medlem i ett politiskt parti Vet inte hur Ointresserad Har inte tid Ingen lyssnar Ska flytta Annat För ingar visar jämförelsen mot riket att fler i Trelleborg säger att de vet inte hur de de ska göra eller att de inte har tid, detta som orsak till varför de inte vill vara med och påverka. Fler ingar i hela riket, jämfört med i Trelleborg, svarar att de är ointresserade och därför inte vill delta. Det framkommer dock en viktig faktor som påverkar ungas vilja till engagemang och deras intresse för politik, nämligen uppmuntran från personer i omgivningen (föräldrar och lärare) att uttrycka sina politiska åsikter. Ur Ungdomsstyrelsens skrifter : 12 13

8 INFLYTANDE INFLYTANDE Figur 17. Hur viktigt tycker du det är att beslutsfattare och unga träffas för att diskutera? (%) Figur 18. Om du vore politiker och bestämde i din kommun - vad skulle du satsa på (%) Kriminaliteten Rasism Figur 19. Frågor om inflytande. (%) Intresserad av politik Har möjligheter få politiker att lyssna Mycket Ganska Varken/ eller Stort intresse för att träffa beslutsfattare Sju av tio tjejer mot var fem av tio killar på gymnasiet tycker att det är viktigt att träffa beslutsfattare, i såldern har intresset ökat ytterligare och nu är motsvarande siffror åtta av tio tjejer och sju av tio killar. En skillnad mellan könen hos ingar är att hälften av tjejerna mot en fjärdedel av killarna svarar att det är mycket viktigt att träffa beslutsfattare för att diskutera. I år 3 svarar två procent tjejer och sexton procent killar att det är helt oviktigt. Motsvarande för ingar är tre och två procent. Bostäder för unga Idrottsanläggning Arbetsmiljö skola Intresserad av Arbete för miljön Inte särskilt Inte alls händelser i andra länder Lika lön för lika arbete kv/män Kollektivtrafik Alkohol/drogfrågor för unga Arbeten för unga Mötesplatser för unga Stöd till föreningar Sjukvård Skola Barnomsorg Äldreomsorg Fritidsaktiviteter Vill träffa kommunala beslutsfattare Intresserad av samhällsfrågor Relativt stort intresse för frågor runt inflytande Det politiska intresset har ökat med ålder och tio procent fler av båda könen i den äldre gruppen är nu intresserade. Då frågan kommer till hur man bedömer de egna möjligheterna att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen tycker drygt tio procent gymnasieelever, båda könen, att de har den möjligheterna. Den skillnad som kan ses på frågan är bland ingar där bara tre procent tjejer ansåg sig ha sådana möjligheter - mot tjugofyra procent killar. Ungefär fyra av tio av samtliga tillfrågade skulle vilja träffa kommunala beslutsfattare och hos båda åldrar är intresset störst hos tjejer. Skillnaden mellan tjejer och killar är allra störst bland ingar där en dubbelt så stor andel tjejer vill träffa de som bestämmer i kommunen. Foto: Nathalie Wendel Prioriteringar varierar med ålder och kön Önskemålen om samhällssatsningar varierar i ett brett spektra från att motverka kriminalitet till att satsa på arbeten för unga och sjukvård. Frågan besvaras något olika av tjejer och killar. Fler av tjejerna vill satsa på äldreomsorg (2 ggr fler tjejer) och lika lön för lika arbete (3 ggr fler i år 3 och 13 ggr fler 22 år). Fler av killarna vill satsa på idrottsanläggningar (5 ggr fler i båda grupperna). Arbete mot kriminalitet, bostäder och arbeten för unga prioriteras högre av ingar medan år 3 är mer inne på idrott, skola och och sjukvård. Jämfört med riket är år 3 mer inriktade på att satsa mot kriminalitet och att skapa arbeten för unga. I riket vill man till högre grad prioritera kollektivtrafiken. ingar i Trelleborg vill, i högre grad än motsvarande för riket, satsa på arbete mot kriminalitet, bostäder och arbeten för unga. I riket vill man i större utsträckning satsa på äldreomsorg, skola och kollektivtrafik. Också intresset för samhällsfrågor är särskilt utbrett hos tjejer och precis som på frågan om att vilja träffa kommunala beslutsfattare är det även här iga tjejer som visar störst intresse med procent som är intresserade av samhällsfrågor. Intresset för vad som händer i andra länder är något större bland ingar. Hälften av alla killar och drygt sex av tio av alla tjejer som besvarat frågan är intresserade av vad som händer i andra länder. Även här är tjejer i majoritet, men skillnaden är inte lika stor som på övriga frågor. Riksjämförelsen för år 3 visar att det politiska intresset är lika stort som i Trelleborg, fler i kommunen skulle dock vilja träffa kommunala beslutsfattare och intresset för samhällsfrågor är något större i Trelleborg. Ett demokratiskt familjeklimat beror inte bara på föräldrarnas agerande utan även på barnens attityder och beteenden, det är frågan om ett dynamiskt samspel. Här undersöks om ungas erfarenheter av inflytande i familjen påverkar deras tillit till andra människor, förtroende för politiska institutioner och vilja till samhällsengagemang. Ur Ungdomsstyrelsens skrifter :

9 Öppna svar på frågor om inflytande. Jag tycker att allting stänger alldeles för tidigt, och det finns inget ställe där man kan bara sitta och dricka en läsk eller någonting i några timmar. gymnasiet och ingar bosatta i Trelleborgs kommun Skolan måste bli mer disiplinerad. Lärarna får lägga ner allt för mycket tid på stökiga ungdomar istället för att undervisa. Caféer och liknande som har öppet på kvällarna när man inte jobbar eller går i skolan. Lyssna på invånarna mer. De styrande måste synas i kommunen, prata med ungdomar och vara frontfigurer. Dåligt med t.ex. café med tillhörande boklåning typ. Det är ett behov av att kommunen ska bli mer säkert på kvällarna. Jag har själv känt mig rädd när jag har gått hem från kompisar mitt i natten. Ja, det saknas fritidsmöjligheter för oss som är över i lilla Trelleborg. Det finns mycket av sport och konst. Men annat roligt tycker jag inte det finns. Ett café som är barnvagnsvänligt. Kan faktiskt inte klaga över fritidsmöjligheterna som finns. Jaa, pubar och grejer är inte så kul eftersom där oftast är många äldre. De borde skaffat något för de som är yngre, kanske från 16 uppåt. unen! Satsa på idrottsföreningarna och ge dom mer hjälp av komm Mer personal till äldrevården! Vill påverka det mesta, framförallt sådant som rör oss unga i samhället. ett billigt café är kopplat. Något liknande ett bibliotek dit Fler lägenheter för ungdomar! Bättre tåg trafik i Trelleborgs kommun! Bilbana, någon plats att vara på utan att störa folk. Fler uteställen för unga, speciell för de under. Fler fik, caféer. Politiska ungdomsförbund behövs eller borde synas mer. Jag vill att det ska finnas mer jobb för ungdomar och dessutom fler bostäder. a Jag vill kunna påverka hur man ska kunn. ålder e yngr i r pågå som teten inali få bort krim Satsa på uteställen så som dans, pubar, eller andra trevliga restauranger med disco mot natten. Skulle funnits ett center med bowling,laserdome, bio, femkamp m.m Mer möjligheter för Trelleborgs musikintresserade ungdomar! Jag tycker inte att det saknas något. 16 Finns ingen riktig pub där dom visar fotbollsmatcher och annan sport. Finns rent för lite uteställen också.

10 HÄLSA TRYGGHET Ungas attityder till demokrati, upplevelse av att ha inflytande, vilja att vara med och påverka samt känsla av delaktighet, påverkas av en rad olika faktorer. Här visar det sig att vid sidan av social familjebakgrund och den egna situationen vad gäller arbete, försörjning och ekonomi är hälsan en betydelsefull faktor. Även den egna självkänslan och en eventuell funktionsnedsättning påverkar ungas attityder och hur de ser på sina egna möjligheter. Figur. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? (%) Bra Någorlunda Dåligt Ur Ungdomsstyrelsens skrifter : En stor andel säger sig må ganska eller mycket bra Gymnasiekillar svarar, i betydligt högre utsträckning än tjejer, att de mår mycket bra. Skillnaden är så stor som tjugo procent. För ingar finns det inte några sådana skillnader mellan könen, fyra av tio av säger att de mår mycket bra och en lika stora andel av båda kön att de mår ganska bra. Detta sammantaget betyder att av alla som är positiva till sitt allmänna hälsotillstånd är andelarna lika stora hos båda åldersgrupperna med åtta av tio som mår ganska- eller mycket bra. Var tionde av de yngre tjejerna mår dåligt, jämfört med tre procent jämnåriga killar. Bland de äldre undersökta är dessa tal något lägre. På en annan fråga om hur ofta man tycker att man är sjuka jämfört med andra svarar nästan dubbelt så många killar i år 3, jämfört med tjejer, att de inte är sjuka lika ofta som andra. Den dubbla andelen tjejer i år 3 svarar, jämfört med killar, att de är sjuka ungefär lika ofta eller oftare än andra. Dessa stora skillnader kan inte ses hos ingar där fem procent fler tjejer säger att de är sjuk lika ofta eller oftare än andra. Figur 21. Jag har haft följande besvär minst en gång i veckan det senaste halvåret. (%) Figur 22. Hur ofta tränar du så att du blir andfådd eller svettas? (%) Sett till killar i hela riket säger fler killar, år 3 i Trelleborg, att de mår mycket eller ganska bra och i genomsnitt några procent fler av båda kön att de mår bra. Samma jämförelse mot riket för ingar visar inte på några skillnander i hur man upplever sitt allmänna hälsotillstånd. Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Stress Trött på dagen Sovit dåligt upplever fler besvär än killar På samtliga frågor har tjejerna i båda undersökningsgrupperna haft besvär i större utsträckning minst en gång i veckan det senaste halvåret - detta jämfört med killar. Ofta svarar en dubbelt så stor andel tjejer att de haft dessa besvär. De största skillnaderna mellan samtliga tjejer och killar kan ses på frågorna om stress, ont i magen och huvudvärk. Trelleborg, jämfört med alla gymnasieelever i hela riket visar endast på små skillnader. I Trelleborg har dock 13 procent fler tjejer upplevt stress den senaste veckan. Jämfört med riket har ingar i kommunen på samtliga frågor till högre andelar svarat att de lider av uppräknade besvär. Varje dag/ flera ggr veckan En gång/ vecka Någon gång i månaden/ aldrig Gymnasieelever tränar oftare än ingar Figuren visar att elever i år 3 är mer fysiskt aktiva än ingar. Fjorton procent fler i den yngre gruppen tränar varje dag eller flera gånger i veckan. Av elever i år 3 tränar 53 procent tjejer och 59 procent killar varje dag eller flera gånger i veckan. I gruppen 22 år är motsvarande siffror 34 procent tjejer mot 47 procent killar. Den stora skillnad som kan ses mellan åldersgrupperna är att elever i år 3 på gymnasiet tränar betydligt oftare än ingar bosatta i kommunen. Jämförelsen mot riket visar endast på små variationer i hur man svarat.

11 HÄLSA TRYGGHET HÄLSA TRYGGHET Figur 23. Jag gör följande minst en gång i veckan. (%) Ungefär var femte av alla undersökta röker varje dag, undantaget är killar i år 3 där bara var tionde röker så ofta. Figur 25. Har något av detta hänt dig det senaste halvåret. (%) 25 I år 3 röker tio procent fler tjejer, detta jämfört med riket. Även snusning är vanligare i Trelleborg men här är det killarna som står för överrepresentationen. På samtliga frågor är bruk något vanligare i Trelleborg, ofta marginellt. 15 För ingar visar jämförelsen mot riket att det är vanligare att man röker i Trelleborg. 5 Röker Snusar Dricker folköl Dricker starköl, vin, sprit Nyttjande av alkohol och tobak (folköl i procent inom parentes) Av elever, år 3, bosatta i Trelleborg dricker 4 (76) procent av tjejerna och 11 (47) procent av killarna aldrig starköl, cider, vin eller sprit. För iga tjejer har den andel som inte dricker ökat och nu är det 11 (75) procent tjejer mot 8 (67) procent killar som aldrig dricker starköl eller starkare alkohol. Några procent tjejer mot procent killar i år 3 snusar på daglig basis eller flera gånger i veckan. Den andel iga tjejer som snusar minst en gång i veckan är lika stor som för år 3 medan den för killar minskat till 23 procent. Figur 24. Hur får du vanligen tag på alkohol.. (%) Restaurang, pub, liknande Köper själv folköl Från syskon Kompisar, deras syskon Egna föräldrar (med lov) Annan vuxen, >18 år bjuder Annan vuxen, >18 år köper ut På annat sätt Inte vågat gå ut Hotad Bestulen Sexuellt våld/utnyttjad Misshandlad Inget har hänt Att känna sig trygg - inte alltid självklart Sjuttio procent av samtliga tillfrågade uppger att de inte har drabbats av någon form av trakasserier under det senaste halvåret, tio procent fler av samtliga killar ger det svaret. En annan skillnad mellan könen är frågan om man inte vågat gå ut där många gånger fler tjejer uppger att så varit fallet. Två procent av samtliga killar svarar att de inte vågat gå ut och bland tjejerna är det 13 procent i år 3 och 19 procent bland ingarna som inte hade vågat gå ut. Jämfört med hela riket är det fem procent färre i år 3 som säger att inget har hänt. svarar till lika andel som för riket men för tjejer är siffran vid samma jämförelse tio procent lägre. Olika sätt att skaffa alkohol De som inte dricker alkohol har inte svarat på frågan. Det allra vanligaste sättet att skaffa alkohol är på restaurang eller pub. Det näst vanligaste sättet är genom sina föräldrar, med deras medgivande. Det är vanligare bland tjejer, jämfört med killar, att deras föräldrar hjälper dem och dubbelt så vanligt att en annan vuxen 18 år eller äldre köper ut eller bjuder tjejer. Jämfört med riket är det vanligare i Trelleborg att elever i år 3 dricker på restaurang eller pub eller att man får alkohol genom sina föräldrars försorg. Det är mindre vanligt att någon som är 18 år eller äldre köper ut eller att man skaffar alkohol genom kompisar eller kompisars syskon. Frågan Hur ofta man dricker du dig berusad ställdes till de som uppgett att de dricker alkohol: I gruppen med ingar dricker sig 5 procent tjejer och 19 procent killar berusade någon gång i veckan. För år 3 är motsvarade siffror 7 procent tjejer och procent killar. Figur 26. Jag känner mig alltid eller oftast trygg på följande ställen? (%) Utomhus där jag bor dagtid Utomhus där jag bor kvällar Diskotek, nöjesställe På stan, allmän plats Buss, tåg Hemmet Trygg - men inte alltid och överallt Undersökningen visar att tryggheten i allmänhet är god men att det finns platser där den är något sämre. Utomhus där man bor, buss/tåg och diskotek är sådana platser. För ingar även på stan eller allmän plats. Anmärkningsvärt är att bara 86 procent tjejer i år 3 alltid känner sig trygga i hemmet medan 12 procent svarar att de oftast känner sig trygga där, även tjejer 22 år svarar så till exakt lika stora procentuella andelar. ingar av båda kön känner sig mer otrygga på disko eller annat nöjesställe, detta jämfört med elever i år 3. Skillnaden är tio procent. Den största skillnaden mellan könen är den högre andel tjejer, båda grupperna, som är otrygga på buss eller tåg och betydligt mer otrygga utomhus i sitt bostadsområde kvällstid, detta jämfört med jämngamla killar. Den nationella jämförelsen mot riket för båda åldersgrupperna visar att tryggheten i Trelleborg är jämförbar med den i riket. Foto: Nathalie Wendel

12 FRAMTID ARBETE Unga med långvarig arbetsmarknads- och försörjningsproblematik upplever att detta har en betydande negativ inverkan på möjligheter till inflytande och deltagande. Resultaten grundar sig på intervjuer av unga som också visar att handlingsutrymmet över den egna livssfären, och i samhället, påverkas negativt när resurser att lösa olika problem i vardagen saknas och när möjligheterna till autonomi och självbestämmande upplevs som begränsade. Ur Ungdomsstyrelsens skrifter : Figur 27. Hur ser du allmänt på framtiden för egen del? (%) Positivt Varken/ eller Negativt Tron på framtiden god, något sämre för 22 år En stor andel av alla tillfrågade ser ljust på framtiden - med stora skillnader mellan åldrarna. Bland gymnasieeleverna ser 12 procent tveksamt eller negativt på den egna framtiden medan motsvarande för ingar är procent. Man svarar likadant mellan könen inom båda grupperna. Jämfört med riket är tron till framtiden större bland elever år 3 i Trelleborg. För ingar visar jämförelsen att framtidstron är större i riket. Figur 28. Vilken är den högsta utbildning som du planerar att gå? (%) Figur 29. Om du hade alla möjligheter, var skulle du då helst vilja bo om år (%) Där jag bor nu Storstad Sverige Småstad Sverige FRAMTID ARBETE Landsbygden Utomlands Vet inte Foto: Nathalie Wendel Yrkesutbildning Gymnasium Universitet Grundskola Annan skola Vet inte Flickor vill i högre grad satsa på högskoleutbildning Andelen tjejer som planerar för högskolestudier dominerar klart med sju av tio i år 3 som tänker sig den banan medan en större andel jämnåriga killar tänker sluta skolan direkt efter gymnasiet. Häften av tjejerna och var fjärde kille, 22 år, planerar eller genomgår högskolestudier medan så många som var fjärde av båda könen svarar att de inte vet vilken högsta utbildning de planerar för. En annan skillnad mellan könen i den äldre gruppen är att bara tre procent tjejer mot 23 procent killar inte tänker bygga på sina gymnasiestudier. Riksjämförelsen för år 3 visar att fler av båda könen i Trelleborg planerar för högskolestudier. För ingar gäller ett omvänt förhållande med en större andel i riket som tänker satsa på högskolan. Populära boendealternativ om tio år Ungdomarna ger olika svar på frågan var de helst skulle vilja bo om tio år. anger olika boendealternativ beroende på ålder med mer än en dubbelt så stor andel av de äldre som vill bo kvar i Trelleborg. En flera gånger större andel tjejer i år 3 vill bo i en storstad i Sverige och dubbelt så många utomlands, detta jämfört med tjejer 22 år. Även för killar finns det stora skillnader mellan åldrarna med dubbelt så många av de yngre som skulle vilja bo i en storstad i Sverige eller utomlands, ett mönster som går igen från jämförelsen mellan tjejer. En jämförelse mot riket för år 3 visar att något fler tjejer i Trelleborg skulle vilja bo i en storstad i Sverige men i övrigt svarar man likadant som för hela riket. Större andelar ingar i riket skulle vilja bo i en storstad i Sverige eller utomlands medan procentuellt fler i Trelleborg skulle välja en småstad i Sverige eller landsbygden.

13 FRAMTID ARBETE FRAMTID ARBETE Figur. Jag tror att jag kommer att flytta från Trelleborg? (%) Figur 31. Vad skulle kunna få dig att flytta tillbaka till kommunen (%) Figur 32. Arbetsrelaterade frågor (%) Jobb Studier Flick-/pojkvän, kompis, maka/make Närhet till släkt familj Bostadssituationen i kommunen Någon av mina föräldrar har eget företag Kan tänka mig att starta eget företag Hade jobb i somras Har misslyckats skaffa extrajobb 22 år Miljön för mina barn Vet inte Ingenting Arbetsrelaterade frågor 4 st ingar svarade bara på två av frågorna Över hälften av alla tillfrågade kan tänka sig att starta ett eget företag i framtiden. En fjärdedel hade minst en förälder med eget företag. Jämfört med riket tänker fler stanna kvar i kommunen Frågan besvaras olika både sett till kön och ålder. En betydligt större andel elever i år 3, jämfört med ingar, tror att de kommer att flytta från kommunen. Bland de yngre är fler av tjejerna av den uppfattningen och i den äldre gruppen fler av killarna. Av ingarna svarar 16 procent tjejer och 24 procent killar bestämt nej på frågan, andelen är lägre i år 3 där nio procent killar och procent tjejer ger det svaret. Noteras kan att höga andelar inte vet hur de kommer göra framöver, nästan hälften av ingarna och var fjärde av gymnasieeleverna. Jämfört med riket är det en lägre andel i Trelleborg som tror att de kommer flytta från kommunen. Olika skäl för att flytta tillbaka till Trelleborg Som främsta skäl till vad som skulle kunna få dem att flytta tillbaka till Trelleborgs kommun uppger samtliga svarande närhet till släkt och familj, dubbelt så många av tjejerna svarar så. Flick/pojkvän eller jobb kunde också utgöra en sådan påverkansfaktor., år 3 i Trelleborg, svarar till procent att närhet till släkt och familj kunde vara ett skäl för att flytta tillbaka, motsvarande för riket är 48 procent. Inga skillnader för år 3 i övrigt. Samma jämförelse mot riket för ingar visar att flick/ pojkvän eller jobb, för bosatta i riket, till högre grad vore skäl för att vända hem. Vad tror du skulle kunna få dig att flytta från kommunen? På en annan fråga om vad som skulle kunna få dem att lämna hemkommunen framkommer att det finns ett flertal olika sådana orsaker. Som framgår av figuren hade det stora flertalet av gymnasieeleverna jobb i somras medan en ungefär lika stor andel hade misslyckats med att skaffa sig ett extrajobb. Jämfört med riket hade betydligt fler elever, år 3 i Trelleborg, misslyckats med att skaffa ett extrajobb (64 % mot 39 %). Däremot var det en större andel i Trelleborg som hade jobb i somras. Hälften av samtliga svarande uppger jobb som den enskilt största faktorn som skulle kunna ligga till grund för ett beslut att flytta från Trelleborg. En annan omständighet som skulle kunna spela roll inför ett beslut att flytta från kommunen är vill prova på något nytt med var fjärde av alla tillfrågade i båda åldersgrupperna som skulle kunna tänka sig att flytta av den orsaken. I år 3 svarade varannan tjej att prova något nytt eller studier skulle kunna få dem att lämna kommunen. För killar i år 3 skulle bara var fjärde överväga att flytta pga. studier.

14 22 ÅR ingar Andelen unga som är fackligt anslutna har sjunkit markant under de senaste åren, vilket kan förklaras med att betydligt fler unga studerar idag jämfört med tidigare. Den låga fackliga anslutningsgraden beror också på att de unga som är aktiva på arbetsmarknaden i mycket stor omfattning har en tidsbegränsad anställning eller arbetar på ett bemanningsföretag. Omkring var fjärde anställd upplever att de har för lite inflytande över sitt arbete. Ur Ungdomsstyrelsens skrifter : Specifika frågor - ingar bosatta i Trelleborgs kommun Jämförelse Trelleborg mot år hela riket (jämförelsen utgår från Trelleborg) Figur 33. Nuvarande syssselsättning. 22 år. (%) Arbetar heltid Arbetar deltid Universitet högskola Arbetslös Arbetsmarkn åtgärd Föräldra ledig Komvux 5 15 Kvinna Man Figur 36. Högsta avslutade utbildning. 22 år. (%) Universitet högskola Yrkesutb efter gy Gy.skola el motsv Grundskola Kvinna Man 80 Figur 33. Nuvarande sysselsättning. En något större andel arbetar hel- eller deltid. Ett par procent fler av båda kön deltar i arbetsmarknadsprogram/åtgärd. Arbetslösheten för män är lika som för riket, för kvinnor bara hälften så stor. En dubbelt så stor andel kvinnor är föräldralediga eller går på komvux. En hälften så stor andel män studerar vid högskola. Figur 34. Varit ofrivilligt arbetslös. En tio procent lägre andel, båda könen, har varit ofrivilligt arbetslösa kortare tid än sex månader. Arbetslöshet över sex månader för kvinnor är densamma som för riket, för män åtta procent högre. Figur 34. Varit ofrivilligt arbetslös? 22 år. (%) Nej, aldrig Ja, < 6 mån Ja, flera korta perioder Ja, långtid > 6 mån 5 15 Kvinna Man Figur 35. Hur fick du ditt arbete? 22 år. (%) Figur 37. Extrajobb, utbildning, ekonomi. 22 år. (%) Extrajobb kvällar, helger Utbildning kvällar, helger Ekon. hjälp förälder, närstående Bidrag stat/kommun sista året 5 15 Kvinna Man Figur 35. Hur fick du ditt arbete? Fler av båda kön har fått arbete genom bekant, fem procent fler kvinnor och tio procent fler män. En större andel har fått arbete genom kommunen. Ingen man hade sökt tjänst själv, för riket åtta procent. Dubbelt så stor andel kvinnor i Trelleborg har fått arbete genom Arbetsförmedlingen. Figur 36. Högsta avslutade utbildning. Fyra procent fler kvinnor har högskolekompetens. Dubbelt så stor andel män har yrkesutbildning efter gymnasiet. (13 % mot 7 %) En hälften så stor andel kvinnor har slutat efter grundskolan. Saknar arbete Genom bekanta Tog själv kontakt Arbetsförmedl Sökte tjänst Gm kommunen Annat sätt Kvinna Man Figur 37. Extrajobb, utbildning, ekonomi. Större andelar har extrajobb kvällar eller helger. Lika andelar som i riket bedriver kvällsstudier. Färre av båda kön får ekonomisk hjälp av föräldrar eller närstående. Skillnaden störst för män. Tio procent färre tar bidrag från stat eller kommun. Skillnaden störst för män. (37 % mot %) Foto: Håkan Åström

15 VÄRMDÖ KOMMUN

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan Att vara ung i Säter LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Säter år 7-9 grundskolan INNEHÅLL INLEDNING 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Sölvesborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 7-9 grundskolan, år 1-3 gymnasiet, unga INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Min ekonomi

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande 24-åringar från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy Lönn 3 Kapitel

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet. LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Fritidsvaneundersökning 2009

Fritidsvaneundersökning 2009 Fritidsvaneundersökning 2009 Vad ger undersökningen svar på? Elevers fritidsvanor Vad barn/ungdomar önskar göra på sin fritid Föreningsdeltagande Andel föreningsledare Geografiska skillnader i stort Olika

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I TIMRÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014 871 03 Härnösand

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år) Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer