Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan"

Transkript

1 Att vara ung i Säter LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Säter år 7-9 grundskolan

2 INNEHÅLL INLEDNING 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) innehåller ungefär 80 frågor om ungdomars syn på fritid, skola, politik, infl ytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. I Säter riktades hösten 12 enkäten till de ungdomar som gick i grundskolans skolår 7-9 och gymnasiets årskurs 2. Materialet har bearbetats med hjälp av Ungdomsstyrelsens analysverktyg w-lupp. Syftet är att materialet i rapporten ska kunna användas som underlag för diskussioner och samtal i olika sammanhang, därför redovisas slutsatser och analyser endast undantagsvis. Föreliggande rapport ska även kunna vara en del i politikers och tjänstemäns beslutsunderlag i frågor som rör ungdomar, men även vid mer långsiktig planering. Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Hälsan Min skolsituation Livet som helhet Min utbildning Familjerelationer Kompisrelationer 80 0 År 7-9 År 7-9 Rapporten redovisar vad ungdomar i Säter upplever, vad de tycker är positivt men även vad som upplevs som mindre bra. Ungdomarna besvarade enkäten under schemalagd lektionstid eller hemifrån på fritiden. Undersökningen har genomförts i samarbete med statliga Ungdomsstyrelsen, vars uppdrag är att bland annat utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Motsvarande LUPP-enkät genomfördes vid samma tidpunkt i 44 andra kommuner. Därför har jämförelser kunnat göras mot genomsnittet för dessa kommuner, vilka är geografi skt spridda över hela landet och såväl större som mindre än Säter. Eftersom Säter genomförde enkäten även 09 går det att vid analys av 12 års enkät göra jämförelser över tid. Av de som erbjöds delta i enkäten var den relativa svarsfrekvensen bland unga skolår 7-9 i grundskolan 99 procent och bland unga årskurs 2 på gymnasiet procent. Därmed kan svarsfrekvensen betecknas som mycket god för år 7-9 medan den för unga årskurs 2 på gymnasiet var så låg att resultatet i den delen inte redovisas. Bortfall kan bland annat förklaras med sjukdom och att deltagande i enkäten byggde på frivillighet. Vi kommer att göra förändringar så att vi kan höja svarsfrekvensen hos våra gymnasieungdomar i framtiden. Resultatet av LUPP fi nns lagrat och förhoppningen är att denna rapport ska kunna fungera som en aptitretare som väcker nyfi kenhet att jobba vidare med. Som vi eventuellt kommer att göra i projektet högskolan+lupp. Det går att göra nya körningar och utveckla analysen ytterligare då det fi nns mängder av spännande saker att fördjupa sig i. Vissa delar berör i högre grad vissa verksamheter medan annat behöver hanteras gemensamt på en kommunövergripande nivå. Mats Nilsson Ordförande i Vilja våga vara ung i Säter. Kommentarer och metodbeskrivning för arbetet med analysen: ATT VARA UNG I SÄTER TEXT OCH GRAFISK DESIGN: BILDER: TRYCK: UPPLAGA: Byrå Siffra och Grafi k AB Beatrice Norman Hammars Tryckeri AB 0 ex Syftet med rapporten är att den ska vara så lätt tillgänglig som möjligt. Därför har förhållanden som inte redovisats i figurerna istället visats i textavsnitt i anslutning till figurerna. Det har alltså funnits bakgrundsmaterial som förtjänat uppmärksamhet trots att det inte redovisats i figurerna, vilka talar för sig själva. Strävan har varit att åskådliggöra ungdomarnas svar så väl som möjligt såväl grafiskt som i kommenterande texter. I de fall då inga kommentarer getts angående skillnader mellan kön, åldersgrupp, tidigare undersökning eller riket beror detta på att svaren varit mycket lika de som redovisats i figurerna. På vissa av frågorna har eleverna haft möjlighet att ange flera svarsalternativ varför summan av staplarna kan överstiga 0 procent.

3 fritid FRITID Mer än hälften av alla unga tycker att de har lagom mycket fritid och tre av fyra säger att det finns ganska eller väldig mycket att göra på fritiden, vilket är en större andel jämfört med riket. Vanliga fritidssysselsättningar är idrott, konstnärlig verksamhet och att läsa/surfa. Oftast träffar man sina kompisar hemma hos varandra, utomhus, i en idrottshall eller ute på stan och sex av tio unga är medlemmar i en förening. Figur 1. Hur mycket fritid har du? År 7-9. (%) Figur 2. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra på fritiden? År 7-9. (%) För mycket Lagom För lite Väldigt Ganska Ganska Lite/ mycket mycket lite ingenting vill i högre grad ha mer fritid Som framgår av figuren är det endast små skillnader mellan hur tjejer och killar besvarat frågan. Då man fick frågan vid motsvarande enkät 09 svarade en lika stor andel killar (13%) och en hälften så stor andel tjejer (5 mot %) att de tyckte att de hade för mycket fritid. Jämfört med hur man svarat i hela riket har en andel på fem procent fler i Säter angett alternativet lagom och sex procent fler i Säter känner att de ofta har för lite fritid. Säters unga mer nöjda än unga i riket I genomsnitt svarar 75 procent av samtliga tjejer och killar att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden. Även 09 svarade en andel på 75 procent att det fanns ganska eller väldigt mycket att göra. Något färre angav vid det tillfället att det fanns väldigt mycket att göra och något fler att det fanns ganska mycket att göra. I hela riket svarar 71 procent att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden, vilket är en lägre andel än för Säter. Figur 3. Var träffar du dina kompisar på fritiden? År 7-9. (%) Hos varandra Café Oftast träffas man hemma hos varandra Den i särklass vanligaste platsen att träffa sina kompisar på är hemma hos varandra, i synnerhet gäller det för tjejer. Det är tre gånger så vanligt att killar, jämfört med tjejer, träffas utomhus och även betydligt vanligare att killar träffas i samband med idrott. Utomhus Fritidsgård Sporthall idrott I centrum 80 Jämfört med 09 träffas nu både tjejer och killar dubbelt så ofta på fritidsgården, en annan skillnad jämfört med för tre år sedan är att det då var tre gånger så vanligt att tjejer träffade sina kompisar utomhus. Vid en jämförelse mot riket framkommer att tre gånger fler tjejer och en dubbelt så stor andel killar i Säter svarar att de träffar sina kompisar på fritidsgården. En annan skillnad mot riket är den ungefär hälften så stora andel tjejer i Säter som träffar sina kompisar utomhus ( 11 mot 21%) eller i centrum/på stan (19 mot %).

4 fritid FRITID Figur 4. Jag gör följande varje vecka på min fritid. År 7-9. (%) Sportevenemang I naturen, jagar Fritidsgård el likn Aktiv i förening Läser/läsplatta Sy/slöjd/hantverk Konstnärlig verks.het Skriver/blogg/dagbok Det här gör jag på min fritid Att idrotta är den i särklass vanligaste fritidssysselsättningen för unga i Säter, men nästan lika vanligt för tjejer är också att läsa eller att ägna sig åt konstnärlig verksamhet av något slag. Den största skillnaden mellan könen är den många gånger större andelen tjejer som skriver, bloggar eller för dagbok. Jämfört med 09 har det inträffat en del större förändringar i hur man tillbringar sin fritid. Till exempel svarar en dubbelt så stor andel vid den senaste undersökningen att man varje vecka besöker ett sportevenemang, den största ökningen är bland tjejer. Det var 12 också mycket vanligare att man besöker fritidsgården. Figur 5. Medlem i en förening? År 7-9. (%) Medlemskap i föreningar Som framgår av figuren är en större andel tjejer (72%) engagerade i någon typ av förening, detta jämfört med jämngamla killar (59%). Någon jämförelse mot hur man svarade 09 går inte att göra eftersom frågeställningen vid det tillfället var annorlunda utformad. Att vara medlem i en förening är i genomsnitt lika vanligt bland Säters unga i år 7-9 som det är i hela riket. Skillnaden mot riket är fördelningen mellan könen som är helt jämn med 65 procent av vardera kön som svarat att de är medlem i en förening. Idrottar, ej i klubb Idrottar, i klubb Att läsa/läsplatta är däremot inte lika vanligt längre, jämfört med 09, (39 mot %) och den största minskningen står killar för. Även den andel som är ute i naturen/fiskar/jagar har minskat markant och halverats på de tre år som gått sedan man sist besvarade frågan. I Säter är det, jämfört med riket, något mindre vanligt att man läser/ läsplatta, syr/slöjdar/hantverk, sjunger/spelar ett instrument eller idrottar i en klubb eller förening. Däremot besöker man ett sportevenemang oftare och går till fritidsgården i dubbelt så stor utsträckning som jämngamla i hela riket. Figur 6. Kan du påverka din förenings verksamhet? År 7-9. (%) Som jag vill Mindre Vill inte än jag vill påverka Möjlighet att påverka i sin förening Jämfört med tjejer svarar sex procent fler killar att de kan vara med och påverka sin förenings verksamhet så mycket de vill. Fler tjejer, jämfört med killar, svarar att de skulle vilja påverka mer än vad de anser att de har möjlighet till. Jämförelsen mot 09 visar att vid det tillfället svarade tjugo procent fler tjejer, jämfört med 12, att de kunde påverka sin förenings verksamhet så mycket de ville, killar besvarade frågan likadant vid båda undersökningarna. Totalt sett för båda kön är det nu tio procent färre elever som svarar att de inte vill vara med och påverka i sin förening. Sex procent fler i Säter, jämfört med riket, svarar att de kan påverka sin förenings verksamhet, tjejerna svarar ungefär som tjejer i hela riket, medan nio procent fler killar i Säter, jämfört med killar hela riket, ger det svaret.

5 skola SKOLA En majoritet av alla unga upplever att det råder en bra stämning på skolan och andelen har inte förändrats på de tre år som gått sedan den förra undersökningen. Minst en dubbelt så stor andel unga vill vara med och bestämma i skolan, detta i förhållande till den andel som anser sig få vara med och göra det. Mobbingen i Säter ligger på samma nivåer som för hela riket och man är jämfört med riket lite mer nöjda med sin skola då det gäller tex. lärare och mycket mer nöjda med skolmaten. Figur 7. Möjlighet och önskan att påverka i skolan. och killar. År 7-9. (%) Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Inre miljö Yttre miljö Regler Läxor Prov Mat Schema 80 Får Vill 0 Möjlighet att påverka i skolan (får) Viljan att vara delaktig i de beslut som påverkar skolan kan i allmänhet sägas vara minst dubbelt så stor, på ett antal delfrågor flera gånger större, jämfört med hur unga själva bedömer sina möjligheter att delta i påverkansprocessen. har på samtliga frågor till större andelar än tjejer, svarat att de får vara med och påverka. De största skillnaderna mellan könen är på frågor om schema, skolmat, läxor, yttre skolmiljö och vad de får lära sig där en ibland dubbelt så stor andel killar svarat att de får vara med och bestämma. Önskan att påverka i skolan (vill) svarar på samtliga frågor i högre grad än killar att de är intresserade av att vara med och påverka, utom på frågorna om läroböcker och vad de får lära sig. Tjugo procent fler tjejer svarar att de skulle vilja ha inflytande över schemat, arton procent fler tjejer vill vara med och bestämma över skolmaten och elva procent fler över proven och så vidare på fråga efter fråga. Jämfört med undersökningen från 09 har man nu i genomsnitt för båda kön till något högre andel på samtliga frågor svarat att man vill vara med och bestämma inom uppräknade områden, undantagen är skolmat och prov. Säter har i år svarat ungefär som man gjort i hela landet, det skiljer som högst med andelar på ett par procentenheter, bortsett från på frågor om schemat där man i Säter i högre grad än i riket vill vara med och bestämma (79 mot 71%) och proven där man i riket i högre grad önskar inflytande (71 mot 63%). Figur 8. Stämmer ganska eller mycket bra då det gäller min skola. År 7-9. (%) Bra stämning Mobbning på skolan Agerar om elev mobbar en elev Främlingsfi entlighet Sexuella trakasserier Elever/lärare visar respekt Agerar om lärare kränker elev Elevrådet tas på allvar 80 Synpunkter på min skola Sedan 09 har den andel som säger att det råder en bra stämning på skolan ökat marginellt från 71 till 72 procent. Ungefär lika stora andelar som tidigare anser att mobbning är ett problem på skolan. Färre anser att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev, en lika stor andel tjejer som tidigare svarar att skolan agerar på den typen av mobbing medan andelen killar på tre år sjunkit med tretton procent. Främlingsfientligheten på skolan har minskat sedan 09 och större andelar av båda kön svarar nu att lärare och elever bemöter varandra med respekt och även att de sexuella trakasserierna minskat. svarar som för tre år sedan medan andelen tjejer som tycker att sexuella trakasserier är ett problem på skolan sjunkit från sjutton till nio procent och andelen tjejer som tycker att främlingsfientlighet är ett problem har sjunkit från tjugoen till tio procent. Jämfört med hela riket besvarar elever i Säter frågorna på ett delvis annorlunda sätt. Några procent fler i Säter svarar att det är en bra stämning på skolan medan åtta procent fler i riket tycker att skolan agerar på mobbning mellan elever. Sedan 09 tycker man nu som ung i år 7-9 att inflytandet ökat inom samtliga områden utom proven. De största förändringarna mellan åren är på frågor om regler i skolan (28 mot 16%), yttre skolmiljö (27 mot 19%) och vilka läromedel som används i skolan (24 mot 13%). Jämfört med riket svarar man i Säter på ett liknande sätt som jämngamla i hela landet. Den enda större skillnaden, jämfört med riket, är de sex procent fler i Säter som svarar att de kan vara med och bestämma om skolmaten. 9

6 skola SKOLA Figur 9. Jag tycker ganska eller mycket bra de här sakerna på min skola. År 7-9. (%) Hjälp och stöd Figur. Har du blivit mobbad eller utfryst det senast halvåret? År 7-9. (%) Lärarna Skolmaten Undervisningen Skolmiljön Så här tycker jag om min skola Som framgår av figuren så svarar man till mycket lika andelar oberoende av kön. Den största skillnaden mellan könen är de procent tjejer och 65 procent killar som tycker ganska eller mycket bra om skolmiljön. Även på frågan om undervisningen är tjejerna i någon mån mer nöjda än killar med fyra procent fler tjejer som håller med om att undervisningen är bra. Intressant är att på alla uppräknade områden i skolmiljön har ungefär var femte av alla elever svarat varken/eller och på samtliga alternativ är det ungefär fem procent fler tjejer som har gett det svaret. Mobbing och utfrysning Att bli mobbad är vanligare bland tjejer än bland killar. Arton procent tjejer mot elva procent killar säger att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Jämfört med resultatet från 09 har frekvensen av mobbning inte förändrats bland elever i år 7-9. Då vi jämför mobbningsfrekvenser och hur elever i hela riket svarat ser vi även här att det jämfört med Säter inte finns några skillnader. Jämfört med riket tycker några fler procent i Säter att skolmiljön är ganska eller mycket bra. Skolmaten är med bred marginal mer populär i Säter jämfört med hela riket med sexton procent fler i Säter som tycker så, men i övrigt svarar man som riket och med bara mycket små skillnader i andelar. 11

7 inflytande INFLYTANDE vill i högre grad än killar vara med och påverka i kommunen. Av de unga som inte vill vara med och påverka svarar drygt hälften att de inte är intresserade medan ungefär var fjärde inte tror att någon skulle lyssna, att de har inte tid eller kan för lite. Var tionde av alla elever skulle vilja träffa en politiker och om man själv vore politiker skulle man bland annat satsa på skola och idrott men i varierande grad även inom många andra områden. Figur 11. Jag vill vara med och påverka frågor som berör Säters kommun? År 7-9. (%) Att påverka i sin hemkommun, jämfört med killar, är betydligt mer intresserade av att vara med och påverka i kommunen. Jämfört med för tre år sedan ligger intresset konstant, förutom att fyra procent färre killar i år svarar att de skulle vilja vara med och påverka i kommunala frågor. Figur 13. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? År 7-9. (%) Någon jag känner Politiskt parti ungdomsförb. Förening organisation Internet/sociala medier Tjänstemän politiker Ungdomsråd eller liknande Annat Vet inte Figur 14. Har du gjort något av följande det senaste året eller kan du tänka dig att göra det? År 7-9. (%) Chatta om politik Demonstration Bojkott/köpstrejk Medborgarförslag Kontakta politiker Skriva insändare Sju procent fler unga i riket år 7-9, jämfört med Säter, svarar att de skulle vilja påverka, lika stora andelar tjejer som i Säter men sju procent fler killar i riket svarar att de skulle vilja delta. Figur 12. Av vilken anledning vill du inte vara med och påverka? År 7-9. (%) Ointresse störst orsak till att inte vilja påverka På frågan svarar de som tidigare uppgett att de inte vill vara med och påverka. Den största skillnaden mellan könen för unga i år 7-9 är de procent tjejer och 23 procent killar som säger att de kan för lite om hur de skulle göra om de ville vara med och påverka. Säters ungdom besvarar också den här frågan i allt väsentligt som riket. I riket svarade procent killar att de inte trodde att det spelade någon roll om de försökte påverka då de trodde inte att de som bestämde skulle lyssna, motsvarande siffra för killar i Säter är 22 procent. Vem ska man prata med då man vill påverka? Något mindre än hälften av alla unga vet inte vem de ska vända sig till om de vill påverka i Säters kommun. Det klart vanligaste svaret är att man skulle prata med någon man känner i det fall man tog en kontakt för att påverka i sin kommun, i synnerhet tjejer trodde att det kunde vara en möjlighet. Jämfört med 09 svarar nu större andelar på samtliga alternativ att de skulle ta en sådan kontakt, utom en motsvarande tretton procent mindre andel som i år svarat med alternativet att de inte vet. Några procent fler i Säter, jämfört med riket, skulle kontakta en tjänsteman/politiker eller gå via sociala medier/internet för att försöka påverka i hemkommunen. Olika sätt att göra sin röst hörd På samtliga frågor är tjejer, jämfört med killar, mer aktiva eller kan tänka sig att vara det. Vid en jämförelse mot hur man svarade för tre år sedan är man nu mindre benägen att delta i demonstrationer eller att ta kontakt med en politiker. Däremot kan man i betydligt större utsträckning tänka sig att chatta och debattera politik och samhällsfrågor på nätet. De största skillnaderna, jämfört med riket, är de mindre andelar år 7-9 i Säter som kan tänka sig att delta i demonstrationer eller att ta kontakt med en politiker. Vet inte hur Ointresserad Har inte tid Ingen lyssnar Annat 12 13

8 inflytande INFLYTANDE Figur 15. Skulle du vilja träffa en politiker i kommunen? År 7-9. (%) Intresset för att träffa politiker i kommunen I genomsnitt hälften av alla unga vet inte om de skulle vilja träffa en politiker och av de som har svarat nej på frågan är killar i en klar majoritet. Vid den förra undersökningen 09 var frågan annorlunda formulerad då det vid det tillfället frågades efter om man skulle vilja träffa en kommunal beslutsfattare, vilket 25 procent av eleverna då ville göra. Svarsalternativet vet ej fanns inte med den gången. Därför bör jämförelsen tolkas med försiktighet. Jämfört med hela riket svarar en fem procent lägre andel i Säter att de skulle vilja träffa en politiker. Figur 17. Jag är ganska eller mycket intresserad av följande? År 7-9. (%) Politik Samhällsfrågor Händelser i andra länder Ja Nej Vet inte Intresset för samhälle och politik Politik En större andel tjejer, jämfört med killar, är intresserade. Det politiska intresset för tjejer i Säter är jämförbart med det för tjejer hela riket, medan andelen för killar i Säter är sju procent lägre än för killar i hela riket. Figur 16. Om du vore politiker och bestämde i din kommun - vad skulle du satsa på. År 7-9. (%) Prioriterade kommunala satsningar Önskemål om samhällssatsningar varierar i ett brett spektra från att motverka kriminalitet till att satsa på fritidsaktiviteter och hälsa. Samhällsfrågor är jämfört med killar, betydligt mer intresserade av samhällsfrågor. Kriminaliteten Rasism Diskriminering Alkohol/ drogfrågor Bostäder Idrottsanläggning Miljön Gator/vägar/cykelbanor Jämställdhet Skillnader mellan könen är tydlig på ett flertal frågor. vill i högre utsträckning satsa på alkohol- och drogfrågor, miljö, kollektivtrafik, mötesplatser, skola och omsorgsfrågor. däremot skulle, om de kunde bestämma, satsa på idrottsanläggningar, gator/ vägar, föreningar och hälsofrågor. Jämfört med hur man svarade för tre år sedan är det nu stora grupper som vore beredda att i större utsträckning satsa på samtliga upp-räknade områden. Ungefär dubbelt så stora andelar skulle satsa på barnomsorg (18 mot 9%), föreningar (16 mot 6%) och kollektivtrafik (16 mot 8%). Jämfört med 09 är nu tretton procent fler intresserade av samhällsfrågor. i riket är något mindre intresserade och killar i riket något mer intresserade, jämfört med motsvarande grupper i Säter. Händelser i andra länder Hälften av alla unga är intresserade av händelser i andra länder. De mest intresserade är tjejer. På tre år har intresset för händelser i andra länder ökat med två procent för killar och med nio procent för tjejer. Kollektivtrafi k Mötesplatser för unga Föreningar Skola Barnomsorg Äldreomsorg Hälsa Säters ungdomar besvarar, i genomsnitt för båda kön, alla frågor nästan exakt som genomsnittet för hur man svarat i hela riket. För att se avvikelser måste vi studera hur man svarat utifrån kön och då ser vi att killar i Säter, jämfört med killar i riket, i lägre grad skulle satsa på äldreomsorg, och arbete mot diskriminering. I högre grad skulle killar i Säter satsa på alkohol- och drogfrågor och arbete mot kriminalitet. Då vi jämför tjejer i Säter mot tjejer i hela riket visar det sig att man i riket är mer benägna att satsa på hälsa, föreningar och jämställdhet medan tjejer i Säter i högre grad skulle prioritera äldre- och barnomsorg, kollektivtrafik och gator/vägar. Intresset för händelser i andra länder ligger på samma nivåer som för hela riket

9 hälsa och trygghet De allra flesta ungdomar i Säter upplever att de har en god hälsa men samtidigt finns det individer som kan uppleva obehag i vardagen. I synnerhet tjejer uppger att de lider av stress, huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter. Drygt sextio procent av alla unga i år 7-9 tränar varje dag eller flera gånger i veckan. Jämfört med undersökningen för tre år svarar nu större andelar av båda kön att de aldrig dricker alkohol. Figur 18. Hur bedömer du din hälsa det senaste halvåret? År 7-9. (%) Bra, mkt bra Varken bra eller dålig Dålig, mkt dålig En stor andel är nöjda med sin hälsa Sjuttiotre procent tjejer och åttiofem procent killar svarar att deras hälsa är bra eller mycket bra. År 09 ställdes frågan Hur bedömer du ditt allmäntillstånd? varför jämförelsen mot det året ska tolkas med försiktighet. Då, för tre år sedan, svarade fem procent fler tjejer och nio procent färre killar att allmäntillståndet under det senaste halvåret varit bra eller mycket bra. För tre år sedan svarade arton procent att de bedömde sitt allmäntillstånd under det senaste halvåret som varken bra eller dåligt, motsvarande för i år är fjorton procent som svarar varken/eller på den liknande frågan om hur hälsan varit. En nästan dubbelt så stor andel i år (9 mot 5%) säger att hälsan varit dålig eller mycket dålig. Jämfört med riket svarar en lika stor andel i Säter att de mår bra eller mycket bra medan ett par procent fler tjejer och fem procent fler killar i Säter säger att hälsan varit dålig eller mycket dålig det senaste halvåret. Figur 19. Jag har haft följande besvär minst en gång i veckan det senaste halvåret. År 7-9. (%) 80 Figur. Hur ofta tränar du så att du blir andfådd eller svettas? År 7-9. (%) Huvudvärk Ont i magen Stress Svårt att somna Trött på dagen Sovit dåligt Varje dag/ fl era ggr veckan En gång/ vecka Någon gång i månaden/ aldrig upplever fler psykosomatiska besvär På samtliga frågor uppger tjejer, jämfört med killar, att de haft besvär i avsevärt högre utsträckning minst en gång i veckan det senaste halvåret. Jämfört med för tre år sedan har man nu i genomsnitt för båda kön upplevt mindre besvär med trötthet på dagarna, stress och huvudvärk. Man tränar mycket Sju procent fler killar, jämfört med tjejer, svarar att de tränar varje dag och en lika stor andel fler tjejer svarar att de tränar fl era gånger i veckan. Jämfört med 09 ligger träningsfrekvensen i stort sett på samma nivåer som tidigare. Något fler killar säger att de tränar varje dag och något färre killar att de tränar flera gånger i veckan. svarar till lika andelar som för tre år sedan. Unga i Säter har, jämfört med riket, haft mindre besvär på samtliga frågor, utom att fyra procent fler i Säter svarar att att de sovit dåligt på natten minst en gång i veckan under det senaste halvåret. Den största skillnaden för tjejer, jämfört med tjejer i riket, är den andel på 54 procent tjejer i Säter mot 67 procent i riket som upplever stress. Jämfört med riket och de som tränar varje dag eller flera gånger i veckan så visar det sig att man i genomsnitt för båda kön tränar något oftare i Säter. En procent färre tjejer och fyra procent fler killar i Säter tränar minst flera gånger varje vecka.

10 hälsa och trygghet HÄLSA TRYGGHET Sedan 09 har det inträffat förändringar i konsumtionsmönstret Figur 21. Jag gör följande minst en gång i veckan. År 7-9. (%) för starkare alkohol, elva procent fler av vardera kön svarar nu att de aldrig dricker starköl, cider, vin eller sprit och även de andelar som aldrig dricker folköl, röker eller snusar har ökat Akolholkonsumtionen för tjejer, år 7-9, i Säter ligger på samma nivå 80 som för hela riket medan tre procent fler killar i Säter, jämfört med 6 killar i riket, svarar att de aldrig dricker starkare alkohol. Däremot svarar tre procent killar i Säter, jämfört med en procent i riket, att de 4 dricker folköl varje dag. Den andel som röker eller snusar är något lägre i Säter jämfört med riket. 2 Röker Snusar Dricker folköl Dricker starköl, vin, sprit Figur 23. Har något av detta hänt dig det senaste halvåret. År 7-9. (%) Inte Hotad vågat gå ut Sexuellt våld/utnyttjad Bestulen Misshandlad Inget har hänt Figur 22. Hur får du vanligen tag på alkohol. År 7-9. (%) Nyttjande av alkohol och tobak (folköl inom parentes) Alkohol Av unga, år 7-9, bosatta i Säter dricker 79 (90) procent av tjejerna och 85 (86) procent av killarna aldrig starköl, cider, vin eller sprit. Snus En procent tjejer och sju procent killar snusar varje dag eller flera gånger i veckan. Rökning Sju procent röker varje dag eller flera gånger i veckan. En mer än dubbelt så stor andel killar, jämfört med tjejer, röker i den omfattningen. Kompisar, deras syskon Egna föräldrar (med lov) Egna föräldrar (utan lov) Annan vuxen På annat sätt Incidenter i vardagen En stor majoritet på i genomsnitt 80 procent för båda kön svarar att inget av uppräknade obehag inträffat under det senaste halvåret, medan tjejer i allmänhet är mer drabbade än killar. Jämfört med 09 svarar nu en två procent lägre andel tjejer och en fyra procent högre andel killar att inget hänt. Den största skillnaden mot hur man svarade för tre år sedan är de sex procent fler killar som nu svarar att de har blivit bestulna. Något färre av båda kön, jämfört med tidigare, uppger att de blivit hotade. I hela riket svarar 77 procent att inget hänt, vilket är några procent lägre än för Säter. En procent fler tjejer och sex procent fler killar i Säter, jämfört med riket, svarar att inget har hänt. Olika sätt att skaffa alkohol Det var möjligt att ange fl er än ett svarsalternativ Det vanligaste sättet att skaffa alkohol som ung i år 7-9 är genom kompisar eller kompisars syskon och allra vanligast är det bland tjejer. Jämfört med 09 ser mönstret för hur man skaffar alkohol likadant ut med endast mycket små variationer. Även då var det vanligaste sättet kompisar eller kompisars syskon men den andel som nu svarar med det alternativet har sjunkit från (genomsnittet för båda kön) tolv till sju procent. Vid en jämförelse mot riket för hur ungdomar på grundskolenivå i Säter får tag på alkohol ser vi samma mönster som för jämförbara ungdomar i hela riket. Figur 24. Jag känner mig alltid eller oftast trygg på följande ställen? År 7-9. (%) Nätet Buss, tåg På stan, allmän plats Uteställen Fritidsgård Klassrummet Utomhus där jag bor dagtid Utomhus där jag bor kvällar Hemmet Trygga - men inte alltid och överallt Undersökningen visar att tryggheten i Säter är i allmänhet mycket god men att det finns platser där den kan vara sämre. Fritidsgården och uteställen är de platser där båda kön men främst tjejer upplever sig som mest otrygga, i sammanhanget kan nämnas att tjugotvå procent svarat att de inte besöker fritidsgården. känner sig även något mindre trygga än killar ute på nätet, i klassrummet och kvällstid utomhus där de bor. Sedan 09 har tryggheten minskat något på samtliga platser, men mest på stan (90 mot 96%), uteställen (83 mot 94%) och fritidsgården (75 mot 93%). En betydligt större andel i Säter, jämfört med riket, är trygga på fritidsgården (75 mot %), några procent fler i Säter känner sig också tryggare på uteställen men i övrigt har man svarat till lika andelar som för i hela riket. (Observera bruten axel)

11 framtid och arbete FRAMTID ARBETE De allra flesta unga i Säter ser positivt på framtiden medan tjejer är något mindre nöjda med sin ekonomi. En stor andel, i synnerhet tjejer, tänker läsa vidare på gymnasiet i en annan kommun och killar är överrepresenterade av de som vill börja jobba direkt efter grundskolan. Hälften av alla elever tror att de kommer att flytta från Säter, vilket är en lika stor andel som för hela riket och en lika stor andel som i riket kan tänka sig att starta ett eget företag. Figur 25. Hur ser du allmänt på framtiden för egen del? År 7-9. (%) Figur 26. Har det hänt att du inte haft råd att köpa samma saker som dina kompisar har? År 7-9. (%) 80 Positivt Varken/ eller Negativt Ja, fl era ggr Ja, en gång Nej Figur 27. Vad skulle du helst vilja göra efter grundskolan? År 7-9. (%) Gymn. Säter Gymn. ej Säter Jobba Vet inte Större framtidstro i Säter Över 80 procent i år 7-9 ser ljust på sin framtid. Samtidigt finns det de som är mer tveksamma till hur den egna framtiden kommer att gestalta sig. Ett par procent av tjejerna och några procent av killar uppger att de ser negativt på framtiden. Jämfört med 09 är det nu vid den senaste undersökningen en lika stor andel av alla unga som ser positivt på framtiden, frågan var graderad då den ställdes och i år är det tre gånger fler som svarar med det högsta alternativet mycket positiv. I hela riket är det, jämfört med Säter, i genomsnitt för båda kön fyra procent färre som svarat att de ser positivt på sin framtid. Uppdelat per kön är en procent fler killar och sju procent fler tjejer i Säter positiva då de besvarat frågan. Elever i åk 2 mer missnöjda med sin ekonomi Fler tjejer än killar (39 mot %) svarar att de minst en gång inte haft råd att köpa samma saker som sina kompisar för att de eller deras familjer inte haft råd. Frågan om man av ekonomiska skäl inte kunnat köpa något som man velat ha och som många andra i ens ålder haft ställdes inte 09 varför ingen jämförelse kunnat göras mot hur man tidigare besvarat frågan. Exakt lika stora andelar av vardera kön i Säter, jämfört med motsvarande riket, säger att det hänt en eller flera gånger att de inte kunnat köpa samma saker som sina kompisar. Gymnasium hemma, annan kommun, jobbba? Gymnasium i Säter Femton procent vill fortsätta på gymnasiet i Säter, något fler killar än tjejer. Jämfört med riket vill en hälften så stor andel i Säter läsa vidare i kommunen. Gymnasium i en annan kommun Drygt hälften av alla unga och betydligt fler tjejer än killar skulle helst fortsätta sina studier i en annan kommun. Jämfört med riket vill en större andel i Säter (57 mot 39%) studera vidare i en annan kommun. Börja jobba Tolv procent av alla unga skulle vilja börja jobba direkt efter grundskolan. En dubbelt så stor andel killar jämfört med tjejer. Genomsnittet för båda kön några procent högre än för hela riket. Vet inte Den andel som inte riktigt vet vad de helst skulle vilja göra är tolv procent. Nio procent tjejer och tjugotvå procent killar, vilket är en marginellt mindre andel än för hela riket. Svarsalternativet vet ej är annorlunda utformat än vid enkäten 09 varför en jämförelse över tid inte är möjlig. 21

12 FRAMTID ARBETE Figur 28. Jag tror att jag kommer att flytta från Säter. År 7-9. (%) Figur 29. Varför vill du bo kvar i Säter? År 7-9. (%) Jobb Studier Flick-/pojkvän kompis Närhet till släkt familj Närheten till naturen Möjlighet utöva fritidsintressen Annat Vet inte Figur. Arbetsrelaterade frågor.år 7-9. (%) Någon av mina föräldrar har eget företag Kan tänka mig att starta eget företag Hade sommarjobb i somras Har ett extrajobb just nu Ja Vet ej En del vill flytta, andra tänker stanna kvar Hälften av alla unga tror att de kommer lämna Säter och allra vanligast är den tanken hos tjejer, samtidigt svarar var tredje ung att de inte vet hur det kommer att bli. Sedan 09 har attityden till att flytta förändrats och nu är det åtta procent färre som tänker i de banorna. Tidigare svarade 58 procent tjejer och 57 procent killar att de tänkte flytta från kommunen, vilket innebär att andelen för tjejer ligger i stort oförändrad medan den sjunkit markant för killar - som nu i högre grad kan tänka sig att bo kvar i Säters kommun. Lika stora andelar, båda kön, som i hela riket svarar att de kommer lämna hemkommunen, respektive stanna kvar. Olika skäl för att vilja bo kvar i Säter Det finns skillnader i hur man utifrån kön besvarat frågan. En betydligt större andel tjejer, jämfört med killar, vill bo kvar på grund av närhet till släkt och familj (56 mot %) men i övrigt har man svarat på ett likartat sätt. Jämfört med hur riket svarat skiljer det, jämfört med Säter, som mest med några procent till vilka andelar man svarat med de olika alternativen. i Säter kan i mindre utsträckning än tjejer i hela riket tänka sig att stanna kvar i kommunen på grund av relationer till pojkvän eller kompisar, skillnaden mot riket är sju procent färre tjejer i Säter som anger det som en tänkbar orsak till att stanna kvar. Arbetsrelaterade frågor Någon av mina föräldrar har ett eget företag Fler tjejer än killar i Säter har föräldrar med ett eget företag, det gäller även jämfört med tjejer i riket och med enkäten från 09. Kan tänka mig att starta ett eget företag Knappt hälften av alla unga kan tänka sig att starta eget medan en nästan lika stor andel svarar att de inte vet. Man har i år svarat som för tre år sedan och även som man i år svarat i hela riket. Hade sommarjobb i somras Var fjärde ung hade sommarjobb i somras, vilket är en lika stor andel som för tre år sedan och även lika stor andel som för riket. Två tredjedelar hade inte sökt ett sommarjobb, vilket även det är samma andel som för hela riket. Sju procent i Säter hade försökt men misslyckats att skaffa ett sommarjobb - vilket är en hälften så stor andel som för riket. Har ett extrajobb just nu Var tionde ung har ett extrajobb just nu, vilket är ett par procent lägre än för jämngamla elever i hela riket men en lika stor andel som för tre år sedan. Var tionde ung har försökt skaffa ett extrajobb men misslyckats, vilket en en fem procent lägre andel än för hela riket. Åtta av tio har inte försökt att skaffa ett extrajobb, alternativt vill inte ha ett och det är en lika stor andel som motsvarande för hela riket

13 VÄRMDÖ KOMMUN Säters unga under Lupp Säters kommun Rådhuset Säter

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Sölvesborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 7-9 grundskolan, år 1-3 gymnasiet, unga INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Min ekonomi

Läs mer

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN. 2012 ÅRSKURS 2 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors Sida 1(34) Bengtsfors kommun Datum 2015-09-07 Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2015.496.618 Paragraf 110 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket. Ungdomarna i Nybro ser positivt på framtiden. Det bästa med Nybro, enligt ungdomarna i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, är närhet till familj och partner. Dessutom är en viktig faktor att det

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Ronneby. Att vara ung i. Rapport från Luppenkät 2017 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Ronneby. Att vara ung i. Rapport från Luppenkät 2017 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i Ronneby Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 17 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Rapport från Luppenkät 17 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Innehåll

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet. LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun Lupp 2017 POPULÄRVERSION Nässjö kommun Bakgrund och syfte Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Nässjö kommun på högstadiet i årskurs 8 samt

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Lupp Författare. Li Merander, folkhälsoutvecklare Mattias Persson, föreningsutvecklare

Lupp Författare. Li Merander, folkhälsoutvecklare Mattias Persson, föreningsutvecklare Lupp 18 Högstadie- och gymnasieelever i Örkelljunga kommun tillfrågades hösten 18 om hur det är att vara ung i kommunen och hur de mår. Sammanlagt 37 skolungdomar mellan 13-19 år besvarade enkäten. Författare

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I TIMRÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014 871 03 Härnösand

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Att vara ung i Bengtsfors kommun 2017

Att vara ung i Bengtsfors kommun 2017 1(25) Att vara ung i 17 Lokal uppfo ljning av ungdomspolitiken LUPP Jag vet inte vad jag kan påverka något om jag kan gör det men jag vill att våra miljö blir mer bättre än det är nu. Jag vill ha koll

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Strömstads kommun

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Strömstads kommun Lupp 2017 POPULÄRVERSION Strömstads kommun A Bakgrund och syfte MUCF: s (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Strömstads kommun. Undersökningen har

Läs mer

LUPP- spridningskonferens

LUPP- spridningskonferens LUPP- spridningskonferens Öckerö kommun Eivor Johnsson, enhetschef Ungdom Linn Wass, folkhälsoutvecklare Göran Ohlsson, politiker En levande skärgårdskommun med människan i centrum Kort om Öckerö kommun

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LUPP om Skolan. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet.

LUPP om Skolan. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. LUPP om Skolan LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Åk 1-3 Gymnasiet 28,1% 25,8% 23,6% 21,6% 21,6% Någon i min familj

Åk 1-3 Gymnasiet 28,1% 25,8% 23,6% 21,6% 21,6% Någon i min familj Orättvis behandling I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om orättvis behandling med vilket menas att någon eller några medvetet har behandlat ungdomarna orättvis på ett allvarligt sätt.

Läs mer

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2016 Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet 2 (65) Förord Laholms kommun har för andra gången genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på gymnasiet Bilaga 1 Fyra grupper Fyra grupper För att

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år) Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs. 8 och gymnasiet årskurs 2

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs. 8 och gymnasiet årskurs 2 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 INNEHÅLL Fritid 6-8 Skola 9-11 Inflytande 12-14 Hälsa 15-16 Trygghet 18-18 Arbete 19 Framtid 20 UNG UNDER LUPP ÖRNSKÖLDSVIK

Läs mer

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2018 Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet 2 (31) Förord Laholms kommun har genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Läs mer

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Ungdomsenkäten. Stort tack för din medverkan!

Ungdomsenkäten. Stort tack för din medverkan! Ungdomsenkäten Hej! Den här enkätundersökningen är en del av ett samarbetsprojekt, CaSYPoT (Capacity Building for Strategic Youth Policy and Transnatonal Cooperation), mellan fyra länder i Östersjöområdet:

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

LUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna

LUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna LUPP - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, 2010-2013 Johanna Jansson Högskolan Dalarna Johanna Jansson Högskolan Dalarna Januari, 2014 2 Innehållsförteckning LUPP I DALARNA...

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

Värt att veta om ungas livssituation

Värt att veta om ungas livssituation Värt att veta om ungas livssituation Arbete och resultat från det regionala samarbetet kring Lupp 2017 i Göteborgsregionen Socialchefsnätverket, GR, 23 november 2018 Åsa Nilsson, analytiker GR/FoU i Väst

Läs mer

Om mig. Länsrapport

Om mig. Länsrapport Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer