Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008"

Transkript

1 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009

2 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas också till alla de lärare och övrig skolpersonal som var behjälplig under själva undersökningen.

3 Förord För första gången har Kramfors Kommun granskats av kommunens ungdomar med hjälp av en LUPP-undersökning. LUPP är ett verktyg framtaget av Ungdomsstyrelsen och står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. I enkäten har ungdomar i särskolan, årskurs 8, gymnasiet år två och ett urval av åringar boende i kommunen svarat på frågor om inflytande och demokrati, arbete, hälsa, trygghet, fritidsutbud, situationen i skolan och framtiden. Undersökningen har resulterat i denna rapport som innehåller ungas uppfattningar om att leva i Kramfors kommun och åsikter om hur kommunen ska utvecklas till en ännu bättre plats för ungdomar att bo på. Som ni förstår är LUPP-enkäten en viktig och omfattande studie. Den bidrar till att Kramfors kommuns politiker och tjänstemän kan basera sitt arbete riktat mot ungdomar på en bred kunskapsgrund. Resultatet av undersökningen har gett oss många svar men också nya frågeställningar att titta närmare på och ta ställning till. Kramfors Micael Melander Kommunstyrelsens vice ordförande Kramfors kommun

4 4

5 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Syfte 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 6 Resultat Bakgrundsfrågor 6 Fritidssituation 13 Skola 22 Politik, samhälle och inflytande 28 Trygghet och mobbning 34 Hälsa, tobak, alkohol och droger 37 Orättvis behandling 43 Arbete 45 Framtiden 47 Avslutande kommentarer 52 Bilagor Bilaga 1 Var ungdomarna och deras föräldrar är födda Bilaga 2 Sysselsättning för ungdomarnas föräldrar Bilaga 3 Ungdomar i årskurs 8 - Saknas fritidsmöjligheter? Bilaga 4 År 2 på gymnasiet - Saknas fritidsmöjligheter? Bilaga 5 - Saknas ställen att vara på? Bilaga 6 År 2 på gymnasiet - Saknas ställen att vara på? Bilaga 7 Vad ungdomar gör på sin fritid Bilaga 8 Föreningar som ungdomar är medlemmar i Bilaga 9 Hur ungdomarna tycker att det är på deras skola (1) Bilaga 10 Hur ungdomarna tycker att det är på deras skola (2) Bilaga 11 Vad ungdomar vill samt får vara med och bestämma om Bilaga 12 Kan tänka sig att delta i för aktiviteter/grupper Bilaga 13 Frågor ungdomar anser att politiker ska arbeta med Bilaga 14 - Vad vill du påverka? Bilaga 15 År 2 på gymnasiet - Vad vill du påverka? Bilaga 16 Vad ungdomar alltid respektive oftast känner sig trygga Bilaga 17 Var ungdomar har blivit utsatta för mobbning Bilaga 18 Vad ungdomar lider av Bilaga 19 Om ungdomar använder tobak eller dricker alkohol Bilaga 20 Vanligaste sätten att få tag i alkohol Bilaga 21 Ålder när de första gången testade alkohol och/eller droger Bilaga 22 Kontakt med när de blev orättvist behandlade Bilaga 23 Orsaker till orättvis behandling Bilaga 24 Hur ungdomarna fick sitt sommarjobb Bilaga 25 År 2 på gymnasiet efter avslutade studier Bilaga 26 - Slutkommentarer Bilaga 27 År 2 på gymnasiet - Slutkommentarer 5

6 6

7 Inledning Bakgrund och metod för datainsamling Med hjälp av Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) har Kramfors kommun under hösten 2008 granskas av kommunens ungdomar. I enkäten har ungdomarna svarat på frågor om inflytande och demokrati, arbete, hälsa, trygghet, fritidsutbud, situationen i skolan och framtiden. Enkäten har gett kommunen ett brett material om hur unga upplever sin livssituation och är ett bra sätt att öka kunskapen om kommunens ungdomar. Innehållet i enkäten täcker flera politikområden och tanken är att resultatet ska användas som underlag i politiska beslut och vara ett verktyg för kommunens förvaltningar. Mellan 2001 och 2008 har 1/3 av landets kommuner genomfört LUPP. I år är Kramfors en av 21 kommuner runt om i landet som genomför LUPP. Det finns tre olika utformningar av enkäten anpassade efter åk 7-9; gymnasiet samt gruppen år. Kramfors genomförde enkäten i årskurs 8, år två på gymnasiet, i gruppen unga år samt särskolan. Genomförandet av enkäten skedde under november månad på Ytterlännässkolan, Herrskogsskolan, Gudmundråskolan, Ådalsskolan, Sandö Räddningsgymnasiet, Nordviks Naturbruksgymnasium och i Särskolan och via en webbaserad enkät skulle vi nå gruppen år. Det deltog 181 elever i år 8 och 231 elever på gymnasieskolorna samt 17 ungdomar på Särskolan. Åldersgruppen år fick även möjlighet att delta via en web-baserad enkät men det var få som deltog i undersökningen vilket innebär att svarsfrekvensen var för låg för att anses ge en sann bild av deras uppfattningar. Databearbetning Data har kodats in från insamlade pappersenkäter och analys har genomförts i statistikprogrammet SPSS. Redovisning av undersökningsresultatet Resultatet är i huvudsak uppdelat i tio sektioner vilka är; Bakgrundsfrågor, Fritidssituation, Skola, Politik, samhälle och inflytande, Trygghet och mobbning, Hälsa, tobak, alkohol och droger, Orättvis behandling, Arbete, Framtiden samt avslutande kommentarer. Frågorna redovisas i huvudsak i den ordning de ställdes i frågeformuläret och en jämförelse har gjorts mellan svarande i grundskolan och gymnasiet i de fall samma fråga har ställts till bägge grupperna. 7

8 Resultat Bakgrundsfrågor I undersökningen ställdes ett antal bakgrundsfrågor i syfte att få en uppfattning om situationen för ungdomarna i Kramfors kommun som ingått i undersökningen. I följande avsnitt redovisas antal svar, könsfördelning, skola, social bakgrund sysselsättning och boendesituation. 181 elever från årskurs 8 och 231 elever från gymnasiet årskurs 2 har deltagit i undersökningen Antal svar Totalt har 181 elever besvarat enkäten i årskurs 8 och 231 elever i gymnasiet år 2. Kön Det är något fler tjejer än killar som har deltagit i undersökningen, detta gäller både för årskurs 8 och år 2 på gymnasiet. Förhållandet är för de bägge grupperna ungefär 60 procent tjejer och 40 procent killar. 6 56,7% 55,8% ,3% 44,2% Tjej Kille Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på kön. Procent. 8

9 Skola Lite drygt hälften av de svarande i årskurs 8 går på Gudmundråskolan, knappt en tredjedel på Herrskogsskolan och lite drygt en femtedel på Ytterlännässkolan ,6% ,7% 2 20,8% 1 Gudmundråskolan Herrskogsskolan Ytterlännässkolan Diagram De svarande i årskurs 8 uppdelat på vilken skola de går på. Procent. År 2 på gymnasiet Samtliga svarande har uppgivit att skolan är deras huvudsakliga sysselsättning. Drygt 67 procent av de svarande i år 2 på gymnasiet går på Ådalsskolan, nästan 20 procent på Nordviksskolan och knappt 13 procent på Räddningsgymnasiet Sandö ,4% ,6% 12,9% 1 Nordviksskolan Räddningsgymnasiet Sandö Ådalsskolan Diagram De svarande i år 2 gymnasiet uppdelat på vilken skola de går på. Procent. 9

10 Nästan 22 procent av de svarande läser Naturvetenskap, för övriga gymnasieprogram se diagram nedan. Annat program Teknik Samhällsvetenskap Omvårdnad Naturvetenskap Naturbruk Media Livsmedel International baccalureate Industri Individuella Hotell- och restaurang Hantverk Handel- och administration Fordons Estetiska Energi El Bygg Barn- och fritid 14, 8,8% 6,1% 0, 11,8% 7,5% 0, 0, 4,4% 0, 0, 3,5% 0, 4,4% 1,3% 0, 10,1% 0, 6,1% 21,9% 5% 1 15% 2 25% Diagram De svarande i år 2 gymnasiet uppdelat på vilket program de går på. Procent. 77 procent av gymnasieungdomarna bor i samma kommun som de går i skolan. 29 procent av gymnasieungdomarna har varit tvungna att flytta för att kunna gå i den skola som de nu gör. 29 procent av gymnasieungdomarna har varit tvungna att flytta för att kunna gå i den skola som de nu gör. 7 procent av de svarande i år 2 på gymnasiet uppger att de deltar i någon slags utbildning på kvällar eller helger. Tjejer har i högre grad än killar flyttat från sin tidigare kommun för att kunna gå i den gymnasieskola de nu går i. 10

11 Boende Vem ungdomarna bor med Ungefär tio procent fler bor hos bägge föräldrarna eller växelvis hos dem bägge i årskurs 8 jämfört med år 2 på gymnasiet. Det är ungefär lika många som bor enbart med den ena föräldern i bägge grupperna. När det gäller att bo ensam så är det lite drygt en procent av de svarande i årskurs 8 som uppgett detta jämfört med nästan åtta procent i år 2 på gymnasiet. Majoriteten bor i villa, gård eller radhus tillsammans med sina föräldrar ,5% 52,2% Bor med båda mina föräldrar 21,5% 9,6% Bor ibland hos pappa och ibland hos mamma 13,8% 15,2% Bor enbart med en av mina föräldrar 1,1% 7,8% Bor själv 2,6% Bor med pojkvän/flickvän 8,7% Bor med kompisar 3,9% Inget av alternat iven stämmer Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på boendesituation. Procent. 11

12 Boendeform Majoriteten av de svarande både i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet bor i villa, gård eller radhus vilket nästan 84 respektive drygt 69 procent har angivit som svar. Andel som bor i lägenhet är ungefär lika stor för bägge grupperna, cirka 11 procent. Gällande gruppen år 2 på gymnasiet så bor nästan 16 procent i studentrum eller studentlägenhet och nära tre procent i denna grupp är inneboende. 9 83,8% ,3% Villa, gård eller radhus 10,6% 11,4 % Lägenhet 15,8 % Studentrum- /studentlägenhet 2,6% Inneboende- /inackorderad 5,6% 0,9% Inget alternativ Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på boendeform. Procent. Not Boende i lägenhet är uppdelat för de svarande från år 2 på gymnasiet på Lägenhet med förstahandskontrakt vilket 7,9 procent har angivit samt Lägenhet med andrahandskontrakt vilket 3,5 procent har angivit. Födelseland och svenskt medborgarskap Födelseland Majoriteten av de svarande, över 90 procent, i bägge grupperna är födda i Sverige. För samtliga svar se bilaga 1. Över 90 procent är födda i Sverige. Svensk medborgare En klar majoritet av de svarande är svenska medborgare, 96,7 procent i årskurs 8 och 99,1 procent i år 2 på gymnasiet. 12

13 Föräldrarnas sysselsättning och utbildningsbakgrund Föräldrars sysselsättning Majoriteten av föräldrarna i bägge grupperna arbetar, drygt 80 procent för årskurs 8 respektive 84 procent för år 2 på gymnasiet. För samtliga alternativ se bilaga 2. Över 80 procent av de svarandes föräldrar arbetar och cirka 25 procent av de svarandes föräldrar driver företag. Fördelningen för om föräldrarna driver företag eller inte ser nästan exakt likadant ut mellan de bägge grupperna. Cirka 25 procent driver företag och cirka 75 procent gör det inte alternativt att ungdomarna inte vet om de gör det eller ej ,4% 72,4% ,7% 25,8% 2 1 Föräldrar driver företag Föräldrar driver INTE företag 2,8% 1,8% Ungdomarna VET EJ om föräldrar diriver företag eller inte Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om föräldrarna driver företag eller inte. Procent. Föräldrars utbildningsbakgrund gymnasiet år 2 Frågan om föräldrarnas utbildningsbakgrund ställdes endast till gymnasieeleverna. Bland dessa har nästan 75 procent av mammorna och 64 procent av papporna en gymnasieutbildning eller högre. 13

14 Fritidssituation I undersökningen ställdes ett antal frågor om ungdomarnas fritid och med detta menades tiden utanför skolarbetet. I följande avsnitt redovisas hur mycket fritid ungdomarna har, vad de vill ha ut av denna samt vilka internationella erfarenheter de har. Fritid Hur mycket fritid har ungdomarna? En majoritet av ungdomarna, nästan 52 procent för gruppen i årskurs 8 och nästan 63 procent för gruppen år 2 på gymnasiet, upplever att de har lagom med fritid och att de känner att de hinner med att göra vad de vill. De som känner att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med den är ungefär lika stor för bägge grupperna ungefär 12 procent. Tittar man sedan på dem som känner att de har för lite fritid så skiljer det nästan tio procent mellan grupperna, av de svarande i årskurs 8 upplever drygt 36 procent att de har för lite fritid medan siffran för de svarande i år 2 på gymnasiet är knappt 25 procent. 52 procent av ungdomarna i årskurs 8 och 63 procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet anser att de har lagom mycket fritid. Killar på gymnasiet år 2 upplever i högre grad än tjejerna att de har mycket fritid ,9% 62,9% 4 36,5% 3 24,9% ,6% 12,2% Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på hur mycket fritid de upplever att de har. Procent. 14

15 Nöjda med sin fritidssituation En majoritet av ungdomarna, cirka 60 procent för bägge grupperna upplever att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra som de är intresserade av på sin fritid. 60 procent av ungdomarna anser att det mycket eller ganska mycket att göra som de är intresserade av på sin fritid. 5 47,2% 45% 4 35% 3 40,8% 30, 27,6% Killarna i årskurs 8 upplever i högre grad än tjejerna att det finns mycket att göra på fritiden som intresserar dem. 25% 2 18,9% 15% 1 12,8% 12,7% 10, 5% Det finns mycket att göra Det finns ganska mycket att göra Det finns ganska lite att göra Det finns väldigt lite/ingenting att göra Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på hur mycket det finns att göra som de är intresserade av på deras fritid. Procent. Fritidsmöjligheter som saknas Det ställdes även en fråga som handlade om de svarande tyckte att det saknades någon fritidsmöjlighet och i så fall vilken. Detta var en helt öppen fråga och samtliga svar redovisas för årskurs 8 i bilaga 3 och för de svarande i år 2 på gymnasiet i bilaga 4. Sammanfattningsvis så svarade eleverna i årskurs 8 att de ville ha bowlinghall, boxningsmöjligheter, laserhall, shoppingcentra och möjlighet till skateboardåkning på ramper. Motsvarande sammanfattning för de svarande i år 2 på gymnasiet är att de vill ha bowlinghall, idrotts-/träningsmöjligheter samt synpunkter om ungdomsgård. 15

16 Var träffas ungdomarna på fritiden En majoritet av ungdomarna, lite drygt 80 procent i bägge grupperna, träffar sina kompisar hemma när de umgås på fritiden. Ungdomar i årskurs 8 träffar i högre grad än ungdomar i år 2 på gymnasiet sina kompisar på ett ungdomens hus, fritidsgård eller utomhus. Ungdomar i år 2 på gymnasiet däremot träffar sina kompisar oftare på ett café alternativt på en restaurang, pub alternativt bar jämfört med ungdomarna i gruppen årskurs 8. Drygt 20 procent i bägge grupperna träffar sina kompisar i samband med idrottsaktiviteter. 80 procent av ungdomarna träffar sina vänner hemma när de umgås. 20 procent träffar sina vänner i samband med idrottsaktiviteter. Killarna i årskurs 8 upplever i högre grad än tjejerna att det finns mycket att göra på fritiden som intresserar dem ,7% 80,1% , 22,7% 22,5% 28,2% 14,7% 1 Hemma hos varandra 1,7% 7,8% På ett café 3,5% 3, 0,6% På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande På en restaurang, pub, bar eller liknande I en idrottshall- /sporthall eller på annat ställe i samband med idrott 0,6% 1,3% Utomhus I en föreningslokal 4,8% 2,8% Inte på något av ovanstående platser Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på var de träffar sina kompisar på fritiden. Procent. Ställen som saknas att vara på för ungdomarna och deras kompisar Det ställdes även en fråga som handlade om de svarande tyckte att det saknades ställen att vara på för dem och deras kompisar. Detta var en helt öppen fråga och samtliga svar redovisas för årskurs 8 i bilaga 5 och för de svarande i år 2 på gymnasiet i bilaga 6. En bowlinghall efterfrågas av flest ungdomar. För de svarande i årskurs 8 liknar svaren i mångt och mycket vad det saknas för fritidsmöjligheter (bowlinghall, boxningsmöjligheter, laserhall, shoppingcentra och möjlighet till skateboardåkning på ramper) men med tillägget en ungdomsgård som även har öppet på helgerna. När det gäller de svarande i år 2 på gymnasiet så är det som mest frekvent nämns är bowlinghall, caféer samt helgöppen fritidsgård alternativt annat ställe att vara på kvällstid. 16

17 Hur ofta ungdomar gör fritidsaktiviteter I diagram nedan redovisas de åtta vanligaste aktiviteterna som ungdomarna gör varje dag. För samtliga aktiviteter se tabell i bilaga 7. Den vanligaste aktiviteten för ungdomar i årskurs 8 är att surfa/chatta på Internet som lite drygt 55 procent har uppgett att de gör varje dag. För gymnasieungdomar är det samma aktivitet som är vanligast att göra varje dag men det är här nästan 63 procent uppgett detta ,4% 62,7% 50,6% 32,3% 37,1% 36,4% 25,9% 46,5% 34,7% 34,7% 29,2% 28,2% 21,1% 18,7% 17, 14,6% Den vanligaste fritidsaktiviteten bland ungdomarna är att surfa/chatta på Internet. Tjejer i bägge grupperna går oftare på teater/dansuppvisningar och musikaler jämfört med killar. Killar i bägge grupper ägnar sig i högre grad åt TV- /dataspel jämfört med tjejer. 1 Surfar/chattar på Internet Skriver Spelar datorspel/tvspel Umgås med kompisar Hjälper till hemma Läser Idrottar motionerar men inte i klubb eller f örening Är ut e i naturen Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vad de gör på sin fritid. Procent. 17

18 Aktiviteter ungdomarna avstår att göra på sin fritid beroende på om de är kille eller tjej De svarande från år 2 på gymnasiet upplever i högre gran än de svarande i årskurs 8 att det inte finns saker de avstår att göra på sin fritid beroende på om de är kille eller tjej, nästan 55 procent jämfört med knappt 37 procent. De svarande i årskurs 8 anger även till högre del att de inte vet om det finns något de avstår från att göra på sin fritid beroende på om de är kille eller tjej (48 procent) jämfört med de svara i år 2 på gymnasiet (lite drygt 33 procent). 15 respektive 12 procent av ungdomarna avstår att göra vissa saker på sin fritid beroende på om de är kille/tjej. 6 54,8% 5 48, ,9% 33,3% ,1% 11,8% Det finns saker som jag skulle vilja göra på min fritid men inte gör på grund av att jag är kille eller tjej Det finns INTE saker som jag skulle vilja göra på min fritid men inte gör på grund av att jag är kille eller tjej Jag VET INTE om det finn saker som jag skulle vilja göra på min fritid men inte gör på grund av att jag är kille eller tjej Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om det finns aktiviteter de skulle vilja göra på sin fritid men som de avstår att göra beroende på om de är kille eller tjej. Procent. Föreningsliv Medlemskap i en förening Nästan 71 procent av de svarande i årskurs 8 anger att de är eller har varit medlemmar i någon förening. Motsvarande siffra för de svarande i år 2 på gymnasiet är knappt 65 procent. Cirka 70 procent av ungdomarna är eller har varit med i en förening. De föreningar som flest i de bägge grupperna uppger att de är aktiva medlemmar i är idrottsföreningar respektive skolföreningar. Sifforna för dessa grupper är för idrottsföreningar lite drygt 67 procent av ungdomarna i årskurs 8 och lite drygt 45 procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet. Motsvarande siffror för skolföreningar är lite drygt 20 procent för ungdomar i årskurs 8 och 15 procent för ungdomar i år 2 på gymnasiet. För samtliga siffror se bilaga 8. 18

19 8 7 67,2% ,3% ,2% 15, Idrottsförening/ klubb Skolförening Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vanligaste föreningarna de är aktiva medlemmar i. Procent. Ungdomars inflytande i föreningsverksamheten Ungdomar i årskurs 8 upplever att de i större utsträckning än ungdomar i år 2 på gymnasiet kan vara med och påverka verksamheten i den förening de är medlemmar i. Det är 55 procent av de svarande i årskurs 8 som upplever att de kan göra detta medan siffran för de svarande i år 2 på gymnasiet är lite drygt 42 procent. Ungdomar på gymnasiet vill däremot inte vara med och påverka föreningens verksamhet i lika stor grad som de svarande i årskurs 8. Nästan 44 procent av de svarande i år 2 på gymnasiet vill inte vara med och påverka sin förenings verksamhet medan siffran för årskurs 8 är 26 procent som inte vill vara med och påverka verksamheten i sin förening. 19

20 6 55, ,1% 43,6% 3 26, ,1% 14,3% I den utsträckning jag vill I mindre utsträckning än vad jag vill Jag vill inte påverka föreningens verksamhet Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de vill vara med och påverka verksamheten i den förening de är mest aktiva inom. Procent. 20

21 Resor och internationella erfarenheter Resor de senaste 12 månaderna En majoritet av de svarande har gjort en semester- eller nöjesresa som varat minst en vecka de senaste 12 månaderna, nästan 78 procent för ungdomarna i årskurs 8 och drygt 73 procent för ungdomarna i år 2 på gymnasiet. Gymnasieungdomarna har i något högre utsträckning varit utomlands jämfört med ungdomarna i årskurs procent av de svarande i årskurs 8 och 73 i år 2 på gymnasiet har varit på en semesterresa det senaste året. 5 45% 4 45, 40, 35% 3 25% 2 20,6% 27,8% 22,2% 26,5% 15% 12,2% 1 5% 5,7% Ja inom Sverige (endast) Ja, utomlands (endast) Både Sverige och utomlands Nej Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om under de senaste 12 månaderna har gjort en semesterresa eller inte. Procent. Nästan 25 procent av ungdomarna i årskurs 8 har varit utanför Sverige utan sällskap av sina föräldrar och motsvarande siffra för ungdomar i år 2 på gymnasiet är nästan 47 procent. Anledning till resor Den vanligaste anledningen till att åka utomlands är för bägge grupperna semester, drygt 68 procent av de svarande i årskurs 8 och drygt 46 procent av de svarande i år 2 på gymnasiet. Den näst vanligaste orsaken att åka utomlands är att besöka släkt och vänner vilket nästan 37 procent av ungdomarna i årskurs 8 har gjort och nästan 12 procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet gjort. Nästan 10 procent av ungdomarna i gymnasiet har åkt utomlands för att studera medan ingen i årskurs 8 har uppgett att detta varit anledningen till att resa utomlands. 21

22 8 7 68,2% ,4% 4 38,6% 34,1% ,3% 3,3% Arbetat 9,8% 0, 0, 0,7% Studerat (även språkresa eller kort kurs) 8,5% 4,5% Varit volontär Ungdomsutbyte Varit på semester 11,8% Besökt släkt eller vänner 19,6% Annat Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vad de har gjort på sina resor Procent. De ungdomar som inte hade arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte fick följdfrågan om vad som skulle få dem att göra detta. Det vanligaste svaret för bägge grupperna, nästan 37 procent, var att de då skulle behöva mer pengar. Det näst vanligaste svaret var sedan för bägge grupperna att det inte spelade någon roll eftersom de inte var intresserade av det ändå vilket 29 procent i gruppen årskurs 8 och nästan 22 procent i gruppen år 2 på gymnasiet svarade. Drygt 25 procent bland ungdomarna i årskurs 8 svarade att de för detta skulle krävas att deras föräldrar tillät det. 4 37,5% 37,6% 35% 3 25% 29, 21,6% 22,7% 25,6% 2 18, 17,6% 15% 11, 11,8% 1 5% Det spelar ingen roll, jag är inte intresserad av det Jag skulle behöva mer pengar Jag skulle behöva mer information om hur jag ska göra för att komma iväg Att mina föräldrar tillåter det Annat Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vad som skulle få dem att arbeta, studera, vara volontär eller åka på ungdomsutbyter Procent. 22

23 Skola I undersökningen ställdes ett antal frågor om skolan för att skapa en bild av hur ungdomarna upplever denna. I följande avsnitt redovisas ungdomarnas bild av sin skolsituation. Skolmiljö Hur ungdomarna upplever klimatet på sin skola Majoriteten av ungdomarna, drygt 68 procent i årskurs 8 och nästan 85 procent för ungdomarna i år 2 på gymnasiet, upplever att det är en bra stämning i deras skola. Ungdomarna i årskurs 8 upplever i mycket högre grad, drygt 26 procent jämfört med 7 procent att mobbning är ett problem men en majoritet i bägge grupperna upplever att deras skola agerar om detta problem uppstår. En majoritet av ungdomarna upplever att det är en bra stämning på deras skola. En större andel, nästan 35 procent, i årskurs 8 upplever att främlingsfientlighet är ett problem i skolan jämfört med de svarande i år 2 på gymnasiet där knappt 17 procent uppger att detta skulle vara ett problem. Samtliga svar se bilaga 9. När det gäller skolmiljön så upplever gymnasieungdomar år 2 att skolmiljön är bra eller mycket bra i högre grad, nästan 84 procent jämfört med lite drygt 49 procent för ungdomarna i årskurs 8. När det sedan gäller möjligheterna att få extra hjälp och stöd vid behov är förhållandet det omvända, nästan 76 procent av ungdomarna i årskurs 8 jämfört med gymnasieungdomarna i år 2 som anger siffran till lite drygt 55 procent. Skolbiblioteket upplevs av drygt 65 procent i bägge grupperna vara bra eller mycket bra. Det som lägst andel av de svarande upplever som mycket bra eller ganska bra på sin skola är skolmaten där drygt 26 procent av ungdomarna i årskurs 8 instämmer i detta och lite drygt 23 procent för de svarande i årskurs 2 på gymnasiet. En majoritet i bägge grupperna anser att deras schema är mycket eller ganska bra. För fullständig material se bilaga

24 Det som bägge de svarande grupperna vill vara med och bestämma mest om är hur de ska arbeta där ungdomarna (samt läxor) i årskurs 8 har angett väldigt mycket eller ganska mycket i nästan 78 procent av fallen och motsvarande siffra för ungdomarna i år 2 på gymnasiet nästan 83 procent. Detta är även det område där de får vara med och bestämma, drygt 38 procent för ungdomarna i årskurs 8 och 57 procent i år 2 på gymnasiet. Ungdomarna vill vara med och bestämma över hur deras arbete i skolan läggs upp. Det område som ungdomarna är minst intresserade av att vara med och bestämma om är vilka läromedel de ska ha och det är också de områden som hamnar bland de lägsta om vilka de får vara med och bestämma om. Fullständig material se bilaga 11. Skolk Det är vanligare att ungdomarna inte skolkar i årskurs 8 där lite drygt 85 procent uppger att de inte brukar göra detta medan för år 2 på gymnasiet är motsvarande siffra 55 procent. Skolk är vanligare på högstadiet än på gymnasiet ,1% Det är vanligare att killar än tjejer skolkar i årskurs 2 på gymnasiet. 6 55,9% ,2% 2 1 Nej 10,5% 2,8% 13,1% Ja, någon gång Ja, någon gång per termin i månaden 3,6% 0,6% 1,1% 2,3% Ja, flera gånger i månaden Ja, flera gånger i veckan Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de skolkar eller inte Procent. 24

25 Information inför fortsatta studieval Bland de svarande i årskurs 8 var det nästan 78 procent som ännu inte fått någon information inför valet av gymnasieprogram. 16 procent hade fått information som de upplevde som mycket bra eller ganska bra. Bland de svarande i år 2 på gymnasiet var det nästan 63 procent som ansåg att de hade fått information inför val av gymnasieprogram som var mycket bra eller ganska bra ,5% ,3% ,8% 20,3% 9,8% 5,2% 22,9% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig 0, 7,9% Ganska dålig 3,5% 1,7% 3,1% Mycket dålig Jag har inte fått någon information Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de anser att den information de fått inför val av gymnasieprogram varit bra eller inte Procent. 25

26 Till de svarande i år 2 på gymnasiet ställdes även frågan vad de tyckte om den information de fått om fortsatta studier på universitet och val av yrke. Lite drygt 19 procent av de svarande hade ännu inte fått någon information om detta. Lite drygt 27 procent har fått denna information och anser att den var mycket bra eller bra. 3 25% 25,3% 2 19,1% 19,1% 15% 15,6% 12,9% 1 8, 5% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Jag har inte fått någon information Diagram De svarande i gymnasiet år 2 uppdelat på om de anser att den information de fått inför fortsatta studier på universitet och val av yrke varit bra eller inte Procent. Deltagit eller kan tänka sig delta i aktiviteter Det som flest svarande ungdomar i bägge grupperna har gjort är att skriva på en namninsamling vilket drygt 37 procent i bägge grupperna har gjort. Detta är även vad störst andel av gymnasieungdomarna kan tänka sig att göra även om de aldrig gjort detta drygt 46 procent. Det som flest ungdomar svarade att de skulle kunna tänka sig att göra trots att de aldrig gjort det är att bära märken/symboler för att uttrycka en åsikt vilket nästan 41 procent anger. Ungdomarna kan tänka sig skriva på namninsamlingar. Ingen av de svarande i gruppen årskurs 8 uppger att de är med i ett politiskt parti och det som får lägst andel svar för år 2 på gymnasiet är delta i olagliga demonstrationer, ockupera byggnader samt skada andras/allmän egendom i protest vilka samtliga har fått 1,3 procents svar. Det som bägge grupperna har angett som det som de allra minst kan tänka sig att göra är att skada andras/allmän egendom i protest. Samtliga svar se bilaga

27 Politik, samhälle och inflytande I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om ungdomarnas intresse för samhällsfrågor, politiskt deltagande, viktiga politiska satsningar samt inflytande i samhället. I detta avsnitt redovisas svaren för dessa frågor. Intresse av politik och samhällsfrågor Intresse för politik Intresset för politik är större bland svarande på gymnasiet år 2 där nästan 27 procent anger att de är mycket eller ganska intresserade av politik att jämföra med motsvarande siffra på nästan 15 procent för svarande i årskurs 8. Ungdomarna i år 2 på gymnasiet är i högre grad intresserade av politik än ungdomar i årskurs ,1% ,5% 30,3% 40,8% 2 14, 21,5% 1 5,3% 0,6% Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de är intresserade av politik eller inte. Procent. 27

28 Vad ungdomarna anser att politikerna ska satsa på Ungdomarna fick fylla i max fyra områden de ville att politikerna skulle satsa på i den kommun ungdomarna bor. Ungdomarna i årskurs 8 ansåg att följande områden var viktigast lika lön för lika arbeten för män och kvinnor, arbete mot kriminalitet, ställen där ungdomar kan träffas och sjukvård. De svarande i år 2 på gymnasiet ansåg att de viktigaste områdena för politikerna att satsa på var att skapa arbeten för unga, arbete mot kriminaliteten, sjukvård och skola. För samtliga områden se bilaga % 4 35% 3 35,8% 32,5% 39,6% 41,7% 30,6% 28,9% 28,9% 29,1% 25% 2 15% 1 5% Arbete mot kriminalitet Lika lön för lika arbete för män och kvinnor Skapa arbete för unga Ställen där ungdomar kan träffas Sjukvård Skola Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vad de anser vara det viktigaste områdena politiker i deras kommun ska arbeta med. Möjligheter för ungdomarna att framföra sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen Drygt 13 procent av ungdomarna i årskurs 8 anser att de har mycket stora eller ganska stora möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Motsvarande siffra för ungdomarna i år 2 på gymnasiet är lite drygt 10 procent. Drygt 10 procent av ungdomarna anser att de har stora eller ganska stora möjligheter att framföra sina åsikter till beslutsfattare. Viljan att vara med och påverka i frågor som rör ungdomarnas kommun Drygt 29 procent av ungdomarna i årskurs 8 vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där de bor. Motsvarande siffra för ungdomar år 2 på gymnasiet är nästan 18 procent. 28

29 De som svarat att de ville vara med och påverka fick en följdfråga om vad de ville vara med och påverka. Detta var en helt öppen fråga och för samtliga svar årskurs 8, se bilaga 14, och för gymnasiet år 2, se bilaga 15. Sammanfattningsvis har 33 ungdomar i årskurs 8 har valt att specificera vad de vill vara med och påverka. Svaren skiljer sig mycket men bland dem märks att skolmaten ska bli bättre och att det ska finnas fler fritidsaktiviteter för unga. 23 ungdomar i gymnasiet år 2 valde att specificera vad de vill vara med och påverka. Svaren skiljer sig mycket men bland dem märks att bry sig om miljön, skapa aktiviteter för unga samt förbättra kommunikationerna. De ungdomar som svarat att de inte ville vara med och påverka fick en följdfråga om vilken anledningen var till att de inte ville detta. Det som de flesta angav som anledning var att de inte var tillräckligt intresserade, lite drygt 49 procent av ungdomarna i årskurs 8 angav detta som anledning och motsvarande siffra för ungdomarna i år 2 på gymnasiet var lite drygt 39 procent. Den näst vanligaste anledningen för bägge grupperna var att de ansåg sig kunna för lite om hur de skulle göra vilket nästan 34 procent av ungdomarna i årskurs 8 angav och nästan 30 procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet ,2% ,6% 29,5% 39,3% 27, 25,1% 25,7% 23,8% 2 1 7,4% 4,1% 4,9% 5, Jag kan för lite om hur jag ska göra Jag är inte tillräckligt intresserad Jag har inte tid Jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall Jag är på väg att flytta från kommunen Annat Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på varför de inte vill vara med och bestämma i frågor som rör den kommun där de bor. Procent. 29

30 Vem ungdomarna vänder sig till om de vill vara med och påverka 54 procent av ungdomarna i årskurs 8 och nästan 60 procent i år 2 på gymnasiet vet inte till vem de skulle vända sig om de ville vara med och påverka något i den kommun där de bor. Bland dem som har angivit något alternativ är det vanligaste i bägge grupperna att de skulle vända sig till en personlig kontakt/någon de känner vilket nästan 21 procent av ungdomarna i årskurs 8 har svarat och lite drygt 13 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet. Drygt hälften av ungdomarna vet inte vem de ska vända sig till om de ville vara med och påverka något i kommunen. Annat 3,6% 7,5% Vill inte påverka Ungdomsgrupp 3,2% 10,4% 12,4% 9,3% Tjänstemän/politiker 7,2% 5,6% Medierna 5,6% 8,1% Förening/organisation Politiskt parti 5,9% 7,7% 6,8% 10,6% Personlig kontakt 13,1% 20,5% 5% 1 15% 2 25% Diagram - De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på till vem de skulle vända sig om de vill vara med och påverka i den kommun där de bor. Procent. Träffa beslutsfattare i kommunen Cirka 69 procent i bägge grupperna anser att det är mycket eller ganska viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. När det sedan kommer till frågan om de själva vill träffa en beslutsfattare i kommunen är siffrorna betydligt lägre lite drygt 33 procent för ungdomar i årskurs 8 och lite drygt 28 procent för ungdomar i år 2 på gymnasiet. 70 procent av ungdomarna anser att det är viktigt att politiker träffar dem och diskuterar ,8% 69,4% ,3% 28,1% Andel som tycker det är mycket eller ganska viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar Andel som skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de tycker det är viktigt och om de själva vill träffa beslutsfattare eller inte. Procent. 30

31 Ungdomars intresse av samhällsfrågor och vad som händer i andra länder En större andel av ungdomarna i år 2 på gymnasiet uppger att de är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor än ungdomarna i årskurs åtta, drygt 41 procent att jämföra med lite drygt 27 procent. Även en större andel ungdomar i gymnasiets år 2 uppger att de är mycket eller ganska intresserade av vad som händer i andra länder än ungdomar i årskurs 8. Siffrorna här är 57 procent att jämföra med nästan 46 procent. Ungdomar är i högre grad intresserade av vad som händer i andra länder än av samhällsfrågor. 6 56, ,3% 45,5% 3 27,1% 2 1 Andel som är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor Andel som är mycket eller ganska intresserade av vad som händer i andra länder Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de är intresserade av samhällsfrågor och vad som händer i andra länder eller inte. Procent. 31

32 Trygghet och mobbning I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om trygghet, våld och mobbning vilka redovisas för i detta avsnitt. Trygghet Utsatta för obehagliga händelser På frågan om ungdomarna har utsatts för någon obehaglig händelse (uppräknade alternativ) det senaste halvåret svarar en majoritet, nästan 78 procent av ungdomarna i årskurs 8 och lite drygt 80 procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet, att inget av detta hade hänt dem. Av dem som blivit utsatt för något är det vanligaste att någon hotat dem som cirka 12 procent i bägge grupperna har svarat att de blivit utsatta för. Det näst vanligaste ungdomarna har blivit utsatta för är att någon har stulit från dem vilket har hänt nästan 8 procent av ungdomarna i årskurs 8 och nästan 10 procent för ungdomarna i år 2 på gymnasiet. Cirka 20 procent av ungdomarna har råkat ut för någon obehaglig händelse det senaste halvåret ,1% 77,7% , 6,2% 12,3% 11,9% 9,7% 7,8% 2,8% 2,7% 2,8% 2,2% Jag har inte vågat gå ut Någon har hotat mig Någon har stulit från mig Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Inget av detta har hänt mig Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de blivit utsatta för några obehagliga händelser eller inte under det senaste halvåret samt i så fall vilka händelser. Procent. 32

33 Ställen där ungdomar känner sig trygga Det ställe där flest ungdomar alltid känner sig trygga är i hemmet vilket runt 93 procent i bägge grupperna anger. Även det ställe där de känner sig minst trygga är samma för bägge grupperna vilket är på buss, tåg tunnelbana eller liknande. För samtliga svar se bilaga 16. Ungdomarna känner sig trygga i hemmet. Alltid Alltid ,2% 92,9% ,9% 53,6% Minst trygga - På buss, tåg, tunnelbana eller liknande Mest trygga - I hemmet Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på var de alltid känner sig trygga. Procent. Mobbning En högre andel bland ungdomarna i årskurs 8 både har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning alternativt själva utsatt någon för detta under det senaste halvåret än motsvarande andel för ungdomar i år 2 på gymnasiet. Lite drygt 11 procent av ungdomarna i årskurs 8 samt nästan 6 procent i år 2 på gymnasiet uppger att de har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning det senaste halvåret. Andelen som uppger att de utsatt någon annan för detta är lite drygt 8 procent i årskurs 8 och lite drygt 4 procent i år 2 på gymnasiet. Mobbning är vanligare på högstadiet. 15% 11,2% 1 8,3% 5,8% 5% 4,4% Andel som har blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret Andel som själva har deltagit i mobbning eller utfrysning det senaste halvåret Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de har blivit utsatta för eller utsatt andra för mobbning eller utfrysning under det senaste halvåret. Procent. 33

34 De ungdomar som svarat att de under det sista halvåret hade utsatts för mobbning eller utfrysning fick svara på en följdfråga var detta hade hänt. Det två vanligaste ställena som ungdomarna i årskurs 8 angav var i klassrummet respektive annat och motsvarande ställen för ungdomar år 2 på gymnasiet var på rasterna i skolan respektive i klassrummet. Notera att tabell nedan bygger på mycket få svar och får därför tolkas med försiktighet. Samtliga svar se bilaga 17. Mobbning sker på raster i skolan ,8% 71,4% 61,5% ,3% 2 1 I klassrummet På rasten i skolan Annat Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vart de vanligast har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning. Procent. Not Angivna siffror bygger på totalt 21 svar från årskurs 8 och total 13 svar från år 2 på gymnasiet. 34

35 Hälsa, tobak, alkohol och droger I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om hur ungdomarna mår, ser på sin hälsa samt användandet av alkohol och droger vilka redovisas för i detta avsnitt. Hälsa Hälsotillstånd och kostvanor En majoritet av ungdomarna upplever att deras allmänna hälsotillstånd som mycket eller ganska bra. Andelen är för svarande i årskurs 8 nästan 84 procent och för svarande år 2 på gymnasiet nästan 80 procent. Ungdomarna anser att deras allmänna hälsotillstånd är bra. 5 45% 4 35% 3 25% 40,3% 38,1% 43,2% 41,6% 2 15% 12,5% 15,5% 1 5% 2,8% 3,5% 1,1% 1,3% Mycket bra Ganska bra Någorlunda Ganska dåligt Mycket dåligt Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på hur de upplever sitt allmänna hälsotillstånd. Procent. 35

36 Runt hälften av ungdomarna, nästan 56 procent för årskurs 8 och drygt 47 procent för motsvarande siffra år 2 på gymnasiet, upplever att de inte är sjuka lika ofta som andra. 6 55,7% 5 47,3% 46,5% 4 35,6% ,6% 6,2% Jag är inte sjuk lika ofta som andra Jag är sjuk ungefär lika ofta som andra Jag är sjuk oftare än andra Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på hur ofta de är sjuka. Procent. Runt 60 procent i bägge grupperna av ungdomar uppger att de känner sig trött under dagen antingen varje dag eller flera dagar i veckan. Det som lägst andel av ungdomarna lider av är ont i magen som nästan 14 procent av de svarande i årskurs 8 och 16 procent för de svarande i år 2 på gymnasiet uppger att de besväras av varje dag eller flera gånger i veckan. För samtliga svar se bilaga procent av ungdomarna upplever att de är trötta under skoldagarna ,6% 60,5% I årskurs 8 är det vanligare att tjejer känner sig mer stressade och är oftare trötta under skoldagen jämfört med killar ,9% 16, Det som MINST ANTAL lider av - Ont i magen Det som STÖRST ANTAL lider av - Trött under dagarna Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de lider av olika besvär varje dag. Procent. 36

37 Lite drygt 23 procent av ungdomarna i årskurs 8 äter godis eller snacks varje dag eller flera dagar i veckan och motsvarande siffra för ungdomar i år 2 på gymnasiet är 32 procent. Det som lägst andel av de svarande ungdomarna gör är att regelbundet varje dag eller flera dagar i veckan är att äta snabbmat vilket nästan tre procent av de svarande i årskurs 8 och drygt 5 procent i år 2 på gymnasiet gör. 35% 32, 3 28,6% 27,7% 25% 23,1% 2 15% 15,1% 13,5% 1 5% 5,4% 2,9% Att du hoppar över frukosten Att du hoppar över lunchen Att du äter snabbmat Att du äter godis eller snacks Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på olika kostvanor och om detta inträffar varje dag eller flera gånger i veckan. Procent. Träning Mer än hälften av samtliga svarande ungdomar brukar träna flera gånger i veckan. Det är en något större andel av ungdomarna i årskurs 8 drygt 57 procent - jämfört med år 2 på gymnasiet där lite drygt 50 procent angav detta alternativ. Runt 5 procent i bägge grupperna tränar aldrig. Mer än hälften av ungdomarna tränar regelbundet. 6 57,1% 5 50,2% ,3% 12,9% 20,6% 18,6% 9,5% 4,7% 4,7% 5,4% Varje dag Flera gånger i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan eller aldrig Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på hur ofta de tränar. Procent. 37

38 Tobak, alkohol och droger Över 80 procent av de svarande i årskurs 8 röker aldrig cigaretter, snusar eller dricker folköl och nästan 73 procent i denna grupp dricker heller aldrig starkare alkoholhaltiga drycker. I gruppen av ungdomar i år 2 på gymnasiet uppger mellan 63 och 73 procent att de aldrig röker cigaretter, snusar eller dricker folköl. Det är däremot en betydligt lägre andel, nästan 31 procent, som aldrig dricker starkare alkoholhaltiga drycker. För samtliga svar se bilaga 19. Det vanligaste sättet att få tag i alkohol för bägge av grupperna är från kompisar eller kompisars syskon vilket nästan 44 procent av de svarande i årskurs 8 har angett och 48 procent av de svarande i år 2 på gymnasiet. Nedan visas de fem vanligaste sätten att få tag i alkohol, för samtliga alternativ se bilaga 20. Det vanligaste sättet att få tag i alkohol är genom kompisar eller deras syskon , 43,6% 38,7% 3 30,7% 27,3% 29,1% 2 14,5% 18,2% 13,3% 18, 1 Från kompisar eller kompisars syskon Från egna föräldrar (med lov) Från annan vuxen (18 år eller äldre) som bjuder Från annan vuxen (18 år eller äldre) som köper ut åt mig På annat sätt Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på var de får vanligen får tag i alkohol. Procent. 38

39 Nästan 81 procent av de svarande i årskurs 8 och lite drygt 35 procent av de svarande i år 2 på gymnasiet uppger att de aldrig dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade. Drygt 5 procent av ungdomarna i årskurs 8 dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade upp till någon gång i månaden och motsvarande siffra för ungdomarna i år 2 på gymnasiet är 17 procent ,8% ,1% ,6% 22,5% 1 Aldrig 8,7% 6,3% En gång om året eller mer sällan 5,2% 4,1% Några gånger per år Någon gång i månaden 8,6% 5,9% 0,6% 0,6% Ett par gånger i månaden Någon gång i veckan Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på hur ofta de dricker alkohol så att de känner sig berusade. Procent. Lite drygt 6 procent av ungdomarna i årskurs 8 uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar och motsvarande siffra för ungdomar i år 2 på gymnasiet är nästan 50 procent , ,5% ,1% 22,7% 28,4% 1 6,3% Får dricka alkohol för sina föräldrar Får INTE dricka alkohol för sina föräldrar Vet inte om de får dricka alkohol för sina föräldrar Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de får dricka alkohol för sina föräldrar eller inte. Procent. 39

40 Endast en svarande i årskurs 8 uppger sig ha någon gång testat hasch, marijuana eller annan narkotika. Motsvarande siffra för de svarande i år 2 på gymnasiet är lite drygt 10 procent. De svarande i årskurs 8 att de var något yngre när de om någon gång testade cigaretter, snusade, drack alkohol eller använde andra droger för första gången, se markerat i rött nedan. Observera att procenttalen i de flesta fall bygger på ett litet antal svarande och ska därför tolkas med försiktighet, se bilaga

41 Orättvis behandling I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om orättvis behandling med vilket menas att någon eller några medvetet har behandlat ungdomarna orättvis på ett allvarligt sätt. Svaren från dessa frågor redovisas i följande avsnitt. Upplevda orättvisor Utsatta för kränkningar Lite drygt 31 procent av ungdomarna i årskurs 8 och drygt 28 procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har upplevt att de blivit behandlade på ett så orättvist sätt det senaste halvåret att de har känt sig kränkta. När det gäller ungdomar i årskurs 8 är de två vanligaste kontakterna att bli orättvist behandlade av andra elever/studenter och någon i deras familj. Ungdomar i år 2 på gymnasiet anger kontakt med skolans personal som den vanligaste kontakten att bli orättvist behandlad av. Nedan redovisas de tre vanligast angiva svaren, för samtliga svar se bilaga 22. Cirka 30 procent av ungdomarna upplever sig ha blivit kränkta eller orättvist behandlade det senaste halvåret. 45% 4 42,2% 38,2% 38,2% 35% 32,7% 3 25% 2 15% 1 5% 25, 26,6% Skolans personal Andra elever/studenter Någon i min familj Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vem de hade kontakt med när de blev orättvist behandlade. Procent. 41

42 Bägge grupperna av ungdomar uppger att de inte vet varför eller annan än uppräknade orsaker (ingen vidare specificering) till att de blivit orättvist behandlade. Bland i frågeformuläret namngivna orsaker är utseendet den vanligaste orsaken som bägge grupper av ungdomar anger, nästan 24 procent bland svarande i årskurs 8 och nästan 16 procent i år 2 på gymnasiet. Nedan visas de tre vanligaste svaren, för samtliga svar se bilaga ,7% 58,6% 4 36,2% 3 23,6% 29,1% 2 15,5% 1 Utseende Annat Vet inte Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på orsaker till att de blivit orättvist behandlade. Procent. 42

43 Arbete I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om extrajobb, sommarjobb och arbete i framtiden vilka redovisas i detta avsnitt. Extra arbete Arbete på kvällar och helger En större andel av de svarande ungdomarna i år 2 på gymnasiet har just ju ett extrajobb, nästan 20 procent att jämföra med nästan 13 procent för svarande i årskurs procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet och 13 procent av ungdomarna i årskurs 8 har ett extrajobb.. De svarande ungdomarna i årskurs 8 fick följdfrågan om hur ofta de arbetar. Nästan hälften av dem som har ett extrajobb, 46 procent, arbetar minst en gång i veckan och nästan 32 procent minst en gång per månad. 5 45% 45,5% 4 35% 3 31,8% 25% 22,7% 2 15% 1 5% Arbetar minst en gång i veckan Arbetar minst en gång per månad Arbetar mindre än en gång per månad Diagram De svarande i årskurs 8 som har ett extrajobb just nu uppdelat på hur mycket de arbetar. Procent. 43

44 Nästan 72 procent av de svarande ungdomarna i år 2 på gymnasiet hade ett sommarjobb i somras och motsvarande siffra för svarande i årskurs 8 är nästan 31 procent. En större andel av de svarande i år 2 på gymnasiet har sökt extra-/sommararbete och fått nej jämfört med svarande i årskurs 8 vilket får antas bero på att de är äldre och har hunnit söka fler och således fått fler nej angående jobb (det var inte uppsatt någon tidsbegränsning i denna fråga). Cirka 70 procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet och 30 procent av ungdomarna i årskurs 8 hade ett sommarjobb ,9% 62,5% ,6% 30,5% ,2% 15,9% Andel som har försökt att få ett extrajobb utan att lyckas Andel som hade ett sommarjobb i somras Andel som har försökt att få ett sommarjobb utan att lyckas Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat om de har sökt och fått extra- och sommarjobb eller inte. Procent. Det vanligaste sättet att få ett sommarjobb för de svarande i årskurs 8 är genom någon i deras familj och för de svarande i år 2 på gymnasiet genom att de själva kontaktade arbetsplatsen, se nedan. För samtliga alternativ se bilaga , 4 38,7% 3 31, 31,4% ,9% 9,8% Genom någon i min familj Genom annan släkting eller folk jag känner Kontaktade själv arbetsplatsen Diagram De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på hur de fick sitt sommarjobb. Procent. 44

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande 24-åringar från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy Lönn 3 Kapitel

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Januari 2009 Sammanställningen är

Läs mer

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 1 ISBN 978-91-86397-06-7 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet. LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle

Läs mer

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2-3 SYFTE OCH METOD 4 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 5 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 5 BAKGRUNDSFRÅGOR 5 FRITID 5-9 SKOLA

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

Våra unga i Gällivare!

Våra unga i Gällivare! Våra unga i Gällivare! Gällivare kommuns uppföljning av ungdomspolitiken- Lupp Gällivare kommun Gemensam administration Nämnd& utredning Ann-Helen Köhler 0970-18128 ann-helen.kohler@kommun.gellivare.se

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig 2012-03-27 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 19-25-åringarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de bor Sysselsättning och ekonomi Hur de mår Vad de gör på fritiden Vad de vill ha för inflytande Hur

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

UNG I SIGTUNA KOMMUN 2009

UNG I SIGTUNA KOMMUN 2009 UNG I SIGTUNA KOMMUN 2009 SAMMANSTÄLLNING AV UNGDOMSENKÄTEN LUPP GÄLLANDE UNGDOMAR I SKOLÅR 7 OCH 8 KS/2009:201 2010-10-31 Kerstin Alksten & Andrea Andersson Kommunledningskontoret Sigtuna kommun Sigtuna

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I TIMRÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014 871 03 Härnösand

Läs mer