UNG I ESLOV. Lupp 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNG I ESLOV. Lupp 2009"

Transkript

1 UNG I ESLOV Lupp 09

2 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: E-post: Arbete 24 Framtid 26 Text & layout: Timmy Karlsson Eslövs kommun Eslöv Tel:

3 Med kunskap om ungdomarnas vardag I Eslöv vill vi utvecklas utifrån våra kommuninvånares faktiska önskemål, behov och intressen. Vi nöjer oss inte med gissningar och antaganden. För att detta ska bli verklighet krävs att vi tar reda på hur människor upplever sin vardag och hur de kan bidra till vår gemensamma utveckling. Särskilt viktigt är det att vi lyssnar på och ser våra ungdomar, en grupp som ofta drabbas hårt i kristider men som också äger en enorm förmåga att skapa förändring. Lupp är precis vad det står för; en lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Men lika mycket som det handlar om att följa upp det arbete vi gjort handlar lupp om att ta ut riktningen för framtiden och visa handlingskraft. Precis som 06 ställer vi i årets undersökning frågor kring hur Eslövs unga själva upplever att de har det och hur de ser på framtiden. Det är en stor glädje att se att våra ungdomar själva upplever att de mår bra och ser optimistiskt på sin framtid. Den känslan ska vi ta vara på och vara rädda om. Men ungdomstiden och övergången till vuxenlivet är också en tid full av utmaningar. Ökande arbetslöshet, ungas psykiska och fysiska hälsa samt möjligheten till inflytande och delaktighet är några områden som kräver extra uppmärksamhet under den närmaste framtiden. Detta ställer stora krav på hela samhället. För oss politiker, och för kommunens anställda, är det viktigt att utgå från aktuell kunskap om ungas vardag när vi fattar beslut. Vi kan inte veta allt om alla, men vi kan med hjälp av undersökningar som denna ta reda på vad en stor del ungdomar upplever som positivt och negativt, vad de ser för utmaningar i framtiden och vilka deras prioriteringar är. Tillsammans har vi stora möjligheter att samtala, diskutera och genomföra sådant som gör Eslövs kommun till en ständigt bättre ungdomskommun. Cecilia Lind Kommunstyrelsens ordförande Genomförande LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken - är en enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen har utvecklat för att kommuner på ett enkelt sätt ska få bättre kännedom om ungas levnadssituation, och utifrån detta kunna utveckla den kommunala ungdomspolitiken. LUPP-undersökningen gjordes under hösten 09 och enkäten genomfördes elektroniskt under skoltid för de ungdomar som går i skola i Eslöv. De ungdomar som går i skola utanför Eslöv eller som inte går i skola alls fick besvara enkäten på ledig tid. Totalt har 1047 Eslövsungdomar i årskurs 8 på högstadiet och årskurs 2 på gymnasiet haft möjliget att delta i undersökningen. Av dessa svarade 736 personer vilket ger en svarsfrekvens på 70%. Av eleverna i årskurs 8 svarade 341 av 411 vilket ger en svarsfrekvens på 83%. Av eleverna i årskurs 2 svarade 395 av 636 vilker ger en svarsfrekvens på 62%.

4 Fritid Foto: Alrik He Merparten av Eslövs unga är nöjda med fritidssitutionen i kommunen. De flesta upplever att de har en bra balans mellan fritid och övrig tid, även om en del, främst tjejer, upplever att de har för lite fritid. Vidare anser tre av fyra att det finns mycket att göra på fritiden. Samtidigt är det många som påpekar att det saknas fritidsmöjligheter som riktar sig till unga. Ungdomsgårdar och ungdomscaféer är exempel på ställen som efterfrågas. Figur 1. Hur mycket fritid har du? (%) 80 Figur 2. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra på fritiden? (%) För lite Lagom För mycket Lite/ ingenting Ganska lite Ganska mycket Mycket Merparten av ungdomarna i Eslöv upplever att de har en bra balans mellan fritid och övrig tid. Av eleverna i åk 8 uppger 75% att de har lagom med fritid, medan % upplever att de har för lite fritid. Det ser något annorlunda ut för gymnasieungdomarna. Här uppger % att de har lagom med fritid, medan 30% upplever att de har för lite fritid. Sett till kön upplever tjejerna i högre grad att de har för lite fritid. Jämfört med hur det ser ut i andra LUPPkommuner är det en mindre andel Eslövsungdomar som upplever att de har för lite fritid. Majoriteten av ungdomarna är nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter i Eslöv. Nästan tre av tio i åk 8 uppger att det finns väldigt mycket att göra på fritiden. Två av tio anser att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra. Gymnasieungdomarna är inte riktigt lika nöjda med fritidsmöjligheterna. Här anser tre av tio att det finns ganska lite eller mycket lite att göra. Generellt är killar mer nöjda än tjejer vilket gäller för båda årskurserna. Jämfört med övriga LUPP-kommuner är det en större andel ungdomar i Eslöv som är nöjda med fritidsutbudet. 4

5 Både bland grundskole- och gymnasieeleverna är det absolut vanligast att man träffas och umgås hemma hos varandra. De tre populäraste platserna att umgås på är följande: hemma hos varandra utomhus i en idrottshall eller i samband med idrott Medan det är något vanligare att killar träffas i en idrottshall eller i samband med idrott är det lite vanligare att tjejer träffas hos varandra. Förutom ovan nämnda platser umgås en stor andel tjejer i gymnasiet på caféer. Att man oftast träffas hemma hos varandra kan vara ett uttryck för att man saknar ställen där man kan umgås med sina kompisar. Många ungdomar har egna tankar och förslag på vad som saknas. I figur 3 nedan följer exempel på saker som ungdomarna i Eslöv uppger att de saknar. Figur 3. Fritidsmöjligheter som saknas 1. Fritidsgård/ungdomsgård 2. Café/Internetcafé 3. Köpcenter 4. Högstadiedisco 5. Sporthall 1. Ungdomscafé 2. Ungdomshus/fritidsgård 3. Köpcenter 4. Internetcafé 5. Sporthall Medan ungdomarna i åk 8 efterfrågar en fritidseller ungdomsgård efterfrågar gymnasieungdomarna ett ungdomscafé. Eslövs ungdomar efterfrågar fler ungdomsställen Jag tycker att kommunen ska fixa mer fritidsgårdar och aktiviteter för ungdomar. För de flesta ungdomar har inget att göra på fritiden och förstör skolor, hus och andra byggnader (tjej, åk 8) Fritidsgårdar som i stort sett alltid är öppna och bara för ungdomar (tjej, åk 8) Fler fotbollsplaner med konstgräs. Mer aktiviteter i centrum, så att man kan hitta på något kul. Mer affärer! (kille, åk 2) Det saknas en ordentlig fritidsgård som är öppen mer än en kväll i veckan (kille, åk 8) Något ställe där bara ungdomar kan vara och det ska vara ungdomar och inte en fritidsgård där alla små barn från grundskolan är (tjej, åk 2) Jag tycker det finns många saker, det finns nästan allt, men en ishall hade varit kul. Och det hade varit coolt med en skateramp och äventyrsbad (tjej åk 8) 5

6 Till de aktiviteter som en stor andel Eslövsungdomar gör på sin fritid hör att umgås med kompisar, att surfa och chatta på Internet samt att idrotta i eller utanför en förening. Var tionde i årskurs 8 besöker en fritidsgård regelbundet. Av ungdomarna i årskurs 2 besöker var tjugonde en fritidsgård någon gång i veckan. Samtidigt uppger många ungdomar att de saknar ett ställe där ungdomar kan vara på sin fritid. Över hälften av ungdomarna idrottar eller motionerar i en förening flera gånger i veckan % i årskurs 8 och knappt 15% i årskurs 2 uppger att man väljer bort något som man skulle vilja göra på grund av att man är tjej eller kille. Figur 4. Hur ofta gör du följande på din fritid? (%) De som i sitt svar angett alternativen varje dag eller varje vecka Idrottar/ motionerar i förening Idrottar, ej i förening Deltar i föreningsverksamhet Umgås med kompisar Besöker fritidsgård Går på stan med kompis Ute i naturen Håller på med musik Surfar/ chattar på Internet Tittar man på vilka olika föreningar som Eslövs unga är medlemmar i är idrotten den föreningsverksamhet som lockar flest. Omkring hälften av ungdomarna är medlemmar i en idrottsförening. Andra föreningar som lockar en del ungdomar är kulturföreningar, hobbyföreningar, friluftsföreningar och skolföreningar. Men andelen föreningsaktiva minskar i takt med åldern. Jämfört med övriga LUPP-kommuner finns det inga större skillnader i andelen föreningsaktiva i Eslöv. 6

7 Skola De flesta av Eslövs unga verkar trivas bra i skolan. Majoriteten svarar att de är nöjda med skolmiljön och de flesta upplever att det är en bra stämning i skolan. Samtidigt finns det en del orosmoln. En stor andel, framförallt på högstadiet, upplever mobbning, främlingsfientlighet och sexuella trakasserier som ett problem i skolan. Många vill också kunna vara med och bestämma över sin skolsituation i högre grad än vad man får idag Figur 5. Hur ofta brukar du skolka? (%) Åk 7-9 nationellt Åk 1-3 nationellt Mer eller mindre regelbundet skolk är ganska utbrett bland ungdomarna, både i Eslöv och i Sverige generellt. Tre av tio i åk 8 samt över hälften av gymnasieungdomarna uppger att de skolkar minst någon gång per termin. Bland grundskoleungdomarna i övriga LUPPkommuner (i diagram 4 kallade åk 7-9 nationellt) skolkar var fjärde någon gång per termin, vilket innebär att skolk är något vanligare bland Eslövs grundskoleungdomar. Någon gång per termin eller mer sällan Flera gånger i månaden Flera gånger i veckan Jämfört med LUPP 06, då 85% av åttondeklassarna aldrig skolkade, verkar det som att skolk är vanligare idag. Hälften av gymnasieungdomarna skolkar minst någon gång per termin 7

8 Figur 6. Hur är det i din skola? (%) Andelen som svarat stämmer ganska bra eller mycket bra Det är bra stämning i skolan Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt Om en lärare kränker en elev agerar skolan Jag har fått veta vad eleverna ska ha för inflytande över skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val De flesta eleverna tycker att det är en bra stämning i skolan. Men det är en större andel gymnasieungdomar än åttondeklassare som instämmer i påståendet. Förklaringen kanske ligger i att mobbning, främlingsfientlighet och sexuella trakasserier verkar vara mer utbrett på högstadiet. 35% av åttondeklassarna tycker att mobbning är ett problem i skolan. Detta ligger över snittet för övriga LUPP-kommuner, där 25% av högstadieungdomarna upplever mobbning som ett problem. Det är en större andel tjejer än killar som instämmer i påståendet. Samtidigt anser bara hälften av åttondeklassarna och fyra av tio gymnasieungdomar att skolan agerar när en elev mobbas. Jämför man med LUPP 06 är det idag en mindre andel ungdomar som anser att mobbning är ett problem i skolan, både bland högstadie- och gymnasieungdomarna. Bara knappt 30% av gymnasieungdomarna anser att skolan uppmuntrar till att medverka i klassråd och elevråd, samt att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. Jämfört med LUPP 06 innebär detta en minskning med ungefär tio procentenheter. Även andelen åttondeklassare som anser att elevrådet tas på allvar och lyssnas på har sjunkit jämfört med förra undersökningen Drygt sju av tio Eslövsungdomar tycker att det är en bra stämning i skolan Figur 7. Hur är det i din skola? (%) Andelen som svarat stämmer ganska bra eller mycket bra Mobbning är ett problem Främlingsfientlighet är ett problem Sexuella trakasserier är ett problem Andelen som anser att mobbning är ett problem i skolan har minskat jämfört med 06 8

9 Majoriteten av Eslövs unga är nöjda med skolmiljön Tittar man på hur Eslövsungdomarna uppfattar skolmiljön är de flesta positiva. Mest nöjd är man med skolbiblioteket och möjligheten att få extra stöd. Minst nöjd är man med skolmaten, vilket gäller för både högstadie- och gymnasieungdomarna. Jämfört med LUPP 06 har andelen åttondeklassare som är missnöjda med skolmaten och schemat ökat med drygt tio procentenheter. Foto: Felicia Jönsson 100 Figur 8. Vad tycker du om följande i din skola? (%) 80 Bra Varken eller Dåligt Skolmiljön Skolmaten Möjlighet till extra stöd Skolmiljön Skolmaten Möjlighet till extra stöd Skolbiblioteket Schemat Skolbiblioteket Schemat Hälften av Eslövs unga anser att skolmaten är ganska eller mycket dålig Jag vill påverka skolmaten mest. Och yttermiljön. Det klottras, förstörs och vandaliseras. Det måste ändras (kille, åk 8) Jag vill påverka hur skolan är, och hur lärarna beter sig mot ungdomar (tjej, åk 8) Allt möjligt. t ex vårat schema. Vi har inte haft möjlighet att ens lägga in en åsikt om det (kille, åk 8) 9

10 80 Figur 9. Hur mycket vill och får du bestämma i skolan? (%) Årskurs 8 Vill Får Vad du får lära dig Vilka läromedel ni ska ha Hur ni ska arbeta Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat 80 Figur 10. Hur mycket vill och får du bestämma i skolan? (%) Årskurs 2 Vill Får Vad du får lära dig Vilka läromedel ni ska ha Hur ni ska arbeta Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat De flesta av Eslövsungdomarna vill vara med och bestämma över olika aspekter i skolan. Mest vill man vara med och bestämma om vad man ska lära sig och hur man ska arbeta. Det är också dessa två alternativen som störst andel anser att man får vara med och bestämma om. Skolmaten, som eleverna var minst nöjda med, är det alternativ som väldigt få anser att man får vara med och bestämma om. Jämfört med LUPP 06 är det en något mindre andel i åk 8 idag som anser att de får vara med och bestämma om olika aspekter. De två undantagen är vilka läromedel man ska ha samt reglerna i skolan. Även för gymnasieungdomarna är det en mindre andel idag som anser att de får vara med och bestämma i skolan. Undantagen är hur man ska arbeta, skolmiljön inne samt schemat, där det är en något större andel idag som anser att de får vara med och bestämma. Om allt som jag tycker är dåligt. T ex yngre lärare som förstår oss ungdomar (tjej, åk 2) Jag vill påverka hur jobbigt man får ha i skolan. Att inte man får ha för många och tätliggande prov! (tjej, åk 2) Jag vill påverka skolans miljö och att vi ska få lov att bestämma mer på skolan (tjej, åk 2) 10

11 Politik & inflytande Intresset för politik kan vid första anblick verka svalt bland ungdomarna i Eslöv. Bara några enstaka ungdomar är aktiva medlemmar i ett politiskt parti eller ungdomsförbund, och andra politiska aktiviteter är inte heller något som lockar. Men många ungdomar vill vara med och bestämma i frågor som rör dem. Skolan är ett exempel där vi har sett att många ungdomar upplever att de vill vara med och påverka mera. Samtidigt vet hälften av ungdomarna inte till vem eller vart de ska vända sig om de vill påverka något i Eslöv. Intresset för politik verkar vid första anblick vara svalt bland Eslövsungdomarna. 15% av åttondeklassarna och 25% av gymnasieungdomarna uppger att de har ett intresse för politik. Om man väger in Eslövsungdomarnas vilja att till exempel kunna påverka sin skolmiljö, kan man trots allt konstatera att det finns ett intresse av att få vara med och bestämma, men att ungdomarna inte nödvändigtvis likställer detta med politik. Figur 11. Hur intresserad är du av följande? (%) Andelen som svarat ganska eller mycket intresserad Även om intresset för politik är svalt finns det ett desto större intresse för samhällsfrågor i allmänhet. 30% av åttondeklassarna och nästan hälften av gymnasieungdomarna uppger att de har ett intresse för samhällsfrågor. Genomgående för de tre frågorna är att intresset ökar i takt med stigande ålder. Politik Samhällsfrågor Vad som händer i andra länder 11

12 Att intresset för politik och samhällsfrågor är större bland gymnasieeleverna märks tydligt även när det handlar om deltagande i olika politiska aktiviteter. Det är till exempel en större andel gymnasieungdomar som har, eller kan tänka sig att, skriva på namninsamlingar, ta kontakt med politiker eller skriva insändare. Samtidigt är det en större andel åttondeklassare som anger att de har målat politiska slagord på allmän plats, ockuperat byggnader samt skadat allmän egendom. Utöver att ha skrivit på en namninsamling finns det dock inga aktiviteter som har lockat någon större andel ungdomar. Figur 12. Har du deltagit i någon av följande aktiviteter det senaste året? (%) Skriva på en namninsamling Ta kontakt med politiker Skriva insändare Bära politiska symboler Jämfört med LUPP 06 är det en mindre andel Eslövsungdomar idag som har deltagit i olika former av politiska aktiviteter. Främst märks detta bland dem som tagit kontakt med politiker och skrivit insändare, där andelen har sjunkit med mer än 50% för högstadieungdomarna. Exempel på aktiviteter som har sjunkit för gymnasieungdomarna är att skriva på namninsamling, att delta i bojkotter och köpstrejker samt att delta i lagliga demonstrationer. Samtidigt finns det en hel del politiska aktiviteter som ungdomarna skulle kunna tänka sig att göra. Ta kontakt med politiker, skriva insändare, delta i lagliga demonstrationer och bojkotter och bära politiska symboler är exempel på aktiviteter som en stor andel ungdomar kan tänka sig att göra. Delta i bojkotter/köpstrejker Delta i lagliga demonstratrioner Medlem i politiskt parti Chatta om politik Delta i olagliga demonstrationer Måla politiska slagord på allmän plats Ockupera byggnader Skada allmän egendom i protest Minst intresse finns det för olagliga aktiviteter som att skada allmän egendom och att ockupera byggnader. Men en femtedel av Eslövsungdomarna kan ändå tänka sig att delta i en olaglig demonstration. 12

13 En av frågorna ger ungdomarna möjligheten att själva välja fyra områden som man skulle satsa på om man vore politiker i Eslöv. Av 21 valbara alternativ är kriminalitet, sjukvård och skola tre områden som ungdomarna i Eslöv är överens om att man borde satsa på. Det finns inga större skillnader mellan åldersgrupperna, även om gymnasieungdomarna i större utsträckning vill prioritera satsningar på unga. Exempelvis kommer skapa arbeten för unga och bostäder för unga högt upp på gymnasieungdomarnas lista. Nedan visas de fem populäraste områdena att satsa på fördelat på högstadiet och gymnasiet. Figur 13. Om jag vore politiker skulle jag satsa på... (Topp 5) 1. Kriminalitet 2. Sjukvård 3. Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 4. Skola 5. Idrottsanläggningar 1. Kriminalitet 2. Skola 3. Skapa arbeten för unga 4. Sjukvård 5. Bostäder för unga Jämfört med hur det ser ut i övriga LUPPkommuner generellt är det en större andel Eslövsungdomar som prioriterar arbete mot kriminalitet. Det är också en större andel gymnasieungdomar i Eslöv som prioriterar satsningar på skolan jämfört med gymnasieungdomar nationellt. Kriminaliteten på gatorna, öka polisstyrkorna på gatorna. Skydda invånarna mer (tjej, åk 8) Kollektivtrafik till och från byn till andra ställen, det finns inte många bussar som går (kille, åk 8) Att det inte ska finnas så mycket krimminelitet i komunen, att folk ska börja respektera varandra (tjej, åk 8) Se till att det kommunen bestämmer sig för att göra blir gjort. Och inte göra halvdana jobb och lämna grejor efter sig! Kommunen lovar en massa men håller inte vad de lovar! (Tjej, åk 2) Att det ska finnas bra lokaler till ungdomar som precis tagit studenten. Just nu har vi få platser att bosätta sig på som är prisvärda för en 19åring (tjej åk 2) 13

14 Figur 14. Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till makthavare i kommunen? (%) Stora Små Vet ej 80 Figur 15. Frågor om inflytande (%), nationellt, nationellt Bara var tionde ungdom i Eslöv anser att de har stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Runt hälften av ungdomarna anser att de har små möjligheter till detta. I takt med ålder ökar också misstron om att man kan föra fram sina åsikter. Samtidigt uppger mellan tre och fyra av tio att de är osäkra på om de kan föra fram sina åsikter. Jämfört med övriga LUPP-kommuner är det en större andel gymnasieungdomar i Eslöv som anser att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. Vill vara med och påverka i frågor som rör Eslöv Det är viktigt att unga träffar beslutsfattare i kommunen Skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen % av åttondeklassarna och 30% av gymnasieungdomarna vill vara med och påverka i frågor som rör Eslöv. Anmärkningsvärt är att andelen gymnasieungdomar som vill vara med och påverka har sjunkit kraftigt jämfört med LUPP 06, då drygt hälften av gymnasieungdomarna ville vara med och påverka. Hälften av högstadieungdomarna och 70% av gymnasieungdomarna anser att det är viktigt att unga får träffa beslutsfattare i Eslöv. Samtidigt vill bara en tredjedel själva träffa beslutsfattare. Jämfört med LUPP 06 har andelen åttondeklassare som tycker att det är viktigt att träffa beslutsfattare i Eslöv, samt andelen gymnasieungdomar som skulle vilja träffa beslutsfattare, minskat med tio procentenheter. Majoriteten av Eslövs unga tycker att det är viktigt att unga träffar beslutsfattare i kommunen 14

15 Ungdomarna fick också själva komma med förslag på vad de ville kunna påverka i Eslöv. Föga förvånande är skolan ett område som många ungdomar vill kunna påverka. Nedan visas en lista på de populäraste områdena som ungdomarna själva uttryckte att de skulle vilja påverka i Eslöv. Många ungdomar vill vara med och påverka i skolan Att många ungdomar vill vara med och påverka i skolan framgick redan i kapitlet skola. Skolan verkar i allmänhet vara en plats där många ungdomar känner att de vill påverka, samtidigt som de känner att deras möjligheter till att faktiskt påverka är små. Bättre kollektivtrafik, särskilt utanför Eslövs innerstad, samt fler idrottsanläggningar, är också områden där många ungdomar känner att de vill ha något att säga till om. Figur 16. Vad vill du påverka? (Topp 5) 1. Skolan 2. Idrottsanläggningar 3. Kollektivtrafiken 4. Likabehandling av individer 5. Göra Eslöv tryggare 1. Skolan 2. Kollektivtrafiken 3. Idrottsanläggningar 4. Ungdomsställen 5. Kriminalitet Foto: David Castor Av de % av åttondeklassarna som inte vill vara med och påverka uppger en majoritet att de inte är intresserade. Men många uppger även att de inte vet hur de ska göra, att de inte tror att någon lyssnar och att de inte har tid Figur 17. Varför vill du inte vara med och påverka? (%) Av de 67% av gymnasieungdomarna som inte vill vara med och påverka uppger % att de inte är intresserade, men många menar också att de vet för lite om hur de ska göra och att de inte tror att någon lyssnar. 10 Vet för lite hur jag ska göra Inte intresserad Har inte tid Tror inte det spelar någon roll, ingen som lyssnar Ska flytta från kommunen Annat 15

16 Hälften av ungdomarna i Eslöv vet inte till vem eller vart de ska vända sig om de vill vara med och påverka någonting i kommunen. Av de ungdomar som vet vart de ska vända sig anger störst andel att de vänder sig till en personlig kontakt. Vi har redan sett att det bara är en liten andel Eslövsungdomar som är aktiva, eller skulle kunna tänka sig att bli aktiva, i ett politiskt parti. Samma mönster ser vi här. Knappt var tionde uppger att de skulle vända sig till ett politiskt parti om de vill vara med och påverka i Eslöv. Jämfört med LUPP 06 är det en större andel ungdomar idag som inte vet vart de ska vända sig om de vill påverka något i Eslöv. Hälften av ungdomarna vet inte vart de ska vända sig om de vill påverka något i kommunen Man borde låta ungdomarna få vara med och säga mer vad de tycker (tjej, åk 8) Figur 18. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? (%) Personlig kontakt Politiskt parti Media Förening/ organisation Tjänsteman/ politiker Organiserad ungdomsgrupp Vill ej påverka Annat Vet ej 16

17 Hälsa & trygghet Angående hälso- och trygghetssituationen för Eslövs unga finns det både postitiva och negativa aspekter att lyfta fram. Den breda majoriteten upplever sitt allmänna hälsotillstånd som bra och de flesta upplever Eslöv som en trygg kommun att bo i. Samtidigt är stress och sömnproblem något som tillhör vardagen för många unga, främst tjejer. Medan hemmet och skolan är platser som man upplever som trygga är det många som upplever platser där man främst vistas kvällstid som otrygga Figur 19. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? (%) Åk 7-9 nationellt Åk 1-3 nationellt De flesta av ungdomarna i Eslöv upplever att de mår ganska eller mycket bra. Det finns en tendens till att gymnasieungdomarna upplever sig må lite bättre än högstadieungdomarna. Tittar vi nationellt ser vi att ungdomarna i årskurs 8 mår som de flesta högstadieungdomar i Sverige, medan Eslövs ungdomar i årskurs 2 mår något bättre än vad gymnasieungdomarna i övriga LUPPkommuner gör. Ganska/ mycket dåligt Någorlunda Ganska/ mycket bra Att de flesta Eslövsungdomar mår bra avspeglas också i svaret om hur ofta de är sjuka. Nio av tio uppger att de är sjuka mer sällan eller lika ofta som andra ungdomar. 17

18 80 Figur. Hur ofta har du haft följande besvär? (%) Varje dag/flera gånger i veckan Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2 Generellt sett mår ungdomarna i åk 2 bättre idag jämfört med LUPP 06. Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Känt dig stressad Trött under dagarna Sovit dåligt på natten Även om de flesta unga i Eslöv uppger att de mår bra finns det vissa hälsoaspekter som visar något annat. Trötthet under dagarna och sömnbesvär på nätterna verkar vara vanligt förekommande bland ungdomarna. Det framgår tydligt att tjejerna mår sämre än killarna, och värst utsatta verkar tjejerna i årskurs 8 vara. Huvudvärk och stress är två fenomen som är klart vanligare bland tjejerna. Jämfört med LUPP 06 finns det klara tendenser till att tjejerna i åk 8 mår sämre idag. För killarna på högstadiet och för gymnasieeleverna ser det tvärtemot bättre ut idag. Att få i sig en stadig frukost är viktigt för hälsan och för att orka med dagen. Många uppger att de slarvar med sina matvanor. % av ungdomarna, undantaget killar i åk 8, väljer regelbundet att hoppa över frukosten på morgonen. Även lunchen är något som en del, främst i åk 8, väljer bort. Jämfört med förra undersökningen har det skett en drastisk ökning bland andelen åttondeklassare som väljer att hoppa över lunchen. Medan knappt 10% hoppade över lunchen i förra undersökningen är det idag 25% bland tjejerna samt % bland killarna som återkommande hoppade över lunchen. Samtidigt äter runt % av ungdomarna godis eller snacks minst flera gånger i veckan. Sett till olika hälsoaspekter framgår det tydligt att tjejerna mår sämre än killarna Figur 21. Hur ofta händer följande? (%) Varje dag/flera gånger i veckan Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2 Hoppar över frukosten Hoppar över lunchen Äter snabbmat Äter godis eller snacks 18

19 Figur 22. Hur ofta brukar du göra följande? (%) Minst en gång i veckan Åk 7-9 nationellt Åk 1-3 nationellt Andelen högstadieungdomar som aldrig dricker sig berusade har sjunkit med tjugo procentenheter jämfört med LUPP 06. Röka cigaretter Snusa Dricka folköl Dricka starköl/cider/ alkoläsk/vin/ sprit De flesta håller sig borta från tobak och alkohol. Rökning är det vanligaste i de båda åldersgrupperna. 15% av högstadieungdomarna och % av gymnasieungdomarna röker regelbundet. Bland ungdomarna i årskurs 8 ser vi att det är en större andel som röker regelbundet jämfört med hur det ser ut i övriga LUPPkommuner. Alkohol och tobak är vanligare på gymnasiet jämfört med högstadiet. Samtidigt tillåter föräldrarna till gymnasieungdomarna i högre grad sina barn att dricka alkohol. Medan var tionde i åk 8 uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar uppger över hälften av gymnasieungdomarna att deras föräldrar tillåter alkohol. Figur 23. Hur ofta dricker du dig berusad? (%) Aldrig En gång om året/mer sällan Någon gång i månaden/ några gånger per år Någon gång i veckan/ några gånger i månaden Ungdomar vars föräldrar tillåter att de dricker alkohol dricker också i större utsträckning än andra. Jämfört med de ungdomar som deltog i LUPP 06 har andelen åttondeklassare som aldrig dricker sig berusade sjunkit med drygt tjugo procentenheter. Istället är det en större andel som uppger att de dricker sig berusade någon gång i månaden eller någon gång per år. Jämför man gymnasieungdomarna i år med de som deltog i LUPP för tre år sedan finns det inga skillnader i andelen som dricker sig berusade. 19

20 95% av åttondeklassarna och 90% av gymnasieungdomarna har aldrig testat hasch eller marijuana. Jämför vi med svaren från LUPP 06 ser vi dock att det skiljer sig litegrann. Det är en större andel ungdomar idag som har testat droger en gång jämfört med 06. Samtidigt har andelen som testat droger mer än gånger sjunkit jämfört med 06, vilket syns tydligast bland gymnasieungdomarna. 6 4 Figur 24. Har du provat hasch eller marijuana? (%) Det är en större andel högstadieungdomar som har testat droger idag jämfört med för tre år sedan 2 Ja, en gång Ja, 2-10 ggr Ja, 11- ggr Ja, mer än ggr En jämförelse mellan åldersgrupperna visar att ungdomarna i årskurs 8 i högre utsträckning testade cigaretter, snus, alkohol och droger i tidig ålder. Många av ungdomarna i årskurs 8 testade cigaretter och snus redan när de var 11 år eller yngre, medan debutåldern för många ungdomar i årskurs 2 var 15 år. Figur 25. Hur gammal var du när du gjorde följande saker för första gången? (%) Rökte cigaretter Snusade Drack dig berusad 22 Provade hasch eller marijuana år eller yngre 12 år 13 år 14 år 15 år 11 år eller yngre 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år eller äldre

21 Figur 26. Har du det senaste halvåret upplevt att du blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du känt dig kränkt? (%) Kille, åk 8 Tjej, åk 8 Kille, åk 2 Tjej, åk 2 Ja, flera gånger Ja, någon gång Nej, aldrig Omkring 30% av Eslövs unga har någon gång det senaste halvåret känt sig kränkta. Det finns en liten tendens till att tjejer i högre grad än killar känt sig kränkta. Jämför man med LUPP 06 är det en något mindre andel ungdomar idag som upplevt sig kränkta. Åttondeklassarna upplever sig i störst utsträckning ha blivit felbehandlade i samband med skolan - av personal eller andra elever. Samma mönster finns bland gymnasieeleverna. Men här uppger också många att de blivit kränkta av någon i sin familj. Drygt var tionde upplever sig också ha blivit kränkt av polis eller rättsväsendet. Samtidigt har en stor andel uppgett annat och vet ej. Figur 27. Jag blev orättvist behandlad i samband med.. (%) 1. Andra elever 2. Skolans personal 3. Någon i min familj 4. Annan privatperson 5. Socialtjänsten 1. Skolans personal 2. Någon i min familj 3. Andra elever 4. Annan privatperson 5. Polisen/rättväsendet Samtidigt som det är många som har upplevt sig kränkta kan det vara svårt att sätta ord på vad som kan ha orsakat kränkningen. Fyra av tio högstadieungdomar och hälften av gymnasieungdomarna har uppgett annat som svar på vad som orsakade kränkningen, och var femte svarade vet inte. Utseende, ålder och utländsk bakgrund är de tre faktorer som störst andel ungdomar har angett som orsak till kränkningen. Var tredje har någon gång det senaste halvåret upplevt sig kränkt, men andelen har sjunkit något sedan 06 Figur 28. Av vilken orsak blev du orättvist behandlad? Utländsk bakgrund (9%) Utländsk bakgrund (13,5%) Kön (3,3%) Kön (8,3%) Sexuell läggning (2,5%) Sexuell läggning (5,2%) Ålder (11,5%) Ålder (8,3%) Utseende (24,6%) Utseende (16,7%) Funktionsnedsättning (1,6%) Funktionsnedsättning (1%) Religion (4,9%) Religion (2,1%) Annat (41%) Annat (49%) Vet inte (18,9%) Vet inte (18,8%) 21

22 Figur 29. Har något av följande hänt dig det senaste halvåret? (%) Bostadsområdet dagtid Bostadsområdet kvällar På väg till eller från skolan Figur 30. Känner du dig trygg på följande ställen? (%) Andelen som svarat ja, alltid I klassrummet 2 Inte vågat gå ut Någon har hotat mig Blivit bestulen Misshandlad Sexuellt våld/ utnyttjad De flesta av ungdomarna i Eslöv har blivit förskonade från de olika typer av brott som ges som exempel. 73% av åttondeklassarna och 75% av gymnasieungdomarna har inte blivit utsatta för något av dem. Hot och stöld är de två vanligaste brotten man blivit utsatt för. Drygt en av tio har blivit hotad medan knappt en av tio har blivit bestulen. Det finns inga större skillnader mellan årskurserna. Jämfört med LUPP 06 ser det något bättre ut, speciellt för gymnasieungdomarna. Andelen som blivit bestulna har minskat för bägge åldersgrupperna. Nästan var tionde Eslövsungdom har någon gång det senaste halvåret blivit bestulen På rasterna i skolan Ungdomens hus, fritidsgården eller liknande På disko eller annat nöjesställe Ute på stan, på allmän plats På buss, tåg, tunnelbana I hemmet Det finns flera olika platser i Eslöv där man någon gång har känt sig otrygg, även om de flesta vanligtvis känner sig trygga i kommunen. De platser där ungdomarna känner sig trygga är platser där man främst rör sig på dagtid, t.ex. skolan, hemmet och i bostadsområdet under dagtid. De platser där många känner sig mindre trygga är främst offentliga platser som förknippas med kvällstid. Som exempel kan nämnas nöjesställen, fritidsgården och bostadsområdet på kvällarna. I LUPP 06 svarade nästan 25% av gymnasieungdomarna att de inte känner sig trygga på ungdomens hus eller fritidsgården. Idag ser det bättre ut, då andelen som inte känner sig trygga där har sjunkit till under 13%. 22

23 Figur 31. Andelen som blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret (%) Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2 Andelen som blivit mobbade eller utfrysta i åk 2 har minskat jämfört med 06. Under kapitlet skola såg vi att en tredjedel av åttondeklassarna upplever mobbning som ett problem i skolan. Att det är ett problem visar också figur % i åk 8 och 7% i åk 2 har någon gång blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Sett till kön är tjejerna överrepresenterade i årskurs 8. Var fjärde tjej och var tionde kille i årskurs 8 har blivit utsatt för mobbning det senaste halvåret. En fjärdedel av åttondeklassarna uppger också att de själva deltagit i mobbning eller utfrysning det senaste halvåret. Jämfört med LUPP 06 har andelen tjejer i åk 8 som blivit mobbade eller utfrysta ökat med nästan tio procentenheter. Även andelen åttondeklassare som själva deltagit i mobbning har ökat med tio procentenheter. Det ser bättre ut i årskurs 2. Här har andelen som blivit mobbade eller utrfrysta minskat jämfört med 06. Mobbningen är vanligast förekommande i samband med skolan. Medan åttondeklassarna uppger att mobbningen oftast förekommer på skolrasterna uppger gymnasieeleverna att mobbningen oftast förekommer i klassrummet. Många åttondeklassare har också blivit utsatta via telefonsamtal, sms eller på Internet. Jämfört med 06 har andelen som blivit mobbade eller utfrysta i klassrummet ökat avsevärt - i åk 2 har andelen ökat med trettio procentenheter. Mobbning är vanligast förekommande i samband med skolan Figur 32. Var blev du mobbad/utfryst? (%) På rasterna i skolan (65%) I klassrummet (46%) Via telefon, sms, Internet (28%) På väg till eller från skolan (22%) I klassrummet (%) På rasterna i skolan (45%) I någon annans bostad (25%) På väg till eller från skolan (%) 23

24 Arbete Medan det för de flesta dröjer ett tag till innan man står till arbetsmarknadens förfogande är det för somliga snart dags. Men många väljer att redan under studietiden skaffa sig arbetslivserfarenhet, antingen via ett extrajobb under terminen eller ett sommarjobb. Jobben räcker dock inte till alla - det är en stor andel gymnasieungdomar som har sökt jobb utan framgång. Foto: Oskar Jönsson Figur 33. Arbetsrelaterade frågor (%) Var femte Eslövsungdom har ett extrajobb vid sidan av sina studier. Medan det i åk 8 är vanligare att killar har extrajobb är det tvärtom bland gymnasieungdomarna. Samma mönster syns när det gäller sommarjobb. Medan en större andel killar i åk 8 hade sommarjobb var det en större andel tjejer på gymnasiet. Jämfört med LUPP 06 har andelen gymnasieungdomar med sommarjobb sjunkit med tio procentenheter. Har ett extrajobb just nu Har misslyckats skaffa extrajobb Hade sommarjobb i somras Har misslyckats skaffa sommarjobb Kan tänka mig starta eget företag Inte alla som vill ha ett jobb får ett. Ungefär 15% av grundskoleeleverna har sökt extrajobb eller sommarjobb utan framgång. För ungdomarna i årskurs 2 är det svårare att få jobb. Hälften av de som sökt extrajobb och två tredjedelar av de som sökt sommarjobb har gjort så utan att lyckas. Av de som inte hade extrajobb eller sommarjobb i årskurs 2 försökte en majoritet att få ett jobb utan att lyckas Jämfört med hur det ser ut i övriga LUPPkommuner generellt är det en större andel Eslövsungdomar som misslyckats med att skaffa jobb. 24

25 Av ungdomarna i årskurs 8 fick sju av tio sitt sommarjobb genom familjen, släktingar eller andra bekanta. För gymnasieungdomarna går vägen till sommarjobb främst genom kommunen. Närmare hälften av de gymnasieungdomar som hade sommarjobb i somras fick det genom kommunen. Fyra av tio fick jobb genom familjen, släktingar eller bekanta. Arbetsförmedlingen har som synes så gott som ingen roll alls när det handlar om att förmedla arbete till ungdomarna. För gymnasieungdomarna går vägen till sommarjobb främst genom kommunen Figur 34. Hur fick du ditt sommarjobb? (%) Genom familjen Genom släkting/ bekant Genom arbetsförmedlingen Sökte utannonserad tjänst Genom kommunen Kontaktade själv arbetsplatsen På annat sätt Jag tycker det borde vara lättare att skaffa sommarjobb (Kille, åk 8) Skaffa fler jobb till ungdomar. Våga anställa!!! (Kille, åk 2) Mer jobbmöjligheter till ungdomar. Man vill inte höra Nej! hela tiden. (Tjej, åk 2) Se till så att unga kan få jobb när de går ur skolan, inte bara bli hemmasittare och sedan bli fast i det ( Kille, åk 2) Finns många ungdomar som nästan inte gör något under vardagar även om de har tid. Kommunen skulle kunna erbjuda deltidsjobb åt alla som är villiga att jobba (Kille, åk 2) 25

26 Framtid Foto: Elev, Fotografisk bild A De flesta av Eslövs unga ser mycket positivt på sin framtid. Majoriteten av gymnasieungdomarna tror att de kommer läsa vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet. Många tror också att de kommer flytta från Eslöv. Jobb och studier är exempel på anledningar som anges för flytt. Men samtidigt kan många tänka sig att flytta tillbaka till Eslöv någon gång i framtiden. Vi har redan kunnat konstatera att den breda majoriteten unga i Eslöv mår bra. Även framöver ser det positivt ut. 84% av åttondeklassarna och 87% av gymnasieungdomarna uppger att de ser positivt på sin framtid (svarsalternativ 5-7). Endast 5% av åttondeklassarna och 3% av gymnasieungdomarna hamnar på den negativa sidan av skalan. Det finns som synes inga större skillnader mellan årskurserna Figur 35. Hur ser du på framtiden för din egen del? (%) 1 Mycket negativt Varken eller Mycket positivt Det stora flertalet av Eslövs unga ser positivt på framtiden 26

27 Av åttondeklassarna vill drygt % läsa vidare på gymnasiet. Hela två tredjedelar av dessa vill helst gå en utbildning i en annan kommun än Eslöv. Var femte vill hellre börja jobba än att läsa vidare på gymnasiet. Jämför man killarna med tjejerna är det en större andel tjejer som vill läsa i en annan kommun än Eslöv, medan fler killar vill börja jobba. Jämfört med Sverige generellt är det en mindre andel Eslövsungdomar som vill läsa vidare på gymnasiet, ca % jämfört med ca 70% för övriga LUPP-kommuner. Eslövsungdomarna är också mer benägna att läsa i en annan kommun jämfört med övriga LUPP-kommuner. Men detta skiljer sig mellan olika kommuner. Jämför man med en annan skånsk kommun som Landskrona är det en större andel ungdomar i Eslöv som vill läsa i sin hemkommun. Jämfört med övriga LUPP-kommuner är det en större andel Eslövsungdomar som vill börja jobba efter högstadiet. Efter avslutad gymnasieutbildning ställs man inför flera valalternativ. Nästan var fjärde gymnasieelev skulle helst av allt vilja åka ut och resa. Det näst populäraste alternativet är att studera vidare på högskola eller universitet, följt av att jobba utomlands och att jobba i Eslöv eller i en närliggande kommun. Figur 36. Vad skulle du helst göra efter grundskolan? (%) 1. Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun (41%) 2. Gå en gymnasieutbildning i Eslöv (22%) 3. Börja jobba (18%) 4. Vet inte (13%) 5. Annat (5%) Figur 37. Vad skulle du helst göra efter gymnasiet? (%) 1. Åka ut och resa (23%) 2. Studera på högskola/universitet i Sverige (17%) 3. Jobba utomlands (15%) 4. Jobba i Eslöv eller närliggande kommun (13%) 5. Studera utomlands (10%) 2/3 av de högstadieelever som vill läsa vidare på gymnasiet vill helst läsa i en annan kommun än Eslöv Gymnasiekillarna och gymnasietjejerna har lite olika uppfattningar om vad man helst av allt skulle vilja göra. Medan tjejerna helst av allt vill ut och resa eller jobba utomlands, vill killarna helst av allt studera på en högskola eller universitet här i Sverige. När man istället frågar gymnasieungdomarna vad de tror att de kommer göra efter gymnasiet ser det annorlunda ut. 30% tror att de kommer läsa vidare på högskola eller universitet i Sverige. % tror att de kommer börja jobba i Eslöv eller i en grannkommun. Bara 10% tror nu att de kommer åka ut och resa. 27

28 Figur 38. Vilken är den högsta utbildningen som du planerar att gå? (%) Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2 Figur 39. Andelen som tror att de kommer flytta från Eslöv (%) 80 Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2 Grundskola eller motsvarande Gymnasieskola eller motsvarande Yrkesutbildning efter gymnasiet Universitet eller högskola Annan utbildning Vet inte Att veta hur länge man kommer att studera kan vara svårt att svara på, speciellt när man ännu inte gått ut grundskolan. De flesta Eslövsungdomarna verkar ändå ha en ganska klar uppfattning om hur lång utbildning man planerar att gå. Tre av tio i åk 8 och över hälften av gymnasieungdomarna tror att de kommer läsa vidare på högskola eller universitet. Knappt två av tio planerar att sluta efter gymnasieskolan, både bland högstadie- och gymnasieungdomarna. Medan en större andel tjejer planerar att läsa vidare på universitet eller högskola är det en större andel killar som planerar att sluta efter gymnasieskolan. Majoriteten av ungdomarna tror att de kommer flytta från Eslöv Majoriteten av Eslövsungdomarna tror att de kommer flytta från Eslöv. Sett till kön är det en större andel tjejer som kan tänka sig att röra på sig. Jämfört med LUPP 06 är det en större andel ungdomar idag, undantaget killar i årskurs 2, som tror att de kommer flytta från Eslöv. Det finns flera faktorer till varför en så stor andel ungdomar tror att de kommer flytta från Eslöv. Jobb- och studiemöjligheter är två exempel som Eslöv har svårt att konkurrera om med andra kommuner. Sett till kön är det en större andel killar som kan tänka sig att flytta på grund av jobb, medan en större andel tjejer kan tänka sig att flytta på grund av studier eller för att de vill prova på något nytt. Figur. Varför kan du tänka dig att flytta från Eslöv? (%) 1. Jobb (49%) 2. Studier (34%) 3. Vill prova på något nytt (30%) 4. Flick-/pojkvännen eller kompisar (29%) Figur 41. Varför kan du tänka dig att flytta från Eslöv? (%) 1. Jobb (49%) 2. Vill prova på något nytt (%) 3. Studier (31%) 4. Flick-/pojkvännen eller kompisar (22%) 28

29 Att man har gett sig av från Eslöv en gång behöver inte betyda att man inte kan tänka sig att flytta tillbaka någon gång i framtiden. Bara knappt var tionde menar att man aldrig skulle kunna tänka sig att flytta tillbaka till Eslöv. Närheten till familjen och vännerna är exempel på anledningar till varför man skulle kunna flytta tillbaka. Till höger följer de fyra populäraste svarsalternativen för respektive ålder. Figur 42. Vad skulle få dig att flytta tillbaka? (%) 1. Närhet till släkt och familj (39%) 2. Flick-/pojkvännen eller kompisar (28%) 3. Jobb (26%) 4. Bättre uppväxtmiljö för mina barn (17%) Figur 43. Vad skulle få dig att flytta tillbaka? (%) 1. Närhet till släkt och familj (43%) 2. Flick-/pojkvännen eller kompisar (26%) 3. Jobb (21%) 4. Bättre uppväxtmiljö för mina barn (18%) När ungdomarna själva får välja var de skulle vilja bo om 10 år är utomlands det mest attraktiva alternativet. Drygt 30% skulle helst av allt bo utanför Sveriges gränser. Ca 25% skulle kunna tänka sig att bo i en storstad i Sverige, medan var tionde tilltalas av alternativet att bo kvar i Eslöv. Foto: Arzana Abazi Sett till kön finns det en del skillnader. Till exempel är det en större andel killar i respektive årskurs som kan tänka sig att bo kvar i Eslöv, medan det är en större andel tjejer som kan tänka sig att bo utomlands Figur 44. Var skulle du vilja bo om 10 år? (%) Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2 Där jag bor nu Storstad i Sverige Småstad i Sverige Landsbygden Utomlands Vet inte 29

30 Sammanfattning För andra gången har Eslövs kommun genomfört en LUPP-undersökning för att få reda på hur unga Eslövsbor upplever sin vardag. Under hösten har över tusen ungdomar i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet haft möjlighet att besvara en enkät på ca 0 frågor som rör allt från fritidssysselsättning till hälsofrågor och framtidsplaner. Undersökningen bjuder både på positiva ljusglimtar som negativa orosmoln. Här följer en kort sammanfattning på några av de resultat som går att finna i rapporten. Eslövs unga är i stort sett nöjda med fritidsutbudet i kommunen. Men precis som 06 efterfrågas fler mötesplatser för unga såsom fritidsgårdar och ungdomscaféer. Andelen ungdomar som anser att mobbning är ett problem i skolan har minskat jämfört med 06. Samtidigt är det färre som anser att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av lärare. Andelen åttondeklassare som tycker att det är viktigt att träffa beslutsfattare i Eslöv, samt andelen gymnasieungdomar som skulle vilja träffa beslutsfattare har minskat jämfört med 06. När man själv får välja är skolan det område som flest ungdomar vill vara med och påverka. Merparten av Eslövs unga upplever att de mår bra. Samtidigt verkar trötthet och sömnproblem vara ett problem för många unga, både bland åttondeklassarna och gymnasieungdomarna. Det framgår också att tjejerna överlag mår sämre än killarna. Eslövs unga ser generellt mycket positivt på framtiden. Många ser också en framtid utanför Eslöv. Jobb och studier är exempel på anledningar som lockar till en flytt från Eslöv. Har du några frågor? Vill du veta mer om LUPP, eller vill du själv få tillgång till enkätmaterialet? I så fall, tveka inte att höra av dig! Peter Juterot Ungdomspolitisk samordnare i Eslövs kommun Tel: E-post: 30

31

32

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan Att vara ung i Säter LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Säter år 7-9 grundskolan INNEHÅLL INLEDNING 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet. LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig 2012-03-27 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun 2 Förord Under många år har Mora kommun arbetat med olika metoder och verktyg för ungas inflytande och delaktighet. Ett verktyg är Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken).

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande 24-åringar från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy Lönn 3 Kapitel

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer

Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN rapport lupp 2008 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (21) Sammanfattning av Lupp- enkäten 2008 Den fjärde luppundersökningen med nära

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Sölvesborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 7-9 grundskolan, år 1-3 gymnasiet, unga INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Min ekonomi

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer

Läs mer

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8

Läs mer