Där livet är härligt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Där livet är härligt!"

Transkript

1 Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim Lux, Hållbarhetssamordnare, Kommunledningsförvaltning Kontakt: E-post: Tel.: maj 2011

2 2 INNEHÅLL Sammanfattning Inledning Om Lupp Syftet med Lupp i Tingsryds kommun Målgrupp avgränsning Genomförande Förankring Svarsfrekvens Resultat Politik, samhälle och inflytande Politiskt intresse Möjligheter att påverka Mötesplatser Att föra fram åsikter Skolan Inflytande Trygghet i skolan Fritid Vad finns att göra Hälsa och trygghet Allmänt hälsotillstånd Alkoholförbrukning Orättvist behandlad Trygga miljöer Arbete och framtid Sommarjobb Framtidsplaner Utflytt tillbakaflytt Avslutande reflektioner Genomförande Resultat Politik, samhälle och inflytande Skolan Fritid Hälsa Arbete och framtid Slutsatser... 34

3 3 Sammanfattning Lupp är en förkortning och arbetsnamn på en enkätundersökning utvecklad av Ungdomsstyrelsen. Lupp-enkäten har funnits sedan 2001 och fram till och med 2010 har ca hälften av landets kommuner genomfört denna en eller flera gånger. År 2010 deltog även Tingsryds kommun med syfte att inhämta ett kunskapsunderlag om ungdomars situation inom kommunen. Kunskapsunderlaget ska efter genomförandet komma politiker, tjänstemän och ungdomar själva tillhanda. Resultatet av undersökningen visar att ungdomarna har ett relativt högt intresse för samhällsfrågor och att det är många som vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Möten mellan beslutsfattare och ungdomar ser man som viktiga men det finns en stor grupp som inte vet vart de ska vända sig eller hur de ska göra för att påverka. Många upplever också att det är små möjligheter för dem att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Wasaskolans gymnasielever upplever en betydligt högre grad av inflytande kring en rad områden än deras jämnåriga inom övriga gymnasieskolor. Samtidigt så svarar både högstadieelever och gymnasieeleverna att det förekommer mobbning inom skolorna och att detta är ett problem inom skolan. Enligt enkäten ökar mobbningen i takt med åldern och det finns en stor grupp tjejer inom Wasa som upplever sig mobbade eller utsatta. I allmänhet uppger eleverna att de är nöjda med det som finns att göra på fritiden idag men det som saknas är fler fritidsgårdar eller ungdomsgårdar, fler affärer, caféer eller ställen att bara vara på. Internet är det som de allra flesta lägger tid på under fritiden. Vidare lyfts fram att kommunikationen mellan tätorterna upplevs som ett problem. Vad det gäller ungdomarnas allmänna hälsotillstånd, uppger de allra flesta ungdomarna i Tingsryds kommun att de mår bra. Samtidigt så svarar många att de är trötta, har sömnsvårigheter, att de har problem med huvudvärk, har ont i magen samt att stress upplevs som ett stort problem. Vad det gäller alkohol visar enkäten att ungdomar inom Tingsryds kommun, oavsett åldersgrupp, har sina föräldrars tillåtelse att dricka alkohol i högre grad än övriga jämnåriga. Fler än hälften av ungdomarna upplever sig ha blivit orättvist behandlade på ett sådant sätt att de känt sig kränkta. Majoriteten av gymnasieungdomarna lyckades skaffa sommarjobb 2010, vanligast via kommunen eller via någon inom familjen. En stor del av gymnasieeleverna tror att de efter avslutad utbildning kommer att flytta från kommunen. Samtidigt finns det också de som efter ett antal år utanför kommunens gränser kan tänka sig att återvända. Vad som skulle få ungdomarna att återvända är främst närheten till släkt och vänner, möjligheten till jobb samt pojkeller flickvän. Avslutningsvis kan sammanfattas att ungdomarna i allmänhet är nöjda men att det finns förbättringsmöjligheter inom flera områden. Förbättringspotential finns särskilt i arbetet med en ökad delaktighet, motverkningen av mobbning, ett ökat fritidsutbud samt i hanteringen av stress och alkohol.

4 4 1. Inledning 1.1 Om Lupp Lupp är en förkortning och arbetsnamn på en enkätundersökning utvecklad av Ungdomsstyrelsen med det fullständiga namnet Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken. För mer information om Lupp gå in på Ungdomsstyrelsens hemsida Enkäten spänner över flera områden och ska fånga en helhetsbild av ungdomars livssituation i sin boendekommun. Lupp-enkäten har funnits sedan 2001 och fram till och med 2010 har ca hälften av landets kommuner genomfört denna en eller flera gånger. År 2010 genomfördes enkäten i ett 30-tal kommuner och besvarades av totalt högstadieelever och gymnasieelever. 1.2 Syftet med Lupp i Tingsryds kommun Tingsryds kommuns syfte med att medverka i Lupp är att inhämta ett kunskapsunderlag om ungdomars situation inom kommunen. Kunskapsunderlaget ska efter genomförandet komma politiker, tjänstemän och ungdomar själva tillhanda. Ungdomarnas deltagande i enkäten och dess resultat fungerar som ett viktigt verktyg för utformningen av det ungdomspolitiska programmet som politiken ämnar besluta om. 1.3 Målgrupp - avgränsning Målgruppen för enkäten har varit ungdomar i Tingsryds kommun. I de enkätundersökningar som Ungdomsstyrelsen tillhandahåller finns enkätfrågor för åk 7-9, 1-3 på gymnasiet och ungdomar år. Kommunstyrelsen beslutade från början att alla tre åldersgrupper skulle ingå i undersökningen. Efter att deltagare från kommunen medverkat i en utbildningskonferens arrangerad av Ungdomsstyrelsen togs nya diskussioner kring gruppen ungdomar år och om dessa skulle ingå i undersökningen. Erfarenheter från andra kommuner som haft med denna ungdomsgrupp var att man trots upprepade utskick haft svårt att uppnå en svarsfrekvens högre än 3. Kommunstyrelsen tog därför ett nytt beslut att enbart ställa enkäten till elever inom grundskolans åk 7 till 9 inom Dackeskolan och Idekulla friskola samt gymnasieeleverna inom Wasaskolan. Beslutet medförde därigenom också ett bortfall av de elever som valt andra gymnasieskolor utanför kommunen, men svårigheten att få in deras enkät, att bearbeta resultatet samt att återföra enkätresultatet sågs så stora att denna grupp ungdomar inte togs med i enkätundersökningen. Sammanställningen av denna rapport utfördes av Lars-Olof Johansson, Barnoch utbildningsförvaltning, i samarbete med Pia Steinbach, Informatör, och Tim Lux, Hållbarhetssamordnare på Kommunledningsförvaltningen.

5 5 2. Genomförande 2.1 Förankring För att visa på vikten av undersökningen beslutades att Kommunstyrelsen skulle vara ytterst ansvarig för arbetet med och uppföljningen av resultatet. En arbetsgrupp utsågs med representanter från Socialförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen och Kultur och fritidsförvaltningen. Representanter från kommunstyrelsen samt ansvarig tjänsteman för Lupparbetet informerade samtliga elevgrupper inom grundskolans åk 7-9 och gymnasieskolan om Lupp 2010 kring frågeställningarna vad, varför, när, hur samt vad händer sen? Elevråden inom skolorna samt Ungdomsrådet fick riktade information kring syfte, funktion och tillvägagångssätt. Föräldrar/vårdnadshavare informerades via informationsbrev som skickades ut från Kommunstyrelsens ordförande. Enkäten var utformad i två olika versioner, en för högstadieeleverna och en för gymnasieeleverna. Enkäten besvarades under lektionstid anonymt av eleverna under perioden vecka 45 vecka 49 och genomfördes med samma rutiner som ett nationellt prov. På detta sätt betonades vikten av enkätens användbarhet och betydelse för såväl politiken som ungdomar samt att en hög svarsfrekvensens skulle ge tyngd för resultatet. 2.2 Svarsfrekvens Svarsfrekvensen på enkätundersökningen blev för hela kommunen 87% inom högstadiet, Dackeskolan 85% och Idekulla friskola 10 samt 77% inom gymnasiet. Totalt svarade 501 av 601 elever enkäten, 332 högstadieelever av 378 möjliga samt 169 gymnasieelever av totalt 223. Svarsfrekvensen får anses som mycket hög och resultatet kan därför anses vara tillförlitligt. Det får också ses som ett mycket gott betyg på det förankringsarbete som genomfördes inför undersökningen och på hur själva ifyllandet av enkäten organiserades.

6 6 3. Resultat I denna rapport görs jämförelse inom de två ungdomsgrupperna mellan tjejer och killar men också med de 30-tal kommuner som deltog i Lupp Redovisningen sker på kommunnivå, alltså ingen jämförelse mellan hur högstadieelever inom Dackeskolan respektive Idekulla friskola har svarat. 3.1 Politik, samhälle och inflytande Ungdomarna i Tingsryds kommun visar på ett skiftande intresse i politiska frågor och samhällsengagemang. Kring samhällsfrågor visar gymnasieeleverna ett högre intresse av samhällsfrågor än högstadieeleverna, ca 45 % av gymnasieeleverna svarar att de anser sig vara mycket intresserade eller intresserade av dessa frågor, att jämföra med ca 3 av högstadieeleverna. Även på frågan kring vad som händer i andra länder visar de äldre ett större intresse. Någon skillnad vad det gäller tjejer och killar på gymnasiet och deras intresse för samhällsfrågor går inte att utläsa. För eleverna inom högstadiet visar svaren däremot att tjejerna är mer intresserade av vad som händer i andra länder än killarna i samma åldersgrupp. Däremot är ungdomarna oavsett åldersgrupp, relativt intresserade av frågor som rör den egna kommunen. Cirka 5 vill vara med och påverka men av dessa svarar många att de inte vet vart de ska vända sig eller att de kan för lite om hur de ska agera för att påverka. Mellan 55 och 6 tycker att det är viktigt att det finns möten mellan beslutsfattare och grupper av ungdomar men knappt hälften av dessa vill själva träffa politikerna. Många upplever också att det idag är små möjligheter för dem att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen Politiskt intresse Jag vill påverka miljön och arbetet, även skatter och jämlikheter, (tjej inom gymnasiet på frågan Vad vill du påverka? ). Tycker det är bra som det är i just min kommun, men det skulle ju inte skada om resten av världen var bättre, (gymnasieelev). Även om intresset för samhällsfrågor är relativt högt visar ungdomarna ett betydligt svalare intresse för politik.

7 7 Hur intresserad av politk är du? (högstadiet) Hur intresserad av politk är du? (högstadiet) 5 47% 47% 5 47% 47% 41% 41% 41% 41% 4 36% 4 34% 36% 34% % 2 17% 13% 11% 13% 11% 1 6% 1 6% 3% 4% 3% 4% mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt inte alls intresserad mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt inte alls intresserad intresserad intresserad Diagram 1 Frågeställning till högstadieeleverna Hur intresserad av politik är du? Hur intresserad av politk är du? (gymnasiet) Hur intresserad av politk är du? (gymnasiet) 45% 45% 41% 41% 39% 37% 39% 37% 36% 32% 36% 32% 21% 18% 21% 19% 18% 19% 6% 6% 5% 5% 1% 1% mycket ganska mycket ganska intresserad intresserad intresserad intresserad inte särskilt inte alls inte särskilt inte alls intresserad intresserad intresserad intresserad Diagram 2 Frågeställning till gymnasieeleverna, Hur intresserad av politik är du? Skillnaden mellan högstadieelever och gymnasielever är obetydlig kring deras intresse av politik. Ungefär en av fyra svarar att de är mycket intresserade eller ganska intresserade av politik. Däremot ser vi en viss skillnad bland gymnasieeleverna. Fler killar (ca 27%) svarar att de är intresserade av politik, att jämföra med ca 19% av tjejerna. De viktigaste politiska frågorna för ungdomarna inom kommunen är relativt lik oavsett om man går på högstadiet eller gymnasiet. Högst upp hamnar för högstadiets elever skolan, för gymnasieeleverna, arbete för unga. Därefter kommer för båda åldersgrupperna, lika lön för lika arbetet män/kvinnor, idrottsanläggningar samt bostäder för unga. En skillnad mellan tjejer och killar, oavsett åldersgrupp, är att tjejer anser att området kring lika lön för lika arbete för män och kvinnor är ett betydligt viktigare politiskt fråga än vad killarna anser. Å andra sidan anser killarna att frågor kring fritidsaktiviteter, idrottsanläggningar men också skolan är viktigare är tjejerna anser.

8 Möjlighet att påverka Trots ett relativt lågt intresse för politik svara nästan hälften av eleverna att de vill vara med och påverka inom kommunen. Någon skillnad mellan tjejer och killar kan inte ses Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? där du bor? % 46% 44% 46% Ja Ja 56% 56% 54% 54% Nej Nej Åk 7-9 Åk 7-9 Gy 1-3 Gy 1-3 Diagram 3 Frågeställning, Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? Av de som vill vara med och påverka svara 42% att de inte vet vart de skall vända sig eller hur de ska göra. Bland dem som vet vart de ska vända sig, är det flest som använder sig av personliga kontakter (18%). Runt % svarar att de vänder sig till tjänstemän, enskilda politiker eller till politiska partier. För de som svarat att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen fanns också möjlighet att beskriva områden som de vill vara med och påverka och här är två citat: att bygga mer lägenheter som även vi studerande ungdomar har råd att bo i ( högstadieelev). billigare och fler bussturer till olika ställen inom kommunen men också till Karlshamn (gymnasieelev). De som inte vill vara med och påverka fick som följdfråga med ett antal fasta svarsalternativ kring varför de inte vill vara med och påverka. De svar som var mest frekventa var Jag är inte tillräckligt intresserad (53%), Jag har inte tid (29%) samt Jag tror inte det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall (28%). Intressant är också att av de tjejer på gymnasiet som inte vill vara med och påverka, svarar 41 % att de kan för lite om hur de ska agera för att påverka.

9 Mötesplatser Som framgått svarar ca 25% av ungdomarna att de är intresserade av politik samtidigt som nästan 5 av ungdomarna svarar att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Vad anser ungdomarna om vikten av möten med beslutsfattare? Möten mellan beslutsfattare inom kommunen och grupper Möten mellan beslutsfattare inom kommunen och grupper av ungdomar (högstadiet) av ungdomar (högstadiet) inte alls viktigt 7% inte särskilt inte viktigt alls viktigt 7% inte särskilt viktigt mycket viktigt 23% 6% mycket viktigt 23% 6% varken viktigt eller varken viktigt eller oviktigt 27% oviktigt 27% ganska viktigt 37% ganska viktigt 37% Diagram 4 Frågeställning till högstadieeleverna, Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? Möten mellan beslutsfattare inom komunen och grupper av Möten mellan beslutsfattare inom komunen och grupper av ungdomar (gymnasiet) ungdomar (gymnasiet) inte alls viktigt inte alls viktigt 13% mycket viktigt 13% mycket viktigt 26% inte särskilt viktigt 26% inte särskilt viktigt 4% 4% varken viktigt eller varken viktigt eller oviktigt oviktigt 22% 22% ganska viktigt ganska viktigt 35% 35% Diagram 5 - Frågeställning till gymnasieeleverna, Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? Mellan 55 och 6 av ungdomarna tycker att det är viktigt att det finns möten mellan beslutsfattare inom kommunen och grupper av ungdomar. Anmärkningsvärt är att inte alls lika många som vill träffa beslutsfattarna. Knappt hälften (45%) av de som anser det är viktigt att beslutsfattare möter ungdomar vill själva träffa politikerna.

10 Att föra fram åsikter Intresse av engagemang kring t.ex. samhällsfrågor kräver att det finns en mottagare, någon som lyssnar och tar till sig av andras åsikter. Om det ska ske någon ändring i vår kommun som jag är inblandad i vill jag att ungdomarna också ska få tycka till om det (gymnasieelev). Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? (högstadiet) som bestämmer i kommunen? (högstadiet) Vet inte Vet inte 35% 35% Stora möjligheter Stora möjligheter 16% 16% Små möjligheter Små möjligheter 49% 49% Diagram 6 Frågeställning till högstadieeleverna, Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Hur stora möjligheter har du att föra fram dina åsikter till Hur stora möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? dem som bestämmer i kommunen? (gymnasiet) (gymnasiet) Stora möjligheter Vet inte Stora möjligheter Vet inte 15% 32% 15% 32% Små möjligheter Små möjligheter 53% 53% Diagram 7 - Frågeställning till gymnasieeleverna, Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Även om ungdomarna i Tingsryds kommun upplever att det är viktigt att möta politiker så är det mycket få som upplever möjligheterna att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen som stora. Nästan varannan elev inom åk 7-9 och fler än varannan inom gymnasiet upplever att möjligheterna är små. Av den tredjedel (115 elever) inom grundskolan som svara att de inte vet, är det fler tjejer än killar som ger detta svar. Inom gymnasiet syns ingen skillnad mellan tjejer och killar.

11 Skolan Frågorna som rör skolan behandlar framförallt två områden, inflytande och trygghet. Huvudsyftet med frågeställningarna kring skolans område är att få kunskap om hur ungdomar i Tingsryds kommun upplever sin dagliga vardag inom skolan. Några frågor rörande skolans kunskapsuppdrag ingår inte. De diagram som redovisas visar procentuella fördelningen mellan de olika svarsalternativen för samtliga elever inom grundskolan respektive gymnasiet. Jämförelse görs dessutom med övriga kommuner som deltog i LUPP Eleverna inom Tingsryds kommun har i jämförelse med elever i andra kommuner en ganska likartad upplevelse av hur skolan uppmuntrar dem till att vara aktiva i klass- och elevråd. Vad det gäller skolans sätt att informera om elevernas inflytande så är Tingsryds ungdomar och speciellt då Wasaskolans elever, mer positiva än sina kamrater i övriga kommuner. Dessutom upplever gymnasieeleverna att de också har ett reellt inflytande på ett antal områden i deras dagliga skolarbete. Vad det gäller elevernas uppfattning av trygghet så svarar fler elever inom Tingsryds kommun än övriga kommuner att mobbning är ett problem. Inom Wasaskolan är dessutom skillnaden mellan killar och tjejer stor, 21% av tjejerna upplever sig mobbade eller utfrysta, att jämföras med 9% av killarna. De platser som upplevs som otrygga är i klassrummet, ute på raster samt via telefon, sms eller e-post Inflytande Såväl Läroplan för grundskolan, Lgr 11 som Läroplan för frivilliga skolformer, Lpf 94, trycker på elevernas ansvar och inflytande över sin utbildning: som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön, (Lgr 11). Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen, (Lpf94). Skolan ska sträva mot att varje elev aktivt utövar inflytande över sin utbildning, (Lpf94).

12 Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd (högstadiet) elevråd (högstadiet) 31% 32% 31% 3 28% 32% 3 28% 17% 16% 17% 16% 13% 13% 13% 12% 12% 13% 9% 9% Stämmer Stämmer mycket bra mycket bra Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer ganska bra varken bra ganska dåligt mycket dåligt ganska bra varken bra ganska dåligt mycket dåligt eller dåligt eller dåligt kommuner Tingsryd kommuner Tingsryd Diagram 8 Frågeställning till högstadieeleverna, Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd. I jämförelse med de övriga kommunerna så uttalar eleverna en ganska likvärdig uppfattning kring hur skolan uppmuntrar till medverkan i klass- och elevråd. Ett stort antal (47%) av eleverna på högstadiet svarar att de upplever att de uppmuntras till att medverka i klassråd och elevråd. Samtidigt svarar 21% (56 elever) att de inte upplever uppmuntran till att delta i klassråd eller elevråd Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd (gymnasiet) elevråd (gymnasiet) 35% 35% % % 16% 16% 13% 14% 14% 13% 14% 11% 14% 11% 11% 11% Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer mycket bra ganska bra varken bra mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt eller dåligt Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer ganska dåligt mycket dåligt ganska dåligt mycket dåligt kommuner Wasa kommuner Wasa Diagram 10 - Frågeställning till gymnasieeleverna, Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd. Jämfört med gymnasielever i andra kommuner ser vi en ganska likvärdig bild av hur eleverna upplever skolans uppmuntran till att delta i klass- och elevråd. En stor grupp tar inte ställning. Däremot så svarar hela 22% (39 elever) att de inte upplever uppmuntran av att aktivt medverka i klass- och elevråd, (svarsalternativen stämmer ganska dåligt och stämmer mycket dåligt ).

13 13 5 Jag har fått veta vad elever ska ha inflytande över i skolan (högstadiet) % 27% 37% 34% % 15% 1 11% 11% 6% Kommuner Tingsryd Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Diagram 12 Frågeställning till högstadieeleverna, Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan. I stort sett hälften av kommunens elever inom åk 7-9 svarar att de har fått information kring vad de har för inflytande över i skolan. En tredjedel (34%) tar inte ställning samtidigt som 17% (51 elever) svarar att detta stämmer dåligt eller mycket dåligt Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan (gymnasiet) 18% 13% 29% 36% 38% 25% 12% 12% 9% 8% kommuner Wasa Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Diagram 13 - Frågeställning till gymnasieeleverna, Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan. Jämfört med övriga kommuner visar resultatet att Wasaskolans elever känner sig relativt bra informerade om vad de ska ha inflytande över i skolan. Men det finns fortfarande en grupp på 20 % (24 elever) som svarar att de inte upplever sig ha fått information kring vad de ska ha inflytande över i skolan. Inom denna grupp ses ingen skillnad mellan killar och tjejers upplevelse. Som tidigare nämnts ska skolan sträva mot att varje elev aktivt utövar inflytande över sin utbildning. I enkäten ingick två frågor kring tio olika områden. 1. Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? 2. Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om?

14 14 Eleverna hade fyra olika svarsalternativ att välja mellan: 1. väldigt mycket, 2. ganska mycket, 3. ganska lite samt 4. väldigt lite/ingenting. Följaktligen inget alternativ i mitten. Det önskvärda resultatet är att skillnaden mellan vill och får är så litet som möjligt. I tabellerna nedan har de två första svarsalternativen slagits samman, både vad det gäller Vill ha inflytande och Får ha inflytande % 36% 55% 16% Inflytande i skolan (högstadiet) 83% 81% 72% 76% 77% 78% 65% 58% 5 39% 43% 3 31% 26% 18% 21% Vill Får Vad du får lära dig Läromedel Arbetssätt Skolmiljö, inne Skolmiljö, ute Regler Läxor Prov Skolmat Schema Diagram 14 Frågeställning till högstadieeleverna, Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? samt Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? Högstadieeleverna inom Tingsryds Kommun visar en hög vilja till att ha inflytande över sin situation under skoltiden. Ungefär fyra av fem elever vill ha inflytande kring de områdens som frågorna berör. Störst intresse har eleverna kring området arbetssätt, hur de ska arbeta, grupparbete/projektarbete. Här svarar 83% av högstadieeleverna att de vill ha inflytande. Samma område anger också eleverna att de upplever sig ha inflytande. De områden som eleverna upplever sig ha minst inflytande över är val av läromedel, skolmaten och schemafrågor.

15 15 Inflytande i skolan (Wasa 1-3) 10 85% 86% 8 82% 75% 77% 8 66% 62% 64% 67% 57% 6 53% 49% 36% 4 31% 28% 29% 2 17% 17% Vad du får lära dig Läromedel Arbetssätt Skolmiljö, inne skolmiljö, ute Regler Läxor Prov Skolmat 83% Schema Vill Får Diagram 15 Frågeställning till gymnasieeleverna, Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? samt Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? % Inflytande i skolan (samtliga gymnasieelever) 83% 78% 79% 75% 7 79% % 54% 19% 56% 31% 48% 47% 2 19% 33% 39% 15% 2 Vill Får Vad du får lära dig Läromedel Arbetssätt Skolmiljö, inne skolmiljö, ute Regler Läxor Prov Skolmat Schema Diagram 16 Frågeställning till samtliga gymnasieelever, Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? samt Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? I jämförelse mellan elevernas svar inom Wasaskolan och gymnasieelever inom övriga kommuner som deltagit i Lupp 2010 så visar ungdomarna i Tingsryd en högre vilja till inflytande inom samtliga områden. Samtidigt svarar också Wasaskolans gymnasieungdomar att deras upplevelse är att de i verkligheten också har inflytande i samtliga områden utom vad det gäller schemafrågor. Områden där Wasa-eleverna upplever sig ha betydligt högre grad av inflytande än andra gymnasieelever i landet är hur prov utformas och genomförs, arbetssätt samt val av läromedel. I jämförelse med kommunens högstadielever så ser vi att gymnasieeleverna vill har mer inflytande än sina yngre kamrater.

16 Trygghet i skolan All skolforskning visar på att förutsättning för ett lärande är att eleven känner trygghet i sin skolsituation. Hur ser situationen ut kring mobbning? 5 Mobbning är ett problem i skolan (högstadiet) % 6% 19% 15% 29% 27% 28% 26% 21% 22% kommuner Tingsryds kommun Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Diagram 17 Frågeställning till högstadieeleverna, Mobbning är ett problem i skolan. Det finns många ungdomar inom Tingsryds kommun som upplever sin skolmiljö som en bra plats, samtidigt som det finns en stor grupp som upplever problem. I jämförelse med andra kommuner så visar svaren att mobbning förekommer i stort sett i samma omfattning här som i övriga kommuner. En grupp (31%) intar en neutral ställning samtidigt som 3 av eleverna upplever att mobbning är ett problem på skolan, (stämmer mycket bra + stämmer ganska bra). Det är fler pojkar än flickor som upplever att mobbning är ett problem. 5 Mobbning är ett problem i skolan (gymnasiet) 4 36% 37% % 5% 6% 9% 24% 22% 3 29% kommuner Wasa Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Diagram 18 - Frågeställning till gymnasieeleverna, Mobbning är ett problem i skolan. Enkäten visar att skolmiljön inom Wasaskolan upplevs mer positiv än på högstadiet. Däremot är det ändå något fler av Wasaskolan elever (14%) jämfört med övriga kommuner som svarar att de upplever mobbning som ett problem i skolan.

17 17 10 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? (högstadiet) 86% 88% Nej 14% Ja 12% kommuner Tingsryds kommun Diagram 19 Frågeställning till högstadieeleverna, Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? Jämfört med övriga kommuner så svarar fler högstadieelever i Tingsryd att de inte blivit mobbade eller utfrysta. Däremot så är det ändå en grupp på 12% (39 elever) som svarar att de har blivit mobbade eller utfrysta. Av dessa är 22 tjejer och 17 killar. 10 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? (gymnasiet) 92% 86% % 14% kommuner Wasa Nej Ja Diagram 20 Frågeställning till gymnasieeleverna, Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? Jämförelse mellan alla kommuner. Inom Wasaskolan har 14% av eleverna svarat att mobbning är ett problem vilket är fler än jämfört med övriga kommuner. Dessutom visar nästa diagram att det finns en skillnad mellan tjejers och killars upplevelser, dels inom kommunen men också jämfört med övriga gymnasieskolor.

18 18 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? 25% 2 21% 15% 1 5% 9% 7% 9% kommuner Wasa Diagram 21- Frågeställning till gymnasieeleverna, Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? Jämförelse med samtliga kommuner. Det är betydligt fler tjejer,15, jämfört med 9 killar som svara att de blivit mobbade eller utsatta. De ungdomar som i enkäten svarat att de känt sig utsatta, fick som följdfråga ange var eller i vilka sammanhang som detta hänt/händer, 15 områden angavs och flera alternativ kunde markeras. 10 Var har du blivit mobbad eller utfryst? (högstadiet) 8 67% % 28% 18% 15% På rasterna i skolan I klassrummet Via telefon, sms, och e-post På träning På väg till och från skolan Diagram 22 Frågeställning till högstadieelever som svarat att hon/han blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret, Var hände detta?

19 19 5 Var har du blivit mobbad eller utfryst? (Wasaskolan) % 37% 33% 2 17% 17% 1 I klassrummet På rasterna Via telefon, sms eller e-post Disco och nöjesställen På träning Diagram 23 Frågeställning till gymnasieelever som svarat att hon/han blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret, Var hände detta? Oavsett om eleven går på högstadiet eller gymnasiet framkommer en ganska lika bild över i vilka situationer ungdomarna känt/känner sig mobbade eller utfrysta. 3.3 Fritid Mellan 60 och 7 av ungdomarna inom Tingsryds kommun är nöjda med det som finns att göra på fritiden. Oavsett åldersgrupp och kön så är deras aktiviteter relativt lika, att surfa/chatta via Internet är den sysselsättning som de allra flesta ägnar sig åt. Vad ungdomarna saknar är fler fritidsgårdar eller ungdomsgårdar, caféer, Internetcaféer eller helt enkelt bara ett ställe att vara på istället för att gå ute. Intressant är också att det finns en stor grupp, både killar och tjejer, som uppger att de inte kan delta i fritidsaktiviteter på grund av sitt kön Vad finns att göra? Jag tycker det borde finnas ett ställe som man bara kan sitta och ta det lugnt på. (tjej från högstadiet) Nej, jag tycker att det är lagom med aktiviteter, Tingsryd är ju ändå ganska litet och har inte så mycket pengar (tjej från högstadiet). Det finns i princip inga ställen alla att vara på här. Väldigt tråkigt (tjej från högstadiet). Många ungdomar inom kommunen tycker att det som intresserar dem finns inom kommunen. Men det finns också en stor grupp som framför missnöje.

20 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? (högstadiet) på fritiden? (högstadiet) % 64% 71% 71% Det finns mycket att göra Det finns mycket att göra % 28% 26% 28% Det finns lite att göra Det finns lite att göra Diagram 24 Frågeställning till högstadieeleverna, Hur mycket av det som du är intresserad av finn att göra i din kommun? Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? (gymnasiet) på fritiden? (gymnasiet) % 64% 59% 62% 59% 62% Det finns mycket att göra Det finns mycket att göra 42% 36% 42% 39% 36% 39% Det finns lite att göra Det finns lite att göra Diagram 25 Frågeställning till gymnasieeleverna, Hur mycket av det som du är intresserad av finn att göra i din kommun? Även om % av ungdomarna är nöjda så framkommer det skillnader mellan de olika åldersgrupperna och mellan killar och tjejer. De yngre ungdomarna är mer nöjda än de äldre. na på högstadiet anser att det finns mer intressanta fritidsaktiviteter än tjejerna i samma åldersgrupp. Samtidigt tycker betydligt fler killar på gymnasiet att det saknas aktiviteter att göra som de är intresserade av. Även gymnasietjejerna är betydligt mer kritiska än tjejerna på högstadiet.

21 21 Vad gör ungdomar i Tingsryds kommun på sin fritid. Ungdomarna fick i en fråga ange hur ofta de gör vissa aktiviteter på sin fritid med svarsalternativen varje dag, varje vecka, varje månad, varje år eller aldrig. Tabell 3 Tio i topp på vad tjejer inom högstadiet gör på fritiden, varje dag eller varje vecka: 1 Surfar/chattar på internet 97% 2 Umgås 93% 3 Hjälper till hemma 76% 4 Skriver 69% 5 Läser 67% 6 Idrottar/motionerar, med en klubb eller förening 58% 7 Idrottar /motionerar, men inte i klubb eller förening 58% 8 Är ute i naturen 52% 9 Fiska, jagar 52% 10 Sjunger, spelar instrument 45% Tabell 4 Tio i topp på vad killar inom högstadiet gör på fritiden, varje dag eller varje vecka: 1 Surfar/chattar på internet 88% 2 Umgås 87% 3 Idrottar/motionerar, med en klubb eller förening 72% 4 Spelar datorspel 83% 5 Hjälper till hemma 74% 6 Idrottar/motionerar, men inte i klubb eller förening 58% 7 Skriver 54% 8 Läser 53% 9 Är ute i naturen 47% 10 Deltar i föreningsliv 39% Som sammanställningen visar så är det ingen större skillnad mellan vad tjejer och killar på högstadiet gör på sin fritid. Det som de minst av allt utövar är, utan inbördes rangordning, dans, gå på stan med kompisar, spela om pengar på Internet, måla/sy, museum/teater, fritidsgård, café eller besöka sportevenemang utan att själv delta.

22 22 Tabell 5 Tio i topp på vad tjejer på gymnasiet gör på fritiden, varje dag eller varje vecka: 1 Surfar/chattar på Internet 94% 2 Umgås med kompisar 86% 3 Skriver 68% 4 Idrottar/motionerar, men inte i klubb eller förening 64% 5 Ute i naturen 61% 6 Läser 51% 7 Idrottar/motionerar i klubb eller förening 48% 8 Deltar i föreningsverksamhet 35% 9 Spelar datorspel/tv-spel 32% 10 Går på sportevenemang utan att själv delta 21% Tabell 6 Tio i topp på vad killar på gymnasiet gör på fritiden, varje dag eller varje vecka: 1 Surfar/chattar på Internet 96% 2 Umgås med kompisar 92% 3 Spelar datorspel/tv-spel 78% 4 Idrottar/motionerar i klubb eller förening 65% 5 Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 56% 6 Skriver 53% 7 Deltar i föreningsverksamhet 52% 8 Läser 46% 9 Går på sportevenemang utan att själv delta 35% 10 Sjunger, spelar instrument 29% Även för ungdomarna på gymnasiet är det många aktiviteter som görs under veckan oberoende av om man är kille eller tjej. Intressant är att det finns både killar och tjejer som inte gör det de är intresserade av på grund av deras kön. På frågan finns det något som du skulle vilja göra på din fritid som du inte gör på grund av att du är tjej eller kille instämmer 11% av tjejerna och 1 av killarna inom åk 7-9 och hela 23% av tjejerna och 9% av killarna inom gymnasiet. Då ungdomarna själva får ordet fritt över vad man saknar visar det sig att många saknar bland annat fritidsgård med mer öppettider, caféer, fler affärer, baskethall, större bowlinghall, skateboardpark, biograf och bättre kommunikationer. Även om det finns negativa kommentarer kring kommunen att det inte finns något att göra och att man räknar med att flytta så snart tillfälle ges, finns det också ljusglimtar i kommentarerna. En högstadieungdom skriver:

23 23 Ni borde veta att detta är en toppenkommun, men den håller tyvärr på att dö ut. Ni måste fixa något roligt så att den inte gör det, ex. ta tillbaka Urshult Bluesfestival, (högstadieelev). På frågan om platser för unga att träffas nämns ofta fler fritidsgårdar eller ungdomsgårdar, ungdomscaféer, Internetcafé, bio och ett Mc Donalds. Många uttrycker behov av förändring av nuvarande fritidsgårdar, längre öppettider och fler aktiviteter. Flera unga som bor i närheten av de mindre tätorterna saknar den lokala fritidsgården eller liknande för att träffas. Ungdomarna återkommer ofta till problem med transporter på fritiden och som en skriver Det slutar alltid med att föräldrarna får köra, (högstadieelev). 3.4 Hälsa och trygghet I enkäten ställs ett antal frågor om elevernas allmänna hälsotillstånd och om deras vanor kring tobak, alkohol och narkotika. De allra flesta ungdomarna i Tingsryds kommun uppger att de mår bra. Samtidigt visar dock enkäten att det ändå finns de som inte alls mår bra och som också uppger att de kontinuerligt har nedsatt hälsa. Många upplever att de är trötta under dagen och många, särskilt tjejerna, svara att de känner sig stressade. Vad det gäller alkohol så visar enkäten att ungdomar inom Tingsryds kommun, oavsett åldersgrupp, i högre grad än övriga jämnåriga kamrater har sina föräldrars tillåtelse att dricka alkohol. Det finns också en stor grupp som inte vet vad föräldrarna har för åsikt om alkoholförtäring. Fler än hälften av ungdomarna upplever sig ha blivit orättvist behandlade på ett sådant sätt att de känt sig kränkta. Högstadieeleverna uppger att det är andra elever eller någon inom familjen som står för denna kränkning. Gymnasieeleverna upplever att det oftast är skolans personal eller andra elever som ligger bakom detta. På frågan om otrygga miljöer så nämns på bussar, vägen till och från skolan, på fritidsgård och andra nöjesställen.

24 Allmänt hälsotillstånd Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? (högstadiet) (högstadiet) % 5 51% 39% 42% 39% 42% 29% 32% 29% 32% 16% 16% 12% 14% 12% 14% 2% 5% 3% 2% 5% 2% 3% 1% 1% 2% 1% 1% mycket bra ganska bra någorlunda ganska dåligt mycket dåligt mycket bra ganska bra någorlunda ganska dåligt mycket dåligt Diagram 24 Frågeställning till högstadieeleverna, Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Hur bedömmer du ditt hälsotillstånd? (gymnasiet) Hur bedömmer du ditt hälsotillstånd? (gymnasiet) % 48% 43% 43% 4 34% 4 35% 34% 32% 35% 32% 19% 18% 18% 19% 18% 18% 5% 5% 1% 3% 1% 1% 3% 1% 1% 1% 1% 1% mycket bra ganska bra någorlunda ganska dåligt mycket dåligt mycket bra ganska bra någorlunda ganska dåligt mycket dåligt Diagram 25 Frågeställning tillgymnasieeleverna, Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Även om ungdomarna upplever sig ha ett ganska bra hälsotillstånd, så svarar tjejerna inom såväl grundskolan som gymnasiet att de varje vecka har problem med huvudvärk, ont i magen, svårt att somna samt känner sig stressade. Många uppger att de är trötta på dagarna minst en gång per vecka, 77% av tjejerna i åk 7-9 och 68% av killarna i samma åldersgrupp. Motsvarande siffra för gymnasieungdomarna är 85% för tjejerna och 62% för killarna. En viss förklaring till dessa högra siffror kan ligga i sömnsvårigheter då 35-4 av högstadieungdomarna svarar att de sover dåligt på nätterna, 57% av gymnasietjejerna och 36% av gymnasiekillarna upplever samma problem. En grupp tjejer inom såväl grundskolan som gymnasiet upplever stress som ett stort problem, inom högstadiet svarar 6 att de känt sig stressade minst en gång per vecka, motsvarande siffra för tjejerna på gymnasiet är 72%. Flertalet av ungdomarna på högstadiet varken röker, snusar eller dricker alkohol. Bland de som röker av eleverna på högstadiet är det 14% av tjejerna och 6% av killarna som svarar att de röker varje vecka. Inom denna grupp svarar 3 av tjejerna och 19% av killarna att de rökte när de var 13 år eller yngre.

25 Alkoholförbrukning Bland dem som dricker alkohol i åk 7-9 är det 37% som dricker minst en gång per månad. Det är då vanligare att de dricker starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit än folköl. Alkoholen kommer vanligen från kompisar eller kompisars syskon samt föräldrar eller andra vuxna. 10 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? (högstadiet) 8 69% 6 49% 4 37% 2 8% 15% 23% kommuner Tingsryd ja nej vet inte Diagram 26 Frågeställning till högstadieeleverna, Får du dricka alkohol för dina föräldrar? 10 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? (gymnasiet) % 55% % 26% 23% 19% kommuner Tingsryd ja nej vet inte Diagram 27 Frågeställning till gymnasieeleverna, Får du dricka alkohol för dina föräldrar? I jämförelse med övriga kommuner kan vi konstatera att ungdomarna inom Tingsryds kommun, oavsett åldersgrupp, i högre grad har tillåtelse av sina föräldrar att dricka alkohol i högre grad än sina jämnåriga kamrater i övriga kommuner. Skillnaden mellan de som inte får är stor vad det gäller högstadiegruppen. Skillnad finns också i den äldre ungdomsgruppen men inte fullt så stor. Intressant är också att 36% av högstadieeleverna som inte vet om de får dricka alkohol för deras föräldrar. Vanligaste åldern då man första gången dricker sig berusad är som 14-åring. På frågan hur ofta de dricker så mycket alkohol att de känner sig berusad svarar 45% av tjejerna och 25% av killarna i inom åk 7-9 att detta händer minst en gång per månad. Motsvarande siffra för ungdomarna inom gymnasiet är 4 av tjejerna och 5 av killarna.

26 Orättvist behandlad Så många som 58% av tjejerna inom gymnasiet och 39% av killarna svarar att de upplever sig ha blivit orättvist behandlade på ett sådant sätt att de känt sig kränkta. Gymnasieeleverna uppger att det oftast är skolans personal, andra elever eller andra privatpersoner som står för orättvis behandling. Inom högstadiet svarar 47% av tjejerna och 41 % av killarna att de har blivit så orättvist behandlade att de känt sig kränkta. Högstadieeleverna uppger att de som ligger bakom detta är andra elever, någon inom familjen eller någon annan privatperson Trygga miljöer Ungdomarna i Tingsryds kommun är oftast trygga i den lokala miljön. Allra mest trygga är högstadieeleverna hemma och utomhus i bostadsområdet på dagtid. De miljöer som denna åldersgrupp upplever som mest otrygga är på bussarna (37 elever), på fritidsgården (27 elever) och på andra nöjesställen (23 elever). Gymnasieeleverna uppger som trygga miljöer, bostadsområdet, vägen till och från skolan, i klassrummet men också på rasterna. Som otrygga miljöer anger de utomhus på kvällstid, på bussen, på fritidsgården och diskotek. I samtliga fall så upplever ca 16 % av tjejerna att dessa miljöer som otrygga, motsvarande siffror för killarna är Arbete och framtid Fler gymnasieungdomar än högstadieungdomar lyckades skaffa sommarjobb Det är också vanligare att killarna hittar ett sommarjobb jämfört med tjejerna även om fler tjejer än kilar söker sommarjobb. Det vanligaste sättet att skaffa sig ett sommarjobb var via kommunen eller någon inom familjen. Endast en ungdom fick sommarjobb genom arbetsförmedlingen sommaren 2010 enligt enkäten. Vad det gäller tiden efter grund- eller gymnasieskolan så vill 14% av högstadieungdomarna helst av allt börja arbeta direkt efter högstadiet om de själva fick bestämma. Majoriteten planerar dock att studera vidare, samtidigt som det finns en stor grupp på ca 3 som fortfarande inte bestämt sig. Av gymnasieungdomarna planerar fler tjejer än killar att gå vidare till universitet eller högskola. Det finns samtidigt en stor grupp som fortfarande inte bestämt sig. En stor del (66%) av gymnasieeleverna tror att de efter avslutad utbildning kommer att flytta från kommunen. Som främsta orsaker nämns jobb, studier eller helt enkelt att de vill prova på något annat. Men det finns också de som tror att de kommer att flytta tillbaka. Som skäl nämns närheten till släkt och vänner, möjligheten till jobb, samt flick- respektive pojkvän. Men trots att enkäten lyft fram områden inom kommunen som kunde vara bättre har ungdomarna överlag en mycket positiv framtidstro, 86 88% av ungdomarna svara att de ser positivt på sin framtid.

27 Sommarjobb 10 Hade du ett sommarjobb i somras? (högstadiet) % 63% % 37% Ja Nej Diagram 28 Frågeställning till högstadieeleverna, Hade du ett sommarjobb i somras? 10 Hade du ett sommarjobb i somras? (gymnasiet) % 68% 4 37% 32% 2 Ja Nej Diagram 29 Frågeställning till gymnasieeleverna, Hade du ett sommarjobb i somras? Fler killar än tjejer i den yngre åldersgruppen hade jobb sommaren För den äldre åldersgruppen var det också samma verklighet, dock med en mindre skillnad. Fler tjejer än killar i gymnasieåldern svarar att de tidigare har sökt sommarjobb utan att lyckas, 63% av tjejerna jämfört med 41% av killarna. Hur fick du ditt sommarjobb? ( inom gymnasiet) 22% 2% 24% Genom någon i min egen familj Genom annan släkting eller folk jag känner Genom arbetsförmedlingen 4% Genom kommunen 17% Sökte utannonserad tjänst Kontaktade själv arbetsplatsen 3 På annat sätt Diagram 30 Följdfråga till de som de gymnasietjejer som hade sommarjobb i somras, Hur fick du ditt sommarjobb?

28 28 Hur fick du ditt sommarjobb? ( inom gymnasiet) 8% Genom någon i min egen familj 17% 31% Genom annan släkting eller folk jag känner Genom arbetsförmedlingen 5% Genom kommunen Sökte utannonserad tjänst Kontaktade själv arbetsplatsen 22% 2% 16% På annat sätt Diagram 31 Följdfråga till de som de gymnasiekillar som hade sommarjobb i somras, Hur fick du ditt sommarjobb? För de som hade sommarjobb 2010 var kommunen den vanligaste arbetsförmedlaren/givaren (3) för tjejerna i gymnasieåldern och för killarna genom någon inom familjen (31%). Endast en ungdom fick sommarjobb genom arbetsförmedlingen och 5 fick sitt jobb genom att de sökte ett utannonserat jobb Framtida utbildning Ungdomarnas framtidsplaner skiljer sig åt utifrån vilken åldersgrupper de tillhör. 5 Vilken är den högsta utbildningen som du planerar att gå? (högstadiet) % 26% 32% 29% % % Grundskola eller motsvarande Gymnasieskola eller motsvarande 9% 9% 9% Yrkesutbildning efter gymnasiet Universitet eller högskola 2% 2% 2% Annan utbildning Vet inte Diagram 31 Frågeställning till högstadieeleverna, Vilken är den högsta utbildningen som du planerar att gå? Av högstadieeleverna svarar ca 14% att om de själva hade möjlighet att bestämma skulle de börja jobba direkt efter högstadiet. Något fler tjejer än killar vill välja ett gymnasium i en annan kommun samtidigt som de också i något större grad än killarna planerar att läsa vidare på universitetet eller högskola. Samtidigt finns det en grupp på ca 3 som inte bestämt sin framtid.

29 Vilken är den högsta utbildningen som du planerar att gå? Vilken är den högsta utbildningen som du planerar att gå? (gymnasiet) (gymnasiet) 67% 67% 52% 52% % 15% 2 14% 15% 11% 7% 11% 7% Gymnasieskola eller Yrkesutbildning efter Gymnasieskola motsvarande eller Yrkesutbildning gymnasiet efter motsvarande gymnasiet Universitet eller Universitet högskola eller högskola 1% 1% 1% 1% Annan utbildning Annan utbildning 19% 11% 19% 11% Vet inte Vet inte Diagram 32 Frågeställning till gymnasieeleverna, Vilken är den högsta utbildningen som du planerar att gå? Även inom den äldre åldersgruppen planerar tjejerna (67%) i högre grad än killarna (52%) att gå vidare till universitet eller högskola. Andelen av gymnasieeleverna som fortfarande inte har planer för sin högsta utbildning har minskat jämfört med högstadiegruppen, men var 5:e kille säger sig inte veta hur han planerar sin framtid. Samtidigt så visar det sig att det är skillnad i vad man planerar och vad man skulle vilja göra direkt efter gymnasiet om man hade alla möjligheter. Även om tjejerna planerar att gå vidare till universitet så skulle många välja att göra något annat först. Cirka 22% säger att de skulle vilja jobba först, främst här i kommunen eller i en annan kommun i närheten men också någon annan stans här i landet. Detta att jämföras med 19% av killarna. Att jobba utomlands skulle 12% av tjejerna vilja göra, 9% av killarna. Men främst av allt skulle tjejerna välja att resa utomlands, 25% svarar så. Av killarna är det ca 1 som skulle vilja ut och resa direkt efter gymnasiet Utflytt - tillbakaflytt Många av gymnasieeleverna (ca 66%) tror att de efter avslutad utbildning kommer att flytta från Tingsryds kommun. na tror att de flyttar från kommunen främst på grund av jobb (49%), studier (37%) eller helt enkelt att de vill prova på något annat (3). na nämner som skäl jobb (49%), studier (34%) eller flickvän (26%). Även tillbakaflytt ses som alternativ för många som just nu planerar att flytta ut. Som främsta skäl för att flytta hem igen anger tjejerna närheten till släkt och vänner (41%), möjligheten till jobb (32%) samt pojkvän (22%). na uppger som skäl för tillbakaflytt möjligheten till jobb (27%), närheten till släkt och vänner (26%) samt flickvän (15%). Cirka 12% av gymnasieungdomarna upplever idag att ingenting kan få dem att flytta tillbaka till kommunen. Som avslutning, ungdomarna inom kommunen har överlag en mycket god framtidstro. 88 % av ungdomarna inom Wasa ser positivt på sin framtid, motsvarande siffra för högstadieeleverna är 86%. Gemensamt för båda åldersgrupperna är att killarna är något mer positiva över sin framtid än vad tjejerna är.

30 30 4. Avslutande reflektioner 4.1 Genomförande Detta är första gången den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken genomförts i Tingsryds kommun. Beslut togs att Kommunstyrelsen ytterst skulle vara ansvarig för arbetet med enkäten och uppföljning av resultatet. En arbetsgrupp med representanter från Socialförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur och fritidsförvaltningen samt kommunledningskontoret ansvarade för genomförandet. En brist i genomförande är att endast de ungdomar som går i grundskolan inom kommunen samt på något av Wasaskolans gymnasieprogram har getts möjlighet att besvara enkäten. Detta medför att en stor grupp som går i gymnasiet i annan kommun inte deltar. Men det administrativa arbetet med att få ut enkäten till dessa och risken att få en låg svarsfrekvens avgjorde. Dessutom togs beslut om att inte ta med ungdomsgruppen år då erfarenheter från andra kommuner är att svarsfrekvensen sällan blir högre än 3. Information till de elever som skulle ges möjlighet att besvara enkäten genomfördes av representanter från kommunstyrelsen samt av ansvarig tjänsteman för Lupp-arbetet. Den höga svarsfrekvensen ( 87%) bör ses som ett bevis på att denna process hade ett stort värde. Med så många som 501 ungdomar av ca 600 bidragit med sina upplevelser av att leva och bo inom kommunen får anses ge ett mycket värdefullt underlag för framtida politiska beslut. Dessutom bör antalet ungdomar från hela landet som deltagit i samma enkät under hösten 2010, ungdomar inom högstadiet och gymnasieelever, vara ett mycket tillförlitligt statistiskt material. 4.2 Resultat Politik, samhälle och inflytande Ungdomar inom Tingsryds kommun ger inte bilden av att vara speciellt politiskt intresserade. Dock visar de bilden av att var intresserade av samhällsfrågor, både i närområdet och ute i världen. Tycker det är bra som det är i just min kommun, men det skulle ju inte skada om resten av världen var bättre, (gymnasieelev). Men oavsett åldersgrupp så har ungdomarna en ganska likartad bild på vilka områden som är politiskt viktiga, nämligen skolan, arbetet för unga, lika lön för lika arbete (män/kvinnor) idrottsanläggningar och bostäder för unga. Trots att de uppger att de inte är politiskt intresserade svara nästan 5 att de vill vara med om att påverka lokala frågor. En utmaning ur demokratisynpunkt är att inom denna grupp finns väldigt många som inte vet vart de ska vända sig eller hur de ska göra för att föra fram sin åsikt. Även de som säger sig inte vilja engagera sig i politiska frågor uppger detta som skäl. Samtidigt är det väldigt många som anser att möten mellan dem själva och beslutsfattare är viktiga så säger ungdomarna, oavsett ålder, att de upplever sina möjligheter som små att föra fram sina åsikter.

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång Jag vill kunna gunga på torget 2010-02-26 Jag vill kunna gunga på torget Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: post@kommun.finspong.se

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig 2012-03-27 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I TIMRÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014 871 03 Härnösand

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år) Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 1 ISBN 978-91-86397-06-7 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet. LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Lupp 2013 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2013 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 213 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 213 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (23) 214-2-21 Sammanfattning av Lupp- undersökningen 213 Den nionde luppundersökningen

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer