Liv & Hälsa ung för alla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Liv & Hälsa ung för alla"

Transkript

1 Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren Kort version med diskussionsfrågor

2 Inledning Landstinget Sörmland har tillsammans med länets kommuner genomfört elevkäter regelbundet sedan år Den första undersökningen omfattade elever i årskurs 6 (Barnrapport Sörmland), därefter har åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet (Liv & Hälsa Ung) varit de återkommande åldrarna. I den senaste studien, år 2014, omfattades även åk 5 för första gången. En grupp som inte funnits med i undersökningarna har varit elever i särskolan. De ordinarie enkäterna har inte bedömts vara möjliga att använda utifrån denna elevgrupps behov. Det har dock funnits en ihållande otillfredsställelse över att inte fånga gruppen. År 2012 avsatte därför Folkhälsocentrum och Habilitering och hjälpmedelsförvaltningen resurser för att se över möjligheten att även nå särskoleelever. Kunskapsinhämtande, involvering av expertis, intervjuer och tester genomfördes under Projektet gav stegvis kunskap om enkätens anpassning till elevgruppen och ett formulär fanns färdigt i november Enkätstudien för särskolan (hela högstadiet samt gymnasiet) samordnades med ordinarie Liv & Hälsa ung (åk 5, 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet) i februari och mars Genomförandet av Liv & Hälsa ung för alla 2014 Till skillnad mot ordinarie Liv & Hälsa ung användes ett gemensamt formulär i särskolan för samtliga årskurser på högstadiet och gymnasiet. Elevunderlaget i särskolan är så pass litet (1,5 procent av samtliga elever) att det inte är meningsfullt att redovisa resultat per årskurs. Särskolorna genomförde Liv & Hälsa ung för alla under vecka 7 9, med vissa kompletteringar veckorna närmast efter. Undersökningen hade följande omfattning: Antal inskrivna elever i särskolan, högstadiet + gymnasiet 206 Antal besvarade enkäter 179 Antal analyserade enkäter 176 Svarsfrekvens 85.4 % I särskoleprojektets huvudrapport (Liv & Hälsa ung för alla - Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan, 2014) redovisas samtliga resultat och fullständig metod. Den rapport du nu läser är en nedkortad version av huvudrapporten, med ett urval av de viktigaste resultaten samt vår egen metodgranskning. I det fall du upplever att redovisningen kring en viss fråga är otillräcklig här så föreslår vi huvudrapporten för en fullständig resutatredovisning på det aktuella området. Unikt för den rapporten du nu läser är ett antal frågerutor med funderingar kring metod och resultat i underökningen. Rutorna kan användas som diskussionsfrågor vid t ex studiedagar och fortbildning. Frågorna utgår ifrån sånt som vi själva känner behov av att titta närmare på framöver. Vi är tacksamma för er återkoppling! 2 Liv & Hälsa ung - för alla Kortversion

3 Resultat Diagram 1. Livsvillkor, familj, hälsa och skola uppdelat på kön (%) Kön Född utomlands Båda föräldrarna arbetar eller pluggar Någon förälder är arbetslös eller kan inte arbeta Föräldrar brukar oftast fråga vilka kompisar man är med Kan oftast prata med föräldrarna om man har problem Behöver ofta hjälpa till hemma Mår oftast ganska eller mycket bra Har ofta ont i huvudet Har ofta svårt att somna Har ofta ont i magen Tycker alltid om att gå i skolan Alltid lunch i skolan Alltid trygg i klassrummet Alltid trygg på skolgården Skolkat flera gånger Blivit mobbad flera gånger Enkätens första avdelning innehöll s k bakgrundsfrågor (kön, födelseland mm), frågor om föräldrar och hem, den egna upplevda hälsan samt frågor om skolan. Bortsett från fördelningen mellan könen, förekomsten av arbetslösa eller arbetsoförmögna föräldrar hos flickor, större trygghet på skolgården för pojkar är det förhållandevis små skillnader i svar mellan könen. Det finns inget markant bortfall av flickor i undersökningen, skillnaden i medverkan från flickor och pojkar speglar mönstret för inskrivningen i särskolan (ca 40/60). Liv & Hälsa ung - för alla Kortversion 3

4 Diagram 2. Levnadsvanor, fritid och framtid uppdelat på kön (%) Äter frukost varje dag Äter frukt eller grönt varje dag Äter godis minst några dagar i veckan Dricker läsk minst några dagar i veckan Tränar nästan aldrig på fritiden Cyklar eller går nästan aldrig till skolan Röker fortfarande Har rökt flera gånger Har varit berusad Har aldrig druckit alkohol Är oftast hemma på kvällarna Är nästan aldrig med kompisar på kvällar el. helger Funderingar Särskoleeleverna uppger att de inte tränar speciellt mycket. Är särskoleeleverna fysiskt aktiva på andra sätt? Relativt få flickor i särskolan uppger att de har druckit alkohol, men de som druckit har varit berusade oftare än pojkarna. Vad kan ligga bakom detta mönster hos flickorna? Är med i förening el. klubb Kan göra det man vill på fritiden Är säker på att det blir bra i framtiden Enkätens andra del avhandlade till största del levnadsvanor samt fritidssysselsättningar. na äter oftare frukost och grönsaker/frukt samt dricker mer sällan läsk. Färre flickor har provat alkohol men en högre andel har varit berusade. na har något oftare en positiv syn på sin framtid och känner sig mer nöjda med sin fritid. Noterbart är att hälften av flickorna och en tredjedel av pojkarna uppger att de aldrig tränar på sin fritid. 4 Liv & Hälsa ung - för alla Kortversion

5 Skillnad i hälsa utifrån livsvillkor Diagram 3. Andel elever som mår mycket bra, uppdelat på kön, födelseland och föräldrarnas sysselsättning (%) Född utomlands Född i Sverige Båda föräldrarna arbetar el. pluggar Någon förälder är sjuksriven el. arbetslös Svaren gällande elevernas upplevda hälsa delades upp på olika grupper: kön, födelseland samt föräldrars sysselsättning / sociala situation Det är en större andel pojkar som uppger att man mår mycket bra. Det märks ingen större skillnad utifrån födelseland i hur man mår. Det går dock att se en tydlig skillnad i det allmänna hälsotillståndet mellan elever som uppger att båda föräldrarna arbetar eller pluggar och de elever som har minst en förälder som är sjukskriven, arbetslös eller inte kan arbeta. Skillnaden är här betydligt större än bland eleverna i Liv & Hälsa ung (åk 9). Fundering Drabbas särskoleelever särskilt hårt av att föräldrarna står utanför arbetsmarknaden? Liv & Hälsa ung - för alla Kortversion 5

6 Diagram 4. Skillnader i hälsa, levnadsvanor och livsvillkor uppdelat på föräldrarnas sysselsättning (%) Ofta ont i huvudet Ofta svårt att somna Ofta ont i magen Tycker alltid om skolan Äter alltid lunch i skolan Alltid trygg i klassrummet Alltid trygg på skolgården Aldrig skolkat Aldrig mobbad Frukost varje dag Frukt el. grönt varje dag Godis en dag i veckan Läsk en dag i veckan Tränar minst några ggr i veckan Aldrig rökt Aldrig druckit alkohol Är med kompisar minst några ggr i veckan Är med i förening Kan göra det man vill på fritiden Är säker på att det blir bra i framtiden Det gjordes ytterligare analyser på olika frågor med uppdelning på föräldrarnas sysselsättning eftersom det visat sig att det allmänna hälsotillståndet varierade så tydligt med den uppdelningen. Elever med någon förälder som är arbetslös eller inte kan arbeta har svårare att somna, har oftare skolkat, är oftare mobbad, har oftare prövat att röka, är mer sällan med kompisar på fritiden och har en mindre positiv framtidstro. Det finns dock inte någon större skillnad mellan grupperna beträffande huvudvärk, trivsel i skolan, lunchvanor, trygghet i klassrum och på skolgård, frukost, frukt och grönt, godis och läsk, alkohol, föreningsanslutning samt möjlighet att göra det man vill på fritiden. Skillnaderna mellan grupperna är överlag mindre än i Liv och Hälsa ung. 6 Liv & Hälsa ung - för alla Kortversion

7 Skillnad i hälsa utifrån förhållanden i skola och på fritid Diagram 5. Andelen elever som mår mycket bra uppdelat på skolsituationen, fritiden och framtidssynen (%) Tycker sällan om att gå i skolan Tycker alltid om att gå i skolan Har skolkat flera ggr Har aldrig skolkat Har blivit mobbad flera ggr Har aldrig blivit mobbad Kan inte göra det man vill på fritiden Kan göra det man vill på fritiden Är inte med i förening Är med i förening Orolig för hur det kommer att gå i framtiden Funderingar Har särskoleeleverna samma förväntningar på sin fritid som övriga elever? Är fritidssysselsättningar som t ex att spela i band, spela golf, hockey eller att rida möjliga alternativ för särskoleelever eller är denna typ av aktiviteter aldrig aktuella att börja med? Av vilken orsak i så fall? Säker på att det blir bra i framtiden De elever som svarat att de mår mycket bra delades upp på olika grupper utifrån skolsituation, utsatthet för mobbing, fritidssysselsättningar och framtidstro. Det är mindre vanligt att må mycket bra bland elever som inte tycker om att gå i skolan, som blivit mobbade samt har skolkat. På samma sätt uppger elever som känner stor framtidstro oftare att de mår mycket bra. Däremot syns inga eller måttliga skillnader mellan elever som kan göra det man vill på fritiden och de som inte kan göra det, respektive de som är med i förening och de som inte är det. Beträffande frågan om man kan göra det man vill på fritiden varierar hälsan tydligt för eleverna (i åk 9) som svarat inom Liv & Hälsa ung men alltså inte inom särskolan. Det finns anledning att framöver fördjupa sig på området, bl a få ökad kunskap om särskoleleverna ser samma alternativ till fritidssysselsättningar som ungdomar i övrigt. Liv & Hälsa ung - för alla Kortversion 7

8 Jämförelser med huvudstudien Liv och Hälsa ung 2014 Alla frågeområden Tabell 1. Redovisning av jämförbara svarsalternativ i LHU för alla (F.A.) och LHU årskurs uppdelat på kön (%) Fetade siffror anger särskilt stora skillnader mellan grupperna. Fråga Svar F.A F.A Hur tycker du att du oftast mår? Dåligt 4,7 0,9 LHU LHU Hur mår du rent allmänt? Mycket dåligt 1,7 1,0 Hur ofta brukar du ha ont i huvudet? Sällan 35,9 42,7 Hur ofta under de senaste tre månaderna har du haft huvudvärk? Sällan eller aldrig Hur ofta brukar du ha ont i magen? Sällan 48,4 56,4 Hur ofta under de senaste tre månaderna har du haft ont i magen? Sällan eller aldrig Hur ofta brukar du ha svårt att somna? Sällan 30,2 31,2 Hur ofta under de tre senaste månaderna har du haft svårt att somna? Sällan eller aldrig Tycker du om att gå i skolan? Sällan 14,1 20,2 16,5 34,4 32,5 49,5 23,0 34,2 Hur trivs du i skolan? Mycket dåligt 2,6 2,5 Hur ofta brukar du äta lunch i skolan? Sällan 9,4 11,9 Hur många dagar i veckan äter du vanligtvis skolmaten? Aldrig 3,9 5,0 Hur ofta brukar du äta frukt eller grönsaker? Nästan aldrig 14,1 23,4 Hur ofta brukar du äta frukt eller grönsaker? Sällan eller aldrig Hur ofta brukar du dricka läsk? Nästan aldrig 27,0 13,6 Hur ofta brukar du dricka läsk? Hur ofta brukar du träna på din fritid så att du svettas och blir trött? Hur ofta brukar du träna på din fritid, minst 30 minuter, så att du blir andfådd och svettas? Sällan eller aldrig Nästan aldrig 49,2 33,6 Sällan eller aldrig 5,9 11, ,4 9,2 13,7 8 Liv & Hälsa ung - för alla Kortversion

9 Fråga Svar F.A F.A LHU LHU Har du provat att röka? Nej 54,7 55,9 Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 62,9 60,9 Har du någon gång druckit alkohol? Nej 56,3 34,2 Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du druckit alkohol? Obs! Olika tidsomfång Aldrig 51,0 58,2 Är du med i någon förening eller klubb? Nej 68,3 62,2 Är du med i någon förening eller organisation? Nej 53,8 47,9 Kan du göra det du vill på fritiden? Nej 19,7 11,1 Har du möjlighet att delta i de fritidsaktiviteter du vill? Nej 15,8 10,0 Känner du dig trygg i klassrummet? Sällan 7,9 6,4 Känner du dig trygg i klassrummet? Nej, sällan eller aldrig 3,1 2,4 Har du blivit mobbad? Nej 49,2 57,3 Har du blivit mobbad den här terminen? Obs! Olika tidsomfång Nej 85,7 91,7 Det är inte problemfritt att jämföra resultaten mellan eleverna i ordinarie skolan och eleverna i särskolan då enkäterna skiljer sig åt. Vår bedömning var att jämförelsen bäst sker utifrån nekande svarsalternativ som Aldrig, Sällan eller aldrig, Nästan aldrig, Nej osv. Dessa svar är de mest definitiva och på så sätt lättast att jämföra. Det går att se skillnader vad gäller huvudvärk, magont samt sömnproblem hos flickor då dessa besvär är betydligt mindre förekommande inom särskolan jämfört med flickorna i ordinarie skolan. Funderingar Hur är förutsättningarna att jämföra situationen mellan elever i ordinarie skolan och särskolan? Är t ex livsstilsidealen i särskolan och ordinarie skolan de samma? na i särskolan uppger i betydligt mindre omfattning att de aldrig druckit alkohol (men olika tidsramar i studierna). Den mest anmärkningsvärda skillnaden gäller dock, som vi även tidigare noterat, särskoleelevernas begränsade träning på fritiden. Hälften av flickorna i särskolan uppger att de sällan eller aldrig tränar mot endast en av tio flickor i åk 9. Även pojkarna i särskolan tränar betydligt mer sällan än pojkar i åk 9 i ordinarie skolan. Eleverna i särskolan, både flickor och pojkar, är också mer sällan med i föreningar. Liv & Hälsa ung - för alla Kortversion 9

10 Elever med en funktionsnedsättning i grundskolan och gymnasieskolan Diagram 6. Sällan ont i huvudet, ont i magen och svårt att somna. Jämförelse mellan flickor i särskola och flickor i ordinarie skola med och utan funktionsnedsättning. Siffror från LHU för alla och LHU åk 7, 9 och 2 år 2014 (%) Särskolan Övrig skola, ej funktionsnedsättning Ördinarie skola, har en funktionsnedsättning 0 Sällan ont i huvudet Sällan ont i magen Sällan svårt att somna Diagram 6 visar att flickorna i särskolan uppger minst psykosomatiska besvär och att flickor som har en funktionsnedsättning och går i ordinarie skola uppger mest besvär. Då tidigare undersökningar visat på generellt sämre hälsa hos personer med funktionsnedsättning så är skillnaden något oväntad. Förhållandet talar kanske i viss mån emot pålitligheten i våra resultat. Men det finns också andra möjliga förklaringar så som skillnader i frågekonstruktionen, eller att unga personer med Funderingar utvecklingsstörning skiljer ut sig och inte har högre Vad kan anledningen vara att flickor i särskolan uppger så förekomst av just dessa förhållandevis lite stressrelaterade besvär? besvär. Även här finns det Men är stressen mindre förekommande eller tar den sig anledning att söka mer andra uttryck än de frågor som vi ställt? kunskap på området. 10 Liv & Hälsa ung - för alla Kortversion

11 Utvärdering av metoden Sammantaget upplever vi att den för särskolan anpassade enkäten och insamlingsmetodiken fungerat tillfredställande. Men det är samtidigt svårt att bedöma resultatets fulla tillförlitlighet och användbarhet. Här listar vi våra uppfattningar kring vad som talar för att metoden fungerat respektive vad som tyder på en begränsning av tillförlitligheten. De faktorer som talar för att resultaten speglar elevernas faktiska situation är i korthet: I pilotstudie 1 genomfördes så kallade kognitiva intervjuer. Genom dem har vi kunskap om hur eleverna kan tolka ett urval av frågor samt att vi kunde förbättra frågorna utifrån de missförstånd som framkom (redovisat i tidigare rapport). I flera fall följer sambanden inom enkäten de som vi är vana att se i ordinarie Liv & Hälsa ung. Det gäller till exempel kopplingen mellan hälsa och föräldrarnas sysselsättning och mellan hälsa och utsatthet för mobbning. Majoriteten av skolpersonalen var positiva till hur undersökningen genomförts (redovisat i separat metodrapport och rapporten från pilot 1). Resultaten i undersökningen är kanske oväntat positiva. Men flera erfarna vuxna runt dessa elever menar att skoltiden är en bra period i livet, och även andra observationsoch intervjustudier har visat att den självupplevda situationen är ganska bra. Faktorer som kan innebära ett ifrågasättande av resultatens tillförlitlighet: Det finns en ovanligt hög andel motsägelsefulla svar för mer övergripande frågor, till exempel göra vad man vill på fritiden. Förhållandevis många elever har först svarat att man är nöjda med sin fritid men sedan ändå angett ett antal aktiviteter som man saknar på sin fritid. Tidigare studier har visat att personer med utvecklingsstörning generellt har ökad risk för ohälsa och större svårigheter att delta fullt ut i samhällslivet. I Liv & Hälsa ung syns också negativa effekter av andra slags funktionsnedsättningar. Den relativt större socioekonomiska utsattheten kan också vägas in. Detta sammantaget gjorde att vi väntade oss mer genomgående ohälsa, fler ogynnsamma levnadsvanor och större missnöje med situationen på fritiden hos eleverna i särskolan. Resultaten är dock i motsatt riktning på dessa områden. Det finns tydliga skillnader i svarsmönster mellan elever som intervjuats respektive svarat själva vilket kan vara tecken på känslighet i enkäten, om det inte beror på att grupperna är olika från början. Liv & Hälsa ung - för alla Kortversion 11

12 Vill du veta mer om enkätundersökningen, titta på Liv & Hälsa ungs webbplats Rapporten är sammanställd av Martin Ward & Malin Udén vid Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland.

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete. 1 Resultatet från Liv och hälsa ung särskolan baseras huvudsakligen på jämförelser mellan kön. Detta beror på att urvalet är litet och att det är första gången undersökningen genomförts i Västmanland.

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. 2 Liv & Hälsa ung - för alla 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Hej! Att tänka på innan du börjar:

Hej! Att tänka på innan du börjar: Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2018 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. Om mig 2018 Gy Norrköping

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Om mig. Länsrapport

Om mig. Länsrapport Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi?

Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi? Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala län Skillnader i hälsa globalt, nationellt, regionalt,

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

HÄLSA Upplevd hälsa Länet 2015 Tingsryd 2015 Totalt åk 5 95,5 93,3 Totalt åk 8 92,3 90,3 Totalt gy åk 2 85,4 84

HÄLSA Upplevd hälsa Länet 2015 Tingsryd 2015 Totalt åk 5 95,5 93,3 Totalt åk 8 92,3 90,3 Totalt gy åk 2 85,4 84 HÄLSA Upplevd hälsa Länet Tingsryd Totalt åk 9, 93,3 Totalt åk 8 92,3,3 Totalt gy åk 2 8,4 84 God/mycket god hälsa Länet Tingsryd Huvudvärk Länet Tingsryd Totalt åk 31,9 36, Totalt åk 8,7 32,6 Totalt gy

Läs mer

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2018 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. Om mig 2018 Grund Norrköping

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun 43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var

Läs mer

Folkhälsorapport Barn och unga 2016

Folkhälsorapport Barn och unga 2016 Folkhälsorapport Barn och unga 216 resultat från Trelleborg Innehåll 1. Hälsa, framtidstro mm.... 4 2. Fritidsvanor... 12 3. Levnadsvanor - matvanor, fysisk aktivitet och spel... 2 4. Levnadsvanor - alkohol,

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Årskurs En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland

Årskurs En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland Årskurs 7 2017 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland Varför vill ni veta hur lång jag är och vad jag väger? Hur lång du är och vad du väger påverkar din hälsa. Längd och vikt

Läs mer

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung 2013 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 2014-03-18

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung 2013 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 2014-03-18 Förhandspresentation Folkhälsoenkät Ung 13 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 14-3-18 Länsrapport med fokus på årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Vidareutveckling av en ANDT-enkät, genomfördes

Läs mer

Om Mig 2017 Grund Norrköping

Om Mig 2017 Grund Norrköping Om Mig 2017 Grund Norrköping 1. Hur svarar du på enkäten? Antal svarande: 1010 2. Var svarar du på enkäten? Antal svarande: 1009 3. Är du...? Antal svarande: 1009 4. Hur ofta tycker du att dina föräldrar

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Hälsofrågor i årskurs 7

Hälsofrågor i årskurs 7 Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 7 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Hälsofrågor i Gymnasiet

Hälsofrågor i Gymnasiet Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i Gymnasiet Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten är frivillig Du kan hoppa över frågor som du inte kan eller vill svara på Enkäten är

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Att höra eller nästan inte höra

Att höra eller nästan inte höra Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Om Mig 2017 Gymn Norrköping

Om Mig 2017 Gymn Norrköping Om Mig 2017 Gymn Norrköping 1. Hur svarar du på enkäten? Antal svarande: 854 2. Var svarar du på enkäten? Antal svarande: 854 3. Är du...? Antal svarande: 850 4. Hur ofta tycker du att dina föräldrar (vårdnadshavare)

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 7

!Du svarar anonymt. Årskurs 7 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

LUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna

LUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna LUPP - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, 2010-2013 Johanna Jansson Högskolan Dalarna Johanna Jansson Högskolan Dalarna Januari, 2014 2 Innehållsförteckning LUPP I DALARNA...

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Hälsofrågor i årskurs 4

Hälsofrågor i årskurs 4 Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 4 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det

Läs mer

Kommunprofil Nyköping. Resultat 2008-2014

Kommunprofil Nyköping. Resultat 2008-2014 Kommunprofil Nyköping Resultat 2008-2014 Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till sörmländska

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering Folkhälsoenkät Barn och Unga i och 212 Under våren 212 svarade alla elever i och i i åk 6, 9 och 2 i gymnasiet på frågor om hälsa T ex om hälsa, fritidsvanor, matvanor, alkohol, narkotika, spel, sex och

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2

Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2 Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.

Läs mer

Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8

Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8 Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2 Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun Lupp 2017 POPULÄRVERSION Nässjö kommun Bakgrund och syfte Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Nässjö kommun på högstadiet i årskurs 8 samt

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum: Hälsoenkät Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Cathrine Lundberg, Norrköping, Kristina Dalenius, Lerum, Lena Mangelus, Göteborg med stöd av Riksföreningen för Skolsköterskor 2011 Skola/Arbetsmiljö

Läs mer

Värt att veta om ungas livssituation

Värt att veta om ungas livssituation Värt att veta om ungas livssituation Arbete och resultat från det regionala samarbetet kring Lupp 2017 i Göteborgsregionen Socialchefsnätverket, GR, 23 november 2018 Åsa Nilsson, analytiker GR/FoU i Väst

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2

Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2 Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Är du? 7 I vilket skolår går du? 9 Vilka bor du tillsammans med? 10 Var är du och dina föräldrar födda? 11 - Du själv

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Hur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland?

Hur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland? Hur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland? 23 september 2011 Monica Pärus, Folkhälsocentrum Lotta Sahlqvist, FoU-centrum Upplägg - Säga något om hur folkhälsa och välfärd hänger ihop -

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer