Fokus på utländsk bakgrund
|
|
- Roland Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport
2 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I skolan... 9 Sammanfattande kommentarer om livsvillkor... 1 Levnadsvanor Matvanor, dryck och motion Alkohol och tobak Sammanfattande kommentarer om levnadsvanor Hälsa Självskattad hälsa Psykisk ohälsa Framtidstro Sammanfattande kommentarer om hälsa... 2 Avslutande diskussion Denna fokusrapport är utarbetad i samverkan mellan Folkhälsoenheten (FHE) och Forsknings- och Utvecklingsenheten (FoU) inom Landstinget Sörmland. Författare: Anna Ekholm (FoU) Lotta Wernbro, (FoU) Monica Carlberg, (FHE) Oktober 25
3 Bakgrund Under våren 24 genomfördes enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Enkäten riktade sig till elever i årskurs 7, 9 och 2 (gymnasiet) i Södermanlands skolor. Syftet med undersökningen är att få kunskap om ungdomars levnadsförhållanden idag. Undersökningen omfattar i huvudsak frågor om elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten kan användas för bland annat planering och verksamhetsuppföljning inom landstinget, kommunerna och i skolorna. Ett formulär för årskurs 7 samt ett för årskurs 9 och 2 har tagits fram i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Västmanland, Örebro och Sörmland. Dessa landsting samverkar kring samhällsmedicinska frågor och uppdrag. Metod och genomförande Undersökningen är av kvantitativ karaktär och de enskilda svaren syftar endast till att redovisas på gruppnivå. Svaren har avgetts anonymt. Undersökningen var i form av en så kallad totalundersökning. Enkäten distribuerades till alla elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet i de sörmländska skolorna. Enkätundersökningen genomfördes under i huvudsak tre veckor (vecka 9-11) under vårterminen 24. Efter avstämning mot kommunernas lämnade uppgifter om elevantal på respektive skola är svarsfrekvenserna följande: Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Undersökningen omfattar de tre huvudområdena livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Dessa områden står i ett visst orsakssammanhang där livsvillkor delvis är av betydelse för levnadsvanorna vilka i sin tur påverkar häsoutfallet. Livsvillkoren har även en egen direkt betydelse för hälsan/ohälsan. Tidigare undersökningar har visat att det är vanligare att personer med utländsk bakgrund har sämre livsvillkor och hälsa än svenskfödda. Denna fokusrapport är en fördjupning kring elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Rapportens resultat redovisas sammantaget för de olika årskurserna. Utländsk bakgrund definieras som att elevens båda föräldrar är födda utomlands. Eleven själv kan vara född utomlands eller i Sverige. I de flesta diagram delas elever med utländsk bakgrund in utifrån om deras föräldrar är födda i eller utanför Europa. Redovisningen av resultaten är indelade i de tre huvudområdena; livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Observera att skalorna i diagrammen varierar mellan 1 respektive 5 procent. årskurs 7: 93 årskurs 9: 89 årskurs 2: 84
4 Livsvillkor I följande avsnitt beskrivs några av de vardagliga villkor som eleverna i undersökningen besvarat frågor om. De livsvillkor som tas upp i denna rapport berör familjeförhållanden, ekonomiska/ materiella resurser och skolan. Utländsk bakgrund Det första diagrammet visar hur stor andel av eleverna som har utländsk bakgrund i Södermanlands kommuner Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Figur 1. Andel elever med utländsk bakgrund. Som största kommun i länet uppvisar Eskilstuna den högsta andelen elever med utländsk bakgrund. Detta mönster känns igen nationellt då personer med utländsk bakgrund i högre grad lever i större städer. En förklaring till detta är att det oftare är lättare att finna arbete i de större städerna. Familjeförhållanden Ungdomars familjeförhållanden och boendesituation är faktorer som i hög grad påverkar livsvillkoren och därför är viktiga att få kunskap om. Den traditionella kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste familjetypen för barn att växa upp i men ombildade familjer och ensamstående föräldrar med barn är också vanliga idag. Ekonomiska resurser och utbildningsnivå är två av de mest betydande faktorerna när det gäller att förklara skillnader i hälsa mellan olika grupper av befolkningen. Ungdomars livsvillkor styrs till stor del av föräldrars ekonomiska och sociala situation. Ensamstående föräldrar lever oftare än sammanboende föräldrar i ekonomisk utsatthet. Att leva under ekonomisk stress kan göra att föräldrarna mår dåligt vilket i sin tur kan påverka barnens/ungdomarnas hälsa. De blir också drabbade genom att de kanske inte kan delta i alla fritidsaktiviteter då de inte har utrustning (till exempel skridskor, skidor eller cykel) eller inte kan åka på semester.
5 Föräldrars sysselsättning Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Pappa arbetar Mamma arbetar Pappa arbetslös Mamma arbetslös Pappa låntidssjk Mamma långtidssjk Figur 2. Andel elever vars mamma/pappa arbetar, är arbetslös eller är långtidssjukskriven. Elevernas rapportering kring föräldrarnas sysselsättning stämmer väl överens med nationell arbetslöshetsstatistik som visar på att personer med utländsk bakgrund i högre grad är arbetslösa. Hos båda grupperna är det vanligare att pappan har ett arbete. Drygt hälften av eleverna med utländsk bakgrund har en mamma som förvärvsarbetar och drygt två tredjedelar har en förvärvsarbetande pappa. Typ av bostad Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Hyreslägenhet Bostadsrätt Radhus Villa/Kedjehus Figur 3. Andel elever som bor i respektive bostadstyp. Ekonomiska förutsättningar har stor påverkan på möjligheterna att välja sitt boende. Av elever med utländsk bakgrund är det vanligast att bo i hyreslägenhet medan den vanligaste boendeformen för elever med svensk bakgrund är villa/kedjehus. Det är stora skillnader mellan grupperna, det är tre gånger så vanligt att familjer med utländsk bakgrund hyr sin bostad medan familjer med svensk bakgrund äger sin bostad.
6 Bor med både mamma och pappa Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Åk7 Åk9 Åk2 Figur 4. Andel elever som bor med både mamma och pappa. Inom båda grupperna bor omkring 6 procent med båda sina föräldrar och det är små skillnader mellan årskurserna. Omvänt gäller således att fyra av tio elever bor med en förälder eller i ombildade familjer. I hemmet Föräldrarnas livsvillkor och levnadsvanor har stor påverkan på barnens och ungdomarnas hälsa. Föreliggande diagram ger en bild av elevernas livssituation ur olika perspektiv. Har tillgång till Internet hemma Figur 5. Andel elever osm kan använda Internet hemma. Det är en hög andel av eleverna som har tillgång till Internet i hemmet. Bland flickorna är det de med utomeuropeisk bakgrund som i lägst grad har möjlighet att använda Internet hemma.
7 Brukar åka på utlandssemester Figur 6. Andel elever som brukar åka på utlandssemester. Drygt två tredjedelar av eleverna brukar åka på utlandssemester med familjen. Det är vanligare att elever med utländsk, framförallt europeisk, bakgrund åker på utlandssemester. 1 Tycker om att vara tillsammans med sina föräldrar Figur 7. Andel elever som uppger att det stämmer ganska bra eller stämmer helt och hållet att de: tycker om att vara tillsammans med sina föräldrar. Eleverna i undersökningen verkar i stort nöjda med sin kontakt med föräldrarna. De flesta elever, åtta av tio, tycker om att vara tillsammans med sina föräldrar, det finns små skillnader mellan de olika grupperna.
8 Kan prata om det mesta med sina föräldrar Figur 8. Andel elever som uppger att det stämmer ganska bra eller stämmer helt och hållet att de: kan prata med sina föräldrar om nästan allt. Undersökningen visar att elever med utländsk bakgrund i något lägre grad upplever sig kunna prata med sina föräldrar om nästan allt. 1 Har lätt att prata känslor med sina föräldrar Figur 9. Andel elever som uppger att det stämmer ganska bra eller stämmer helt och hållet att de: har lätt att prata känslor med sina föräldrar. Ungefär hälften av eleverna tycker de har lätt att prata känslor med sina föräldrar. med europeisk bakgrund och flickor med svensk bakgrund är de som i högst utsträckning instämmer i påståendet att de har lätt att prata känslor med sina föräldrar.
9 Det är noga att säga vart de går Figur 1. Andel elever som uppger att det är ganska eller mycket noga hemma hos dem: att säga vart de går. 1 För de flesta elever är det noga hemma att tala om vart de ska gå. Bland flickor med utomeuropeisk bakgrund är det en något högre andel som uppger detta. Det är noga med när de ska vara hemma Figur 11. Andel elever som uppger att det är ganska eller mycket noga hemma hos dem: när de ska vara hemma. Bland elever med utländsk bakgrund är det en något högre andel som uppger att det är noga i familjen när de ska vara hemma, det gäller framförallt flickor med utomeuropeisk bakgrund.
10 Noga att de inte skolkar Figur 12. Andel elever som uppger att det är ganska eller mycket noga hemma hos dem: att de inte skolkar. För majoriteten av eleverna är det noga att de inte skolkar från skolan. I skolan Skolan är Sveriges största arbetsplats och både elever och personal har rätt till en bra arbetsmiljö. En hög trivsel i skolan är en indikator på en positiv arbetsmiljö. Trivsel i skolan Figur 13. Andel elever som trivs ganska eller mycket bra i skolan. Cirka åtta av tio elever trivs bra i skolan, flickorna med europeisk bakgrund är de som i minst grad trivs bra i skolan medan pojkarna med samma bakgrund trivs i störst utsträckning.
11 Skollunch Figur 14. Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar i veckan. De flesta elever äter skollunch 4-5 dagar per vecka, det är små skillnader mellan könen. Det är elever med utomeuropeisk bakgrund som är de flitigaste besökarna i skolmatsalen. Sammanfattande kommentarer om livsvillkor Det är glädjande att de flesta elever rapporterar en så hög trivsel i skolan. Positivt är också att majoriteten av eleverna tycker om att vara med sina föräldrar och att de kan prata med dem om nästan allt. na med utomeuropeisk bakgrund är den grupp som tycks ha svårast att prata med sina föräldrar och har mer strikta regler hemma. Elever med utländsk bakgrund kommer i större utsträckning från ekonomiskt utsatta familjer. Arbetslösheten är dubbelt så stor hos föräldrar med utländsk bakgrund som hos föräldrar med svensk bakgrund. Det är viktigt att fundera över hur dessa olika ekonomiska förutsättningar påverkar barnens/ ungdomarnas framtida hälsa. Det är vanligare att elever med utländsk bakgrund brukar resa på utlandssemester, skillnaderna är inte så förvånande, för gruppen med utländsk bakgrund handlar det förmodligen i stor utsträckning om att hälsa på släkt och vänner i sitt forna hemland.
12 Levnadsvanor Det finns många studier som visar på att socioekonomiskt utsatta grupper i befolkningen har mindre fördelaktiga levnadsvanor vilket starkt bidrar till den ojämlika hälsan. Kultur och traditioner har också stor påverkan på våra levnadsvanor. Studier hos den vuxna befolkningen visar till exempel att personer med utländsk bakgrund äter mer frukt och grönt än den infödde svensken och avstår alkohol i högre grad än svenskfödda. För personer med utländsk bakgrund finns dock vissa riskbeteenden som är mer utbredda inom denna grupp jämfört med svenskfödda, exempel på detta är användandet av bilbälte. Det är en högre andel som uppger att de inte använder bilbälte i gruppen med utländsk bakgrund. Matvanor, dryck och motion Våra mat- och dryckesvanor har kommit att uppmärksammas allt mer under de senaste åren då andelen med övervikt har ökat kraftigt både i den vuxna befolkningen och bland barn/unga. Ökningen av övervikt förklaras till stor del av att det äts mycket snabbmat och dricks mycket läsk. Detta i kombination med mer stillasittande arbete och fritid gör att övervikt har blivit ett allvarligt folkhälsoproblem. Godis Figur 15. Andel elever som äter godis minst en gång om dagen. Det är inga direkta skillnader mellan könen men däremot är det en högre andel av elever med utländsk bakgrund som äter godis dagligen.
13 Läsk Figur 16. Andel elever som dricker läsk minst en gång om dagen. Det är pojkarna som är de största konsumenterna av läsk, drygt var tredje pojke med utomeuropeisk bakgrund dricker läsk dagligen. Den grupp med lägst andel dagliga konsumenter är flickor med svensk bakgrund. Gatukök/hamburgerbar Figur 17. Andel elever som besöker gatukök/hamburgerbar minst en gång i veckan. Både bland pojkar och flickor ökar andelen besökare på snabbmatsställen ju längre bort från Sverige eleverna har sitt ursprung.i alla grupper är det en högre andel av pojkarna som besöker gatukök/hamburgerbarer varje vecka.
14 Träning på fritiden Figur 18. Andel elever som tränar minst två gånger i veckan. Det är vanligare att pojkar tränar minst två gånger i veckan, bland pojkarna finns inga skillnader med avseende på bakgrund. För flickorna ser mönstret annorlunda ut, flickor med utländsk bakgrund tränar inte lika frekvent som flickor med svensk bakgrund. 1 Föreningsaktivitet Figur 19. Andel elever som är medlem i någon förening. Elever med svensk bakgrund är i högre utsträckning föreningsaktiva. Lägst andel föreningsmedlemmar finns bland flickorna med utomeuropeisk bakgrund.
15 Besök i kyrka, moské, synagoga eller liknande Figur 2. Andel elever som besöker kyrka, moské, synagoga eller liknande en gång i veckan eller oftare. Andelen elever som besöker kyrka, moské, synagoga eller liknande minst en gång i veckan ökar ju längre bort från Sverige föräldrarna är födda. Det är bland flickor med utomeuropeisk bakgrund som den högsta andelen regelbundna besökare finns. Alkohol och tobak Nyfikenhet på alkohol, tobak och narkotika uppstår ofta under ungdomsåren. Nyfikenheten finns sällan enbart som individuell företeelse utan är knuten till kamratkretsen. 5 Att prova att röka, snusa, dricka alkohol eller testa narkotika sker oftast i grupp. Tillgång och kollektiva värderingar blir avgörande för hur många som prövar de olika drogerna och hur ofta. Rökning Figur 21. Andel elever som röker dagligen. Det är en högre andel av flickorna, undantaget de med utomeuropeisk bakgrund, som är dagligrökare. med svensk bakgrund är de som i minst utsträckning röker dagligen.
16 Snusning Figur 22. Andel elever som snusar dagligen. Snusning är betydligt mer förekommande bland pojkar, högsta andelen återfinns bland de med svensk bakgrund. Bland flickorna är andelen dagliga snusare väldigt låg. Berusningsfrekvens Figur 23. Andel elever som berusat sig minst en gång per månad de senaste 12 månaderna. Gäller elever i årskurs 9 och 2. Det är ungefär dubbelt så vanligt att elever med svensk bakgrund berusat sig minst en gång i månaden jämfört med elever med utomeuropeisk bakgrund. Mönstret ser lika ut för flickor och pojkar, ju längre bort från Sverige eleven har sin bakgrund, desto lägre andel som dricker alkohol ofta.
17 Dricker aldrig alkohol Figur 24. Andel elever som inte druckit alkohol det senaste året. Andelen icke-konsumenter är klart högst bland flickor med utomeuroepisk bakgrund. Drygt en fjärdedel av eleverna med svensk bakgrund har inte druckit alkohol det senaste året. Sammanfattande kommentarer om levnadsvanor Allmänt sett är det en hög andel av eleverna som dagligen äter godis, dricker läsk och minst en gång i veckan äter snabbmat. Bland elever med utländsk bakgrund är denna andel ännu högre och ökar ju längre bort från Sverige eleverna har sin bakgrund. De förebyggande insatser som görs mot barn och unga (exempelvis inom folktandvård, skola och barnavårdscentral) har en viktig uppgift i att minska nivåerna samt skillnader mellan grupperna. Knappt två tredjedelar av eleverna med svensk bakgrund är medlemmar i någon förening, andelarna är lägre för de med utländsk bakgrund, särskilt tydligt gäller detta flickor med utomeuropeisk bakgrund där ungefär en tredjedel är föreningsaktiva. Detta mönster känns även igen för flickor när det gäller träningsfrekvens. Det är bland flickorna som den högsta andelen dagligrökare återfinns, men pojkarna utgör den högsta andelen dagliga tobaksanvändare. Det är en något högre andel av personer med utländsk bakgrund som röker dagligen medan det motsatta förhållandet gäller för snusning. Detta resultat är inte så förvånande med tanke på att snusning är relativt okänt utanför Norden. Däremot är rökning betydligt mer utbrett och vanligt förekommande i många länder i och utanför Europa. Andelen som druckit alkohol det senaste året är väsentligt större bland elever med svensk bakgrund. Inom gruppen med utomeuropeisk bakgrund finns med stor sannolikhet en andel som av religiösa skäl avstår helt från alkohol.
18 Hälsa Ungdomar i Sverige mår generellt sett bra, samtidigt som en mindre grupp tycks må allt sämre. Hos den vuxna befolkningen är det flera studier som pekar på att det är vanligare att personer med utländsk bakgrund har sämre hälsa samt oftare söker vård. Självskattad hälsa Undersökningar bland vuxna har visat att upplevd och självrapporterad hälsa eller ohälsa ofta väl återspeglar hälsa respektive ohälsa utifrån faktisk sjuklighet. När det gäller barn och ungdomar finns dock en viss eftersläpning då kronisk sjukdom inte debuterat i större utsträckning. Det finns ändå all anledning att vara uppmärksam på betydande skillnader i upplevd hälsa hos olika undergrupper bland eleverna. Självskattad hälsa Figur 25. Andel elever som uppger att de har ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd. De flesta elever tycker att de har ett gott allmänt hälsotillstånd, något lägre andel av flickorna skattar sin hälsa som bra. med europeisk bakgrund är de som i minst utsträckning anser sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd.
19 Psykisk ohälsa På nationell nivå konstateras att det har skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland landets unga. Självrapporterade symtom såsom oro, sömnbesvär och andra stressrelaterade problem har ökat de senaste åren. Stressad Figur 26. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig stressade. Det är en högre andel av eleverna med utländsk bakgrund som uppger att de ofta eller alltid känt sig stressade under en tremånadersperiod. Det är stora skillnader mellan flickor och pojkar då mer än dubbelt så stor andel av flickorna uppger att de är stressade. 5 Nervös Figur 27. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig nervösa. Det är en högre andel av eleverna med utländsk bakgrund som uppger att de ofta eller alltid känt sig nervösa under en tremånadersperiod. Även här finns tydliga könsskillnader.
20 Ängslig eller orolig Figur 28. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig ängsliga eller oroliga. Det är en högre andel av eleverna med utländsk bakgrund som uppger att de ofta eller alltid känt sig ängsliga/oroliga under en tremånadersperiod. Mönstret är som för de två tidigare figurerna, flickornas nivåer är högre än pojkarna och ju längre bort från Sverige pojkarna har sin bakgrund, desto oftare är de ängsliga/oroliga. Framtidstro Tron på framtiden påverkas av flera faktorer såsom ålder, utbildning och hur en person mår i allmänhet. Med stigande ålder minskar andelen som ser ljust på sin framtid. De unga har ofta en ljus framtidstro för egen del, vilket också bekräftas i denna undersökning. Framtidstro Figur 29. Andel elever som uppger att ser ganska eller mycket ljust på sin framtid. Sammantaget ser åtta av tio elever ljust på sin framtid, det är små skillnader mellan pojkar och flickor, även om en något lägre andel av eleverna med utländsk bakgrund ser ljust på sin framtid.
21 Sammanfattande kommentarer om hälsa Den självskattade hälsan är i allmänhet bra hos ungdomarna i denna undersökning. Ett orosmoment är den självrapporterade psykiska ohälsan. Det är betydligt vanligare att flickor rapporterar sådana symtom, den högsta andelen återfinns bland de med europeisk bakgrund. Drygt fyra av tio flickor uppger att de ofta eller alltid är stressade, i jämförelse med drygt två av tio pojkar. Bland pojkarna är det de med utomeuropeisk bakgrund som har de högsta nivåerna när det gäller stress, nervositet och ängslan/oro. Även om det är stora andelar, framförallt bland flickorna, som känner sig stressade, nervösa och ängsliga/oroliga, visar undersökningen att många av dem också känner sig lyckliga och mår bra. En majoritet av eleverna känner en tilltro till sin egen framtid. Det är viktigt att mer ingående ta reda vad som får ungdomar idag att känna sig stressade, nervösa och oroliga och arbeta med att klargöra vad dessa begrepp står för hos denna grupp.
22 Avslutande diskussion Allmänt sätt mår ungdomarna i denna undersökning bra även om resultaten för elever med utländsk bakgrund pekar på en mindre gynnsam bild för ett flertal variabler. Det är viktigt att reflektera över vad de skillnader som framkommit beror på och vad som kan göras åt dem. En viktig förklaringsfaktor är de socioekonomiska förutsättningar som familjer med utländsk bakgrund har. Den högre arbetslösheten och en mer ekonomiskt utsatt situation gör att dessa grupper har sämre livsvillkor. Föräldrarnas socioekonomiska utsatthet kan påverka hela familjens hälsa negativt. För våra ungdomars framtida välmående är det avgörande att minska dessa skillnader som ett led i att komma till rätta med den ojämlika hälsan. Detta ligger också väl i linje med det övergripande målet om att Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De variabler som visar på skillnader av mer socioekonomisk karaktär (livsvillkor) är faktorer som är påverkbara genom framförallt politiska beslut på kommunal och nationell nivå. De skillnader som finns när det gäller levnadsvanor kan i viss grad bero på skillnader i kultur och sätt att leva. I Sverige finns antagligen ett betydligt större utbud av godis, läsk och snabbmat än vad som fanns i det forna hemlandet. Tillgången till detta utbud kan vara en sak som bidrar till att eleverna med utländsk bakgrund konsumerar mer godis, läsk och snabbmat. En del av dessa elever och deras föräldrar har inte växt upp med/exponerats för den förebyggande information som de svenska familjerna har i deras kontakt med till exempel folktandvård och barnavårdscentral. Om samhället vill att människor i större utsträckning själva ska ta ansvar för och förändra sin hälsa måste gynnsammare förutsättningar råda för alla grupper i samhället.
23
24 Övrig resultatredovisning av Liv & Hälsa ung Delrapport 1 Länet: Redovisar uppgifter samlat för länet med uppdelning på kön och årskurser. Delrapport 2 Kommunerna: Redovisar uppgifter för elever i årskurs 9 uppdelat på kommun och kön. Skolprofiler - Visar hur en enskild skola förhåller sig till kommunen och länet på tio utvalda frågeställningar. Samtliga skolor som deltog i enkätundersökningen har fått en skolprofil.
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merKommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår
2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland
Läs merKommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår
2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland
Läs merLiv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Läs merHur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland?
Hur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland? 23 september 2011 Monica Pärus, Folkhälsocentrum Lotta Sahlqvist, FoU-centrum Upplägg - Säga något om hur folkhälsa och välfärd hänger ihop -
Läs merANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever
Läs merRegional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Läs merLiv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Läs merKommunprofil för. Nyköpings kommun
Kommunprofil för Nyköpings kommun 6 Innehållsförteckning Förord 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Bestämningsfaktorer för hälsa 3 Metod och genomförande 3 Svarsfrekvenser 3 Tolkning av diagram 4 Bakgrundsvariabler
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merRegion Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.
1 Resultatet från Liv och hälsa ung särskolan baseras huvudsakligen på jämförelser mellan kön. Detta beror på att urvalet är litet och att det är första gången undersökningen genomförts i Västmanland.
Läs merBARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Läs merBarn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?
Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska
Läs merSkillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi?
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala län Skillnader i hälsa globalt, nationellt, regionalt,
Läs merFrån ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merLiv & Hälsa ung för alla
Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning
Läs merAtt tänka på innan du börjar:
Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merTill ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merDelrapport 1 Länet 2004
Delrapport 1 Länet 4 Förord Liv & Hälsa ung Sörmland är gjord i samverkan mellan Folkhälsoenheten och FoU-enheten. Rapporten är producerad av Martin Ward FHE, Anna Ekholm FoU och Monica Carlberg FoU. Jenny
Läs merKommunprofil Nyköping. Resultat 2008-2014
Kommunprofil Nyköping Resultat 2008-2014 Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till sörmländska
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs merLiv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011
Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor
Läs merLiv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Läs merPresentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Läs merTabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat
ELSA Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat Sammanställning av enkäter utifrån elevhälsosamtal med elever i förskoleklass, åk 4, åk 7 samt år 1 på gymnasiet som genomförts av skolsköterska. Hur läser
Läs merKommunprofil Vingåker. Resultat andra versionen
Kommunprofil Vingåker Resultat 2008-2014 andra versionen Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig
Läs merKommunprofil Eskilstuna. Resultat andra versionen
Kommunprofil Eskilstuna Resultat 2008-2014 andra versionen Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens
Läs merKommunprofil Strängnäs. Resultat andra versionen
Kommunprofil Strängnäs Resultat 2008-2014 andra versionen Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig
Läs merKommunprofil Katrineholm. Resultat andra versionen
Kommunprofil Katrineholm Resultat 2008-2014 andra versionen Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar
Läs merStockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Läs merFolkhälsorapport Barn och unga 2016
Folkhälsorapport Barn och unga 216 resultat från Trelleborg Innehåll 1. Hälsa, framtidstro mm.... 4 2. Fritidsvanor... 12 3. Levnadsvanor - matvanor, fysisk aktivitet och spel... 2 4. Levnadsvanor - alkohol,
Läs merElevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Läs merFolkhälsoenkät Ung Länsrapport
Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en
Läs merDrogvaneundersökning 2019
Sjuttonde året i rad (3-19). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 28 januari Hedenskolan,
Läs merAndel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018
Regionstyrelseförvaltningen 18-7-4 Cora Juniwik, Veronica Hermann, Delresultat från drogvaneenkäten (CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) i årskurs 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet
Läs merTrender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor
Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor
Läs merOm mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8
Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merHur är läget? Sydnärkes folkhälsa i siffror. Åbytorp Kumla,
Hur är läget? Sydnärkes folkhälsa i siffror Åbytorp Kumla, 17-1-13 Folkhälsan i korthet 17 Befolkningsutveckling 22 21 334 (+ 12 %) 18 16 14 12 1 8 6 4 18 985 16 278 12 65 7 55 6 964 15 649 (- 4 %) 11
Läs merFolkhälsoenkät barn och unga 2012
2013-01-14 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning...
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare
VK300S v1.0 040416, Flik 6.4 Folkhälsopolicy Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 6.4 1 (9) Folkhälsopolicy Dokumentnamn Folkhälsopolicy Fastställd KF 2016-11-28, 120. Gäller från och med 2017-01-01.
Läs merOm mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Läs merOm mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2
Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merÅrskurs En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland
Årskurs 7 2017 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland Varför vill ni veta hur lång jag är och vad jag väger? Hur lång du är och vad du väger påverkar din hälsa. Längd och vikt
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merSörmlänningar tycker om vården
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 8 Förord I landstingets planerings- och styrningsprocess är det viktigt att ha kunskap om befolkningens förtroende för och åsikter om hälso- och
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merPsykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne
Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical
Läs merHälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,
Läs mer!Du svarar anonymt. Årskurs 7
2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor
Läs merResultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85
Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merAtt vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version
Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10
Läs merUngdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs
Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera
Läs merDrogvaneundersökning 2018
Drogvaneundersökning 18 Sextonde året i rad (3-18). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 5
Läs merANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Läs merHälsan i Sala kommun 2014
Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag
Läs merUngdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa
Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län Margareta Lindén-Boström Elin Löfwenhamn Carina Persson Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa ung i Örebro
Läs merFolkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Läs merResultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober
Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merFolkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22
Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29
Läs merSammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren
Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2013-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,
Läs merDrogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland
Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers
Läs merLiv och hälsa Ung 2004
Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merSammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren
Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,
Läs merANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak
ANDT-undersökningen 216 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak Årskurs 9-216 Antal deltagare: 85 Bortfall i antal: 15 Bortfall i procent: 15% Redovisade enkäter: 7 ANDT-undersökningen 216 Årskurs 2-216 Antal
Läs merFörhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung 2013 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 2014-03-18
Förhandspresentation Folkhälsoenkät Ung 13 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 14-3-18 Länsrapport med fokus på årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Vidareutveckling av en ANDT-enkät, genomfördes
Läs merDrogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län
Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527
Läs merHÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan
Läs merResultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016
Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Först presenteras resultat som publicerades sommaren 2016. Kompletterande resultat på vissa hälsofrågor har lagts till sist i dokumentet, i december 2016.
Läs merSAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten
SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.
Läs merResultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008
Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag
Läs merUngdomars hälsa och drogvanor 2008
Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Rapport 2009:2 2009 Anita Boij Bild 1 av 41 F A L K Ö P I N G Skattegården, Hallum 541 94 Skövde Telefon:
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs merAtt höra eller nästan inte höra
Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt
Läs merHur mår barn och unga i HELSINGBORG?
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i 16 Maria Fridh och Mathias Grahn, Samhällsanalys, Region Folkhälsorapportering i Region Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merHur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?
Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merUngdomsenkät Om mig-kort 2017
Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten är frivillig Du kan hoppa över frågor som du inte kan eller vill svara på Enkäten är
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs mer