Fokus på utländsk bakgrund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokus på utländsk bakgrund"

Transkript

1 Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I skolan... 9 Sammanfattande kommentarer om livsvillkor... 1 Levnadsvanor Matvanor, dryck och motion Alkohol och tobak Sammanfattande kommentarer om levnadsvanor Hälsa Självskattad hälsa Psykisk ohälsa Framtidstro Sammanfattande kommentarer om hälsa... 2 Avslutande diskussion Denna fokusrapport är utarbetad i samverkan mellan Folkhälsoenheten (FHE) och Forsknings- och Utvecklingsenheten (FoU) inom Landstinget Sörmland. Författare: Anna Ekholm (FoU) Lotta Wernbro, (FoU) Monica Carlberg, (FHE) Oktober 25

3 Bakgrund Under våren 24 genomfördes enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Enkäten riktade sig till elever i årskurs 7, 9 och 2 (gymnasiet) i Södermanlands skolor. Syftet med undersökningen är att få kunskap om ungdomars levnadsförhållanden idag. Undersökningen omfattar i huvudsak frågor om elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten kan användas för bland annat planering och verksamhetsuppföljning inom landstinget, kommunerna och i skolorna. Ett formulär för årskurs 7 samt ett för årskurs 9 och 2 har tagits fram i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Västmanland, Örebro och Sörmland. Dessa landsting samverkar kring samhällsmedicinska frågor och uppdrag. Metod och genomförande Undersökningen är av kvantitativ karaktär och de enskilda svaren syftar endast till att redovisas på gruppnivå. Svaren har avgetts anonymt. Undersökningen var i form av en så kallad totalundersökning. Enkäten distribuerades till alla elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet i de sörmländska skolorna. Enkätundersökningen genomfördes under i huvudsak tre veckor (vecka 9-11) under vårterminen 24. Efter avstämning mot kommunernas lämnade uppgifter om elevantal på respektive skola är svarsfrekvenserna följande: Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Undersökningen omfattar de tre huvudområdena livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Dessa områden står i ett visst orsakssammanhang där livsvillkor delvis är av betydelse för levnadsvanorna vilka i sin tur påverkar häsoutfallet. Livsvillkoren har även en egen direkt betydelse för hälsan/ohälsan. Tidigare undersökningar har visat att det är vanligare att personer med utländsk bakgrund har sämre livsvillkor och hälsa än svenskfödda. Denna fokusrapport är en fördjupning kring elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Rapportens resultat redovisas sammantaget för de olika årskurserna. Utländsk bakgrund definieras som att elevens båda föräldrar är födda utomlands. Eleven själv kan vara född utomlands eller i Sverige. I de flesta diagram delas elever med utländsk bakgrund in utifrån om deras föräldrar är födda i eller utanför Europa. Redovisningen av resultaten är indelade i de tre huvudområdena; livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Observera att skalorna i diagrammen varierar mellan 1 respektive 5 procent. årskurs 7: 93 årskurs 9: 89 årskurs 2: 84

4 Livsvillkor I följande avsnitt beskrivs några av de vardagliga villkor som eleverna i undersökningen besvarat frågor om. De livsvillkor som tas upp i denna rapport berör familjeförhållanden, ekonomiska/ materiella resurser och skolan. Utländsk bakgrund Det första diagrammet visar hur stor andel av eleverna som har utländsk bakgrund i Södermanlands kommuner Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Figur 1. Andel elever med utländsk bakgrund. Som största kommun i länet uppvisar Eskilstuna den högsta andelen elever med utländsk bakgrund. Detta mönster känns igen nationellt då personer med utländsk bakgrund i högre grad lever i större städer. En förklaring till detta är att det oftare är lättare att finna arbete i de större städerna. Familjeförhållanden Ungdomars familjeförhållanden och boendesituation är faktorer som i hög grad påverkar livsvillkoren och därför är viktiga att få kunskap om. Den traditionella kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste familjetypen för barn att växa upp i men ombildade familjer och ensamstående föräldrar med barn är också vanliga idag. Ekonomiska resurser och utbildningsnivå är två av de mest betydande faktorerna när det gäller att förklara skillnader i hälsa mellan olika grupper av befolkningen. Ungdomars livsvillkor styrs till stor del av föräldrars ekonomiska och sociala situation. Ensamstående föräldrar lever oftare än sammanboende föräldrar i ekonomisk utsatthet. Att leva under ekonomisk stress kan göra att föräldrarna mår dåligt vilket i sin tur kan påverka barnens/ungdomarnas hälsa. De blir också drabbade genom att de kanske inte kan delta i alla fritidsaktiviteter då de inte har utrustning (till exempel skridskor, skidor eller cykel) eller inte kan åka på semester.

5 Föräldrars sysselsättning Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Pappa arbetar Mamma arbetar Pappa arbetslös Mamma arbetslös Pappa låntidssjk Mamma långtidssjk Figur 2. Andel elever vars mamma/pappa arbetar, är arbetslös eller är långtidssjukskriven. Elevernas rapportering kring föräldrarnas sysselsättning stämmer väl överens med nationell arbetslöshetsstatistik som visar på att personer med utländsk bakgrund i högre grad är arbetslösa. Hos båda grupperna är det vanligare att pappan har ett arbete. Drygt hälften av eleverna med utländsk bakgrund har en mamma som förvärvsarbetar och drygt två tredjedelar har en förvärvsarbetande pappa. Typ av bostad Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Hyreslägenhet Bostadsrätt Radhus Villa/Kedjehus Figur 3. Andel elever som bor i respektive bostadstyp. Ekonomiska förutsättningar har stor påverkan på möjligheterna att välja sitt boende. Av elever med utländsk bakgrund är det vanligast att bo i hyreslägenhet medan den vanligaste boendeformen för elever med svensk bakgrund är villa/kedjehus. Det är stora skillnader mellan grupperna, det är tre gånger så vanligt att familjer med utländsk bakgrund hyr sin bostad medan familjer med svensk bakgrund äger sin bostad.

6 Bor med både mamma och pappa Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Åk7 Åk9 Åk2 Figur 4. Andel elever som bor med både mamma och pappa. Inom båda grupperna bor omkring 6 procent med båda sina föräldrar och det är små skillnader mellan årskurserna. Omvänt gäller således att fyra av tio elever bor med en förälder eller i ombildade familjer. I hemmet Föräldrarnas livsvillkor och levnadsvanor har stor påverkan på barnens och ungdomarnas hälsa. Föreliggande diagram ger en bild av elevernas livssituation ur olika perspektiv. Har tillgång till Internet hemma Figur 5. Andel elever osm kan använda Internet hemma. Det är en hög andel av eleverna som har tillgång till Internet i hemmet. Bland flickorna är det de med utomeuropeisk bakgrund som i lägst grad har möjlighet att använda Internet hemma.

7 Brukar åka på utlandssemester Figur 6. Andel elever som brukar åka på utlandssemester. Drygt två tredjedelar av eleverna brukar åka på utlandssemester med familjen. Det är vanligare att elever med utländsk, framförallt europeisk, bakgrund åker på utlandssemester. 1 Tycker om att vara tillsammans med sina föräldrar Figur 7. Andel elever som uppger att det stämmer ganska bra eller stämmer helt och hållet att de: tycker om att vara tillsammans med sina föräldrar. Eleverna i undersökningen verkar i stort nöjda med sin kontakt med föräldrarna. De flesta elever, åtta av tio, tycker om att vara tillsammans med sina föräldrar, det finns små skillnader mellan de olika grupperna.

8 Kan prata om det mesta med sina föräldrar Figur 8. Andel elever som uppger att det stämmer ganska bra eller stämmer helt och hållet att de: kan prata med sina föräldrar om nästan allt. Undersökningen visar att elever med utländsk bakgrund i något lägre grad upplever sig kunna prata med sina föräldrar om nästan allt. 1 Har lätt att prata känslor med sina föräldrar Figur 9. Andel elever som uppger att det stämmer ganska bra eller stämmer helt och hållet att de: har lätt att prata känslor med sina föräldrar. Ungefär hälften av eleverna tycker de har lätt att prata känslor med sina föräldrar. med europeisk bakgrund och flickor med svensk bakgrund är de som i högst utsträckning instämmer i påståendet att de har lätt att prata känslor med sina föräldrar.

9 Det är noga att säga vart de går Figur 1. Andel elever som uppger att det är ganska eller mycket noga hemma hos dem: att säga vart de går. 1 För de flesta elever är det noga hemma att tala om vart de ska gå. Bland flickor med utomeuropeisk bakgrund är det en något högre andel som uppger detta. Det är noga med när de ska vara hemma Figur 11. Andel elever som uppger att det är ganska eller mycket noga hemma hos dem: när de ska vara hemma. Bland elever med utländsk bakgrund är det en något högre andel som uppger att det är noga i familjen när de ska vara hemma, det gäller framförallt flickor med utomeuropeisk bakgrund.

10 Noga att de inte skolkar Figur 12. Andel elever som uppger att det är ganska eller mycket noga hemma hos dem: att de inte skolkar. För majoriteten av eleverna är det noga att de inte skolkar från skolan. I skolan Skolan är Sveriges största arbetsplats och både elever och personal har rätt till en bra arbetsmiljö. En hög trivsel i skolan är en indikator på en positiv arbetsmiljö. Trivsel i skolan Figur 13. Andel elever som trivs ganska eller mycket bra i skolan. Cirka åtta av tio elever trivs bra i skolan, flickorna med europeisk bakgrund är de som i minst grad trivs bra i skolan medan pojkarna med samma bakgrund trivs i störst utsträckning.

11 Skollunch Figur 14. Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar i veckan. De flesta elever äter skollunch 4-5 dagar per vecka, det är små skillnader mellan könen. Det är elever med utomeuropeisk bakgrund som är de flitigaste besökarna i skolmatsalen. Sammanfattande kommentarer om livsvillkor Det är glädjande att de flesta elever rapporterar en så hög trivsel i skolan. Positivt är också att majoriteten av eleverna tycker om att vara med sina föräldrar och att de kan prata med dem om nästan allt. na med utomeuropeisk bakgrund är den grupp som tycks ha svårast att prata med sina föräldrar och har mer strikta regler hemma. Elever med utländsk bakgrund kommer i större utsträckning från ekonomiskt utsatta familjer. Arbetslösheten är dubbelt så stor hos föräldrar med utländsk bakgrund som hos föräldrar med svensk bakgrund. Det är viktigt att fundera över hur dessa olika ekonomiska förutsättningar påverkar barnens/ ungdomarnas framtida hälsa. Det är vanligare att elever med utländsk bakgrund brukar resa på utlandssemester, skillnaderna är inte så förvånande, för gruppen med utländsk bakgrund handlar det förmodligen i stor utsträckning om att hälsa på släkt och vänner i sitt forna hemland.

12 Levnadsvanor Det finns många studier som visar på att socioekonomiskt utsatta grupper i befolkningen har mindre fördelaktiga levnadsvanor vilket starkt bidrar till den ojämlika hälsan. Kultur och traditioner har också stor påverkan på våra levnadsvanor. Studier hos den vuxna befolkningen visar till exempel att personer med utländsk bakgrund äter mer frukt och grönt än den infödde svensken och avstår alkohol i högre grad än svenskfödda. För personer med utländsk bakgrund finns dock vissa riskbeteenden som är mer utbredda inom denna grupp jämfört med svenskfödda, exempel på detta är användandet av bilbälte. Det är en högre andel som uppger att de inte använder bilbälte i gruppen med utländsk bakgrund. Matvanor, dryck och motion Våra mat- och dryckesvanor har kommit att uppmärksammas allt mer under de senaste åren då andelen med övervikt har ökat kraftigt både i den vuxna befolkningen och bland barn/unga. Ökningen av övervikt förklaras till stor del av att det äts mycket snabbmat och dricks mycket läsk. Detta i kombination med mer stillasittande arbete och fritid gör att övervikt har blivit ett allvarligt folkhälsoproblem. Godis Figur 15. Andel elever som äter godis minst en gång om dagen. Det är inga direkta skillnader mellan könen men däremot är det en högre andel av elever med utländsk bakgrund som äter godis dagligen.

13 Läsk Figur 16. Andel elever som dricker läsk minst en gång om dagen. Det är pojkarna som är de största konsumenterna av läsk, drygt var tredje pojke med utomeuropeisk bakgrund dricker läsk dagligen. Den grupp med lägst andel dagliga konsumenter är flickor med svensk bakgrund. Gatukök/hamburgerbar Figur 17. Andel elever som besöker gatukök/hamburgerbar minst en gång i veckan. Både bland pojkar och flickor ökar andelen besökare på snabbmatsställen ju längre bort från Sverige eleverna har sitt ursprung.i alla grupper är det en högre andel av pojkarna som besöker gatukök/hamburgerbarer varje vecka.

14 Träning på fritiden Figur 18. Andel elever som tränar minst två gånger i veckan. Det är vanligare att pojkar tränar minst två gånger i veckan, bland pojkarna finns inga skillnader med avseende på bakgrund. För flickorna ser mönstret annorlunda ut, flickor med utländsk bakgrund tränar inte lika frekvent som flickor med svensk bakgrund. 1 Föreningsaktivitet Figur 19. Andel elever som är medlem i någon förening. Elever med svensk bakgrund är i högre utsträckning föreningsaktiva. Lägst andel föreningsmedlemmar finns bland flickorna med utomeuropeisk bakgrund.

15 Besök i kyrka, moské, synagoga eller liknande Figur 2. Andel elever som besöker kyrka, moské, synagoga eller liknande en gång i veckan eller oftare. Andelen elever som besöker kyrka, moské, synagoga eller liknande minst en gång i veckan ökar ju längre bort från Sverige föräldrarna är födda. Det är bland flickor med utomeuropeisk bakgrund som den högsta andelen regelbundna besökare finns. Alkohol och tobak Nyfikenhet på alkohol, tobak och narkotika uppstår ofta under ungdomsåren. Nyfikenheten finns sällan enbart som individuell företeelse utan är knuten till kamratkretsen. 5 Att prova att röka, snusa, dricka alkohol eller testa narkotika sker oftast i grupp. Tillgång och kollektiva värderingar blir avgörande för hur många som prövar de olika drogerna och hur ofta. Rökning Figur 21. Andel elever som röker dagligen. Det är en högre andel av flickorna, undantaget de med utomeuropeisk bakgrund, som är dagligrökare. med svensk bakgrund är de som i minst utsträckning röker dagligen.

16 Snusning Figur 22. Andel elever som snusar dagligen. Snusning är betydligt mer förekommande bland pojkar, högsta andelen återfinns bland de med svensk bakgrund. Bland flickorna är andelen dagliga snusare väldigt låg. Berusningsfrekvens Figur 23. Andel elever som berusat sig minst en gång per månad de senaste 12 månaderna. Gäller elever i årskurs 9 och 2. Det är ungefär dubbelt så vanligt att elever med svensk bakgrund berusat sig minst en gång i månaden jämfört med elever med utomeuropeisk bakgrund. Mönstret ser lika ut för flickor och pojkar, ju längre bort från Sverige eleven har sin bakgrund, desto lägre andel som dricker alkohol ofta.

17 Dricker aldrig alkohol Figur 24. Andel elever som inte druckit alkohol det senaste året. Andelen icke-konsumenter är klart högst bland flickor med utomeuroepisk bakgrund. Drygt en fjärdedel av eleverna med svensk bakgrund har inte druckit alkohol det senaste året. Sammanfattande kommentarer om levnadsvanor Allmänt sett är det en hög andel av eleverna som dagligen äter godis, dricker läsk och minst en gång i veckan äter snabbmat. Bland elever med utländsk bakgrund är denna andel ännu högre och ökar ju längre bort från Sverige eleverna har sin bakgrund. De förebyggande insatser som görs mot barn och unga (exempelvis inom folktandvård, skola och barnavårdscentral) har en viktig uppgift i att minska nivåerna samt skillnader mellan grupperna. Knappt två tredjedelar av eleverna med svensk bakgrund är medlemmar i någon förening, andelarna är lägre för de med utländsk bakgrund, särskilt tydligt gäller detta flickor med utomeuropeisk bakgrund där ungefär en tredjedel är föreningsaktiva. Detta mönster känns även igen för flickor när det gäller träningsfrekvens. Det är bland flickorna som den högsta andelen dagligrökare återfinns, men pojkarna utgör den högsta andelen dagliga tobaksanvändare. Det är en något högre andel av personer med utländsk bakgrund som röker dagligen medan det motsatta förhållandet gäller för snusning. Detta resultat är inte så förvånande med tanke på att snusning är relativt okänt utanför Norden. Däremot är rökning betydligt mer utbrett och vanligt förekommande i många länder i och utanför Europa. Andelen som druckit alkohol det senaste året är väsentligt större bland elever med svensk bakgrund. Inom gruppen med utomeuropeisk bakgrund finns med stor sannolikhet en andel som av religiösa skäl avstår helt från alkohol.

18 Hälsa Ungdomar i Sverige mår generellt sett bra, samtidigt som en mindre grupp tycks må allt sämre. Hos den vuxna befolkningen är det flera studier som pekar på att det är vanligare att personer med utländsk bakgrund har sämre hälsa samt oftare söker vård. Självskattad hälsa Undersökningar bland vuxna har visat att upplevd och självrapporterad hälsa eller ohälsa ofta väl återspeglar hälsa respektive ohälsa utifrån faktisk sjuklighet. När det gäller barn och ungdomar finns dock en viss eftersläpning då kronisk sjukdom inte debuterat i större utsträckning. Det finns ändå all anledning att vara uppmärksam på betydande skillnader i upplevd hälsa hos olika undergrupper bland eleverna. Självskattad hälsa Figur 25. Andel elever som uppger att de har ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd. De flesta elever tycker att de har ett gott allmänt hälsotillstånd, något lägre andel av flickorna skattar sin hälsa som bra. med europeisk bakgrund är de som i minst utsträckning anser sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd.

19 Psykisk ohälsa På nationell nivå konstateras att det har skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland landets unga. Självrapporterade symtom såsom oro, sömnbesvär och andra stressrelaterade problem har ökat de senaste åren. Stressad Figur 26. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig stressade. Det är en högre andel av eleverna med utländsk bakgrund som uppger att de ofta eller alltid känt sig stressade under en tremånadersperiod. Det är stora skillnader mellan flickor och pojkar då mer än dubbelt så stor andel av flickorna uppger att de är stressade. 5 Nervös Figur 27. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig nervösa. Det är en högre andel av eleverna med utländsk bakgrund som uppger att de ofta eller alltid känt sig nervösa under en tremånadersperiod. Även här finns tydliga könsskillnader.

20 Ängslig eller orolig Figur 28. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig ängsliga eller oroliga. Det är en högre andel av eleverna med utländsk bakgrund som uppger att de ofta eller alltid känt sig ängsliga/oroliga under en tremånadersperiod. Mönstret är som för de två tidigare figurerna, flickornas nivåer är högre än pojkarna och ju längre bort från Sverige pojkarna har sin bakgrund, desto oftare är de ängsliga/oroliga. Framtidstro Tron på framtiden påverkas av flera faktorer såsom ålder, utbildning och hur en person mår i allmänhet. Med stigande ålder minskar andelen som ser ljust på sin framtid. De unga har ofta en ljus framtidstro för egen del, vilket också bekräftas i denna undersökning. Framtidstro Figur 29. Andel elever som uppger att ser ganska eller mycket ljust på sin framtid. Sammantaget ser åtta av tio elever ljust på sin framtid, det är små skillnader mellan pojkar och flickor, även om en något lägre andel av eleverna med utländsk bakgrund ser ljust på sin framtid.

21 Sammanfattande kommentarer om hälsa Den självskattade hälsan är i allmänhet bra hos ungdomarna i denna undersökning. Ett orosmoment är den självrapporterade psykiska ohälsan. Det är betydligt vanligare att flickor rapporterar sådana symtom, den högsta andelen återfinns bland de med europeisk bakgrund. Drygt fyra av tio flickor uppger att de ofta eller alltid är stressade, i jämförelse med drygt två av tio pojkar. Bland pojkarna är det de med utomeuropeisk bakgrund som har de högsta nivåerna när det gäller stress, nervositet och ängslan/oro. Även om det är stora andelar, framförallt bland flickorna, som känner sig stressade, nervösa och ängsliga/oroliga, visar undersökningen att många av dem också känner sig lyckliga och mår bra. En majoritet av eleverna känner en tilltro till sin egen framtid. Det är viktigt att mer ingående ta reda vad som får ungdomar idag att känna sig stressade, nervösa och oroliga och arbeta med att klargöra vad dessa begrepp står för hos denna grupp.

22 Avslutande diskussion Allmänt sätt mår ungdomarna i denna undersökning bra även om resultaten för elever med utländsk bakgrund pekar på en mindre gynnsam bild för ett flertal variabler. Det är viktigt att reflektera över vad de skillnader som framkommit beror på och vad som kan göras åt dem. En viktig förklaringsfaktor är de socioekonomiska förutsättningar som familjer med utländsk bakgrund har. Den högre arbetslösheten och en mer ekonomiskt utsatt situation gör att dessa grupper har sämre livsvillkor. Föräldrarnas socioekonomiska utsatthet kan påverka hela familjens hälsa negativt. För våra ungdomars framtida välmående är det avgörande att minska dessa skillnader som ett led i att komma till rätta med den ojämlika hälsan. Detta ligger också väl i linje med det övergripande målet om att Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De variabler som visar på skillnader av mer socioekonomisk karaktär (livsvillkor) är faktorer som är påverkbara genom framförallt politiska beslut på kommunal och nationell nivå. De skillnader som finns när det gäller levnadsvanor kan i viss grad bero på skillnader i kultur och sätt att leva. I Sverige finns antagligen ett betydligt större utbud av godis, läsk och snabbmat än vad som fanns i det forna hemlandet. Tillgången till detta utbud kan vara en sak som bidrar till att eleverna med utländsk bakgrund konsumerar mer godis, läsk och snabbmat. En del av dessa elever och deras föräldrar har inte växt upp med/exponerats för den förebyggande information som de svenska familjerna har i deras kontakt med till exempel folktandvård och barnavårdscentral. Om samhället vill att människor i större utsträckning själva ska ta ansvar för och förändra sin hälsa måste gynnsammare förutsättningar råda för alla grupper i samhället.

23

24 Övrig resultatredovisning av Liv & Hälsa ung Delrapport 1 Länet: Redovisar uppgifter samlat för länet med uppdelning på kön och årskurser. Delrapport 2 Kommunerna: Redovisar uppgifter för elever i årskurs 9 uppdelat på kommun och kön. Skolprofiler - Visar hur en enskild skola förhåller sig till kommunen och länet på tio utvalda frågeställningar. Samtliga skolor som deltog i enkätundersökningen har fått en skolprofil.

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Kommunprofil Nyköping. Resultat 2008-2014

Kommunprofil Nyköping. Resultat 2008-2014 Kommunprofil Nyköping Resultat 2008-2014 Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till sörmländska

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Liv & hälsa ung i Mellansverige

Liv & hälsa ung i Mellansverige Liv & hälsa ung i Mellansverige Resultat från ungdomsundersökningarna Liv & hälsa ung bland elever i skolår 9 år 2013/2014 Ett samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland och Örebro län

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 1449 Beskrivande titlar Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar...

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län År 2012 en beskrivande rapport Layout och produktion: Etyd AB Tryck: Löwex Maj 2013 Foto: Hans Runesson omslag, s. 32, 55 Elin Åkesson s. 9,19,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län år 2003

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län år 2003 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län år 23 En beskrivande rapport Ingrid Edvardsson, Tobias Andersson Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg, www.ltkronoberg.se Författare: Ingrid Edvardsson

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Mina barn - era ungar

Mina barn - era ungar Mina barn - era ungar Kan vi tillsammans förbättra hälsan hos ungdomarna i Uppsala län? En rapport från Liv och Hälsa Ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget

Läs mer

Liv & hälsa i Mellansverige 2012

Liv & hälsa i Mellansverige 2012 Liv & hälsa i Mellansverige 12 Resultat från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor? Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Innehåll Inledning... sida

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun

Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikt perspektiv Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner, februari 2013. 2 Folkhälsopolitiskt bokslut 2012

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. 2 Liv & Hälsa ung - för alla 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014 Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 214 - en undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Baserad på Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar i Skåne 213 Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning Ungdomarna har svarat att de mår

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning: Ungdomarna har svarat att de

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer