Att höra eller nästan inte höra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att höra eller nästan inte höra"

Transkript

1 Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade Totalt Elevantal Antal svar Svarsprocent Elevantal Antal svar Svarsprocent varav specialskolor för döva och hörselskadade elever 7 Elevantal Antal svar Svarsprocent

2 Andel (%) elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet med olika typer av funktionsnedsättningar/hinder Läs- & skrivsvårigheter Hörselnedsättning Synnedsättning Rörelsehinder Annat funktionshinder Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 med hörselnedsättning

3 Antal svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet år 7 som har uppgett att de har en hörselnedsättning Antal elever som har hörselnedsättning Skolår Totalt Totalt Intersektionell påverkan av individen I livets prisma kan ljuset brytas på många olika sätt 3

4 Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som trivs mycket/ganska bra i skolan Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som brukar skolka minst två gånger i månaden

5 Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som blivit mobbade minst en gång under terminen Andel elever år 7 i skolår 9 och gymnasiets år 2 som blivit kränkta av någon vuxen på skolan minst en gång under terminen

6 Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som röker dagligen Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som snusar dagligen

7 Andel elever år 7 i skolår 9 och gymnasiets år 2 som är riskkonsumenter av alkohol enligt AUDIT* * beräknas utifrån tre frågor som ger ett index: hur ofta och hur mycket vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Indexet kan anta värde 12. Kvinnor som har 6 12 poäng och män som har 8 12 poäng klassas som riskkonsumenter. Andel elever år 7 i skolår 9 och gymnasiets år 2 som råkat illa ut minst en gång på grund av att de druckit alkohol

8 Andel elever år 7 i skolår 9 och gymnasiets år 2 som använt narkotika någon gång Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som tränar mer än 3 minuter på sin fritid minst två gånger i veckan

9 Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som kan simma meter Andel bland elever med hörselnedsättning i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som under det senaste året blivit skadade eller varit med om en olycka som lett till att de uppsökt vårdcentral, tandläkare eller sjukhus, år 5 Hörselskadade flickor 22% 16% Ej olycksfall/skada 1 gång 2 eller fler gånger 62% Hörselskadade pojkar 25% % Ej olycksfall/skada 1 gång 2 eller fler gånger 55% 9

10 Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som har mycket bra/bra allmän hälsa Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som känt sig nedstämda* *ofta eller alltid de tre senaste månaderna 1

11 Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som känt sig stressade* *ofta eller alltid de tre senaste månaderna Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som har haft värk i axlar, skuldror eller nacke * *ofta eller alltid de tre senaste månaderna 11

12 Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som ser mycket eller ganska ljust på framtiden för sin egen del Statistiska samband* mellan livsvillkor, levnadsvanor och att vara hörselskadad för flickor Födelseland, Tillit till föräldrar, Boende, Föräldrars arbete, Ensam, Ute på stan, Skolk, Skoltrivsel, Trygg i skolan, Mobbning, Föreningsaktivitet, Datorvanor, Alkoholvanor, Rökvanor, Fysisk aktivitet Livsvillkor Skolår 9 (1,6) Ej kamrater i skolan (2,4) Bor ensam (4,3) Får inte vara med och påverka i skolan (,6) Utsatt för våld i skolan (2,1) Hörselskadad flicka Levnadsvanor Oregelbundna måltidsvanor (2,5) *Siffrorna inom parentes i ovalerna beskriver de statistiskt signifikanta sannolikheterna för flickor i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet år 5 att ha en hörselnedsättning i relation till dem som inte har någon nedsättning. Ett värde över 1 betyder högre sannolikhet och ett värde under 1 lägre. De faktorer som finns i bildens översta kant har inget statistiskt signifikant samband. 12

13 Statistiska samband* mellan livsvillkor, levnadsvanor och att vara hörselskadad för pojkar Födelseland, Boende, Skolk, Trygghet i skolan, Påverkan i skolan Föreningsaktivitet, Måltidsvanor Livsvillkor En förälder arbetar Utsatt för våld i skolan (1,4) (1,5) Trivs inte i skolan (1,8) Ej kamrater i skolan (2,) Låg tillit till föräldrar (2,2) Mobbad i skolan (1,5) Bor ensam (2,3) Gymnasiet år 2 (2,8) Levnadsvanor Dricker alkohol (1,5) Vara ensam ofta (2,1) Hörselskadad pojke Fysiskt inaktiv (1,9) Röker (1,5) Vara ute på stan ofta (2,3) *Siffrorna inom parentes i ovalerna beskriver de statistiskt signifikanta sannolikheterna för pojkar i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet år 5 att ha en hörselnedsättning i relation till dem som inte har någon nedsättning. Ett värde över 1 betyder högre sannolikhet och ett värde under 1 lägre. De faktorer som finns i bildens översta kant har inget statistiskt signifikant samband. Använder dator ofta (,3) Vi är en grupp fast två ändå 13

14 Tvåspråkig ungdomsstudie på riksgymnasiet Intervjuer med döva och hörselskadade ungdomar (25) Intervjuer/samtal med personal lärare, elevhälsoteam, tekniker, tolkar PI intervjuer dvs. fokusgruppsintervjuer (1) Tvåspråkig web enkät där både frågor och svar getts på teckenspråk eller svenska (95) Tvåspråkig enkät teckenspråk och svenska 14

15 Visioner Elever vill att handikapperspektivet skall tonas ner och det sociala och kommunikativa perspektivet istället får spela en större roll i utbildningens organisering Fritt språkligt val av kurser Även på RGD måste man kunna gå 3 år Språk och kunskapsbaserad skola istället för ålder och handikapporienterad 15

16 Huvuddrag och förslag Drygt fem procent av eleverna i den vanliga skolan rapporterar funktionshinder när det gäller hörseln De hörselskadade ungdomarna rapporterar fler hälsoproblem, sämre levnadsvanor, fler olyckor och är oftare utsatta för mobbning och kränkningar än hörande ungdomar De hörselskadade ungdomarna är en högriskgrupp som behöver uppmärksammas och få ett bättre anpassat stöd Det behövs: fördjupade studier på hur stödet kan utformas fördjupade studier på hur delaktigheten i skolan kan förbättras fördjupade studier om vad som orsakar stress, trötthet och olyckor åtgärder för att minska mobbning och kränkningar riktade insatser för att öka de hörselskadade ungdomarnas simkunnighet och fysiska aktivitet kompetent tvåspråkig personal på ungdomsmottagningar och barnahus 16

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering Folkhälsoenkät Barn och Unga i och 212 Under våren 212 svarade alla elever i och i i åk 6, 9 och 2 i gymnasiet på frågor om hälsa T ex om hälsa, fritidsvanor, matvanor, alkohol, narkotika, spel, sex och

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län Margareta Lindén-Boström Elin Löfwenhamn Carina Persson Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa ung i Örebro

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT Fråga Svarsalternativ 1 Hur mår du? Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve) Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Jag försöker vara vänlig mot andra.

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung 2013 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 2014-03-18

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung 2013 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 2014-03-18 Förhandspresentation Folkhälsoenkät Ung 13 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 14-3-18 Länsrapport med fokus på årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Vidareutveckling av en ANDT-enkät, genomfördes

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Jag försöker vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor nmlkji nmlkji nmlkji

Jag försöker vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor nmlkji nmlkji nmlkji Liv och hälsa ung 2015. VAD? Liv och hälsa ung är en enkätundersökning som vänder sig till alla 7:or, 9:or och alla som går i 2:an i gymnasiet i skolor i Uppsala län. Liv och hälsa ung handlar om sådant

Läs mer

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, 1 13-2-3 2 Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden /19/12 Forskningsmetod Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden Josefine Börjesson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Longitudinell studie - individerna mäts mer

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2 Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-19 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Skola, fritid, föräldrar och spel Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-19 2 Kartlägga

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan

PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan PERSONLIGT 215 KF En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan Genomförande: Trettonde gången Genomfördes under perioden 25/9-12/11 år 215 Totalt erbjöds 1321 elever

Läs mer

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008 Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 7

!Du svarar anonymt. Årskurs 7 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 21 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 16 Temarapport Droger och spel Gymnasieskolan år 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Drogvaneundersökning 2014

Drogvaneundersökning 2014 Drogvaneundersökning 214 Drogvaneundersökning 214 Genomfördes på Ala skola den 25 augusti och Arenaskolan den 26 augusti 214 522 av 587 elever deltog Åk 7: 173 av 191 elever Åk 8: 186 av 25 elever Åk 9:

Läs mer

UNG 2008. Liv & hälsa Ung 2008. Västerås. Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever

UNG 2008. Liv & hälsa Ung 2008. Västerås. Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever UNG 8 Liv & hälsa Ung 8 Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever Västerås I rapporten redovisas resultat utifrån Västerås stads områdesindelning. Här ser du

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år) Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 14-9- 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14-9- 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-2 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-2 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 28 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Anita Boij Rapport 29:2 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor år 28 Rapport

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-12 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Grundskolan årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-12 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Rapport 2009:2 2009 Anita Boij Bild 1 av 41 F A L K Ö P I N G Skattegården, Hallum 541 94 Skövde Telefon:

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Västra Innerstaden, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Västra Innerstaden, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 211 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska

Läs mer

Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Folkhälsoenkät barn och unga 2012 2013-01-14 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning...

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Hur mår barn och unga i Skåne?

Hur mår barn och unga i Skåne? Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar

Läs mer

Liv och hälsa ung Västmanland 2017

Liv och hälsa ung Västmanland 2017 Liv och hälsa ung Västmanland 2017 - De första resultaten Maj 2017 Sammanfattning av länets resultat Årets undersökning visar att andelen killar och tjejer som mår bra eller mycket bra har minskat jämfört

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 senkäten Temarapport Skola och fritid Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 senkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

Drogvaneundersökning Essunga kommun

Drogvaneundersökning Essunga kommun Genomfördes i Nossebro skola måndagen den 26 januari 215 Eleverna var ej förberedda Utomstående funktionärer lämnade ut enkäten. 166 av 188 elever deltog i enkäten (externt bortfall 11,7%) 54 av 57 elever

Läs mer