Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Transkript

1

2 Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN , vilka genomförde undersökningen. För de läsare som vill fördjupa sig i undersökningens metod och resultat hänvisas till denna rapport. I denna rapport, Psykisk hälsa Gymnasium Skövde 2, redovisas resultaten från Gymnasium Skövdes elever. Rapporten finns att ladda hem från Skövde kommuns hemsida, alternativt beställas från Skövde kommun, Utbildningsförvaltningen, Skövde. Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

3 Förord Välmående ungdomar är en förutsättning för Skövde kommuns framtid. Det är en skyldighet för oss som beslutsfattare att göra vad vi kan för att ge dem förutsättningarna att utveckla en god psykisk hälsa. Dock pekar fler rikstäckande undersökningar bland ungdomar på en allt sämre psykisk hälsa, hög stressnivå i både skola och på fritiden samt sämre vanor vad avser kost och motion. Därför beslutade Folkhälsorådet och utbildningsförvaltningen 29 i Skövde kommun att psykisk hälsa för denna grupp skulle prioriteras. Ett led i detta var att genomföra en enkät med alla elever på Gymnasium Skövde i syfte att kartlägga hur ungdomarna själva upplevde sin situation kopplad till psykisk hälsa. Även de fristående gymnasieskolorna i kommunen erbjöds delta. Resultatet är nu sammanställt och återfinns i denna rapport. Ett resultat som skall ses som ett avstamp i arbetet med att förbättra den psykiska hälsan hos våra gymnasieungdomar. Ungdomarna själva kommer att ta del av resultatet och härigenom också ges möjlighet att påverka handlingsplanen och det fortsatta arbetet med att förbättra den psykiska hälsan hos våra gymnasieungdomar. Genom att målgruppen själv är delaktiga i processen är vi övertygade om att vi lättare når målet med ungdomar som mår psykiskt väl. Ulla-Britt Hagström Ordf Utbildningsnämnden Mikael Wendt Ordf Folkhälsorådet Gustaf Olsson Utbildningschef Inger Hannu Folkhälsoplanerare

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Resultat... 3 Demografi... 3 Psykisk hälsa... 5 Psykosomatiska besvär... 8 Fysisk hälsa... 8 Skolan... 9 Fritid och kompisar Tobak, alkohol och narkotika Framtid Bilaga 1. Enkät

5 Sammanfattning I april 2 svarade 2 2 av 2 44 elever på Gymnasium Skövde (kommunal gymnasieskola) på en enkät om psykisk hälsa, dessa utgör 84 %. I undersökningen fanns det genomgående signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, elever som var födda i Sverige eller inte, som hade föräldrar som var födda i Sverige eller inte samt elever som bodde tillsammans med båda sina föräldrar eller inte. När det gäller den psykiska hälsan mådde överlag eleverna bra (83 %) och trivdes med livet (79 %). Det var dock vanligt att de kände sig nere, irriterade och nervösa samt hade olika psykosomatiska besvär såsom huvudvärk eller ont i ryggen/nacken. Ungefär hälften hade dessa besvär en gång i veckan eller oftare. Eleverna fick också svara på frågor om de upplevde att de var rastlösa, hade svårt att sitta still och hade svårt att koncentrera sig, koncentrationssvårigheter. Totalt var det 28 % som inte hade några koncentrationssvårigheter medan 13 % uppgav att de hade stora besvär. Av eleverna uppgav 65 % känslomässiga besvär, såsom att de oroade sig mycket, var ledsna eller rädda. Av dessa var det 35 % som tyckte att deras problem eller besvär påverkade deras vardag. De allra flesta (96 %) hade någon att prata med om de var ledsna eller hade problem. Det var 83 % av eleverna som uppgav att det trivdes i skolan och 7 % skolkade aldrig eller någon gång per termin. Flertalet elever varken kände sig kränkta av, eller kränkte någon elev eller vuxen (96 %). Överlag kände sig 94 % av eleverna trygga i skolan och 96 % hade kompisar att umgås med där. Av eleverna uppgav 82 % att de fick den hjälp de behövde av lärarna, 77 % kände att lärarna brydde sig om dem och 68 % att de fick beröm och uppskattning av sina lärare. För 64 % av eleverna kändes skolarbetet meningsfullt och 83 % tyckte att det var en bra stämning i klassen. Det var 68 % av flickorna och 3 % av pojkarna som ofta eller alltid upplevde stress av skolarbetet. Nästan alla elever hade goda relationer till sina föräldrar (95 %) och trivdes bra med sin fritid (9 %). De flesta (9 %) hade två eller flera riktigt bra kompisar medan 7 % hade en kompis och 3 % (58 elever) inte hade någon kompis alls. En tredjedel av eleverna uppgav att de rökte någon gång (32 %) och 17 % att de snusade. Totalt berusade sig 58 % någon gång i månaden eller oftare. Totalt hade 13 % av dem använt narkotika någon gång (det vill säga hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin eller GHB). Resultatet som återfinns i denna rapport, ska ses som ett avstamp i arbetet med att stödja våra ungdomar att utveckla en god psykisk hälsa. 1

6 Bakgrund Den psykiska hälsan har under en längre period försämrats i Sverige vilket innebär att problem som nedstämdhet, oro och ångest ökar. Bland flickor har under de senaste tjugo åren en i vissa fall fördubbling eller till och med en tredubbling skett. na följer flickornas negativa trend men i en lägre andel (Statens Folkhälsoinstitut). De fyra viktigaste faktorerna för välbefinnande under uppväxten är miljön i hemmet, förskolan, skolan och övergången från skola till vuxenliv (Statens Folkhälsoinstitut). Då psykiska problem kan föregå skolmisslyckanden är det välmotiverat att i skolan använda metoder som förebygger psykiska problem vilket både främjar god hälsa och bra skolprestationer (Statens Folkhälsoinstitut). Folkhälsorådet och Utbildningsnämnden i Skövde kommun beslutade år 29 att prioritera området psykisk hälsa för målgruppen ungdomar. I syfte att få en kunskapsbas över hur gymnasieungdomarna i Skövde själva upplever sin psykiska hälsa beslöts att genomföra en kartläggning. Denna utformades som en enkät vilken alla elever på Gymnasium Skövde fyllde i individuellt under lektionstid. Resultatet planeras att ligga till grund för en analys och handlingsplan med målet att främja en god psykisk hälsa bland gymnasieungdomar. 2

7 Resultat I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. Alla skillnader som presenteras mellan olika svarsgrupper är signifikanta, det vill säga att de är statistiskt säkerställda till minst 95 %. Demografi Totalt har 2 2 av 2 44 elever på Gymnasium Skövde (det kommunala gymnasiet) besvarat enkäten. I tabell 1 redovisas antalet flickor och pojkar från de olika programmen som svarat på enkäten. Orsaken till att slutsumman inte blir 2 2 är att några elever inte angett sitt kön och/eller vilket program de studerar på. Tabell 1. Svarande fördelat på årskurs, kön och program. Antal. År 1 År 2 År 3 Totalt Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska Programmet Fordonsprogrammet Handelsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell och restaurangprogrammet Idrottsprogrammet Industriprogrammet Individuella programmet Ledarskapsprogrammet Lärlingsutbildningen Mediaprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsprogrammet Specialutformat mediaprogram Teknikprogrammet Totalt I Gymnasium Skövde var det 1 74 flickor och 936 pojkar som svarade på enkäten. Dessutom var det elever som inte angett sitt kön. Andelen svarande var 84 % av eleverna i Gymnasium Skövde, vilket är ett mycket bra resultat. I diagram 1 visas andelen svar fördelat på de tre årskurserna och kön för Gymnasium Skövdes elever. 3

8 Procent Antal År 1 År 2 År 3 Diagram 1. Hur många pojkar och flickor som svarat per årskurs. Antal. Utav de elever som besvarade enkäten var 93 % födda i Sverige och sju procent (147) var födda i ett annat land. En tredjedel av dessa var födda i ett annat europeiskt land medan en tredjedel var födda i Mellanöstern. Den resterande tredjedelen kom från övriga delar av världen. De flesta, 84 %, hade en mamma och pappa som var födda i Sverige. Eleverna fick svara på hur de bodde den större delen av veckan, det vill säga minst fyra dagar i veckan. Det fanns skillnader (statistiskt säkerställda) mellan årskurserna, se diagram 2. Cirka två tredjedelar av eleverna bodde med båda sina föräldrar. Drygt en fjärdedel bodde med en av sina föräldrar medan de övriga bodde med någon annan eller hade eget boende. Ju äldre eleverna var ju fler hade ett eget boende eller bodde tillsammans med någon annan än sina föräldrar År 1 År 2 År 3 Båda föräldrarna En av föräldrarna Eget boende Med någon annan Diagram 2. Hur eleverna bodde större delen av veckan. Fördelat på årskurs. Vad är det då som gör skillnad i gymnasieelevers psykiska hälsa? De största skillnaderna är mellan de bakgrundsfaktorer som använts i undersökningen. Detta innebär att det genomgående fanns signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, elever som är födda i Sverige eller inte, som har föräldrar som är födda i Sverige eller inte samt elever som bor tillsammans med båda sina föräldrar eller inte. Detta resultat stämmer väl överens med Folkhälsorapporten 29 (Källa: Socialstyrelsen, 29. ISBN: ), där de mest betydelsefulla skillnaderna finns mellan kön, att bo tillsammans med båda sina föräldrar eller inte samt att vara född i Sverige eller i annat land. Kön gör skillnad. Överlag rapporterar flickor en sämre psykisk hälsa, lägre livskvalitet och sämre livsstil. na uppgav däremot oftare att de hade uppförandeproblem och sociala beteendeproblem. Fler pojkar än flickor ansåg att de hade allvarliga psykiska problem. Det 4

9 Procent var också fler pojkar än flickor som ansåg att de hade kränkt någon i skolan. Ett större antal pojkar än flickor snusade. Det gör skillnad om eleven är född i Sverige eller i annat land (7 %). De elever som var födda i annat land än Sverige uppgav sämre psykisk hälsa och lägre livskvalitet. Däremot uppgav fler av dem som var födda i Sverige att de hade haft psykiska problem i mer än ett år. Eleverna födda i annat land rörde på sig oftare, färre uppgav att de snusade, färre hade druckit alkohol de senaste 3 dagarna och färre hade druckit sig berusade. Ett mindre antal av dem rapporterade sociala beteendeproblem än de som var födda i Sverige. Det gör skillnad om elevernas föräldrar är födda i Sverige eller i annat land (16 %). Bland de elever som hade föräldrar vilka var födda i annat land var det fler med sämre psykisk hälsa och lägre livskvalitet. Men fler elever med svenskfödda föräldrar uppgav att de hade känslomässiga besvär och hade haft psykiska problem i mer än ett år. Av de elever vars föräldrar var födda i annat land var det färre som snusade, hade druckit alkohol de senaste 3 dagarna och färre som drack sig berusade. Det gör skillnad om eleverna bor tillsammans med båda sina föräldrar eller inte. De elever som inte bodde tillsammans med båda sina föräldrar bodde tillsammans med en förälder, hade eget boende eller bodde med någon annan såsom pojkvän eller flickvän. Det vanligaste var dock att bo tillsammans med en förälder. De elever som inte bodde tillsammans med båda sina föräldrar hade en sämre psykisk hälsa, lägre livskvalitet och sämre matvanor. Psykisk hälsa I enkäten ställdes tre frågor som mer allmänt tog upp elevernas välmående; hur de mådde, trivdes med livet och om de tyckte att livet var meningsfullt. Det var i genomsnitt 83 % av gymnasieeleverna som mådde bra rent allmänt, 12 % mådde varken bra eller dåligt och 5 % mådde dåligt. Det fanns dock flera signifikanta skillnader mellan olika svarsgrupper och i diagram 3 visas hur flickorna och pojkarna mådde. Bland flickorna var det 78 % som mådde bra och bland pojkarna 89 % Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Diagram 3. Hur eleverna mådde. Fördelat på kön. Procent. På frågan trivs du med livet svarade 79 % att de trivdes bra. Det var 73 % av flickorna som trivdes bra med livet och 86 % av pojkarna, se diagram 4. Bland de elever som inte var födda i Sverige (147 elever) var det 67 % som trivdes med livet jämfört med 8 % av dem som var födda i Sverige. 5

10 Procent Procent Procent Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Diagram 4. Hur eleverna trivdes med livet. Fördelat på kön. Procent. De allra flesta eleverna (88 %) uppgav att de tyckte att livet var meningsfullt. Eleverna fick även svara på om de ansåg att de hade svårigheter med sina känslor, koncentrationsförmåga, beteende eller med att komma överens och umgås med andra. Sextiofem procent av eleverna ansåg att de inte hade några problem med detta. Av de elever som angav att de hade ovanstående svårigheter, 35 % (654 elever), uppgav de flesta att de endast hade små svårigheter (8 %). Fler pojkar, 8 %, än flickor ansåg att de hade allvarliga svårigheter, se diagram 5. Dessa elever fick också besvara frågor om svårigheterna störde dem hemma/i familjen, med kamrater, i skolarbetet eller vid fritidsaktiviteter. De flesta (9 %) av dem uppgav att vardagslivet inte stördes eller bara stördes lite. Det var enbart mellan flickor och pojkar som det fanns signifikanta skillnader, se diagram 6. Bland flickorna var det 86 % och pojkarna 94 % som ansåg att svårigheterna inte störde eller bara störde lite i vardagen Små Klara Allvarliga Diagram 5. Hur stora svårigheterna var. Fördelat på kön. Procent Inga/små besvär Måttliga besvär Stora besvär Diagram 6. Elevernas problempåverkan på vardagen. Fördelar på kön. Procent. 6

11 Procent Procent Eleverna fick också svara på frågor om de upplevde att de var rastlösa, hade svårt att sitta still och hade svårt att koncentrera sig, koncentrationssvårigheter. Totalt var det 28 % som inte hade några koncentrationssvårigheter medan 13 % uppgav att de hade stora besvär. Det fanns skillnader mellan de olika årskurserna. Av eleverna i år 2 svarade 33 % att de inte hade några besvär jämfört med 25 % i år 1 och 3 (se diagram 7) Inga besvär Måttliga besvär Stora besvär År 1 År 2 År 3 Diagram 7. Koncentrationssvårigheter fördelat på årskurs. Procent. Eleverna fick även svara på frågan om de hade någon att prata med om de var ledsna eller hade problem. Här kunde de ange flera svarsalternativ. De allra flesta eleverna hade någon att prata med, främst kamrater, föräldrar och syskon. Sammanlagt var det 79 elever (4 %) som inte hade någon att prata med. Det fanns signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar. Överlag hade flickorna flera att prata med än pojkarna Ja, en kamrat Ja, flera kamrater Ja, förälder eller syskon Ja, lärare på skolan Ja, elevhälsan Ja, annan vuxen Nej, jag har ingen Diagram 8. Någon att prata med fördelat på kön. Procent. Nästan alla elever kände sig älskade av sin förälder/föräldrar (94 %). De flesta kände sig förstådda av sina föräldrar (81 %) och att deras föräldrar hade tid för dem (82 %). Det var 86 % som kände att de blev rättvist behandlade av sina föräldrar. På frågan om eleverna kände att de hade det bra hemma svarade de allra flesta att de kände det så, 89 %. Den här frågan visade skillnader mellan olika svarsgrupper. Bland de elever som inte bodde hos båda sina föräldrar var det 83 % som kände att de hade det bra hemma. Vilket kan jämföras med 93 % av dem som bodde tillsammans med båda sina föräldrar. Av flickorna var det 87 % som kände att de hade det bra hemma jämfört med 92 % av pojkarna. 7

12 Procent Psykosomatiska besvär I enkäten fanns frågor om eleven hade psykosomatiska besvär, det vill säga huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen/nacken, känt sig nere, varit irriterad/på dåligt humör, känt sig nervös. I tabell 2 visas andelen elever som uppgav att de hade denna typ av besvär en gång i veckan eller oftare. De ej redovisade procenten är de elever som svarat att de hade besvären en gång i månaden eller mer sällan. Med åldern ökade andelen elever som oftare hade ont i magen, kände sig nere, var irriterade eller på dåligt humör eller nervösa. Besvär en gång i veckan eller oftare Huvudvärk 47 % 21 % Ont i magen 37 % 16 % Ont i rygg/nacke 46 % 25 % Känt sig nere 52 % 22 % Irriterad/dåligt humör 69 % 46 % Nervös 48 % 26 % Tabell 2. Andelen flickor och pojkar som hade besvär en gång i veckan eller oftare. Procent. Fysisk hälsa Enkäten ställde även frågor om elevernas fysiska hälsa det vill säga kring matvanor, sömn samt hur ofta de rörde på sig. Drygt hälften av eleverna åt frukost varje dag (59 %), 72 % av eleverna åt lunch varje dag och 81 % åt middag varje dag. Av eleverna uppgav 39 % att de fick den sömn de behövde under 4-5 nätter under skolveckan. En tredjedel (33 %) sov mindre än de behövde 2 3 nätter och 28 % sov mindre än de behövde nästan alla nätter. Det fanns flera skillnader mellan olika svarsgrupper. Diagram 9 visar att det var en större andel flickor än pojkar som sov mindre än de behövde Ingen eller en natt nätter Nästan alla nätter Diagram 9. Hur många nätter eleverna sov mindre än de behövde. Procent. Enbart en femtedel av gymnasieeleverna (19 %) rörde på sig i minst en halvtimme varje dag på sin fritid. En stor grupp på närmare tre fjärdedelar (71 %) rörde på sig i minst en halvtimme en dag i veckan eller oftare. En tiondel av eleverna (9 %) rörde sällan eller aldrig på sig i minst en halvtimme på sin fritid. Det fanns en del skillnader mellan flickor och pojkar, se dia- 8

13 Procent Procent gram. na rörde på sig mer sällan än pojkarna. Enbart 15 % av flickorna och 24 % av pojkarna rörde på sig varje dag Varje dag 4-6 gånger/vecka 2-3 gånger/vecka 1 gång/vecka Någon gång i månaden Mer sällan/aldrig Diagram. Hur ofta eleverna rörde på sig i minst en halvtimme på sin fritid fördelat på kön. Procent. Skolan Flera frågor rörande skolan ställdes i enkäten bland annat om trivsel, skolk, kränkningar och stress. Det var 83 % av eleverna som svarade att de trivdes i skolan. Det fanns skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna. I åk 1 var det 86 % som trivdes i skolan och i åk 3 var det 77 %. Diagram 11 avser svar fördelade mellan flickor och pojkar År 1 År 2 År 3 Diagram 11. Andelen pojkar och flickor som trivs i skolan fördelat på kön och årskurs. Procent. Av eleverna var det i genomsnitt 7 % som aldrig eller någon gång per termin skolkade. Det fanns signifikanta skillnader mellan de olika årskurserna, se diagram 12. I åk 1 skolkade 19 % av eleverna och i åk 3 skolkade 43 %. 9

14 Procent Procent År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 Diagram 12. Elever som skolkade någon gång per termin. Fördelat på årskurs. Procent. Frågorna om kränkningar handlade om det läsår då undersökningen genomfördes. Flertalet elever hade aldrig eller någon enstaka gång känt sig kränkta av någon elev (96 %) eller av någon vuxen (94 %) i skolan. Det fanns inga skillnader mellan olika svarsgrupper när det gällde om man känt sig kränkt av någon elev. Däremot fanns det en signifikant skillnad i fråga om att känna sig kränkt av någon vuxen i skolan. De äldre eleverna kände sig oftare kränkta av någon vuxen i skolan. I åk 1 och 2 var det 5 % av eleverna som känt sig kränkta två gånger i månaden eller oftare (motsvarar 3 elever). I åk 3 var det 7 % som känt sig kränkt två gånger i månaden eller oftare (motsvarar 43 elever). På frågan om eleverna hade kränkt någon annan elev, svarade 97 % att de inte eller någon enstaka gång kränkt någon annan elev. Det var fler pojkar än flickor som hade kränkt någon annan elev två gånger i månaden eller oftare (5 % jämfört med 1 %). När det gäller om eleverna hade kränkt någon vuxen i skolan hade 99 % inte gjort det eller gjort det någon enstaka gång under läsåret. Av pojkarna hade 2 % jämfört med 1 % av flickorna kränkt någon vuxen i skolan, två gånger i månaden eller oftare. Det motsvarar 19 pojkar och 8 flickor. Eleverna fick också ta ställning till sju påståenden om hur de hade det i skolan. Första frågan handlade om eleverna kände sig trygga i skolan och överlag gjorde 94 % det. Nästa fråga handlade om de hade kompisar att umgås med i skolan vilket 96 % uppgav. På frågan om de fick den hjälp de behövde av lärarna ansåg 82 % att de fick det. Den fjärde frågan tog upp om eleverna kände att lärarna brydde sig om dem vilket 77 % tyckte. På frågan om skolarbetet kändes meningsfullt uppgav 64 % av eleverna att de kände så. Nästa fråga tog upp om det var bra stämning i klassen och 83 % av eleverna ansåg det. På den sista frågan som handlade om eleverna fick beröm och uppskattning av sina lärare svarade 68 % av eleverna att de fick det. Diagram 13 avser svar fördelade mellan flickor och pojkar Jag känner mig trygg i skolan Jag har kompisar att umgås med i skolan Jag får den hjälp jag behöver av lärarna Jag känner att lärarna bryr sig om mig 6 67 Skolarbetet känns meningsfullt Det är bra stämning i min klass Jag brukar få beröm och uppskattning av mina lärare Diagram 13. Hur eleverna upplevde att de har det i skolan. Fördelat på kön. Procent.

15 Procent Procent Till sist fick eleverna även svara på fem frågor som handlade om hur de upplevde skolarbetet, om de kände sig stressade, hur mycket tid de lade på det, om det var svårt, för mycket och tröttande. Det fanns skillnad mellan könen, då 68 % flickorna ofta eller alltid upplevde stress av skolarbetet, jämfört med 3 % av pojkarna, se diagram 14. Det fanns också skillnader mellan årskurserna. I åk 1 var det 41 % av eleverna som ofta eller alltid upplevde stress, i åk 2 var det 52 % och i åk 3 var det 61 % Aldrig/sällan Ibland Ofta/alltid Diagram 14. Hur ofta eleverna upplevde stress av skolarbetet fördelat på kön. Procent. Överlag lade eleverna 5 8 timmar per vecka av sin fritid på skolarbetet vilket motsvarar 1 2 timmar per skoldag. I genomsnitt lade flickorna fler timmar av sin fritid till skolarbete än pojkarna. Det var 65 % av eleverna som tyckte att de hade för mycket skolarbete, 48 % tyckte att skolarbetet var svårt och 82 % blev trötta av skolarbetet. Svaren visade på flera skillnader mellan olika svarsgrupper. En skillnad var mellan flickor och pojkar, se diagram 15. Det var fler flickor än pojkar som tyckte att de hade för mycket skolarbete, att det var svårt och tröttande. Det var också fler elever i åk 3 som tyckte att de hade för mycket skolarbete, 69 % jämfört med 55 % av eleverna i åk Blir trött Svårt För mycket Diagram 15. Eleverna som tyckte att de hade för mycket skolarbeten att det var svårt och tröttande fördelat på kön. Procent. Fritid och kompisar De flesta eleverna, 9 %, trivdes bra med sin fritid och en lika stor andel hade två eller flera riktigt bra kompisar, 7 % hade en kompis och 3 % (58 elever) hade ingen kompis. 11

16 Procent Procent Tobak, alkohol och narkotika Enkäten innehöll fem frågor som behandlade tobak, alkohol och narkotika. I nationella enkäter mäter man rökning genom att slå ihop resultatet för de som svarat att de rökt varje dag, nästan varje dag, när de var på fest eller bara ibland. Av Gymnasium Skövdes elever var det 32 % som rökte enligt det sättet att mäta, se diagram År 1 År 2 År 3 Diagram 16. Andel elever som rökte fördelat på kön och årskurs. Procent. Det var i genomsnitt 17 % av eleverna som uppgav att de snusade. Det fanns dock stora skillnader mellan flickor och pojkar, se diagram 17. I alla tre årskurserna var det betydligt fler pojkar än flickor som snusade. nas snusande ökade dock med åldern och i åk 3 snusade 15 % av flickorna och 29 % av pojkarna År 1 År 2 År 3 Diagram 17. Andel elever som snusade fördelat på kön och årskurs. Procent. Eleverna fick svara på hur ofta de drack så mycket alkohol att de kände sig berusade. Överlag var det 58 % av eleverna som drack sig berusade någon gång i månaden eller oftare. Det fanns stora skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna, men endast i åk 3 var skillnaden signifikant mellan flickor och pojkar, se diagram 18. Bland eleverna i åk 1 var det knappt hälften som drack sig berusade en gång i månaden eller oftare. I åk 2 var det drygt hälften och i åk 3 var det ungefär tre fjärdedelar. I åk 3 uppgav 7 % av flickorna och 79 % av pojkarna att de drack sig berusade någon gång i månaden eller oftare. 12

17 Procent Procent År 1 År 2 År 3 Diagram 18. Dricker sig berusad någon gång i månaden eller oftare. Fördelat på kön och årskurs. Procent. Tretton procent av eleverna uppgav att de någon gång använt narkotika (det vill säga hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin eller GHB). Diagram 19 visar att det fanns signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar i åk 2 och 3, men inte i åk 1. Det var fler pojkar än flickor som någon gång använt narkotika År 1 År 2 År 3 Diagram 19. Någon gång använt narkotika fördelat på kön och årskurs. Procent. Framtid Eleverna fick också svara på en fråga om vad de trodde att de skulle göra under hösten efter att de slutat gymnasiet. Överlag trodde 41 % av eleverna att de skulle arbeta, 19 % att de skulle studera, 14 % att de skulle resa medan 15 % inte visste. Få elever trodde att de skulle praktisera eller ha ett lärlingsjobb (4 %), att de skulle vara arbetslösa (4 %) eller göra något annat (2 %). Det fanns en del signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, se diagram 2. Fler flickor än pojkar trodde att de skulle studera eller resa medan fler pojkar uppgav att de skulle arbeta. Det var fler elever i åk 3 än i åk 1 som trodde att de skulle arbeta eller studera medan fler elever i åk 1 än i åk 3 trodde att de skulle resa. 13

18 Procent Diagram 2. Vad eleverna skulle göra hösten efter gymnasiet fördelat på kön. Procent. 14

19 Bilaga 1: Enkät 1

20 Bilaga 1: Enkät 2

21 Bilaga 1: Enkät 3

22 Bilaga 1: Enkät 4

23 Bilaga 1: Enkät 5

24 Bilaga 1: Enkät 6

25 Bilaga 1: Enkät 7

26 Bilaga 1: Enkät 8

27 Bilaga 1: Enkät 9

28 Bilaga 1: Enkät