Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare."

Transkript

1

2 Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN , vilka genomförde undersökningen. För de läsare som vill fördjupa sig i undersökningens metod och resultat hänvisas till denna rapport. I denna rapport, Psykisk hälsa Gymnasium Skövde 2, redovisas resultaten från Gymnasium Skövdes elever. Rapporten finns att ladda hem från Skövde kommuns hemsida, alternativt beställas från Skövde kommun, Utbildningsförvaltningen, Skövde. Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

3 Förord Välmående ungdomar är en förutsättning för Skövde kommuns framtid. Det är en skyldighet för oss som beslutsfattare att göra vad vi kan för att ge dem förutsättningarna att utveckla en god psykisk hälsa. Dock pekar fler rikstäckande undersökningar bland ungdomar på en allt sämre psykisk hälsa, hög stressnivå i både skola och på fritiden samt sämre vanor vad avser kost och motion. Därför beslutade Folkhälsorådet och utbildningsförvaltningen 29 i Skövde kommun att psykisk hälsa för denna grupp skulle prioriteras. Ett led i detta var att genomföra en enkät med alla elever på Gymnasium Skövde i syfte att kartlägga hur ungdomarna själva upplevde sin situation kopplad till psykisk hälsa. Även de fristående gymnasieskolorna i kommunen erbjöds delta. Resultatet är nu sammanställt och återfinns i denna rapport. Ett resultat som skall ses som ett avstamp i arbetet med att förbättra den psykiska hälsan hos våra gymnasieungdomar. Ungdomarna själva kommer att ta del av resultatet och härigenom också ges möjlighet att påverka handlingsplanen och det fortsatta arbetet med att förbättra den psykiska hälsan hos våra gymnasieungdomar. Genom att målgruppen själv är delaktiga i processen är vi övertygade om att vi lättare når målet med ungdomar som mår psykiskt väl. Ulla-Britt Hagström Ordf Utbildningsnämnden Mikael Wendt Ordf Folkhälsorådet Gustaf Olsson Utbildningschef Inger Hannu Folkhälsoplanerare

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Resultat... 3 Demografi... 3 Psykisk hälsa... 5 Psykosomatiska besvär... 8 Fysisk hälsa... 8 Skolan... 9 Fritid och kompisar Tobak, alkohol och narkotika Framtid Bilaga 1. Enkät

5 Sammanfattning I april 2 svarade 2 2 av 2 44 elever på Gymnasium Skövde (kommunal gymnasieskola) på en enkät om psykisk hälsa, dessa utgör 84 %. I undersökningen fanns det genomgående signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, elever som var födda i Sverige eller inte, som hade föräldrar som var födda i Sverige eller inte samt elever som bodde tillsammans med båda sina föräldrar eller inte. När det gäller den psykiska hälsan mådde överlag eleverna bra (83 %) och trivdes med livet (79 %). Det var dock vanligt att de kände sig nere, irriterade och nervösa samt hade olika psykosomatiska besvär såsom huvudvärk eller ont i ryggen/nacken. Ungefär hälften hade dessa besvär en gång i veckan eller oftare. Eleverna fick också svara på frågor om de upplevde att de var rastlösa, hade svårt att sitta still och hade svårt att koncentrera sig, koncentrationssvårigheter. Totalt var det 28 % som inte hade några koncentrationssvårigheter medan 13 % uppgav att de hade stora besvär. Av eleverna uppgav 65 % känslomässiga besvär, såsom att de oroade sig mycket, var ledsna eller rädda. Av dessa var det 35 % som tyckte att deras problem eller besvär påverkade deras vardag. De allra flesta (96 %) hade någon att prata med om de var ledsna eller hade problem. Det var 83 % av eleverna som uppgav att det trivdes i skolan och 7 % skolkade aldrig eller någon gång per termin. Flertalet elever varken kände sig kränkta av, eller kränkte någon elev eller vuxen (96 %). Överlag kände sig 94 % av eleverna trygga i skolan och 96 % hade kompisar att umgås med där. Av eleverna uppgav 82 % att de fick den hjälp de behövde av lärarna, 77 % kände att lärarna brydde sig om dem och 68 % att de fick beröm och uppskattning av sina lärare. För 64 % av eleverna kändes skolarbetet meningsfullt och 83 % tyckte att det var en bra stämning i klassen. Det var 68 % av flickorna och 3 % av pojkarna som ofta eller alltid upplevde stress av skolarbetet. Nästan alla elever hade goda relationer till sina föräldrar (95 %) och trivdes bra med sin fritid (9 %). De flesta (9 %) hade två eller flera riktigt bra kompisar medan 7 % hade en kompis och 3 % (58 elever) inte hade någon kompis alls. En tredjedel av eleverna uppgav att de rökte någon gång (32 %) och 17 % att de snusade. Totalt berusade sig 58 % någon gång i månaden eller oftare. Totalt hade 13 % av dem använt narkotika någon gång (det vill säga hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin eller GHB). Resultatet som återfinns i denna rapport, ska ses som ett avstamp i arbetet med att stödja våra ungdomar att utveckla en god psykisk hälsa. 1

6 Bakgrund Den psykiska hälsan har under en längre period försämrats i Sverige vilket innebär att problem som nedstämdhet, oro och ångest ökar. Bland flickor har under de senaste tjugo åren en i vissa fall fördubbling eller till och med en tredubbling skett. na följer flickornas negativa trend men i en lägre andel (Statens Folkhälsoinstitut). De fyra viktigaste faktorerna för välbefinnande under uppväxten är miljön i hemmet, förskolan, skolan och övergången från skola till vuxenliv (Statens Folkhälsoinstitut). Då psykiska problem kan föregå skolmisslyckanden är det välmotiverat att i skolan använda metoder som förebygger psykiska problem vilket både främjar god hälsa och bra skolprestationer (Statens Folkhälsoinstitut). Folkhälsorådet och Utbildningsnämnden i Skövde kommun beslutade år 29 att prioritera området psykisk hälsa för målgruppen ungdomar. I syfte att få en kunskapsbas över hur gymnasieungdomarna i Skövde själva upplever sin psykiska hälsa beslöts att genomföra en kartläggning. Denna utformades som en enkät vilken alla elever på Gymnasium Skövde fyllde i individuellt under lektionstid. Resultatet planeras att ligga till grund för en analys och handlingsplan med målet att främja en god psykisk hälsa bland gymnasieungdomar. 2

7 Resultat I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. Alla skillnader som presenteras mellan olika svarsgrupper är signifikanta, det vill säga att de är statistiskt säkerställda till minst 95 %. Demografi Totalt har 2 2 av 2 44 elever på Gymnasium Skövde (det kommunala gymnasiet) besvarat enkäten. I tabell 1 redovisas antalet flickor och pojkar från de olika programmen som svarat på enkäten. Orsaken till att slutsumman inte blir 2 2 är att några elever inte angett sitt kön och/eller vilket program de studerar på. Tabell 1. Svarande fördelat på årskurs, kön och program. Antal. År 1 År 2 År 3 Totalt Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska Programmet Fordonsprogrammet Handelsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell och restaurangprogrammet Idrottsprogrammet Industriprogrammet Individuella programmet Ledarskapsprogrammet Lärlingsutbildningen Mediaprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsprogrammet Specialutformat mediaprogram Teknikprogrammet Totalt I Gymnasium Skövde var det 1 74 flickor och 936 pojkar som svarade på enkäten. Dessutom var det elever som inte angett sitt kön. Andelen svarande var 84 % av eleverna i Gymnasium Skövde, vilket är ett mycket bra resultat. I diagram 1 visas andelen svar fördelat på de tre årskurserna och kön för Gymnasium Skövdes elever. 3

8 Procent Antal År 1 År 2 År 3 Diagram 1. Hur många pojkar och flickor som svarat per årskurs. Antal. Utav de elever som besvarade enkäten var 93 % födda i Sverige och sju procent (147) var födda i ett annat land. En tredjedel av dessa var födda i ett annat europeiskt land medan en tredjedel var födda i Mellanöstern. Den resterande tredjedelen kom från övriga delar av världen. De flesta, 84 %, hade en mamma och pappa som var födda i Sverige. Eleverna fick svara på hur de bodde den större delen av veckan, det vill säga minst fyra dagar i veckan. Det fanns skillnader (statistiskt säkerställda) mellan årskurserna, se diagram 2. Cirka två tredjedelar av eleverna bodde med båda sina föräldrar. Drygt en fjärdedel bodde med en av sina föräldrar medan de övriga bodde med någon annan eller hade eget boende. Ju äldre eleverna var ju fler hade ett eget boende eller bodde tillsammans med någon annan än sina föräldrar År 1 År 2 År 3 Båda föräldrarna En av föräldrarna Eget boende Med någon annan Diagram 2. Hur eleverna bodde större delen av veckan. Fördelat på årskurs. Vad är det då som gör skillnad i gymnasieelevers psykiska hälsa? De största skillnaderna är mellan de bakgrundsfaktorer som använts i undersökningen. Detta innebär att det genomgående fanns signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, elever som är födda i Sverige eller inte, som har föräldrar som är födda i Sverige eller inte samt elever som bor tillsammans med båda sina föräldrar eller inte. Detta resultat stämmer väl överens med Folkhälsorapporten 29 (Källa: Socialstyrelsen, 29. ISBN: ), där de mest betydelsefulla skillnaderna finns mellan kön, att bo tillsammans med båda sina föräldrar eller inte samt att vara född i Sverige eller i annat land. Kön gör skillnad. Överlag rapporterar flickor en sämre psykisk hälsa, lägre livskvalitet och sämre livsstil. na uppgav däremot oftare att de hade uppförandeproblem och sociala beteendeproblem. Fler pojkar än flickor ansåg att de hade allvarliga psykiska problem. Det 4

9 Procent var också fler pojkar än flickor som ansåg att de hade kränkt någon i skolan. Ett större antal pojkar än flickor snusade. Det gör skillnad om eleven är född i Sverige eller i annat land (7 %). De elever som var födda i annat land än Sverige uppgav sämre psykisk hälsa och lägre livskvalitet. Däremot uppgav fler av dem som var födda i Sverige att de hade haft psykiska problem i mer än ett år. Eleverna födda i annat land rörde på sig oftare, färre uppgav att de snusade, färre hade druckit alkohol de senaste 3 dagarna och färre hade druckit sig berusade. Ett mindre antal av dem rapporterade sociala beteendeproblem än de som var födda i Sverige. Det gör skillnad om elevernas föräldrar är födda i Sverige eller i annat land (16 %). Bland de elever som hade föräldrar vilka var födda i annat land var det fler med sämre psykisk hälsa och lägre livskvalitet. Men fler elever med svenskfödda föräldrar uppgav att de hade känslomässiga besvär och hade haft psykiska problem i mer än ett år. Av de elever vars föräldrar var födda i annat land var det färre som snusade, hade druckit alkohol de senaste 3 dagarna och färre som drack sig berusade. Det gör skillnad om eleverna bor tillsammans med båda sina föräldrar eller inte. De elever som inte bodde tillsammans med båda sina föräldrar bodde tillsammans med en förälder, hade eget boende eller bodde med någon annan såsom pojkvän eller flickvän. Det vanligaste var dock att bo tillsammans med en förälder. De elever som inte bodde tillsammans med båda sina föräldrar hade en sämre psykisk hälsa, lägre livskvalitet och sämre matvanor. Psykisk hälsa I enkäten ställdes tre frågor som mer allmänt tog upp elevernas välmående; hur de mådde, trivdes med livet och om de tyckte att livet var meningsfullt. Det var i genomsnitt 83 % av gymnasieeleverna som mådde bra rent allmänt, 12 % mådde varken bra eller dåligt och 5 % mådde dåligt. Det fanns dock flera signifikanta skillnader mellan olika svarsgrupper och i diagram 3 visas hur flickorna och pojkarna mådde. Bland flickorna var det 78 % som mådde bra och bland pojkarna 89 % Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Diagram 3. Hur eleverna mådde. Fördelat på kön. Procent. På frågan trivs du med livet svarade 79 % att de trivdes bra. Det var 73 % av flickorna som trivdes bra med livet och 86 % av pojkarna, se diagram 4. Bland de elever som inte var födda i Sverige (147 elever) var det 67 % som trivdes med livet jämfört med 8 % av dem som var födda i Sverige. 5

10 Procent Procent Procent Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Diagram 4. Hur eleverna trivdes med livet. Fördelat på kön. Procent. De allra flesta eleverna (88 %) uppgav att de tyckte att livet var meningsfullt. Eleverna fick även svara på om de ansåg att de hade svårigheter med sina känslor, koncentrationsförmåga, beteende eller med att komma överens och umgås med andra. Sextiofem procent av eleverna ansåg att de inte hade några problem med detta. Av de elever som angav att de hade ovanstående svårigheter, 35 % (654 elever), uppgav de flesta att de endast hade små svårigheter (8 %). Fler pojkar, 8 %, än flickor ansåg att de hade allvarliga svårigheter, se diagram 5. Dessa elever fick också besvara frågor om svårigheterna störde dem hemma/i familjen, med kamrater, i skolarbetet eller vid fritidsaktiviteter. De flesta (9 %) av dem uppgav att vardagslivet inte stördes eller bara stördes lite. Det var enbart mellan flickor och pojkar som det fanns signifikanta skillnader, se diagram 6. Bland flickorna var det 86 % och pojkarna 94 % som ansåg att svårigheterna inte störde eller bara störde lite i vardagen Små Klara Allvarliga Diagram 5. Hur stora svårigheterna var. Fördelat på kön. Procent Inga/små besvär Måttliga besvär Stora besvär Diagram 6. Elevernas problempåverkan på vardagen. Fördelar på kön. Procent. 6

11 Procent Procent Eleverna fick också svara på frågor om de upplevde att de var rastlösa, hade svårt att sitta still och hade svårt att koncentrera sig, koncentrationssvårigheter. Totalt var det 28 % som inte hade några koncentrationssvårigheter medan 13 % uppgav att de hade stora besvär. Det fanns skillnader mellan de olika årskurserna. Av eleverna i år 2 svarade 33 % att de inte hade några besvär jämfört med 25 % i år 1 och 3 (se diagram 7) Inga besvär Måttliga besvär Stora besvär År 1 År 2 År 3 Diagram 7. Koncentrationssvårigheter fördelat på årskurs. Procent. Eleverna fick även svara på frågan om de hade någon att prata med om de var ledsna eller hade problem. Här kunde de ange flera svarsalternativ. De allra flesta eleverna hade någon att prata med, främst kamrater, föräldrar och syskon. Sammanlagt var det 79 elever (4 %) som inte hade någon att prata med. Det fanns signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar. Överlag hade flickorna flera att prata med än pojkarna Ja, en kamrat Ja, flera kamrater Ja, förälder eller syskon Ja, lärare på skolan Ja, elevhälsan Ja, annan vuxen Nej, jag har ingen Diagram 8. Någon att prata med fördelat på kön. Procent. Nästan alla elever kände sig älskade av sin förälder/föräldrar (94 %). De flesta kände sig förstådda av sina föräldrar (81 %) och att deras föräldrar hade tid för dem (82 %). Det var 86 % som kände att de blev rättvist behandlade av sina föräldrar. På frågan om eleverna kände att de hade det bra hemma svarade de allra flesta att de kände det så, 89 %. Den här frågan visade skillnader mellan olika svarsgrupper. Bland de elever som inte bodde hos båda sina föräldrar var det 83 % som kände att de hade det bra hemma. Vilket kan jämföras med 93 % av dem som bodde tillsammans med båda sina föräldrar. Av flickorna var det 87 % som kände att de hade det bra hemma jämfört med 92 % av pojkarna. 7

12 Procent Psykosomatiska besvär I enkäten fanns frågor om eleven hade psykosomatiska besvär, det vill säga huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen/nacken, känt sig nere, varit irriterad/på dåligt humör, känt sig nervös. I tabell 2 visas andelen elever som uppgav att de hade denna typ av besvär en gång i veckan eller oftare. De ej redovisade procenten är de elever som svarat att de hade besvären en gång i månaden eller mer sällan. Med åldern ökade andelen elever som oftare hade ont i magen, kände sig nere, var irriterade eller på dåligt humör eller nervösa. Besvär en gång i veckan eller oftare Huvudvärk 47 % 21 % Ont i magen 37 % 16 % Ont i rygg/nacke 46 % 25 % Känt sig nere 52 % 22 % Irriterad/dåligt humör 69 % 46 % Nervös 48 % 26 % Tabell 2. Andelen flickor och pojkar som hade besvär en gång i veckan eller oftare. Procent. Fysisk hälsa Enkäten ställde även frågor om elevernas fysiska hälsa det vill säga kring matvanor, sömn samt hur ofta de rörde på sig. Drygt hälften av eleverna åt frukost varje dag (59 %), 72 % av eleverna åt lunch varje dag och 81 % åt middag varje dag. Av eleverna uppgav 39 % att de fick den sömn de behövde under 4-5 nätter under skolveckan. En tredjedel (33 %) sov mindre än de behövde 2 3 nätter och 28 % sov mindre än de behövde nästan alla nätter. Det fanns flera skillnader mellan olika svarsgrupper. Diagram 9 visar att det var en större andel flickor än pojkar som sov mindre än de behövde Ingen eller en natt nätter Nästan alla nätter Diagram 9. Hur många nätter eleverna sov mindre än de behövde. Procent. Enbart en femtedel av gymnasieeleverna (19 %) rörde på sig i minst en halvtimme varje dag på sin fritid. En stor grupp på närmare tre fjärdedelar (71 %) rörde på sig i minst en halvtimme en dag i veckan eller oftare. En tiondel av eleverna (9 %) rörde sällan eller aldrig på sig i minst en halvtimme på sin fritid. Det fanns en del skillnader mellan flickor och pojkar, se dia- 8

13 Procent Procent gram. na rörde på sig mer sällan än pojkarna. Enbart 15 % av flickorna och 24 % av pojkarna rörde på sig varje dag Varje dag 4-6 gånger/vecka 2-3 gånger/vecka 1 gång/vecka Någon gång i månaden Mer sällan/aldrig Diagram. Hur ofta eleverna rörde på sig i minst en halvtimme på sin fritid fördelat på kön. Procent. Skolan Flera frågor rörande skolan ställdes i enkäten bland annat om trivsel, skolk, kränkningar och stress. Det var 83 % av eleverna som svarade att de trivdes i skolan. Det fanns skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna. I åk 1 var det 86 % som trivdes i skolan och i åk 3 var det 77 %. Diagram 11 avser svar fördelade mellan flickor och pojkar År 1 År 2 År 3 Diagram 11. Andelen pojkar och flickor som trivs i skolan fördelat på kön och årskurs. Procent. Av eleverna var det i genomsnitt 7 % som aldrig eller någon gång per termin skolkade. Det fanns signifikanta skillnader mellan de olika årskurserna, se diagram 12. I åk 1 skolkade 19 % av eleverna och i åk 3 skolkade 43 %. 9

14 Procent Procent År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 Diagram 12. Elever som skolkade någon gång per termin. Fördelat på årskurs. Procent. Frågorna om kränkningar handlade om det läsår då undersökningen genomfördes. Flertalet elever hade aldrig eller någon enstaka gång känt sig kränkta av någon elev (96 %) eller av någon vuxen (94 %) i skolan. Det fanns inga skillnader mellan olika svarsgrupper när det gällde om man känt sig kränkt av någon elev. Däremot fanns det en signifikant skillnad i fråga om att känna sig kränkt av någon vuxen i skolan. De äldre eleverna kände sig oftare kränkta av någon vuxen i skolan. I åk 1 och 2 var det 5 % av eleverna som känt sig kränkta två gånger i månaden eller oftare (motsvarar 3 elever). I åk 3 var det 7 % som känt sig kränkt två gånger i månaden eller oftare (motsvarar 43 elever). På frågan om eleverna hade kränkt någon annan elev, svarade 97 % att de inte eller någon enstaka gång kränkt någon annan elev. Det var fler pojkar än flickor som hade kränkt någon annan elev två gånger i månaden eller oftare (5 % jämfört med 1 %). När det gäller om eleverna hade kränkt någon vuxen i skolan hade 99 % inte gjort det eller gjort det någon enstaka gång under läsåret. Av pojkarna hade 2 % jämfört med 1 % av flickorna kränkt någon vuxen i skolan, två gånger i månaden eller oftare. Det motsvarar 19 pojkar och 8 flickor. Eleverna fick också ta ställning till sju påståenden om hur de hade det i skolan. Första frågan handlade om eleverna kände sig trygga i skolan och överlag gjorde 94 % det. Nästa fråga handlade om de hade kompisar att umgås med i skolan vilket 96 % uppgav. På frågan om de fick den hjälp de behövde av lärarna ansåg 82 % att de fick det. Den fjärde frågan tog upp om eleverna kände att lärarna brydde sig om dem vilket 77 % tyckte. På frågan om skolarbetet kändes meningsfullt uppgav 64 % av eleverna att de kände så. Nästa fråga tog upp om det var bra stämning i klassen och 83 % av eleverna ansåg det. På den sista frågan som handlade om eleverna fick beröm och uppskattning av sina lärare svarade 68 % av eleverna att de fick det. Diagram 13 avser svar fördelade mellan flickor och pojkar Jag känner mig trygg i skolan Jag har kompisar att umgås med i skolan Jag får den hjälp jag behöver av lärarna Jag känner att lärarna bryr sig om mig 6 67 Skolarbetet känns meningsfullt Det är bra stämning i min klass Jag brukar få beröm och uppskattning av mina lärare Diagram 13. Hur eleverna upplevde att de har det i skolan. Fördelat på kön. Procent.

15 Procent Procent Till sist fick eleverna även svara på fem frågor som handlade om hur de upplevde skolarbetet, om de kände sig stressade, hur mycket tid de lade på det, om det var svårt, för mycket och tröttande. Det fanns skillnad mellan könen, då 68 % flickorna ofta eller alltid upplevde stress av skolarbetet, jämfört med 3 % av pojkarna, se diagram 14. Det fanns också skillnader mellan årskurserna. I åk 1 var det 41 % av eleverna som ofta eller alltid upplevde stress, i åk 2 var det 52 % och i åk 3 var det 61 % Aldrig/sällan Ibland Ofta/alltid Diagram 14. Hur ofta eleverna upplevde stress av skolarbetet fördelat på kön. Procent. Överlag lade eleverna 5 8 timmar per vecka av sin fritid på skolarbetet vilket motsvarar 1 2 timmar per skoldag. I genomsnitt lade flickorna fler timmar av sin fritid till skolarbete än pojkarna. Det var 65 % av eleverna som tyckte att de hade för mycket skolarbete, 48 % tyckte att skolarbetet var svårt och 82 % blev trötta av skolarbetet. Svaren visade på flera skillnader mellan olika svarsgrupper. En skillnad var mellan flickor och pojkar, se diagram 15. Det var fler flickor än pojkar som tyckte att de hade för mycket skolarbete, att det var svårt och tröttande. Det var också fler elever i åk 3 som tyckte att de hade för mycket skolarbete, 69 % jämfört med 55 % av eleverna i åk Blir trött Svårt För mycket Diagram 15. Eleverna som tyckte att de hade för mycket skolarbeten att det var svårt och tröttande fördelat på kön. Procent. Fritid och kompisar De flesta eleverna, 9 %, trivdes bra med sin fritid och en lika stor andel hade två eller flera riktigt bra kompisar, 7 % hade en kompis och 3 % (58 elever) hade ingen kompis. 11

16 Procent Procent Tobak, alkohol och narkotika Enkäten innehöll fem frågor som behandlade tobak, alkohol och narkotika. I nationella enkäter mäter man rökning genom att slå ihop resultatet för de som svarat att de rökt varje dag, nästan varje dag, när de var på fest eller bara ibland. Av Gymnasium Skövdes elever var det 32 % som rökte enligt det sättet att mäta, se diagram År 1 År 2 År 3 Diagram 16. Andel elever som rökte fördelat på kön och årskurs. Procent. Det var i genomsnitt 17 % av eleverna som uppgav att de snusade. Det fanns dock stora skillnader mellan flickor och pojkar, se diagram 17. I alla tre årskurserna var det betydligt fler pojkar än flickor som snusade. nas snusande ökade dock med åldern och i åk 3 snusade 15 % av flickorna och 29 % av pojkarna År 1 År 2 År 3 Diagram 17. Andel elever som snusade fördelat på kön och årskurs. Procent. Eleverna fick svara på hur ofta de drack så mycket alkohol att de kände sig berusade. Överlag var det 58 % av eleverna som drack sig berusade någon gång i månaden eller oftare. Det fanns stora skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna, men endast i åk 3 var skillnaden signifikant mellan flickor och pojkar, se diagram 18. Bland eleverna i åk 1 var det knappt hälften som drack sig berusade en gång i månaden eller oftare. I åk 2 var det drygt hälften och i åk 3 var det ungefär tre fjärdedelar. I åk 3 uppgav 7 % av flickorna och 79 % av pojkarna att de drack sig berusade någon gång i månaden eller oftare. 12

17 Procent Procent År 1 År 2 År 3 Diagram 18. Dricker sig berusad någon gång i månaden eller oftare. Fördelat på kön och årskurs. Procent. Tretton procent av eleverna uppgav att de någon gång använt narkotika (det vill säga hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin eller GHB). Diagram 19 visar att det fanns signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar i åk 2 och 3, men inte i åk 1. Det var fler pojkar än flickor som någon gång använt narkotika År 1 År 2 År 3 Diagram 19. Någon gång använt narkotika fördelat på kön och årskurs. Procent. Framtid Eleverna fick också svara på en fråga om vad de trodde att de skulle göra under hösten efter att de slutat gymnasiet. Överlag trodde 41 % av eleverna att de skulle arbeta, 19 % att de skulle studera, 14 % att de skulle resa medan 15 % inte visste. Få elever trodde att de skulle praktisera eller ha ett lärlingsjobb (4 %), att de skulle vara arbetslösa (4 %) eller göra något annat (2 %). Det fanns en del signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, se diagram 2. Fler flickor än pojkar trodde att de skulle studera eller resa medan fler pojkar uppgav att de skulle arbeta. Det var fler elever i åk 3 än i åk 1 som trodde att de skulle arbeta eller studera medan fler elever i åk 1 än i åk 3 trodde att de skulle resa. 13

18 Procent Diagram 2. Vad eleverna skulle göra hösten efter gymnasiet fördelat på kön. Procent. 14

19 Bilaga 1: Enkät 1

20 Bilaga 1: Enkät 2

21 Bilaga 1: Enkät 3

22 Bilaga 1: Enkät 4

23 Bilaga 1: Enkät 5

24 Bilaga 1: Enkät 6

25 Bilaga 1: Enkät 7

26 Bilaga 1: Enkät 8

27 Bilaga 1: Enkät 9

28 Bilaga 1: Enkät

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 28 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Anita Boij Rapport 29:2 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor år 28 Rapport

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning Ungdomarna har svarat att de mår

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning: Ungdomarna har svarat att de

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014. En rapport av Daniel Larsson, Utrednings- och forskningsservice vid Fakulteten för samhällsvetenskap

Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014. En rapport av Daniel Larsson, Utrednings- och forskningsservice vid Fakulteten för samhällsvetenskap Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014 En rapport av Daniel Larsson, Utrednings- och forskningsservice vid Fakulteten för samhällsvetenskap 1 INNEHÅLL Förord 4 1. Inledning och bakgrund... 5 Syfte... 5

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år Rapport :6 ISBN 978-91-977837-1-2

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Personligt 2010 Piteå

Personligt 2010 Piteå Personligt 2010 Piteå En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan December 2010 Carina Ingesson Ing-Marie Hellström Anna Lena Pogulis Innehållsförteckning

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Gymnasieutbildning i Gävleborgs län Antal elever/program 2010/2011

Gymnasieutbildning i Gävleborgs län Antal elever/program 2010/2011 Gymnasieutbildning i Gävleborgs län Antal elever/program 2010/2011 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors GÄSTRIKLAND GÄVLE Borgarskolan Fordonsprogrammet

Läs mer

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Undersökning 13 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (SBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Vårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges.

Vårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges. Vårterminen 2012 Sedan 1971 har det genomförts årliga undersökningar om alkohol-, narkotika- och tobaksvanorna bland skolungdomar i Sverige. I samband med 2012 års undersökning, som omfattar ett urval

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011 Enkät i grundskolan Rapporten innehåller totalresultaten för åk, och. //0 SIDAN 1 Fakta om undersökningen En undersökning inom skolans område har genomförts våren 0. Undersökningen är en totalundersökning

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster LUNK Lunds ungdomsenkät 2015 Resultat och slutsatser 1 Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson utbildningsförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Unga 14. Hur mår ungdomarna?

Unga 14. Hur mår ungdomarna? Unga 14 Hur mår ungdomarna? Innehåll Bakgrund... 3 Resultat, UNGA 14... 5 Delaktighet och inflytande... 5 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 9 Barns och ungas uppväxtvillkor... 12 Hälsa i skolan...

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund!

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Rapport från enkäten Skolelevers arbetsmiljö och hälsa VT 1 Katja Gillander Gådin Hej! I slutet av höstterminen 9 och i början av vårterminen 1 svarade ni elever

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet

Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet När du besvarar frågorna om livskvalitet och psykisk hälsa nedan är det du själv som bedömer dina egenskaper. Du kan alltså varken svara

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Ung livsstil i Täby Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. 1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Resultat av enkätundersökning på Bildningscentrum Facetten, ÅK 2 HT 2007 & VT 2008. Anna Södergren, Samordnare för förebyggande arbete

Resultat av enkätundersökning på Bildningscentrum Facetten, ÅK 2 HT 2007 & VT 2008. Anna Södergren, Samordnare för förebyggande arbete Resultat av enkätundersökning på Bildningscentrum Facetten, ÅK 2 HT 2007 & VT 2008 Anna Södergren, Samordnare för förebyggande arbete Inledning Under hösten och våren 07/08 träffade kommunens samordnare

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer