Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Transkript

1 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner

2 Röster från Liv & Hälsa ung Hej! Det var en väldigt intressant och rolig enkät. Jag hoppas på fler av den sorten även om det var lite för personliga frågor på vissa ställen. Det är bra att ni gör såna här enkäter. Hoppas ni kan hjälpa dom behövande. Häftet var jätteroligt att fylla i!! Ni får fixa lite roligare frågor till nästa gång. Varför ska ni veta allt det här? Vissa frågor var väldigt jobbiga att svara på. 2

3 Liv & Hälsa ung Landstingets Folkhälsocentrum och FoU-centrum gör i samarbete med Södermanlands kommuner enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till elever i årskurserna 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Liv & Hälsa ung har genomförts åren 2004, 2006, 2008 och 2011 under veckorna 9-11 och omfattar cirka elever per tillfälle. På skolorna har skolsköterskan eller annan personal ansvarat för utlämnandet och insamlandet av enkäterna. Eleverna har besvarat enkäterna på skoltid, med en lärare närvarande. Efter ifyllandet lägger eleven enkäten i ett kuvert. Frågeområden Enkäten innehåller frågor kring elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Frågor ställs bland annat om: familjeförhållanden, trygghet, ekonomiska resurser, skolan och fritiden kost, motion, sömn, alkohol och tobak fysisk och psykisk hälsa Enkäterna till eleverna i årskurs 9 och 2 är mer omfattande och innehåller frågor om t.ex. kriminalitet, narkotika, ungdomsmottagningar samt sex och samlevnad. Svarsfrekvenser i Liv & Hälsa ung Södermanland Årskurs 7 93% 88% 88% 86% Årskurs 9 89% 86% 84% 84% Årskurs 2 84% 81% 78% 77% Syfte och användningsområde Syftet med Liv & Hälsa ung är att ge ett brett och mångsidigt kunskapsunderlag om hur de sörmländska ungdomarna själva upplever sina livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten kan användas av verksamheter i kommuner, landstinget, andra offentliga verksamheter och frivilligorganisationer för planering, uppföljning och som underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett övergripande och långsiktigt mål är att Liv & Hälsa ung ska vara en del i de underlag och prioriteringar som styr kommunernas och landstingets åtgärder för barn och ungdomar. Detta är en kommunprofil Kommunprofilen är en redovisning av kommunens och länets resultat från Liv & Hälsa ung inom ett antal frågeområden för åren 2004, 2006, 2008 och Dessutom redovisas ett antal frågor som funnits med i enkäterna vissa år. Resultaten är uppdelade på flickor och pojkar och per årskurs. Kommunprofilen riktar sig till dig som: är politiker eller tjänsteman med ansvar för barn- och ungdomsfrågor inom ditt verksamhetsområde möter barn och unga vill följa hur barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor ser ut och har utvecklats över tid i Södermanland och i dess kommuner Beslutsfattare på olika nivåer i samhället har viktiga roller genom att de påverkar barns och familjers dagliga livsvillkor. Liv & Hälsa ung är ett exempel på faktaunderlag som kan vara till stöd i detta arbete, det är också ett sätt att ta tillvara barns och ungas röst i beslutsprocesser. Framtagen av Folkhälsocentrum och FoU-centrum, Landstinget Sörmland november

4 Barns och ungas hälsa och ohälsa Folkhälsan i Sverige är generellt sett bra och de flesta barn som växer upp i Södermanland har en bra hälsa, gynnsamma livsvillkor och goda levnadsvanor. Den stora utmaningen när det gäller ungas hälsa är de skillnader som finns mellan olika grupper som till stor del beror på ojämlika uppväxtvillkor. Till exempel rapporterar unga som växer upp i ekonomisk utsatthet sämre hälsa, unga homo- bi- och transexuella rapporterar betydligt mer psykisk ohälsa och det samma gäller för unga med funktionsnedsättning. Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan i Sverige ska bli bättre men även för att kunna påverka ojämlikhet i hälsa. Det handlar bl.a om att skapa möjligheter till en bra start i livet för alla barn och unga. Trygga uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning. Detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Ohälsan kostar samhället mycket pengar medan tidiga och förebyggande insatser både är billigare och ökar förutsättningarna för att kunna förebygga ohälsa och undvika framtida marginalisering. Exempelberäkningar från Statens Folkhälsoinstitut visar att sena åtgärder för ett barn med ADHD kan leda till att barnet i sitt vuxna liv kan komma att kosta samhället miljoner kronor mer än om tidiga åtgärder sätts in (2010:16). Aktörer i Folkhälsoarbetet Skolan har möjligheter att påverka utvecklingen av elevernas hälsa och är därför en viktig hälsofrämjande arena. Det finns en koppling mellan hälsa och lärande, en god hälsa ger bättre förutsättningar för eleven att uppnå kunskapsmålen. Att gå ur skolan med fullständiga betyg och att komma ut på arbetsmarknaden är faktorer som har stor betydelse för hur hälsan utvecklas senare i livet. Det finns förstås en rad andra viktiga aktörer i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för barn och unga, såsom förskola, elevhälsa, fritidsverksamheter, familjecentraler, ungdomsmottagningar, föreningsliv, och hälso- och sjukvården för att nämna några. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är viktigt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer. Brottsförebyggande, trygghetsskapande och arbete inom ANDT-området (alkohol, narkotika, doping och tobak) är andra exempel på områden av relevans för folkhälsan. Att i samhällsplanering beakta olika folkhälsoaspekter såsom trygghet, jämställdhet och tillgänglighet är också viktigt. Likaså är möjligheten till delaktighet och inflytande för barn och unga en viktig del i arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor. Det kan handla om att skapa olika typer av förutsättningar för barn och unga att komma till tals inom områden och frågor som berör dem i vardagen. 4

5 Den generella basen goda uppväxtvillkor Några faktorer som är viktiga för att barn och unga ska utveckla en god hälsa är: föräldrar som kan ge trygghet och tillit ekonomisk trygghet i familjen inflytande och delaktighet en skola med hög trivsel där alla elever blir sedda en meningsfull fritid en god boendemiljö goda sociala nätverk hälsosamma levnadsvanor Folkhälsopolitisk rapport (Statens Folkhälsoinstitut 2010:16) framhåller att de viktigaste samhälleliga förutsättningarna för barn och ungas hälsa skapas genom goda livsvillkor som främjar miljön i hemmet, förskolan och skolan. Som komplement till generella insatser behöver också strategier och metoder finnas för förebyggande insatser där tidig upptäckt och riktat stöd till sårbara grupper eller individer är viktiga delar. De olika nivåer som finns för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet illustreras i pyramiden nedan. Basen är de hälsofrämjande insatserna som når alla och där det handlar om att stärka de skyddsfaktorer som finns i barn och ungas uppväxtmiljö. I den andra nivån återfinns det förebyggande arbetet som handlar om att försöka förhindra att ohälsa uppstår. Förebyggande arbete är oftast riktat mot vissa grupper i befolkningen och att minimera de riskfaktorer som gör att barn och unga hamnar i ohälsa eller i en marginaliserad situation. Den översta delen av pyramiden handlar framförallt om det mer individinriktade arbetet som ofta är av behandlande eller rehabiliterade karaktär. Alla tre nivåerna i pyramiden är viktiga och nödvändiga delar att ett framgångsrikt hälsoarbete. Inte minst är det viktigt att komma ihåg att det behövs ett bra samspel mellan de olika nivåerna. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är basen för en gynnsam utveckling för barn och ungas uppväxtvillkor generella insatser som når alla barn och unga. Ju mer som satsas på den generella basen desto fler skyddsfaktorer får vi som kan verka gynnsamt för alla. Inom ramen för de insatser som sker är det viktigt att dessa utformas på så sätt att de även når sårbara grupper. Framgångsrikt hälsoarbete Behandling, rehabilitering Förebyggande arbete tidig upptäckt och tidiga insatser Hälsofrämjande arbete, med generella insatser för alla 5

6 för kommun På följande sidor redovisas resultat från Liv & Hälsa ung för åren 2004, 2006, 2008 och Dessutom redovisas ett antal frågor som funnits med i enkäterna vissa år. Resultaten redovisas oftast uppdelat på flickor och pojkar samt visar kommunens och länets värden för de olika årskurserna. Att tolka resultaten På länsnivå ger resultaten en bra generell bild av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor hos skolungdomar. När det gäller att tolka resultaten på kommunnivå bör en viss försiktighet iakttas då det ibland handlar om mindre grupper av elever. Tänk på att se mönster i resultaten istället för att dra slutsatser från enstaka frågor. En förhållandevis stor andel av s gymnasieungdomar går i skolan utanför länet. Detta gör att resultaten inte kan antas spegla förhållandena för samtliga elever i årskurs 2 i kommun. Av detta skäl redovisas inte värdena för årskurs 2. Några frågor att fundera på när du läser tabellerna: Skiljer sig kommunen åt från länet? Finns skillnader mellan pojkar och flickor? Vad kan eventuella skillnader bero på? Vad betyder resultaten för oss i vår kommun? Framträder ett mönster som gör att vi i vår kommun kan behöva arbeta särskilt med något område? Det här var bra man fick tänka efter och det kändes skönt för kropp och själ. Tomma rutor innebär att frågorna inte ställdes det året. * OBS! Svarsalternativen och/eller frågorna annorlunda formulerade 2004 ** OBS! Svarsalternativen och/eller frågorna annorlunda formulerade 2004 och

7 Familj/hemmet Andel elever som bor med både mamma och pappa. Årskurs 7 Totalt Andel elever som uppger att mamma och/ eller pappa är arbetslös eller långtidssjukskriven. Totalt Andel elever med utländsk bakgrund. Totalt Andel elever som uppger att det hemma är ganska eller mycket noga att de sköter sitt skolarbete. Totalt Trygghet Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen. Flickor Pojkar Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Flickor Pojkar Skolan Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan. Flickor Pojkar Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar per vecka. Flickor Pojkar Andel elever som mobbats denna termin. Flickor Pojkar Andel elever som mobbats mer än en gång denna termin. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig skolkar. Flickor Pojkar Andel elever som haft sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Totalt

8 Fritiden Andel elever som är medlemmar i någon förening. Årskurs 7 Flickor Pojkar Andel elever som är nöjda med sin fritid. Flickor Pojkar Andel elever som sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med kompisar. Flickor Pojkar Andel elever som har minst en kompis de kan prata "om allt" med. Flickor Pojkar Levnadsvanor Andel elever som äter frukost minst 4 dagar per vecka. Flickor Pojkar Andel elever som äter frukt och/eller grönt så gott som dagligen eller mer. Flickor Pojkar Andel elever som dricker läsk så gott som dagligen eller mer. Flickor Pojkar Andelen elever som går eller cyklar en timme eller mer per dag minst 4 gånger i veckan. Flickor Pojkar Andel elever som tränar minst 30 minuter minst 2 gånger i veckan. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig använder cykelhjälm. (Av de som cyklar) Flickor Pojkar Andel elever som kan simma 200 meter. Flickor Pojkar Andel som brukar sova mindre än 7 timmar per natt. Flickor Pojkar

9 Tobak, alkohol och narkotika Andel elever som röker i stort sett dagligen. Årskurs 7 Flickor Pojkar Andel elever som snusar i stort sett dagligen. Flickor Pojkar Andel elever som druckit alkohol någon gång. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de röker. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de dricker alkohol. Flickor Pojkar

10 Hälsa Andel elever som mår bra eller mycket bra. Årskurs 7 Flickor Pojkar Andel elever som är ganska eller mycket nöjda med sin kropp.* Flickor Pojkar Andel elever som är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att de har mycket bra eller bra tandhälsa. Flickor Pojkar Andel elever som under de tre senaste månaderna haft ont i huvudet mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar Andel elever som under de tre senaste månaderna haft ont i magen mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar Andel elever som under de tre senaste månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar Andel elever som under de tre senaste månaderna känt sig ängsliga eller oroliga mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar Övrigt Andel elever som som trivs ganska eller mycket bra med livet just nu. Flickor Pojkar Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Flickor Pojkar

11 Familj/hemmet Andel elever som bor med både mamma och pappa. Årskurs 9 Totalt Andel elever som uppger att mamma och/ eller pappa är arbetslös eller långtidssjukskriven. Totalt Andel elever med utländsk bakgrund. Totalt Andel elever som uppger att det hemma är ganska eller mycket noga att de sköter sitt skolarbete. Totalt Trygghet & delaktighet Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen. Flickor Pojkar Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Flickor Pojkar Andel elever som bär eller kan tänka sig att bära märken/symboler som uttrycker en åsikt. Flickor Pojkar Andel elever som är eller kan tänka sig att bli medlem i ett politiskt parti. Flickor Pojkar Andel elever som under de senaste tre månaderna upplevt att de blivit nedlåtande behandlade. Flickor Pojkar

12 Skolan Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan. Årskurs 9 Flickor Pojkar Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar per vecka. Flickor Pojkar Andel elever som mobbats denna termin. Flickor Pojkar Andel elever som mobbats mer än en gång denna termin. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig skolkar. Flickor Pojkar Andel elever som haft sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Totalt Fritiden Andel elever som är medlemmar i någon förening. Flickor Pojkar Andel elever som är nöjda med sin fritid. Flickor Pojkar Andel elever som sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med kompisar. Flickor Pojkar Andel elever som har minst en kompis de kan prata "om allt" med. Flickor Pojkar

13 Levnadsvanor Andel elever som äter frukost minst 4 dagar per vecka. Årskurs 9 Flickor Pojkar Andel elever som äter frukt och/eller grönt så gott som dagligen eller mer. Flickor Pojkar Andel elever som dricker läsk så gott som dagligen eller mer. Flickor Pojkar Andelen elever som går eller cyklar en timme eller mer per dag minst 4 gånger i veckan. Flickor Pojkar Andel elever som tränar minst 30 minuter minst 2 gånger i veckan. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig använder cykelhjälm. (Av de som cyklar.) Flickor Pojkar Andel elever som kan simma 200 meter. Flickor Pojkar Andel som brukar sova mindre än 7 timmar per natt. Flickor Pojkar

14 Tobak, alkohol och narkotika Andel elever som röker i stort sett dagligen. Årskurs 9 Flickor Pojkar Andel elever som snusar i stort sett dagligen. Flickor Pojkar Andel elever som druckit alkohol under det senaste året. Flickor Pojkar Andel elever som någon gång använt narkotika. Flickor Pojkar Andel elever som tror eller vet att de känner till någon som kan ge eller sälja narkotika till dem. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de röker. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de dricker alkohol. Flickor Pojkar Andel elever som har rökt vattenpipa. Flickor Pojkar Brott Andel elever som aldrig tagit varor i varuhus, kiosk eller butik utan att betala. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig med avsikt slagit till någon så att han/hon börjat blöda eller fått annan skada. Flickor Pojkar

15 Hälsa Andel elever som mår bra eller mycket bra. Årskurs 9 Flickor Pojkar Andel elever som är ganska eller mycket nöjda med sin kropp.* Flickor Pojkar Andel elever som är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att de har mycket bra eller bra tandhälsa. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att de haft samlag. Flickor Pojkar Andel elever som mått dåligt minst två veckor i rad under det senaste året.** Flickor Pojkar Andel elever som under de tre senaste månaderna haft ont i huvudet mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar Andel elever som under de tre senaste månaderna haft ont i magen mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar Andel elever som under de tre senaste månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar Andel elever som under de tre senaste månaderna känt sig ängsliga eller oroliga mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar Övrigt Andel elever som som trivs ganska eller mycket bra med livet just nu. Flickor Pojkar Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Flickor Pojkar OBS! En förhållandevis stor andel av s gymnasieungdomar går i skolan utanför länet. Detta gör att resultaten inte kan antas spegla förhållandena för samtliga elever i årskurs 2 i kommun. Av detta skäl redovisas inte värdena för årskurs 2. 15

16 Liv & Hälsa ung fångar upp hur folkhälsan utvecklas hos barn och unga i Södermanland. Det kan med fördel användas som underlag för att planera hälsofrämjande och förebyggande insatser. Datamaterialet är omfattande och ger goda möjligheter till fördjupningar inom olika områden och kan användas av såväl offentliga aktörer som av frivillig sektorn. Välkommen till oss med dina frågor om barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa! Kontaktuppgifter och mer information om Liv & Hälsa ung hittar du på: Folkhalsocentrum@dll.se FoU-centrum@dll.se