Folkhälsoenkät Ung Resultat och tabeller Arbetsmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22"

Transkript

1 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial

2 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak Alkohol Narkotika Dopning och sniffning Föräldrar inställning... Skola Sexuell hälsa Matvanor Fysisk aktivitet och sömn Syn på nuet och framtiden

3 Diagramförteckning Diagram 1: Andel elever i årskurs 9, som mår allmänt bra eller mycket bra... 5 Diagram 2: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av huvudvärk ungefär en gång i veckan eller oftare... 6 Diagram 3: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av ont i magen ungefär en gång i veckan eller oftare... 6 Diagram 4: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare... 7 Diagram 5: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare... 7 Diagram 6: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av irritation eller dåligt humör ungefär en gång i veckan eller oftare... 8 Diagram 7: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av nervositet ungefär en gång i veckan eller oftare... 8 Diagram 8: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av stress ungefär en gång i veckan eller oftare... 9 Diagram 9: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär att somna ungefär en gång i veckan eller oftare... 9 Diagram : Andel elever i årskurs 9, som använder receptfria läkemedel några gånger per vecka eller oftare... Diagram 11: Andel elever i årskurs 9, som använt läkemedel mot insomningsproblem den senaste månaden... Diagram 12: Andel elever i årskurs 9, som använt läkemedel mot nervositet den senaste månaden Diagram 13: Andel elever i årskurs 9, som röker (länet och riket över tid) Diagram 14: Andel elever i årskurs 9, som röker Diagram 15: Andel elever i årskurs 9, som regelbundet röker (länet och riket över tid) Diagram 16: Andel elever i årskurs 9, som snusar (länet och riket över tid) Diagram 17: Andel elever i årskurs 9, som snusar Diagram 18: Andel elever i årskurs 9, som regelbundet snusar (länet och riket över tid) Diagram 19: Andel elever i årskurs 9, som använder tobak Diagram : Andel elever i årskurs 9, som rökt vattenpipa Diagram 21a: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, pojkar i årskurs 9 (n=46) Diagram 21b: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, flickor i årskurs 9 (n=467) Diagram 22a: Åldersfördelning debutålder för snus, pojkar i årskurs 9 (n=456) Diagram 22b: Åldersfördelning debutålder för snus, flickor i årskurs 9 (n=19) Diagram 23a: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, pojkar i årskurs 9 (n=6) Diagram 23b: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, flickor i årskurs 9 (n=252) Diagram 24: Andel elever i årskurs 9, som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna (länet och riket över tid) Diagram 25: Andel elever i årskurs 9, som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna Diagram 26: Andel elever i årskurs 9, som konsumerar alkohol regelbundet (länet över tid)... Diagram 27: Andel elever i årskurs 9, som intensivkonsumerar alkohol (länet och riket över tid)... Diagram 28: Andel elever i årskurs 9, som konsumerar alkohol regelbundet (av alkoholkonsumenter) Diagram 29: Andel elever i årskurs 9, som intensivkonsumerar alkohol (av alkoholkonsumenter) Diagram : Andel elever i årskurs 9, som någon gång druckit sig berusad (länet och riket över tid) Diagram 31: Andel elever i årskurs 9, som någon gång druckit sig berusad (av alkoholkonsumenter) Diagram 32: Antal elever i årskurs 9, hur de vanligtvis får tag på alkohol (flervalsfråga) Diagram 33a: Andel pojkar i årskurs 9, hur de upplever tillgängligheten av alkohol Diagram 33b: Andel flickor i årskurs 9, hur de upplever tillgängligheten av alkohol Diagram 34a: Åldersfördelning debutålder för alkoholkonsumtion, pojkar i årskurs 9 (n=765) Diagram 34b: Åldersfördelning debutålder för alkoholkonsumtion, flickor i årskurs 9 (n=781) Diagram 35a: Åldersfördelning debutålder för berusningsdrickande, pojkar i årskurs 9 (n=338) Diagram 35b: Åldersfördelning debutålder för berusningsdrickande, flickor i årskurs 9 (n=412) Diagram 36: Andel elever i årskurs 9, som blivit erbjuden att få eller köpa narkotika Diagram 37a: Antal gånger elever i årskurs 9 har använt hasch/marijuana av narkotikaanvändare (n=78) Diagram 37b: Antal gånger elever i årskurs 9 har använt narkotika annan än hasch/marijuana av narkotikaanvändare (n=6) Diagram 38: Antal elever i årskurs 9, hur de vanligtvis får tag på narkotika (flervalsfråga) Diagram 39a: Andel pojkar i årskurs 9, föräldrarnas inställning till alkohol, narkotika och tobak... Diagram 39b: Andel flickor i årskurs 9, föräldrarnas inställning till alkohol, narkotika och tobak... Diagram : Andel elever i årskurs 9, som trivs bra eller mycket bra i skolan Diagram 41: Andel elever i årskurs 9, som oftast eller alltid känner sig trygg i skolan Diagram 42: Andel elever i årskurs 9, som i någon omfattning skolkar Diagram 43: Antal elever i årskurs 9, som tycker sig behöva mer kunskap (flervalsfråga) Diagram 44a: Andel pojkar i årskurs 9, vilken utsträckning påverkar nedanstående pojkars syn på sin sexualitet Diagram 44b: Andel flickor i årskurs 9, vilken utsträckning påverkar nedanstående flickors syn på sin sexualitet Diagram 45: Andel elever i årskurs 9, som någon gång besökt ungdomsmottagning/barnmorska Diagram 46: Andel elever i årskurs 9, som äter frukost varje vardag Diagram 47: Andel elever i årskurs 9, som äter frukost båda helgdagarna Diagram 48: Andel elever i årskurs 9, som vanligtvis skolmaten varje dag Diagram 49: Andel elever i årskurs 9, som vanligtvis middag/kvällsmat varje dag Diagram : Andel elever i årskurs 9, som går eller cyklar en timme eller mer per dag, minst 4-6 ggr per vecka Diagram 51: Andel elever i årskurs 9, som tränar minst minuter 2-3 ggr per vecka eller mer

4 Diagram 52: Andel elever i årskurs 9, som har mer än 2 s tid vid skärm per vardag Diagram 53: Andel elever i årskurs 9, som har mer än 2 s tid vid skärm per helgdag Diagram 54a: Andel pojkar i årskurs 9, fördelning s sömn per vardag... Diagram 54b: Andel flickor i årskurs 9, fördelning s sömn per vardag... Diagram 55a: Andel pojkar i årskurs 9, fördelning s sömn per helgdag... Diagram 55b: Andel flickor i årskurs 9, fördelning s sömn per helgdag... Diagram 56: Andel elever i årskurs 9, som trivs bra eller mycket bra med livet just nu Diagram 57: Andel elever i årskurs 9, som ser bra eller mycket bra på framtiden

5 Procent Resultat Resultatredovisningen omfattar undersökningens kärnfrågor, som är frågor kring drogvanor, samt några av de övriga frågorna som rapporten utökats med. I rapporten presenteras enbart resultaten från årskurs nio. De resultat som inte presenteras i denna rapport kommer att göras tillgängliga via en separat rapport innehållandes tabeller. I den löpande texten sätts länsresultaten i fokus, dock belyses även kommuner vars resultat utmärker sig i jämförelse med länet. Om inget annat anges, har samtliga elever givits möjlighet att svara på frågan och andelar är av totala antalet pojkar eller flickor efter att det partiella bortfallet exkluderats. Hälsa och läkemedel I detta avsnitt presenteras hur eleverna i årskurs nio upplever sin allmänna hälsa samt frågor som behandlar olika självskattade hälsobesvär. Avsnittet innefattar även frågor kring elevernas läkemedelsanvändning. Allmän hälsa I diagram 1 redovisas andelen som angivit bra eller mycket bra på frågan Hur mår du rent allmänt?. Genomgående i länet gäller att eleverna oavsett kön upplever att de mår allmänt bra. För länet totalt har 91,3 och 86,4 procent av pojkar respektive flickor angivit att de mår allmänt bra. I Nässjö och Sävsjö är det en större andel flickor jämfört med pojkar, i Eksjö och Vaggeryd är det ungefär lika stor andel pojkar som flickor. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p=,2). Diagram 1: Andel elever i årskurs 9, som mår allmänt bra eller mycket bra Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Vidare besvarade eleverna i årskurs nio, vilken utsträckning de upplever olika hälsobesvär, såsom värk, stress och sömnsvårigheter. Här redovisas andelen som svarat att de har besvär ungefär en gång i veckan eller oftare. 5

6 Procent Procent Besvär av huvudvärk Andelen pojkar och flickor i länet som upplever besvär av huvudvärk är 22,7 respektive 39,1 procent. Av diagram 2 framgår att det bara är i Aneby där andelen pojkar är större än andelen flickor, vilka upplever besvär av huvudvärk. I Mullsjö är andelarna lika stora och i Gislaved är skillnaden i procentenheter störst mellan könen (34,1). I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 2: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av huvudvärk ungefär en gång i veckan eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Besvär av ont i magen I länet är det 12,8 och 19, procent av pojkarna respektive flickorna som har ont i magen (ej mensvärk) ungefär en gång i veckan eller oftare. Diagram 3 visar att i Värnamo är andelen pojkar och flickor omkring den samma och i Gnosjö, Habo och Mullsjö är det en större andel pojkar som angivit att de upplever besvär av magont. De största skillnaderna i procentenheter mellan könen finns i Mullsjö (26,7) och Vaggeryd (,). I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 3: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av ont i magen ungefär en gång i veckan eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 6

7 Procent Procent Besvär av ont i ryggen I diagram 4 framgår att i länet är det 19,4 och 22,2 procent av pojkar respektive flickor som upplever besvär av att ha ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare. I kommunerna Aneby, Gislaved, Vaggeryd och Vetlanda är det en större andel pojkar med besvär av ont i ryggen. I Aneby och Gnosjö skiljer det ungefär 14 procentenheter mellan könen och i Nässjö och Sävsjö är skillnaden omkring procentenheter. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,76). Diagram 4: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Besvär av att känt sig nere I länet är andelen pojkar och flickor som känt sig nere ungefär en gång i veckan eller oftare 17,9 respektive 36,9 procent. Enligt diagram 5 har kommunerna ett liknande resultat som länet totalt, endast i Mullsjö är andelen pojkar större än för flickor. Den största skillnaden mellan könen finns i Gnosjö, med 38, procentenheter. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 5: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 7

8 Procent Procent Besvär av irritation eller dåligt humör I länet är det 45,7 och 58,9 procent av pojkar respektive flickor som varit irriterad eller på dåligt humör ungefär en gång i veckan eller oftare, presenteras i diagram 6. Som för frågan om respondenten känt sig nere, återspeglar kommunerna länets resultat och där endast andelen pojkar är större i Mullsjö. Det är dock vanligare att eleverna känner sig irriterad eller är på dåligt humör än att de känner sig nere. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 6: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av irritation eller dåligt humör ungefär en gång i veckan eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Besvär av nervositet Andelen pojkar och flickor i länet som upplever att de känner sig nervös ungefär en gång i veckan eller oftare är 28,7 respektive 42,7 procent. I diagram 7 framgår att flickor står för den största andelen i samtliga kommuner. Tranås, Nässjö och Aneby finns den största skillnaden mellan könen sett till procentenheter, Tranås (28,1), Nässjö (26,) och Aneby (25,4). I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 7: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av nervositet ungefär en gång i veckan eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 8

9 Procent Procent Besvär av stress Det är vanligare att eleverna känner sig stressade än att de upplever sig nervös. I Länet är andelen pojkar och flickor som känner sig stressad ungefär en gång i veckan eller oftare,,4 respektive 64,4 procent. I Mullsjö är det ungefär lika stor andel pojkar som flickor som känner stress. Diagram 8 visar att för övriga kommuner liknar de länet totalt i andelen pojkar och flickor som upplever stress. I Aneby och Nässjö återfinns de största skillnaderna mellan könen, 38,3 respektive 33,9 procentenheter. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 8: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av stress ungefär en gång i veckan eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Besvär att somna I diagram 9 framgår att i länet är andelen pojkar och flickor som haft svårt att somna ungefär en gång i veckan eller oftare, 33,3 respektive 41,9 procent. I Aneby, Habo och Nässjö är andelen pojkar större än för flickor. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 9: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär att somna ungefär en gång i veckan eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 9

10 Procent Procent Läkemedelsanvändning Andelen pojkar och flickor som använder receptfria läkemedel några gånger per vecka eller oftare är 7, respektive 14,4 procent. I länet är pojkarnas andel följaktligen hälften så stor mot flickornas. I diagram går det att utläsa att i Mullsjö och Nässjö är andelen pojkar som använder läkemedel större än andelen flickor. Den största skillnaden mellan könen finns i Vaggeryd, där 3,2 procent av pojkarna och 26, procent av flickorna använder läkemedel regelbundet. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram : Andel elever i årskurs 9, som använder receptfria läkemedel några gånger per vecka eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Läkemedel mot problem med att somna I länet är det 8,2 procent av pojkar och 9,5 procent av flickor som den senaste månaden använt läkemedel för att de haft svårt att somna. För denna typ av läkemedel finns inge märkbar skillnad mellan könen, vilket framgår av diagram 11. I fem av kommunerna är andelen pojkar större än andelen flickor. Den största skillnaden finns i Vaggeryd med 9, procentenheter större andel pojkar och Aneby är andel flickor 7,4 procentenheter större. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,265). Diagram 11: Andel elever i årskurs 9, som använt läkemedel mot insomningsproblem den senaste månaden Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet

11 Procent Läkemedel mot nervositet Som för användning av läkemedel mot sömnsvårigheter finns det heller ingen tydlig skillnad mellan könen när det gäller användning av läkemedel mot nervositet. I länet är andelen pojkar och flickor som använt läkemedel mot nervositet den senaste månaden 8,4 respektive,2 procent. I Vetlanda är andelen pojkar och flickor omkring den samma. Vidare framgår av diagram 12 att Aneby, Gislaved, Gnosjö, Jönköping och Tranås har en större andel flickor. Den största skillnaden mellan könen finns i Aneby, där andelen pojkar är 4,5 procent och andelen flickor som använt läkemedel mot nervositet är 21,2 procent. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,116). Diagram 12: Andel elever i årskurs 9, som använt läkemedel mot nervositet den senaste månaden Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Läkemedel i berusningssyfte I länet är det 2,7 och 3,8 procent av pojkar respektive flickor som någon gång använt läkemedel i berusningssyfte. I Habo har ingen svarat att de använt läkemedel i berusningssyfte. Samma gäller flickor i Aneby, Mullsjö och Sävsjö. Samt pojkar i Gnosjö. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,113). Sammanfattande Hälsa och läkemedel För länet gäller att det är en signifikant större andel pojkar som svarat att de mår allmänt bra eller mycket bra. På följande frågor om eleverna har upplevt olika hälsobesvär, ungefär en gång i veckan eller oftare, så är det signifikant större andel flickor för alla besvär (dock inte ont i ryggen) 11

12 Procent Tobak I detta avsnitt redovisas tobaksanvändningen bland eleverna i årskurs nio, vilket innefattar cigaretter, snus och vattenpipa. Här ges även en bild av det totala tobaksanvändandet, där cigaretter och snus är sammanslaget. Rökare I länet är det 11,7 procent rökare 1 bland pojkar och 14,8 procent av flickor. I diagram 13 framgår att från 5 har andelen rökare ökat för pojkar fram till 9, men till 11 har det gått ner och nästan till den andel som var uppmättes 5. Observera att procentaxeln i diagram 13 sträcker sig till procent. År 7 var det ungefär lika stor andel pojkar som flickor som rökte i länet, men efter och före 7 har det varit en större andel flickor som rökt. Dock har inte andelen varit så låg för flickor som i denna undersökning. I jämförelse med riket 2 så ligger länet i genomsnitt 6,8 procentenheter under för pojkar och 12,5 procentenheter under för flickor. Vilket gäller för de fyra åren 5, 7, 9 och 11. Diagram 13: Andel elever i årskurs 9, som röker (länet och riket över tid) År Riket Riket Länet Länet I diagram 14 framgår det att flera kommuner har en större andel pojkar som röker. Detta i motsats till både hur det ser ut i länet totalt och för riket. I dessa kommuner är flickors procentsatser omkring hälften så stora mot pojkars. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p=,2). 1 Rökare är den som svarat något av Ja -alternativen i enkäten, vilka är: Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest och Ja, men bara ibland 2 Henriksson C, Leifman H (11). Skolelevers drogvanor 11. Rapportserie nr 129. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm 12

13 Procent Procent Diagram 14: Andel elever i årskurs 9, som röker Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket Regelbundna rökare Med regelbundna rökare menas de som svarar att de röker dagligen eller nästan varje dag. Regelbundna rökare håller sig på en jämn nivå dock går det att utläsa i diagram 15 att i årets undersökning uppmäts den lägsta andelen regelbundna rökare i länet för båda könen av de fyra mättillfällena. Länet följer i stort sett rikets 3 utveckling, men där länets pojkar avviker från 9 till 11. Mellan dessa undersökningar sjunker andelen regelbundna rökare bland pojkar med 4 procentenheter (7,8 procent 9, 3,8 procent 11). Det är också den största förändringen mellan två angränsande undersökningar, detta sett till båda könen. Observera att procentaxeln i diagram 15 sträcker sig till procent. Diagram 15: Andel elever i årskurs 9, som regelbundet röker (länet och riket över tid) År Riket Riket Länet Länet I länet har 155 pojkar och 1 flickor svarat att de röker. Av de som röker är det 32,9 och 38,8 procent av pojkar respektive flickor som regelbundet röker. Genom att det i flera kommuner är ett lågt antal elever som röker, så blir det missvisande att redovisa t.ex. andelen regelbundna rökare av två rökare. Resultaten finns medtagna i tabellbilagan. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,268). 3 Henriksson C, Leifman H (11). Skolelevers drogvanor 11. Rapportserie nr 129. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm 13

14 Procent Procent Snusare I denna undersökning som för tidigare undersökningar är det fler pojkar än flickor som snusar 4. s andel ligger i genomsnitt 12 procentenheter högre än hos flickor. Vilket gäller för såväl länet som för riket 5. Det som framgår av diagram 16 är att andelen snusare har sjunkit över tid och resultatet för länet ligger nära det för riket. För 11 i länet är det 11 procent snusade pojkar och 1,8 procent av flickorna. Observera att procentaxeln i diagram 16 sträcker sig till procent. Diagram 16: Andel elever i årskurs 9, som snusar (länet och riket över tid) År Riket Riket Länet Länet I diagram 17 presenteras andelen pojkar och flickor som snusar. Diagrammet bekräftar att snusning är valigast bland pojkar och i sju kommuner har ingen flicka angivit att de snusar. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 17: Andel elever i årskurs 9, som snusar Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket 4 Snusare är den som svarat något av Ja -alternativen i enkäten, vilka är: Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest och Ja, men bara ibland 5 Henriksson C, Leifman H (11). Skolelevers drogvanor 11. Rapportserie nr 129. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm 14

15 Procent Regelbundna snusare Regelbunden snusare är den elev som svarat att han eller hon snusar dagligen eller nästan varje dag. För regelbundna snusare finns en liknande trend som för snusare. År 11 är det 6,2 procent pojkar som regelbundet snusade och motsvarande för flickor är,5 procent. I länet betyder det att både pojkar och flickor som är regelbundna snusare halverats från 5, sett i procentenheter. År 5 låg procentsatserna på 13,1 och 1,1 för pojkar respektive flickor. Observera att procentaxeln i diagram 18 sträcker sig till procent. Diagram 18: Andel elever i årskurs 9, som regelbundet snusar (länet och riket över tid) År Riket Riket Länet Länet Andelen som regelbundet snusar av de som svarat att de snusar. I länet är det något fler än hälften av snusande pojkar (56 procent) som regelbundet snusar, för flickor är det 29 procent. I kommunerna Aneby, Eksjö, Mullsjö och Sävsjö är det ingen som svarat att de är snusar regelbundet. Det återfinns endast regelbundet snusande flickor i kommunerna Gnosjö, Jönköping och Vetlanda. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p=,26). 15

16 Procent Tobaksanvändare När tobak redovisas uppdelat på rökning och snusning visar resultaten ofta att rökning är vanligare bland flickor och snusning är vanligare hos pojkar. Därför är det intressant att studera det totala tobaksanvändandet. Tobaksanvändande omfattar är en respondent som använder cigaretter och/eller snus. För länet är det 16,8 och 15,1 procent av pojkarna respektive flickorna som använder tobak. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,245). Diagram 19: Andel elever i årskurs 9, som använder tobak Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket Aneby och Sävsjö har inga regelbundna tobaksanvändare. I Eksjö finns inga regelbundna tobaksanvändare bland pojkar. I länet är det 53,2 och 39,2 procent av pojkar respektive flickor som regelbundet använder tobak bland tobaksanvändare. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p=,5). 16

17 Procent Vattenpipa I länet är det 23,7 procent av pojkarna som någon gång rökt vattenpipa, bland dem är det 63,3 procent som rökt vattenpipa minst en gång de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffror bland flickor är 19,2 procent som någon gång rökt vattenpipa och av dem har 66,8 procent rökt de senaste 12 månaderna. Länet visar på lägre andelar som röker vattenpipa i jämförelse med rikets resultat. För pojkar och flickor i länet så ligger de 16,3 respektive 18,8 procentenheter under rikets resultat. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p=,4). Diagram : Andel elever i årskurs 9, som någon gång rökt vattenpipa Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket Debutålder cigaretter I diagram 21a-b framgår att i årskurs nio är det vanligast att pojkar och flickor använder cigaretter första gången när de är 14 år. Endast de som rökt cigaretter redovisas i diagrammen. Diagram 21a: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, pojkar i årskurs 9 (n=46) Diagram 21b: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, flickor i årskurs 9 (n=467) 15 år eller äldre 13% 11 år eller yngre 17% 15 år 17% 11 år eller yngre 14% 14 år 28% 13 år 22% 12 år % 14 år 34% 13 år 23% 12 år 12% 17

18 Debutålder snus Av diagram 22a-b framgår att även för snus gäller det att den vanligaste debutåldern är 14 år, för både pojkar och flickor i länet.endast de som använt snus redovisas i diagrammen. Diagram 22a: Åldersfördelning debutålder för snus, pojkar i årskurs 9 (n=456) Diagram 22b: Åldersfördelning debutålder för snus, flickor i årskurs 9 (n=19) 15 år eller äldre 19% 11 år eller yngre 14% 12 år 12% 15 år 21% 11 år eller yngre 12% 12 år 8% 14 år 33% 13 år 22% 14 år 39% 13 år % Debutålder vattenpipa Som för snus och cigaretter är också den vanligaste debutåldern för vattenpiperökning 14 år. Vilket framgår av diagram 23a-b gäller det för både pojkar och flickor i årskurs nio. Endast de som använt snus redovisas i diagrammen. Diagram 23a: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, pojkar i årskurs 9 (n=6) Diagram 23b: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, flickor i årskurs 9 (n=252) 15 år eller äldre 21% 11 år eller yngre 8% 12 år 14% 15 år eller äldre 22% 11 år eller yngre 9% 12 år 9% 14 år 36% 13 år 21% 14 år 42% 13 år 18% 18

19 Procent Procent Alkohol Alkoholkonsumenter Andelen alkoholkonsumenter i länet är i denna undersökning är 38 procent pojkar och procent flickor. Alkoholkonsument är den som svarat att han eller hon druckit alkohol någon gång de senaste 12 månaderna. Diagram 24 visar på den lägsta andelen för båda könen för dessa fyra undersökningar. CAN redovisar de lägsta andelarna alkoholkonsumenter i åk 9 sedan 1971 när undersökningen började. I övrigt följer länet utvecklingen i riket, men länets pojkar och flickor ligger i genomsnitt 13 respektive 17 procentenheter under rikets andel alkoholkonsumenter. Diagram 24: Andel elever i årskurs 9, som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna (länet och riket över tid) År Riket Riket Länet Länet Enligt diagram 25 är det fem av länets kommuner där andelen pojkar som konsumerar alkohol är större än andelen flickor. De största skillnaderna i procentenheter (>) återfinns i Gnosjö, med en större andel flickor. I Habo och Vaggeryd med en större andel pojkar. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,235). Diagram 25: Andel elever i årskurs 9, som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket 19

20 Procent Procent Regelbundna alkoholkonsumenter och intensivkonsumenter För regelbundna alkoholkonsumenter och intensivkonsumenter uppmätes också de lägsta andelarna för de fyra undersökningarna. Regelbundna alkoholkonsumenter är de som svarat att de konsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare. Om respondenten svarat att denne konsumerat en i enkäten angiven mängd 6 alkohol vid ett och samma tillfälle någon gång i månaden eller oftare, intensivkonsumerar respondenten alkohol. Något som går att utläsa av diagrammen 26-27, är att år 5 så fanns det en större andel som intensivkonsumerade alkohol än den andel som regelbundet konsumerade alkohol, gäller för båda könen. I årets undersökning är det en motsatt relation, där regelbundna alkoholkonsumenter är,5 och 3,3 procentenheter större än för intensivkonsumerande pojkar respektive flickor. Observera att procentaxeln i diagram 26 och 27 sträcker sig till procent. Diagram 26: Andel elever i årskurs 9, som konsumerar alkohol regelbundet (länet över tid) År Länet Länet Diagram 27: Andel elever i årskurs 9, som intensivkonsumerar alkohol (länet och riket över tid) År Riket Riket Länet Länet 6 Minst en halv flaska sprit (18 cl)

21 Procent Procent I diagram 28 är det Aneby och Eksjö som har den största skillnaden mellan könen, omkring 46 procentenheters skillnad. I Aneby är det en större andel pojkar och i Eksjö en större andel flickor som regelbundet konsumerar alkohol, av de som konsumerat alkohol de senaste 12 månaderna. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,9). Diagram 28: Andel elever i årskurs 9, som konsumerar alkohol regelbundet (av alkoholkonsumenter) Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet I diagram 29 redovisas andelen som intensivkonsumerat alkohol bland de som konsumerat alkohol de senaste 12 månaderna. Den största skillnaden mellan könen finns i Mullsjö (52,7 procentenheter), där pojkar står för den större andelen (75 procent). I Mullsjö har 12 pojkar svarat på frågan, varav 9 svarat att de är intensivkonsument av alkohol. Av de nio pojkarna har fem svarat att de intensivkonsumerat Några gånger per år. Den föreliggande stora skillnaden i Mullsjö kan antas vara kopplat till underlaget, där varje svarande har stor påverkan på procentsatserna. I denna fråga har dock Aneby ett mindre underlag än Mullsjö. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,76). Diagram 29: Andel elever i årskurs 9, som intensivkonsumerar alkohol (av alkoholkonsumenter) Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 21

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning Ungdomarna har svarat att de mår

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning: Ungdomarna har svarat att de

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Undersökning 13 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (SBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Ungdomars drogvanor i år 9, 2009

Ungdomars drogvanor i år 9, 2009 FoU-rapport Ungdomars drogvanor i år 9, 2009 - en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner Thorbjörn Ahlgren FoU-rapport 2010:1 IFO Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum Drogvanor gymnasiet åk 2 Lysekil Strömstad Tanum 2009 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, juni 2009 Frågor om rapporten kan ställas till: Tanum: Dan Andersson, tel. 0525-180 00 Lysekil: Anna Nyman

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(30) Dnr: LS/348/13 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010

Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010 CAN Uppdragsundersökning 22 Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010 Isabella Gripe, Thomas Hvitfeldt, Malena Östberg CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs, november 1 Undersökning nr 1 Andel elever i årskurs som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 1 1 97 99 9 9

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun November 2004 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

Drogvanor i Gävleborg

Drogvanor i Gävleborg Drogvanor i Gävleborg Årskurs 9 2014 Anna Englund Uppdragsundersökning nr 42 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CAN:s främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger.

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges.

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges. Den här undersökningen handlar om ungdomars drogvanor. Undersökningen är anonym, därför ska du inte skriva ditt namn på formuläret. När du fyllt i formuläret ska du stoppa det i kuvertet och klistra igen

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Ung livsstil i Täby Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81

Läs mer

Ej för användning. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga.

Ej för användning. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga. Årskurs 9, 2014 Den här undersökningen handlar om ungdomars drogvanor. Undersökningen är anonym, skriv därför inte ditt namn på kuvertet. När du fyllt i formuläret stoppar du det i kuvertet och klistrar

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(24) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(22) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(23) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Material för föräldraträffar ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Material för föräldraträffar ALKOHOL OCH NARKOTIKA Flik 1 Flik 1 Förord Instruktioner Alkohol och narkotika Flik 2 Flik 3 Flik 4 Flik 5 Flik 6 Flik 7 Myter Varför dricker ungdomar? Hur mycket dricker ungdomar? Varför är alkohol farligt för unga? Narkotika

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström Rapport 2001:1 Drogvaneundersökning 2001 Fotomontage: Martin Ekström Drogvanor hos unga Resultatet av en enkätundersökning i årskurs 9 samt gymnasiets andra årskurs i Lund 2001. Samordningsgruppen för

Läs mer

Gävleborg 2011. Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson

Gävleborg 2011. Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson Gävleborg 2011 Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson Innehåll Inledning... 2 Undersökningens upplägg och genomförande... 2 Metodproblem... 2 Urvals- och bortfallsfel... 3 Mät- och bearbetningsfel...

Läs mer

Personligt 2010 Piteå

Personligt 2010 Piteå Personligt 2010 Piteå En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan December 2010 Carina Ingesson Ing-Marie Hellström Anna Lena Pogulis Innehållsförteckning

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 28 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Anita Boij Rapport 29:2 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor år 28 Rapport

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Ej för användning Ja Nej Vet ej. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga.

Ej för användning Ja Nej Vet ej. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga. Drogvanor i gymnasiet år 2, 2015 Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om ungas erfarenheter av bland annat alkohol, tobak och narkotika. Genom att svara på frågorna hjälper du oss att få

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Vårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges.

Vårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges. Vårterminen 2012 Sedan 1971 har det genomförts årliga undersökningar om alkohol-, narkotika- och tobaksvanorna bland skolungdomar i Sverige. I samband med 2012 års undersökning, som omfattar ett urval

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Södra Älvsborg 2011. Uppdragsundersökning nr 31 Clara Henriksson

Södra Älvsborg 2011. Uppdragsundersökning nr 31 Clara Henriksson gymnasiet år 2 Södra Älvsborg 2011 Uppdragsundersökning nr 31 Clara Henriksson Innehåll Inledning... 2 Undersökningens upplägg och genomförande... 2 Metodproblem... 2 Urvals- och bortfallsfel... 3 Mät-

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 2012-06-03... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Resultat. Enkätundersökning 2014. Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel

Resultat. Enkätundersökning 2014. Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Resultat Enkätundersökning 2014 Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Innehåll Bakgrund... 6 Inledning... 6 Målsättning... 6 METOD... 6 Validitet... 7 Reliabilitet... 7 Tillförlitlighet...

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Drogvaneundersökningen. läsåret 05/06

Drogvaneundersökningen. läsåret 05/06 Rapport nr 26:4 Drogvaneundersökningen läsåret 5/6 14 mars 26 planeringochstatistik@norrkoping.se Christina Söderberg, tel 11 15 11 61 Charlotte Jansson, tel. 11-15 19 62 Planeringskontoret Håkan Karlsson,

Läs mer

Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt...

Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt... RESULTAT KALMAR Det här är s kommunspecifika bilaga till rapporten Att utveckla nas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete Sex försöks i samarbete med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och

Läs mer