Ungdomars drogvanor En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomars drogvanor 2010. En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län"

Transkript

1 Ungdomars drogvanor 2010 En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län September 2011

2 Sammanfattning Årets länsövergripande rapport sammanfattar en totalundersökning av drogvanor bland länets elever i skolår 2 på gymnasiet. Undersökningen genomfördes under hösten 2010 genom en nätbaserad enkät i samtliga kommuner i Jönköpings län. Svarsfrekvensen i länet var 67 procent, men varierar mellan de olika kommunerna, vilket påverkar tillförlitligheten. Jämfört med tidigare år har två frågor om vattenpipsrökning tillkommit i undersökningen. I rapporten är det länsgemensamma resultatet i fokus. Skillnader mellan kommunerna presenteras också, men kräver framförallt en analys av professionella som kan knyta samman lokal kvalitativ erfarenhetskunskap med undersökningens kvantitativa data. Kortfattat kan resultatet från årets undersökning sammanfattas i följande punkter: Tobakskonsumtionen har i stort inte förändrats sedan föregående undersökning. Ca 50 procent av eleverna har någon gång rökt vattenpipa. Generellt sett har alkoholkonsumtionen inte förändrats från föregående undersökning år 2008 men på vissa punkter kan man se en minskning hos flickorna. Flickors intensivkonsumtion 1 av alkohol någon gång i månaden eller oftare har minskat sedan 2008 års undersökning (26 procent) till 18 procent. 31 procent av flickorna dricker sig berusade en gång i månaden eller oftare vilket är en minskning sedan 2008 då motsvarande siffra var 38 procent. De alkoholhaltiga drycker som är mest vanliga är starkcider och sprit bland flickor och starköl och sprit bland pojkarna. Vanligaste sättet att få tag på alkohol är genom kompisar eller kompisars syskon eller andra vuxna. Föräldrarnas inställning kring ungdomarnas alkoholvanor är i princip oförändrad sedan Fortfarande svarar den största andelen att deras föräldrar pratar med dem om att inte dricka alkohol medan endast ca 15 procent upplever att föräldrarna förbjuder dem att dricka. Däremot svarar en något lägre andel elever nu jämfört med tidigare år att deras föräldrar tycker att det är OK att de dricker alkohol. Det är vanligare att eleverna uppfattar föräldrarna som mer tillåtande till alkohol än tobak. Ungefär var femte elev har blivit serverad alkohol på pub, restaurang eller liknande i sin egen kommun före 18 års ålder. Det är vanligare att pojkar blir serverade alkohol innan 18 års ålder. Användningen av narkotika har ökat bland pojkarna från åtta procent år 2006 till 13 procent Lotter är det spel som störst andel (38 procent) ungdomar har uppgett att de har spelat de senaste tolv månaderna. Tidigare undersökningars resultat kring samband mellan alkohol och tobak bekräftas i årets undersökning. Polisen är den aktör som störst andel ungdomar har kommit i kontakt med på grund av alkohol eller andra droger. Elevvården är den aktör som eleverna i minst utsträckning har uppgett kontakt med. 1 Vid ett tillfälle dricker alkohol motsvarande minst en halv flaska sprit (18 cl) eller en hel flaska vin eller 4 burkar starköl eller 4 stora flaskor starkcider eller 6 burkar öl, klass II (folköl).

3 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Metodgenomgång... 3 Urval... 3 Genomförande... 3 Frågeformuläret... 4 Svarens tillförlitlighet... 4 Svarsfrekvens... 5 Resultatredovisning... 6 Tobak... 6 Alkohol... 9 Narkotika Spelvanor Olika faktorers samband med alkoholkonsumtion Sammanfattande diskussion och slutord Referenser Bilaga 1 Tabellredovisning för skolår Bilaga 2 Informationsbrev till kommunerna Bilaga 3 Information till IT-ansvariga Bilaga 4 - Enkät

4 Inledning Sedan 2004 genomförs en drogvaneundersökning årligen bland ungdomar i Jönköpings län. Luppens kunskapscentrum har tillsammans med länets kommuner och Landstinget i Jönköpings län arbetat fram tillvägagångssättet och de genomförde också undersökningen fram till och med År 2010 genomfördes drogvaneundersökningen av Landstinget i Jönköpings län. Upplägget var detsamma som tidigare, men under 2011 kommer arbetet kring undersökningen att ses över och utvecklas i samverkan med kommunerna. Sedan 2006 varierar målgruppen mellan grundskoleelever i skolår 9 och gymnasieelever i skolår 2. Detta år redovisar länsrapporten resultatet från gymnasieelever i skolår 2. I årets undersökning görs i vissa avseenden jämförelser med resultat från motsvarande undersökningar år 2004, 2006 och Under åren har frågor och svarsalternativ förändrats vilket medför svårigheter att göra korrekta jämförelser. Detta framkommer i rapporten och tabellerna. I vissa fall görs även jämförelser med de nationella siffrorna för riket som Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) tillhandahåller. Rapporten inleds med ett metodavsnitt för att sedan följas av resultatredovisning som avslutats med en kortare diskussion. I bilagorna finns tabeller som redovisar resultat från undersökningen samt den information och det enkätformulär som ligger till grund för undersökningen. Syfte Syftet med föreliggande rapport är i första hand att redovisa resultat från drogvaneundersökningen 2010 för gymnasieelever i år 2. Detta blir emellertid mer intressant om uppgifterna sätts i relation till motsvarande data i tidigare undersökningar. Därför jämförs resultatet både med tidigare undersökningar i länet och de nationella siffrorna som kommer från CAN:s undersökning i skolår 2 på gymnasiet från år I tabellbilagorna benämns CAN:s nationella siffror som riket. Metodgenomgång Urval Från och med 2006 riktar sig undersökningen vartannat år till grundskoleelever år 9 och gymnasieelever år 2. I denna rapport redovisas enbart undersökningsresultatet för gymnasieelever år 2. Vissa kommuner har även valt att inkludera andra skolår i undersökningen och bearbeta det resultatet på eget sätt. Genomförande Kommunerna ansvarade själva för att genomföra enkätundersökningen på skolorna. Varje kommun utsåg en kontaktperson som fungerade som länken mellan Landstinget och de medverkande skolorna. Landstinget tillhandahöll enkäten, informationsmaterial samt genererade lösenord för inloggning till enkäten. För undersökningen har det använts ett nätbaserat enkätsystem. Anledningen till detta är att en nätbaserad enkät är lättadministrerad och kostnadseffektiv. Frågan om etik är också central då en nätbaserad enkät ger större anonymitet eftersom eleverna själva skickar in den. 3

5 Anonymiteten är även kopplad till svarens tillförlitlighet vilket diskuteras under rubriken Svarens tillförlitlighet. Dessutom finns det en miljöaspekt i att inte använda mer papper än nödvändigt samt att enkäten skickas ut och samlas in utan större miljöpåverkan genom onödiga transporter och mellanhänder. Det informationsmaterial som skickades ut till skolorna genom kontaktpersonen handlade om vilka som genomförde undersökningen, vad undersökningens syfte var, hur eleven skulle hållas anonym samt praktisk information om hur eleven skulle fylla i enkäten 2. Personalen uppmanades, liksom tidigare år, att genomföra enkäten under provliknande former, att det är tyst i klassen och att eleverna sitter åtskilda. Det skickades även ut information till berörda ITansvariga där det fanns en testlänk samt information om vem de skulle vända sig till vid problem samt när och hur enkätundersökningen skulle gå till 3. Varje elev tilldelades ett lösenord som efter användandet var förbrukat. När eleven hade skickat iväg sitt svar kopplades inte längre lösenordet till elevens enkätsvar och fönstret till enkäten stängdes. Detta gjordes för att ge eleven anonymitet i form av att ingen kunde gå tillbaka i enkäten och se elevens svar. Enkätundersökningen genomfördes under veckorna år 2010 och berörde totalt 4702 elever i år 2 i länets gymnasieskolor. När undersökningsperioden var avslutad stängdes tillgången till enkäten och det nätbaserade enkätsystemet användes därefter även för bearbetning. Frågeformuläret Enkäten innehöll totalt 68 frågor som tidigare år har utformats utifrån önskemål från kommunerna och Landstinget i Jönköpings län 4. År 2010 lades en fråga till angående rökning av vattenpipa. Frågorna i enkäten har, precis som tidigare år, berört tre huvudområden; tobak, alkohol och narkotika, men även inkluderat frågor om alkohol i trafiken, skolmiljö, fritidsvanor, spelvanor samt kontakt med sjukvård, socialtjänst, polis, ungdomsmottagning och elevvården. Svarens tillförlitlighet Något som påverkar tillförlitligheten i svaren är att det kan vara svårt att berätta om sina erfarenheter av alkohol och narkotika. Hos vuxna finns en tendens till underrapportering vad gäller beteenden som inte är socialt önskvärda och/eller kriminella. Attityden i samhället kan också påverka viljan att rapportera sin konsumtion samtidigt som det kan påverka den faktiska konsumtionen. Bland ungdomar finns det snarare en risk för överrapportering. Det talas om det så kallade majoritetsmissförståndet, d v s att ungdomar tror att jämnåriga dricker mer än vad de egentligen gör och att de överdriver sin konsumtion för att leva upp till vad de tror är normalt. 5 Anonymitet vid ifyllande av enkäten kan minska under- eller överrapportering. En viktig del vid bearbetning av resultatet är att upptäcka enkäter som är oseriöst besvarade. De enkäter där eleverna har fyllt i att de har använt narkotika samt använt alla narkotika preparat har granskats. Liksom en procent av samtliga enkäter. De enkäter som har tagits bort 2 Se bilaga 2. 3 Se bilaga 3. 4 Se bilaga 4. 5 Barnombudsmannen (2005) Öppna för gränser, barn och ungas tankar om alkohol, tobak och narkotika. Barnombudsmannens årsrapport Stockholm: Barnombudsmannen. Se även vidare i tidigare rapporter av Jerkelund, C. (2006) samt Enell, S. (2007). 4

6 är endast de enkäter som har innehållit två eller flera motstridigheter i svaren. Även om det fortfarande kan förekomma enkäter som är oseriöst ifyllda tyder det mesta på att de är få och därmed inte påverkar det totala resultatet i någon större utsträckning. I CAN:s undersökning går att läsa att det är betydligt vanligare med oseriösa eller överdrivna svar i årskurs 9 jämfört med i år 2 på gymnasiet. Sammanlagt togs det bort 26 enkäter vilka räknas till det externa bortfallet. Svarsfrekvens Utifrån kommunernas uppgifter har svarsfrekvensen räknats ut. Sammanlagt har 4702 elever berörts av undersökningen av dem har 3141 elever som besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvensen på 67 procent. Svarsfrekvensen mellan kommunerna varierar (tabell 1). Nässjö och Sävsjö kommuner har de lägsta svarsfrekvenserna (50 respektive 56 procent). Mullsjö kommun redovisas endast inräknat i länsresultatet pga. att underlaget är litet (13 elever). I undersökningen 2008 var svarsfrekvensen 64 procent och år 2006 var den 69 procent. I CAN:s undersökning för år 2010 var svarsfrekvensen 83 procent för skolår 2. 6 Tabell 1. Elevantal, antal elever som besvarade enkäten samt svarsfrekvens uppdelat på kommun och länet Kommun Elevantal Antal elever som Svarsfrekvens % besvarat enkäten Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet I bilaga 1 finns 2010 års resultat redovisade i tabellform. I de flesta tabellerna redovisas resultaten i procent. Att observera vid läsning är antalet deltagare i undersökningen från respektive kommun. Då det är stora skillnader i antal elever mellan kommunerna kan procentsiffrorna ibland bli missvisande. Exempelvis motsvarar en procent i Jönköpings kommun cirka 14 elever medan en procent i Tranås kommun motsvarar två elever. Det är alltid vanskligt att redovisa små grupper och vi har försökt att ta hänsyn till detta i tabellerna genom att anpassa hur resultaten redovisas. 6 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 5

7 Resultatredovisning Länets resultat sammanfattas med utgångspunkt i de tabeller som bilagts till rapporten. I tabellerna presenteras samtliga deltagande kommuners resultat, med undantag för Mullsjö där elevunderlaget var så litet. Fokus ligger på de länsomfattande resultaten, med vilka kommunerna jämförs. När enskilda kommuners resultat presenteras som höga respektive låga är det i relation till resultaten för länet. Samtliga kommuner som har gymnasieskola ingår i redovisningen. Jämförelser görs med resultaten från CAN:s undersökning från 2010 i de frågor som överensstämmer mellan undersökningarna. CAN genomför sin undersökning på våren och undersökningen i Jönköpings län genomförs under hösten, vilket kan bidra till vissa skillnader. I rapporten görs också jämförelser på lokal nivå med de undersökningar som genomfördes år 2008 respektive Tobak I rapporten har eleverna delats in i olika grupper när det gäller tobakskonsumtion; de som inte röker och de som inte snusar, de som röker eller snusar ibland samt de som röker eller snusar varje eller nästan varje dag. Rökning I Sverige har rökning varit vanligare bland flickor än bland pojkar ända sedan CAN startade sina undersökningar år Rökningen var i början av 70-talet mer utbredd än idag. Mellan 1997 och 2000 var andelen rökare relativt konstant och minskade sedan under 2000-talet fram till 2004 då minskningen klingade av. Det är fler flickor än pojkar som är rökare, men om man ser till den totala tobakskonsumtionen försvinner skillnaderna mellan könen. 7 I Jönköpings län år 2010 svarade 27 procent av pojkarna och 29 procent av flickorna av samtliga elever att de röker någon gång ibland eller oftare. 8 Det är endast marginella skillnader i jämförelse med undersökningarna 2008 och I Jönköpings län var det dock en betydligt lägre andel som röker någon gång ibland eller oftare jämfört med riket. Enligt CAN:s undersökning från år 2010 var det 36 procent av pojkarna och 43 procent av flickorna i riket som rökte. 10 I diagram 1 presenteras andel flickor respektive pojkar som svarade att de röker någon gång ibland eller oftare uppdelat på kommuner. I fyra av länets kommuner var det större andel flickor än pojkarna som röker. I Gnosjö, Nässjö och Tranås kommuner var det stora skillnader mellan könen. I Gnosjö och Tranås kommuner var det betydligt större andel pojkar än flickor som svarade att de röker, vilket utmärker sig i jämförelse med övriga kommuner. Det är viktigt att komma ihåg att antalet individer skiljer sig stort mellan de olika kommunerna och att svarsfrekvensen för de olika kommunerna ser olika ut, vilket innebär att vissa uppgifter bör tolkas med försiktighet. 7 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 8 Se bilaga 1, tabell 2. 9 Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 10 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 6

8 Diagram 1. Andel (%) elever som röker någon gång ibland eller oftare 11 Det var 13 procent flickor och nio procent pojkar som angav att de röker nästan varje dag eller varje dag. Motsvarande siffror 2008 var tolv procent bland flickorna och nio procent bland pojkarna. 12 Snusning I länet var det totalt 24 procent av pojkarna och fyra procent av flickorna som snusade 13 vilket inte skiljer sig nämnvärt från 2008 års undersökning. Sedan 2006 har andelen snusare minskat något då det var 29 procent av pojkarna och sex procent av flickorna som snusade. 14 Enligt CAN:s undersökning för år 2010, var det i riket 27 procent av pojkarna och nio procent av flickorna som snusade Ja, men bara ibland, Ja, men bara på fest, Ja, men bara vid veckoslut, Ja, nästan varje dag, Ja, varje dag 12 Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 13 Svarat Ja, men bara ibland, Ja nästan varje dag, Ja, varje dag 14 Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 15 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 7

9 Diagram 2. Andel (%) elever som snusar någon gång ibland eller oftare 16 I länet var det två procent bland flickorna som snusade varje eller nästan varje dag år. 17 År 2006 och 2008 var det en procent. Andelen pojkar som snusar varje eller nästan varje dag var 17 procent vilket inte skiljer sig från År 2006 var motsvarande siffra 22 procent. 18 Enligt CAN:s undersökning för år 2010, var det i riket 17 procent av pojkarna och tre procent av flickorna som snusade varje eller nästan varje dag år. 19 Debutålder tobak 20 Störst andel (13 procent) av pojkarna svarade att de var 15 år när de för första gången rökte en cigarett. Åtta procent av pojkarna har uppgett att de var under 11 år första gången de rökte en cigarett. 21 Flest flickor har uppgett 16 år som debutålder för rökning, vilket är ett år senare än vad som uppgavs i undersökningen procent av flickorna rapporterade att de var 11 år eller yngre första gången de rökte. Störst andel (elva procent) av pojkarna svarade att de var 15 år första gången de snusade. Åtta procent av pojkarna har uppgett att de var 11 år eller yngre när de snusade första gången. 23 Bland flickorna är det störst andel som har uppgett 16 år som debutålder (sju procent). Två procent av flickorna har uppgett att de var 11 år eller yngre första gången de snusade. 24 Vattenpipsrökning I årets undersökning ställdes frågor rörande rökning av vattenpipa. Frågorna lades till eftersom det blir allt vanligare att prova rökning med vattenpipa och många har en felaktig 16 Svarat Ja, men bara ibland, Ja nästan varje dag, Ja, varje dag 17 Se bilaga, tabell 2 18 Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 19 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 20 De procentsatser som redovisas har beräknats utifrån samtliga elever som har svarat på frågan vilket inkluderar även elever som aldrig har rökt eller snusat. 21 Se bilaga 1 tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell 31 8

10 föreställning att det är ofarligt. 46 procent av flickorna och 52 procent av pojkarna angav att de någon gång har rökt vattenpipa procent av flickorna och 28 procent av pojkarna svarade att de rökt två eller fler gånger under de senaste tolv månaderna. 26 I Gnosjö, Sävsjö och Tranås kommuner är stora skillnader mellan könen (Diagram 3). Vaggeryd och Nässjö är de enda två kommuner där det är fler flickor än pojkar som rökt vattenpipa. Diagram 3. Andel (%) elever som någon gång har rökt vattenpipa. Föräldrars inställning till tobaksanvändning Precis som i tidigare undersökningar tillfrågades eleverna om deras föräldrars inställning till rökning och snusning. Bland pojkarna var det 47 procent som svarade att deras föräldrar förbjuder dem att röka. Bland flickorna var motsvarande andel 45 procent. Fyra procent av både pojkarna och flickorna upplevde att deras föräldrar tycker att det är okej att de röker. 27 Det var alltså betydligt vanligare att eleverna upplevde att föräldrarna förbjuder dem att röka än att de har en tillåtande attityd. Avseende snusning var det en något lägre andel, som uppgav att deras föräldrar förbjuder dem att snusa, 33 procent av pojkarna och 39 procent av flickorna. Tolv procent av pojkarna och tre procent av flickorna svarade att deras föräldrar tycker det är okej att de snusar. 28 Alkohol Definitionen av alkoholkonsument är i denna undersökning, och har varit sedan 2006, att man svarat ja på frågan om man någon gång under de senaste tolv månaderna har druckit öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit (ej lättöl, svagcider under 2,8 %). I länet var det 74 procent av pojkarna och 71 procent av flickorna som uppgav att de har druckit alkohol de senaste tolv månaderna. 29 År 2008 var det 74 procent av pojkarna och 75 procent bland flickorna som var 25 Se bilaga 1, tabell 3 26 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell 4 9

11 alkoholkonsumenter. 30 I CAN:s undersökning för 2010 var motsvarande andel bland pojkarna 83 procent och bland flickorna 84 procent. 31 Det var alltså en mindre andel i länet än i riket som uppgav sig ha druckit alkohol de senaste tolv månaderna. Diagram 4. Andel (%) elever som svarade att de druckit alkohol de senaste tolv månaderna. I flertalet kommuner var det mellan 65 och 80 procent av eleverna som druckit alkohol de senaste tolv månaderna. Liksom i undersökningen 2008 var andelen flickor som har konsumerat alkohol under de senaste tolv månaderna mindre i Gnosjö kommun än i övriga kommuner. Gnosjö är också den kommun där skillnaderna mellan könen är som störst. Högst andel alkoholkonsumenter fanns bland flickorna i Vaggeryds kommun. 32 Debutålder alkohol 33 Av pojkarna svarade störst andel (19 procent) att de var 15 år första gången de drack alkohol. 13 procent uppgav att de var 11 år eller yngre första gången de drack alkohol. 34 Bland flickorna var det 22 procent som svarade angav 15 år som debutålder. Sex procent av flickorna uppgav att de var 11 år eller yngre första gången de drack alkohol. 35 Regelbundna alkoholkonsumenter Cirka 30 procent, bland både pojkarna och flickorna, uppgav att de dricker alkohol några gånger om året. 31 procent bland både pojkarna flickorna svarade att de dricker alkohol en till två gånger i månaden och elva procent av pojkarna och sju procent av flickorna svarade att de dricker alkohol en eller flera gånger i veckan Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 31 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 32 Se bilaga 1, tabell 4 33 Precis som för debutåldern avseende tobak, har de procentsatser som redovisas beräknats utifrån samtliga elever som har svarat på frågan vilket inkluderar även elever som aldrig har druckit alkohol. 34 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell 5 10

12 Andelen elever som dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare har minskat under de senaste fyra åren var andelen 49 procent bland pojkarna och 45 procent bland flickorna, 2010 års undersökning visar att 42 procent av pojkarna och 38 procent av flickorna dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. 37 Diagram 5. Andel (%) elever som dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. Variationerna mellan könen är små i det länsövergripande resultatet, men i vissa kommuner, t ex Gnosjö och Sävsjö, finns större skillnader mellan könen. Det är dock viktigt att ha i åtanke att antalet individer skiljer sig stort mellan de olika kommunerna och att svarsfrekvensen för de olika kommunerna ser olika ut, vilket innebär att vissa uppgifter bör tolkas med försiktighet. 38 Vanligast förekommande drycker De två vanligast förekommande dryckerna bland pojkar är starköl och sprit, medan det bland flickor är starkcider och sprit. 39 Hur eleverna får tag i alkohol Det vanligaste sättet att få tag på alkohol bland eleverna är genom kompisar eller kompisars syskon. Det näst vanligaste sättet för att få tag på alkohol är genom andra vuxna som är över 18 år procent av flickorna och 38 procent av pojkarna upplever det som lätt att få tag på smugglad alkohol. 41 I 2008 års undersökning svarade 24 procent av samtliga pojkar och 22 procent av samtliga flickor att de hade serverats alkohol på pub, restaurang eller liknande i sin skolkommun före sin 18-årsdag. Detta år var motsvarande siffror 24 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna. Hur fördelningen ser ut över länet ses i diagram I vissa kommuner skiljer sig resultatet påtagligt åt mellan könen. Bland eleverna i Gislaveds kommun var andelen pojkar 37 Se bilaga 1, tabell 6 38 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell 18 11

13 som har blivit serverade alkohol på puben före sin 18-årsdag avsevärt större än andelen flickor. I årets undersökning ställdes också frågan om i vilken kommun eleven bor. I en korsjämförelse mellan den frågan och om eleven har serverats alkohol i sin egen kommun, ser resultatet annorlunda ut än om man bara presenterar resultatet utifrån de kommuner eleverna fyllt i enkäten för (Diagram 7). Givetvis skiljer sig antalet stort mellan antalet elever som har uppgett de olika kommunerna som boendekommun. Det är t.ex. 46 elever som har uppgett Mullsjö som sin boendekommun. Diagram 6. Andel (%) pojkar respektive flickor som har blivit serverade alkohol på pub, restaurang eller liknande i sin skolkommun före sin 18-årsdag, 12

14 Diagram 7. Andel (%) pojkar respektive flickor som har blivit serverade alkohol på pub, restaurang eller liknande i sin boendekommun före sin 18-årsdag 43 Intensivkonsumtion Ett vanligt mått av alkoholkonsumtion är intensivkonsumtion, dvs. att titta på hur många som dricker stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle. Intensivkonsumtion i denna undersökning innebär att man vid samma tillfälle dricker alkohol motsvarande minst: en halv flaska sprit (18 cl), en flaska vin, fyra burkar starköl, fyra stora flaskor starkcider, eller sex burkar folköl. Diagram 8. Andel (%) elever som någon gång under året eller oftare har intensivkonsumerat alkohol. 43 Antalet elever som har uppgett respektive kommun som boendekommun: Jönköping 888 elever, Mullsjö 46 elever, Vaggeryd 79 elever, Habo 73 elever, Aneby 53 elever, Tranås 121 elever, Gnosjö 80 elever, Sävsjö 63 elever, Vetlanda 241 elever, Gislaved 225 elever, Eksjö 123 elever, Värnamo 211 elever, Nässjö 212 elever. 13

15 Andelen flickor som någon gång om året eller oftare intensivkonsumerar alkohol sjönk från ca 40 procent år 2006 och 2008 till 32 procent år Detta har gjort att skillnaden mellan könen har ökat då ca hälften av pojkarna intensivkonsumerar alkohol någon gång under året eller oftare. Precis som i föregående diagram är skillnaden mellan könen i flera kommuner särskilt utmärkande. I Gislaved och Gnosjö kommuner rapporterade drygt dubbelt så många pojkar som flickor intensivkonsumtion någon gång under året eller oftare. 44 I riket är det enligt CAN:s undersökning 64 procent av flickorna och 65 procent av pojkarna i som intensivkonsumerar alkohol någon gång om året eller oftare. 45 Ser man till den mer regelbundna intensivkonsumtionen av alkohol, det vill säga de som konsumerar dessa mängder någon gång i månaden eller oftare, var det i länet 32 procent bland pojkarna och 18 procent bland flickorna som rapporterade intensivkonsumtion av alkohol i den utsträckningen. 46 Sedan 2006 har andelen elever som regelbundet intensivkonsumerat alkohol minskat och den största förändringen har skett bland flickorna. I undersökningen år 2006 var det 36 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna som intensivkonsumerade alkohol någon gång i månaden eller oftare. 47 I CAN:s undersökning för riket var det 48 procent av pojkarna och 45 procent av flickorna som svarade att de intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare. 48 Berusningsdrickande I undersökningen efterfrågades hur ofta eleverna dricker så mycket att de känt sig berusade. I diagrammet nedan visas att 37 procent av pojkarna och 31 procent av flickorna i länet svarade att de dricker så mycket någon gång i månaden eller oftare. 49. Det var en lägre andel elever som år 2010 rapporterade att de dricker så mycket någon gång i månaden eller oftare än det var 2006 (Diagram 9). 44 Se bilaga 1, tabell Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 46 Se bilaga 1, tabell Enell, S. (2007). Gymnasieungdomars drogvanor 2006, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 48 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 49 Se bilaga 1, tabell

16 Diagram 9. Andel (%) elever som upplever berusning någon gång i månaden eller oftare. Pojkarna i Sävsjö och Vetlanda kommuner utmärker sig då det var en högre andel som svarade att de dricker så mycket någon gång i månaden eller oftare bland dem jämfört med länsresultatet samt att skillnaden mellan könen var stor. Likt förra året så utmärker sig flickorna i Gnosjö kommun sig i avseendet att det var en betydligt mindre andel som rapporterade att de dricker sig berusade någon gång i månaden eller oftare än i länet. Vaggeryds kommuns resultat sticker också ut genom att en lägre andel ungdomar svarade att de dricker sig berusade jämfört med länet. Föräldrars inställning Eleverna fick frågan om deras föräldrars inställning till att de dricker alkohol. I diagram 10 ser vi att andelen elever som har uppgett att deras föräldrar tycker det är okej att de dricker alkohol har minskat sedan år Diagram 10. Andel (%) elever som uppgett att deras föräldrar tycker det är okej att de dricker alkohol. 15

17 Om man jämför med frågorna om föräldrarnas inställning till rökning och snusning, var det en större andel elever som svarade att deras föräldrar förbjuder dem att snusa eller röka än som förbjuder dem att dricka alkohol. Det var en större andel som uppgav att föräldrarna tycker det är okej att de dricker alkohol, än som tycker det är okej att de röker eller snusar. Diagram 11. Andel (%) elever som svarade att deras föräldrar förbjuder dem att röka, snusa, dricka alkohol respektive dricka sig berusad. Alkohol och trafik I årets undersökning svarade 23 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna att de har kört moped eller annat motorfordon berusade. 50 I 2008 års undersökning var motsvarande siffror 21 procent av pojkarna och 18 procent bland flickorna. 51 År 2006 var motsvarande siffror 23 procent av pojkarna och elva procent av flickorna. 52 Cirka en femtedel av alla elever uppgav att de åkt med en förare som de vet eller har misstänkt varit påverkad av alkohol eller narkotika. Sedan 2006 har det blivit mindre vanligt bland flickor att åka med någon som är berusad. Då var andelen som åkt med en förare som de vet eller har misstänkt varit påverkad av alkohol eller narkotika 25 procent bland pojkarna och 30 procent bland flickorna. 53 Narkotika För att ta reda på i vilken utsträckning länets ungdomar har varit i kontakt med narkotika frågade man om eleverna någonsin haft lust att använda narkotika, om de vet någon som kan förse dem med narkotika och om de någon gång har använt narkotika. Det var i de allra flesta kommuner väldigt få elever som svarade att de använt narkotika. Av den anledningen presenteras inga procentsatser i tabellbilagan för användningen av de olika sorterna narkotika 50 Se bilaga 1, tabell Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 52 Enell, S. (2007). Gymnasieungdomars drogvanor 2006, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 53 Enell, S. (2007). Gymnasieungdomars drogvanor 2006, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 16

18 på kommunnivå, utan endast det totala antalet elever som svarat att de använt preparaten i varje kommun. 54 Lägg märke till att samma elev kan ha svarat att de använt flera olika sorters narkotika. I tabellbilagan redovisas även bruket av anabola steroider, läkemedel i berusningssyfte och sniffning. I Jönköpings län svarade 13 procent av pojkarna (202 pojkar) och åtta procent av flickorna (119 flickor) att de någon gång har använt narkotika. Motsvarande siffror i 2008 års undersökning var tio procent av pojkarna (166 pojkar) och nio procent av flickorna (142 flickor) 55 och i 2006 års undersökning åtta procent av pojkarna och sju procent av flickorna. 56 Det har alltså skett en ökning av andelen pojkar som har använt narkotika mellan år 2006 och år Frågan om man vet någon som skulle kunna sälja eller ge narkotika visar på den uppskattade tillgängligheten till narkotika i ungdomarnas miljö. Det var i länet 15 procent bland pojkarna och 14 procent bland flickorna som är säkra på att de vet någon som skulle kunna erbjuda dem narkotika. 57 I 2008 års undersökning var andelen 16 procent (16 procent år 2006) bland pojkarna och 14 procent (tolv procent år 2006) bland flickorna. I samma fråga fanns också svarsalternativet Ja, det tror jag. 24 procent bland både pojkar och flickor svarade att de tror sig veta någon som kan sälja narkotika till dem, att jämföra med 22 procent år Det var 13 procent av samtliga pojkar som någon gång har haft lust att använda narkotika. År 2008 var andelen elva procent. Motsvarande resultat bland flickorna var i årets undersökning nio procent och 2008 var det tio procent. Bland dem som svarade att de inte har använt narkotika var andelen som någon gång har haft lust att använda narkotika fem procent bland pojkarna och fyra procent bland flickorna i länet. 59 I riket var motsvarande siffror sex procent av pojkarna och sju procent av flickorna. 60 Angående sniffning svarade fyra procent av pojkarna och två procent av flickorna att de har sniffat/boffat någon gång det senaste året 61. Två procent av pojkarna och en procent av flickorna uppgav i 2010 års undersökning att de någon gång det senaste året använt anabola steroider utan läkarordination. Det är inga större skillnader jämfört med tidigare undersökningar. I enkäten efterfrågas om eleverna någon gång har använt läkemedel i berusningssyfte. Fyra procent både bland pojkarna och flickorna angav att de har använt läkemedel i detta syfte 62. Sedan 2006 har andelen som använder sig av läkemedel i berusningssyfte varit ganska konstant. 54 Se bilaga 1, tabell Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 56 Enell, S. (2007). Gymnasieungdomars drogvanor 2006, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 57 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 61 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell 35 17

19 Spelvanor I länet var det 27 procent av pojkarna och sju procent av flickorna som uppgav att de har spelat om pengar de senaste 30 dagarna. 63 Andelen har minskat något bland flickorna jämfört med 2008, då 15 procent svarade att de spelat de senaste 30 dagarna. Det var endast marginell skillnad bland pojkarna (25 procent år 2008). 64 En procent av flickorna och sju procent av pojkarna svarade att de har spelat för mer än 300 kronor de senaste 30 dagarna. 65 Jämfört med 2008 års undersökning har andelen ökat något bland pojkarna (från fem till sju procent) medan den minskat bland flickorna (från tre till en procent). Diagram 12 visar hur fördelningen ser ut mellan pojkar och flickor avseende olika spel. Diagram 12. Andel ( %) pojkar och flickor som har uppgett att de spelat någon gång de senaste tolv månaderna, fördelat på olika typer av spel. Olika faktorers samband med alkoholkonsumtion I årets rapport, liksom i tidigare års drogvaneundersökningar, presenterar vi samband mellan några olika faktorer och alkoholkonsumtion. I 2004 års rapport presenterades en rad risk- och skyddsfaktorer för droganvändning. Bland riskfaktorerna i skolan nämndes bland annat dåliga skolresultat, skolk och låg trivsel. Exempel på riskfaktorer i hemmet är allvarliga konflikter, missbruk, att föräldrarna bjuder sina barn på alkohol och har en tillåtande attityd till rökning, alkohol etc. 66 Av dessa faktorer studeras samband mellan skolk, trivsel och föräldrars attityder till sina barns alkoholvanor och uppgiven alkoholkonsumtion. Vidare redovisas även hur eleverna har uppgett kontakt med socialtjänst, polis, ungdomsmottagning, sjukvård och elevvård på grund av alkohol eller narkotika. Dessutom granskas samband mellan tobaksbruk och alkoholkonsumtion. Tre grupper redovisas när det gäller rökning; icke rökare (2252 elever), de som röker ibland (531 elever) samt de som röker varje eller nästan varje dag (353 elever). Tre grupper 63 Se bilaga 1, tabell Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 65 Se bilaga 1, tabell Enell, S. (2005). Ungdomars drogvanor 2004, en enkätundersökning av skolelevers drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum 18

20 redovisas när det gäller snusning; icke snusare (2680 elever), de som snusar ibland (136 elever) samt de som snusar varje eller nästan varje dag (306 elever). Eleverna är även indelade i de som aldrig rökt vattenpipa (1591 elever) och de som rökt vattenpipa någon gång (1540 elever). Dessutom är eleverna indelade i grupper om icke alkoholkonsumenter (845 elever), de som dricker alkohol några gånger om året (1016 elever) samt de elever som har svarat att dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare (1250 elever). Tabellerna visar tendenser till samband mellan de variabler som studeras. Det går emellertid inte att utesluta att andra faktorer påverkar resultaten. Alkohol och tobak Tabell 2 visar alkoholkonsumtion indelat efter tobakskonsumtion. Det vi kan se är att bland icke-rökare är det 38 procent som inte dricker alkohol, 36 procent dricker alkohol några gånger om året och 26 procent dricker alkohol en till två gånger per månad eller oftare. 76 procent av de som röker varje dag eller nästan varje dag dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. Det vi kan se är att andelen alkoholkonsumenter är betydligt större bland tobakskonsumenterna än bland dem som inte brukar tobak. Andelen elever som inte dricker alkohol är mycket liten bland tobakskonsumenterna. 41 pojkar och 13 flickor (två procent av eleverna) konsumerar alkohol en till två gånger i månaden eller oftare samt röker och snusar varje eller nästan varje dag. Nio procent av eleverna (tio procent bland flickorna och sju procent bland pojkarna) svarar att de dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare och röker varje dag eller nästan varje dag. Det är pojkar 13 procent av pojkarna och en procent av flickorna som uppgett att de konsumerar alkohol en till två gånger i månaden eller oftare och snusar varje eller nästan varje dag. Tabell 2. Andel (%) alkoholkonsumenter indelat efter tobakskonsumtion Tobakskonsumtion Ej alkoholkonsument Dricker alkohol några gånger om året Dricker alkohol en till två gånger i månaden el oftare Rökning icke-rökare röker ibland röker varje dag eller nästan varje dag Snusning icke-snusare Snusar ibland snusar varje dag eller nästan varje dag Vattenpipa Har aldrig rökt vattenpipa Har någon gång rökt vattenpipa Fritidsvanor och alkohol Sambandet mellan alkoholkonsumtion och fritidssysselsättning har undersökts. Tabellen visar hur stor andel av eleverna inom respektive fritidsverksamhet som inte dricker alkohol alls, dricker några gånger om året samt dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. Tabellen skall läsas som att 23 procent av dem som idrottar tre till sju gånger i veckan är icke alkoholkonsumenter, 36 procent dricker alkohol några gånger om året och 41 procent dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. Störst andel regelbundna alkoholkonsumenter är de som tre till sju kvällar i veckan är på stan med kompisar eller är hemma hos andra kompisar. Störst andel som inte dricker alkohol finner vi bland dem som 19

21 svarat att de sysslar med annan fritidsaktivitet (t.ex. musik, dans, teater, kyrkligt, scouter, politik eller annan föreningsverksamhet). Tabell 3. Andel (%) alkoholkonsumenter indelat efter fritidssysselsättning 67 Aktivitet Kvällar/veckan Ej alkoholkonsument Dricker alkohol några gånger om året Dricker alkohol en till två gånger i månaden el oftare Idrottsaktivitet 0 (n=901) (n=942) (n=1274) Fritidsgården 0 (n=2814) (n=239) (n=60) Annan fritidsaktivitet 68 0 (n=1864) (n=811) (n=432) På stan med kompisar 0 (n=981) (n=1706) (n=427) Hemma hos kompisar 0 (n=460) (n=1931) (n=726) Hemma hela kvällen 0 (n=129) (n=978) (n=2007) Dator- och tv-spel 0 (n=902) (n=830) (n=1378) Alkohol, skolk och vantrivsel Låg trivsel i skolan och skolk från undervisningen är två variabler som pekas ut som riskfaktorer för droganvändning 69. I tabell 4 visas hur stor andel som trivs bra (2851 st), trivs varken bra eller dåligt (190 st) samt trivs dåligt (75 st) i relation till alkohol- och tobakskonsumtion. I tabell 5 visas hur stor andel elever som aldrig skolkar (1254 st), som skolkar en gång i månaden (1427 st) eller mer sällan samt de som skolkar två till tre gånger i månaden eller oftare (442 st) i relation till alkohol- och tobakskonsumtion. Observera att tabell 4 tolkas att av dem som trivs bra i skolan är 29 procent ej alkoholkonsumenter, 32 procent dricker alkohol några gånger om året och 39 procent dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. 67 I tabellen redovisas inte gruppen som dricker alkohol några gånger om året. De är dock medräknade i den totala gruppen inom respektive fritidsaktivitet, dvs. procentandelen som redovisas i tabellen är uträknad utifrån att de som dricker alkohol några gånger om året ingår i grupperna. 68 (t.ex. musik, dans, teater, kyrkligt, scouter, politik eller annan föreningsverksamhet) 69 Enell, S. (2005). Ungdomars drogvanor 2004, en enkätundersökning av skolelevers drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum 20

22 Tabell 4. Andel (%) alkohol- och tobakskonsumenter indelat efter skoltrivsel Trivs bra Trivs varken Trivs dåligt bra eller dåligt Alkohol Ej alkoholkonsument Några gånger om året En till två gånger i månaden el oftare Rökning Icke-rökare Röker ibland Röker varje dag eller nästan varje dag Snusning icke-snusar Snusar ibland Snusar varje dag eller nästan varje dag Vattenpipa Har aldrig rökt vattenpipa Har rökt vattenpipa Tabell 5. Andel (%) alkohol- och tobakskonsumenter indelat efter skolkfrekvens Skolkar aldrig Skolkar en gång i månaden eller mer sällan Skolkar 2-3 gånger i månaden el oftare Alkohol Ej alkoholkonsument Några gånger om året En till två gånger i månaden el oftare Rökning Icke-rökare Röker ibland Röker varje dag eller nästan varje dag Snus Icke-snusar Snusar ibland Snusar varje dag eller nästan varje dag Vattenpipa Har aldrig rökt vattenpipa Har rökt vattenpipa Alkohol och föräldrars inställning Som också lyfts fram i tidigare års undersökningar och i preventionsforskningen, fungerar föräldrars inställning till alkohol och sina barns alkoholvanor, som en risk- eller skyddsfaktor beroende på om den är restriktiv eller tillåtande. 70 En tillåtande inställning till alkohol anses kunna bidra till en större konsumtion, medan en restriktiv inställning kan försena barnens alkoholdebut. I tabell 6 visas samband mellan föräldrars inställning till alkoholkonsumtion och ungdomarnas alkoholkonsumtion. Det bör observeras att det är eleven själv som har uppgett vilken inställning som föräldrarna har till deras alkoholkonsumtion. I tabellen ser vi att av de elever vars föräldrar förbjuder dem att dricka alkohol är det 45 procent som inte dricker alkohol, 34 procent dricker alkohol några gånger om året och 21 procent dricker 70 Enell, S. (2005). Ungdomars drogvanor 2004, en enkätundersökning av skolelevers drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum 21

23 alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. Av de elever som upplever att deras föräldrar tycker att det är okej att de dricker alkohol är 7 procent ej alkoholkonsumenter. Tabell 6. Ungdomarnas alkoholkonsumtion (%) indelad efter föräldrarnas inställning till alkoholkonsumtion Föräldrars inställning Ej alkoholkonsument Dricker alkohol några gånger om året Dricker alkohol 1-2 gånger i månaden eller oftare De förbjuder mig att dricka alkohol (n=452) De pratar med mig om att jag inte ska dricka alkohol (n=1444) De tycker det är okej att jag dricker alkohol (n=794) Jag vet inte (n=437) Alkohol, narkotika och kontakt med socialtjänst, ungdomsmottagning, sjukvård, polis samt elevvård I tabell 7 ser vi hur eleverna som svarat att de dricker alkohol samt de som svarat att de använt narkotika under det senaste året har uppgett kontakt med socialtjänsten, sjukvården, polisen, ungdomsmottagningen eller elevvården. Vad som är tydligt är att ju mer frekvent användning av narkotika och alkohol, desto större andel är det som har kontakt med någon av de nämnda instanserna. T.ex. är det mellan en och två procent av eleverna som dricker alkohol några gånger om året som har haft kontakt med någon av de nämnda aktörerna. En elev kan ha markerat flera alternativ, vilket bör observeras, dvs. en elev kan förekomma inom flera olika grupper. Vad som ses i tabellen nedan är att elevvården är den aktör som minst andel elever inom de olika grupperna har varit i kontakt med och polisen är den aktör som störst andel av eleverna som dricker och använder narkotika har varit i kontakt med. Av de ungdomar som har använt narkotika fem gånger eller fler under det senaste året är det t.ex. 30 procent som har varit i kontakt med polisen, medan det är 27 procent som har haft kontakt med socialtjänsten. I jämförelse är det 15 procent av de ungdomar som använt narkotika fem eller flera gånger som har varit i kontakt med elevvården. Tabell 7. Andel (%) som haft kontakt med olika instanser efter alkohol- och narkotikakonsumtion Typ av kontakt Dricker alkohol några gånger om året Dricker alkohol 1-2 gånger i månaden eller oftare Använt narkotika 1-4 gånger (n=175) Använt narkotika fler än 5 gånger (n=79) Socialtjänst (n=91) Ungdomsmottagning (n=49) Sjukvård (n=50) Polis (n=176) Elevvården (n=30)

24 Sammanfattande diskussion och slutord För att vara en skolbaserad undersökning är svarsfrekvensen låg i årets undersökning (67 procent). Detta trots att endast ett fåtal tekniska problem har inrapporterats. Det kan finnas flera förklaringar till låg svarsfrekvens. Då undersökningen detta år kom igång sent gavs inte mycket tid till förberedelser vilket kan ha påverkat svarsfrekvensen. Att det dessutom är hög belastning på elever och personal just innan jullovet är med största sannolikhet en bidragande faktor. Att skolor belastas med allt fler undersökningar kan också påverka både viljan och möjligheten att medverka. 71 En annan orsak till det höga externa bortfallet kan i vissa avseenden bero på att kommunikationen mellan skolor och kontaktpersoner varit bristande. Det kan vara att information om undersökningens genomförande inte har nått mottagarna som har haft i uppgift att se till att undersökningen genomförs bland eleverna. Det kan också vara så att vissa skolor t ex har arbetsplatsförlagd praktik, studiedagar eller liknande under undersökningsperioden. Vi valde att förlänga undersökningsperioden med en vecka då en del skolor på förhand önskade detta samt att vid den först tänkta undersökningstidens slut var det en relativt låg svarsfrekvens. Inför nästa undersökning krävs ett utvecklingsarbete. Frågan är om intresset för undersökningen har avtagit och om den krockar med andra viktiga frågor och enkäter? I resultatet framkommer både minskningar och ökningar mellan undersökningarna år 2008 till 2010 men ibland är skillnaderna så små att slutsatserna blir osäkra. I några kommuner och i flera frågor rör det sig om fåtal elever vilket påverkar tillförlitligheten till resultatet. Liksom tidigare undersökningar bekräftar årets undersökning stor del av tidigare resultat. Alkoholkonsumtion och tobaksanvändning följs åt, dvs. det är en större andel elever som röker eller snusar i gruppen regelbundna alkoholkonsumenter än bland de elever som inte dricker alkohol. Likaså är det fler elever som inte trivs i skolan och som regelbundet skolkar i grupperna regelbundna alkoholkonsumenter, regelbundna rökare och regelbundna snusare. Bland de elever som dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare är det en större andel som har uppgett att föräldrarna tycker det är okej att de dricker alkohol, jämfört med den grupp som inte dricker alkohol. Tittar man vidare på föräldrarnas inställning till rökning, snusning och alkohol så bekräftas tidigare resultat. Eleverna upplever föräldrarnas inställning som mer tillåtande till alkohol än till rökning och snusning. Likt tidigare år är de vanligaste sätten att få tag på alkohol genom andra vuxna eller genom kompisar och kompisars syskon. På tredje plats för hur flickor vanligtvis får tag på alkohol svarar de att de får alkohol av föräldrarna, vilket stämmer överrens med ungdomarnas upplevelse att föräldrarna är tillåtande till att ungdomarna dricker alkohol. Det är flest pojkar som uppgett att de blivit serverade alkohol på krogen. 17 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna som har uppgett att de har blivit serverade alkohol på krogen, restaurang eller liknande i sin skolkommun innan de har fyllt 18 år. Andelen flickor som blivit serverade har minskat sedan 2008 då 22 procent uppgav att de blivit serverade. 71 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 23

Ungdomars drogvanor i år 9, 2009

Ungdomars drogvanor i år 9, 2009 FoU-rapport Ungdomars drogvanor i år 9, 2009 - en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner Thorbjörn Ahlgren FoU-rapport 2010:1 IFO Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Ungdomars drogvanor i år 2 på gymnasiet 2008

Ungdomars drogvanor i år 2 på gymnasiet 2008 FoU-rapport Ungdomars drogvanor i år 2 på gymnasiet 2008 - en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner Malin Broddegård FoU-rapport 2009:1 IFO Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 1 Resultatsammanfattning I föreliggande rapport är eleven alkoholkonsument om man under året druckit minst 1 glas

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung En enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung En enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 2011 En enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Daniel Leo Statistiker Mars 2012 Sammanfattning Folkhälsoenkät Ung 2011 är en vidareutveckling

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs Strömstad - Tanum 2 (32) Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 LÄSANVISNING... 7 Definitioner... 7 Intensiv-konsument

Läs mer

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Härjedalens kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Februari 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Strömsunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Krokoms kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum Drogvanor gymnasiet åk 2 Lysekil Strömstad Tanum 2009 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, juni 2009 Frågor om rapporten kan ställas till: Tanum: Dan Andersson, tel. 0525-180 00 Lysekil: Anna Nyman

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bergs kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökningen Eslövs kommun

Drogvaneundersökningen Eslövs kommun Drogvaneundersökningen 2007 -Eslövs kommun Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Metod sid 3 Kort om studien sid 3 Tobak, årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet sid

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36 2 (22)

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Undersökning 13 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (SBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2016

Ungdomars drogvanor 2016 Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet

Läs mer

Drogvanor årskurs 9. Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Orust

Drogvanor årskurs 9. Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Orust Drogvanor årskurs 9 Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Orust 2009 2 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, april 2009 Frågor om rapporten kan ställas till: Munkedal: Charlotta Wilhelmsson, tel.

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Individ- och familjeförvaltningen Februari 2014 1 2 Innehåll Inledning 3 Tobak 4 Röker du? 4 F du röka för dina föräldrar? 5 Hur f du tag på cigaretter? 6 Susar du? 7 F du snusa för dina föräldrar? 8 Hur

Läs mer

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsoutskottet

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Drogvanor årskurs 9. Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Orust

Drogvanor årskurs 9. Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Orust Drogvanor årskurs 9 Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Orust 2009 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, april 2009 Frågor om rapporten kan ställas till: Munkedal: Charlotta Wilhelmsson, tel.

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Drogvaneundersökning 2007

Drogvaneundersökning 2007 Drogvaneundersökning 7 Camilla Jalling Jörgen Larsson Maj 8 Innehållsförteckning Sammanfattning och kommentar... 3 Årskurs 8... 3 Tobak... 3 Alkohol... 3 Narkotika... 3 Årskurs 9... 3 Tobak... 3 Alkohol...

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Strömsunds kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Strömsunds kommun Skolelevers drogvanor 2015 Strömsunds kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

Drogvanor årskurs 9. Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Orust

Drogvanor årskurs 9. Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Orust Drogvanor årskurs 9 Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Orust 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, maj 2011 Frågor om rapporten kan ställas till: Munkedal: Charlotta Wilhelmsson, tel. 0524-180

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Drogvanor gymnasiet åk 2

Drogvanor gymnasiet åk 2 Drogvanor gymnasiet åk 2 Lysekil Strömstad Tanum Munkedal En rapport från Per Blanck Utveckling AB, augusti 2010 Frågor om rapporten kan ställas till: Tanum: Dan Andersson, tel. 0525-180 00 Lysekil: Anna

Läs mer

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM 2013-03-13 Arbetsprocess Gemensamt beslut om totalundersökning i länet 2012 Folkhälsocentrum ansvariga för samordning och bearbetning Hög delaktighet från

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Härjedalens kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Härjedalens kommun Skolelevers drogvanor 2015 Härjedalens kommun 2(21) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika- och tobaksvanor i Lilla Edets kommun

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika- och tobaksvanor i Lilla Edets kommun Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika- och tobaksvanor i Lilla Edets kommun December 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsorådet i Lilla

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(32) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Enkätbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Enkätbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Enkätbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Folkhälsoenkät Ung 2015 Detta är en enkät om hälsa och levnadsvanor som görs i alla kommuner i Jönköpings län. Resultaten kommer att användas som ett kunskapsunderlag

Läs mer